Huvudområde I. Baskompetenshöjning inom utvalda utvecklingsområden.

Transkript

1 Del 2. Preciseringar och kostnader. Huvudområde I. Baskompetenshöjning inom utvalda utvecklingsområden. a. Ökad kompetens i bemötandet av personer med neuropsykiatrisk diagnos, särskilt inom åldersgruppen unga vuxna år, och utvecklande av lämpliga samverkansformer för att kunna erbjuda bästa hjälp och stöd(ny ansökan) Bakgrund och förarbete: I den översiktliga behovskartläggning som ingått i förarbetet med ansökan har det från såväl kommun- och landstingspsykiatri som NSPH framhållits att personer med neuropsykiatrisk diagnos fortfarande hamnar mellan stolarna. Det gäller inte minst ålderskategorin unga vuxna. Från kommunernas sida har det generellt signalerats, att det finns en osäkerhet bland personalen beträffande hur stödet till dessa personer ska utformas och vilka resurser som krävs. En annan omständighet, som lyfts fram, är svårigheterna att stödja de aktuella personerna under den ofta långa- tid det tar att slutföra en neuropsykiatrisk utredning. Ytterligare ett problem som påtalas, är bristen på lämpliga ingångar till studier och arbete för personer med neuropsykiatrisk diagnos. Kunskapsmässigt ser situationen olika ut i länets kommuner. Vissa har gjort ganska omfattande satsningar med grundläggande utbildningar i neuropsykiatri, i samverkan med någon högskola. Andra har hittills mest haft kortare orienterande utbildningar för baspersonalen. Ansökan kronor: Vi har i vår ansökan valt att i första hand prioritera önskemålen om en satsning på att utveckla bättre former för samverkan kring målgruppen. Den innefattar därför följande: -en fördjupad kartläggning av målgruppens situation i länet -arrangerande av gemensamma utbildningsdagar för personal från landsting och kommun kring samverkansrutiner och nya koncept för praktiskt stöd till målgruppen. Det konkreta innehållet får diskuteras fram i samråd med berörda verksamheter. Förslag på lämpliga föreläsare att bjuda in har framkommit under kartläggningen. NSPH bör genom sina berörda medlemsorganisationer beredas möjlighet att medverka i utbildningarna. -Det ska även finnas en möjlighet att arrangera studiebesök för särskilt utsedda arbetsgrupper inom länsnätverket till kommuner där man hittat innovativa samverkanslösningar och stödformer. b. Metoder för att ge stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning så att de kan erhålla arbete eller delta i undervisning 1/Supported Employment och Supported Education Genomfört 2011: I det konkreta arbetet med att genomföra de satsningar, vartill medel beviljats har samordning skett med annat projekt, Utanförskap, vilket bedrivs parallellt inom FoUrum. Under hösten 2010 och våren 2011 har ett kontaktnät etablerats med medverkan av berörda chefer i kommunerna och ansvariga för FINSAM. Nätverksmöten har arrangerats med medverkan bl.a. av erfarna utbildare i Supported Employment, vilka givit grundläggande information om metoden,

2 specifikt den variant, IPS (Individual Placement System) som anses ha starkast evidens vad gäller målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning. Genom samordning mellan de två projekten har möjligheter skapats för en mera genomgripande satsning än vad som förutsågs i ansökan för Fr.o.m. hösten detta år kommer sålunda utvalda deltagare från alla delar av länet att erbjudas utbildning i SE, med början i Höglandskommunerna. Samfinansiering sker med FINSAM. Samtliga kommuner har lämnat avsiktsförklaringar ang. sitt deltagande. Vi har valt ett upplägg där vissa av de deltagare som väljs ut av kommunerna ska vara beredda att fungera som metodstödjare för att säkra metodens kvalitet och kontinuitet. Deltagarbaserad utvärdering kommer att ske med stöd av FoUrum. Ansökan (båda metoderna) kronor: Projektmedel söks för att under 2012 kunna fullfölja utbildningen i främst södra länsdelen och för att kunna genomföra planerade insatser för uppföljning och utvärdering i de kommuner som genomgått utbildningarna under Vad gäller Supported Education söks medel för fortsatt kunskapsinventering och förarbete inför pilotprojekt med främst inriktning på gruppen unga vuxna med neuropsykiatrisk diagnos. Samverkan kommer härvid att innefatta även kommunal vuxenutbildning, Hälsohögskolan samt Högskolan på hemmaplan. 2/ Asp IT (Ny ansökan) Bakgrund och förarbete De sex höglandskommunerna samt Ydre kommun i Östergötland har i samverkan med Landstinget och FINSAM gjort en ansökan om ESF -medel för att prova en utbildningsmodell riktad mot yngre personer med diagnosen Aspergers syndrom. Regionförbundet har ombetts medverka med en specifik del i kontantfinansieringen avseende det första projektåret ( 2012) tillsammans med FINSAM. Eksjö Högskolecenter kommer att leda och organisera utbildningarna. (För mera detaljerad information se bilagd sammanfattning av projektets inriktning) Ansökan kr: Beviljade stimulansmedel från Regionförbundet kommer att användas till anpassning av undervisningssituationen utifrån elevernas behov och till nödvändigt personellt stöd. Dessutom ingår delfinansiering av utvärderingsmoment utförda av extern utvärderare under 2012 liksom konsultation av forsknings- och utvärderingssamordnare på FoUrum. Samtliga delområden som finansieras är specifikt utvecklade för projektets räkning och ingår ej i ordinarie verksamhet. Samverkan i genomförandet har stor bredd med flera samverkanspartners inom kommun och landsting, däribland de kommunpsykiatriska verksamheterna i de deltagande kommunerna samt psykiatriska kliniken, Höglandssjukhuset i Eksjö. c. Äldres psykiska hälsa Genomfört 2011: Under våren har en arbetsgrupp bildats, som ska förbereda ett idé- seminarium för hela länet den 31 oktober, i Jönköping. Gruppen består för närvarande av representanter för Hälsohögskolan, Institutionen för Gerontologi, Qulturum, FoUrum, NSPH samt PUSAM. Inledningsvis gjordes även en förfrågan hos kommunerna ang. medverkan i en kartläggning om kompetensbehovet hos berörd baspersonal under 2011, men då intresse för detta inte förelåg i alla länsdelar har vi valt att under året i stället prioritera arbetet med idé -seminariet, för att under denna

3 fas i första hand väcka uppmärksamhet, påverka attityder och främja ett allmänt intresse för frågan om äldres psykiska hälsa. Ansökan kr : Vi ser det som angeläget att genomföra mera riktade utbildningssatsningar under 2012, på basis av den kartläggning av kompetensnivån inom kommuner och landsting, som vi strävar efter att genomföra under första halvåret. Beviljade medel vill vi använda till att genomföra behovskartläggningen och på basis av resultaten av denna arrangera riktade utbildningar inom området äldres psykiska hälsa även under d. Case Management Genomfört 2011: Den CM-coach, med inriktning på samsjuklighet, som vi haft haft i länet sedan flera år tillbaka slutade tyvärr sitt arbete i mars 2011 och rekrytering pågår för att hitta en efterträdare. Ansökan kr :Vi ser ett stort behov av coach-funktionen även under 2012, bl.a. för att stötta upp case managers på orter, där det finns oklarheter kring den framtida utformningen av CM arbetet och för att driva utbildningsfrågor, handledning m.m. Ett nytt länsavtal ska utarbetas angående Case Management och CM-coachen kommer att ha en viktig uppgift för att ta fram ett underlag till avtalet. Vid rekryteringen av CM-coach kommer vi även att beakta behovet av en framtida förstärkt tillämpning av Case Management inom psykosvården, utifrån de nya riktlinjerna för behandling av schizofreni. e. Suicidprevention Genomfört 2011: I tidigare återrapportering (Dnr /2009)har beskrivits det arbete som bedrivits under 2010 med framtagandet av en handlingsplan för suicidförebyggande verksamhet i länet. Under 2011 bedrivs i första hand ett informationsarbete om larmplanen i de olika länsdelarna liksom en inventering av kompetenshöjningsbehovet vad gäller olika bedömningsinstrument m.m. Ansökan kr: För att även kunna genomföra utbildningarna samt starta processen med att utarbeta suicidpreventiva mål på kommunal nivå krävs, enligt vår bedömning, att en person med specialistkompetens knyts till projektet för att utföra detta. Med tanke på vidden av övriga uppgifter i projektet är det inte rimligt att processledaren kan klara detta på egen hand. Arbetet kommer till stora delar att bedrivas under 2012, då vissa kommuner och landstingsverksamheter gjort bedömningen att man ej har möjlighet att prioritera satsningar på utbildningar och lokala planer, enligt ovan, under innevarande år. En fortlöpande samverkan kommer att ske med NSPH som har stor kompetens och erfarenhet inom detta område, bl.a. genom den verksamhet som bedrivs inom medlemsorganisationen SPES. Huvudområde II: Kraftsamling för att utöka påverkansmöjligheter och egenmakt för brukare/patienter och anhöriga generellt, i hela länet a. Utbildningar i återhämtningsinriktat arbetssätt och samordnat kontaktmannaskap

4 Genomfört 2011: Som nämnts i ansökan, del 1, har projektets ambition höjts vad gäller dessa utbildningar. De två FoU-ledare som arbetat med planeringen, varav en har egen sjukdomserfarenhet, har mött ett stort intresse och de ansvariga cheferna inom kommun och landsting har i flera fall önskat att samtlig personal ska kunna få möjlighet att delta. Vi räknar med att de flesta verksamheterna på Höglandet kommer att ha genomfört utbildningarna under 2011, förutom i Sävsjö och Vetlanda. Under 2011 genomförs, liksom tidigare, utbildningarna i återhämtningsinriktat arbetssätt i nära samarbete med RSMH i form av expertmedverkan och kursmaterial. Under 2012 kan det bli aktuellt att i större utsträckning använda lokalt utarbetat kursmaterial liksom resurspersoner med lokal förankring som har egen erfarenhet av återhämtning. Kursuppläggningen vad gäller samordnat kontaktmannaskap görs, liksom tidigare, utifrån eget utarbetat material. Ansökan kr (avser ej personalkostnader) : Under 2012 erbjuds kommunerna och deras samverkanspartners inom Landstinget i södra länsdelen (GGVV-kommunerna) utbildningar i återhämtningsinriktat arbetssätt och samordnat kontaktmannaskap tillsammans med den personal från Sävsjö och Vetlanda som ej kunnat beredas plats under Uppföljning och utvärdering sker enligt tidigare modell som utprövats i Jönköpings, Habo och Mullsjö kommuner i samråd med forsknings-och utvecklingssamordnare på FoUrum, Regionförbundet i Jönköpings län. Säkring av framtida kompetens inom ordinarie verksamhet: Utbildningar i återhämtningsinriktning bör i framtiden ges regelbundet inom alla psykiatriverksamheter. Kursansvarig kan t.ex. vara en brukareinflytandesamordnare (BISAM) tillsammans med någon av de resurspersoner med egen erfarenhet som särskilt förberetts för denna typ av uppdrag. (Se vidare nedan, huvudområde III) Även andra lösningar är tänkbara, utifrån lokala förhållanden. Vad gäller samordnat kontaktmannaskap bör denna utbildning vara återkommande och erbjudas all nyanställd personal. Det kan vara lämpligt med en tidsmässig samordning med återhämtningsutbildningen för att betona återhämtningsaspekten av att arbeta som samordnare. Erfarenheterna av utbildningarna i samordnat kontaktmannaskap så här långt tyder på att det kan vara svårt för personalen och deras chefer att förstå samordnarrollen i förhållande till redan existerande former av kontaktmannaskap. Därför är det viktigt att förmedla betydelsen av en bra samordning där brukaren/patienten har egenkontroll, för återhämtningsprocessen som helhet. b. Studiecirklar Med starkare röst Genomfört 2011: Under våren har två cirklar bedrivits i Nässjö och Aneby med deltagande av brukare/patienter, anhöriga samt personal. Uppläggningen har varit något olika på det två cirklarna, men syftet detsamma : att utforma förslag till lokala handlingsprogram för ökat inflytande för brukare/patienter och deras anhöriga. Den ena studiecirkeln har letts av företrädare för NSPH tillsammans med en personal. NSPHs studiecirkelmaterial, Med starkare röst har använts. Samverkan har skett med Studieförbundet Vuxenskolan i Nässjö. Den andra cirkeln, som riktat sig till personer i ett särskilt boende, har haft en mera flexibel uppläggning med en kombination av cirkelmaterialet Din egen makt och eget utformat material. Cirkeln har letts av en av brukareinflytandesamordnarna från Jönköping, som utfört uppdraget för projektets räkning och arvoderats för detta.

5 Ansökan kr: Det finns önskemål om att få till stånd Med starkare röst även i andra kommuner på Höglandet, liksom i södra länsdelen, varför vi önskar fortsätta verksamheten under En utvärderingsplan finns som innefattar bl.a. en genomgång av de handlingsprogram för ökat inflytande som utarbetas av studiecirkeldeltagarna. Huvudområde III. Modell - län för egenerfarenhet som komplementär kunskapsresurs inom psykiatrin a.resursbank : utbildning och uppbyggande av stödfunktion för resurspersoner med komplementär kunskap (ny ansökan) Bakgrund och förarbete Erfarenhetsutbytet med psykiatrin i Trento, Italien, har under våren 2011 följts upp av en särskilt tillsatt arbetsgrupp inom projektet, som tagit fram idéer och konkreta förslag kring hur man skulle kunna skapa en hållbar modell för att tillvarata egenerfarenhet/komplementär kunskap i vårt län. ( I gruppen ingår bl.a. två personer med egen erfarenhet av psykisk sjukdom) Några av oss har även företagit studiebesök i Skellefteå, där man utvecklat sin specifika modell för förstärkt brukar- och anhöriginflytande. Slutligen har samtal förts med Patientkonsulter i Norra Stockholm, för att inhämta deras erfarenheter av att arbeta konsultativt inom vården med egenerfarenhet som grund. Arbetsgruppen redovisade sina förslag för projektledningen i maj-2011 och dessa ligger till grund för våra tankar om att bygga upp en resursbank, vilket beskrivits tidigare i del 1. Arbetet påbörjas under hösten 2011 med inhämtande av intresseanmälningar från personer som är intresserade av att bli resurspersoner samt planering av den utbildning som ska anordnas under Inledningsvis har samma arbetsgrupp, som arbetat fram förslaget enligt ovan, ansvaret för detta uppdrag, vilket bekostas med befintliga medel i projektet. Ansökan kronor (personal) kronor (aktiviteter, inklusive askultation i Trento och /eller liknande verksamhet i Sverige), totalt kronor : För uppbyggnad av resursbanken bedömer vi att det behövs personella resurser motsvarande en heltidstjänst, vari ligger ansvar för: Genomförande av utbildningen Behovsinventering inom psykiatriverksamheter (Landsting och kommun) Förankringsarbete inom psykiatrin (Landsting och kommun) Organisation av en stödfunktion för blivande resurspersoner, där det ingår både arbetsledning och handledning. För att ge möjlighet till fördjupat utbyte med Trento/annan ort vill vi ge möjlighet till något ytterligare studiebesök i mindre grupp, av askulterande karaktär. b. Integrerad öppenvårdsmottagning, Huset, förberedelser för pilotverksamhet (ny ansökan) Bakgrund och förarbete

6 I del 1 har vi försökt ge en bakgrund till den föreslagna pilotverksamheten där navet är en samlokaliserad öppenvårdsmottagning, där personal från båda huvudmännen samverkar tillsammans med anställda resurspersoner som har egen erfarenhet, som brukare/patienter eller som anhöriga. Ansökan 2012 två årsarbetare, 1, kronor : Även om vi har indikationer på att det redan i dag finns ett intresse på olika håll i länet för att ingå i en pilotverksamhet, inser vi att det krävs ett omfattande förberedelse- och förankringsarbete inom båda huvudmännens ansvarsområden för att satsningen ska ha förutsättningar att bli framgångsrik och hållbar. Detta kräver personella resurser och vi bedömer att det behövs två personer som kan arbeta med information, förankring och förberedelser under hela Det är önskvärt att dessa personer har en djup förankring från kommunal respektive landstingspsykiatri. Ambitionen är att det 2013 skall finnas förutsättningar att starta upp en pilotverksamhet på en specifik ort och att planering av detta då kan påbörjas på mera konkret nivå. c. Grundutbildning av nya brukareinflytandesamordnare, BISAM (ny ansökan) Bakgrund: Se framställningen i ansökans första del angående BISAM:s generella betydelse ur inflytandesynpunkt. Ansökan kronor: BISAM kommer, utöver sina basuppgifter, att ha en viktig roll som stödfunktion och handledare för de resurspersoner (Se ovan!) som vi hoppas efter hand ska kunna arbeta inom olika psykiatriverksamheter i länet. För att stärka funktionen på länsnivå behöver ytterligare brukareinflytandesamordnare utbildas, i utgångsläget två st. i varje länsdel. Det bör eftersträvas att såväl professionell- som komplementär kompetens/egenerfarenhet finns representerad i den grupp som erbjuds att genomgå utbildningen. Förfrågan om uppläggning och kostnader har gjorts hos olika utbildningsanordnare, bl.a. Ersta Sköndal, som arrangerade grundutbildningen för de flesta av de BISAM som i dagsläget är verksamma i landet. Det har då framkommit att det finns förutsättningar att anordna ytterligare en grundutbildning enligt våra önskemål. Eventuellt kan det bli aktuellt att samordna denna med annat län för att få tillräckligt stor undervisningsgrupp. d. Hälsofrämjande arbetssätt: gemensam utbildning för brukare/patienter och personal. Kursen leds av hälsocoach tillsammans med resursperson (ny ansökan) Bakgrund och förarbete Under förarbetet med denna ansökan har bl.a. NSPH framfört önskemål om att insatser för att främja en bättre fysisk hälsa bör ingå i ansökan. Det handlar bl.a. om viktökningsproblem, eftersatt tandvård, dåliga kostvanor och brist på motion. Dessa problem kan ses som ett uttryck för brister i uppföljningen av brukare/patienter och som kan kräva förbättrade rutiner. Utifrån projektets allmänna inriktning har vi valt en annan infallsvinkel där brukarnas/patienternas eget intresse och motivation att förändra sina levnadsvanor står i centrum. Det finns intressanta erfarenheter att utgå ifrån bl.a. i Skellefteå där man i olika psykiatriverksamheter använt sig av hälsocoach -kompetens för

7 att personer med psykisk funktionsnedsättning möjligheter att förbättra sin hälsa. Dessa satsningar (Hälsocoach Västerbotten) har utgått bl.a. från den forskning som Karl-Anton Forsberg bedrivit och som påvisat att studiecirklar, fysiska aktiviteter och stöd från personalen kan påverka den fysiska hälsan och även den psykiska - hos människor med psykisk funktionsnedsättning. En av förutsättningarna för att man ska lyckas med detta är enligt Forsberg en hög grad av inflytande på studiecirkelns/hälsokursens innehåll från deltagarnas sida. Dessutom är en av huvudpoängerna att brukare/patienter och personal genomför kurserna tillsammans. Ansökan kronor : Vi skulle vilja pröva Skellefteå-modellen i vårt län och även undersöka i vilken mån denna typ av verksamhet kan vara en möjlig ingång för resurspersoner med egen erfarenhet, som önskar göra en insats. Tanken är att en professionell hälsocoach leder kurserna och tar hjälp av en eller flera resurspersoner för motivering av deltagarna, genomförande av praktiska aktiviteter m.m. e. Riktad information och aktiviteter för att motverka stigmatisering av personer med psykisk funktionsnedsättning (Ny ansökan) Bakgrund och förarbete Vid studiebesöken i Trento har det tydligt framgått, att det preventiva, anti-stigmatiserande arbetet är en integrerad del av psykiatriverksamheterna, inte något vid sidan av. Detta innebär bl.a. att de s.k. UFE deltar med information på olika yrkesutbildningar et. c. Man försöker även väcka opinion och uppmärksamhet på ett positivt sätt genom aktiviteter/arrangemang som utmanar gängse föreställningar om hur människor med psykisk funktionsnedsättning är och beter sig. Ansökan kronor) : Vi skulle vilja ta möjligheten att pröva något av detta även i vårt län. Vår tanke är att någon eller några av de personer som rekryteras till resursbanken (Se tidigare beskrivning ovan) får ansvaret för det preventiva arbetet riktat mot yrkesutbildningar tillsammans med en informatör, som knyts till projektet. (personell resurs samordnas om möjligt med hälsoutbildningen, se föregående del) Det är viktigt att understryka, att denna satsning inte är någon ersättning för attitydambassadörernas arbete utan ett komplement. Egenerfarenhet som komplementär kunskapsresurs sammanfattning: Som framgår av illustrationen nedan är det centrala i vår modell att uppmuntra, utbilda och kontinuerligt stödja de blivande resurspersoner som vi får kontakt med. Detta sker inom ramen för Resursbanken. Under projekttiden finns möjligheter för resurspersonerna att bidra med sin kunskap inom de tre aktiviteter som ingår i huvudområde III i projektet. Möjligheten finns naturligtvis också att utföra uppdrag inom ordinarie psykiatriverksamheter som patientkonsult el. motsvarande om detta efterfrågas och är möjligt att genomföra.

8 Huvudområde IV. Uppföljning och utvärdering; inklusive forskning Bakgrund och förarbete Huvudområde III kan ses som en innovativ social intervention där kunskap ska utvecklas parallellt med utvecklingen av helt och delvis nya former för vård och omsorg. Därför behöver forsknings- och utvärderingsresurser knytas till projektet med en omfattning som gör det möjligt att möta de kunskapsteoretiska, metodologiska och mättekniska utmaningar som sociala interventioner för med sig. Förankring och uppstart av verksamheterna kommer att ta tid därför lämpar sig forskningen som ett doktorandprojekt med seniora forskare som projektledare och handledare. Ansökan , kr, fördelas enligt nedan: Senior forskare, samfinansiering av doktorand : Avhandlingsarbetet planeras i samarbete mellan deltagare i Resursbanken, doktorand och senior forskare. Utvärdering av psykiatriprojektet som helhet : Utvärderingen genomförs tillsammans i samarbete mellan processledare, andra medarbetare i projektet som helhet inklusive personer med egenerfarenhet. Kritiska områden för det övergripande syftet med psykiatriprojektet fokuseras att tillvarata brukares/patienters och anhörigas erfarenheter inom reguljär verksamhet inom psykiatriområdet. Utvärderingen kommer dels att inrikta sig på projektets övergripande nivå, dels på delsprojekten. I delprojekten kommer utvärderingar inriktas på att successivt stärka implementering och tillvarata erfarenheter från användande av olika metoder och arbetssätt. Lednings-och samordningsfunktioner Processledare/samordnare Genomfört 2011: En processledare är anställd sedan den 15 augusti 2010 för att samordna de olika delarna i projektet, så att de kan förverkligas. Under 2011 har han arbetat dels med förankring av projektets olika delområden ute i länets psykiatriverksamheter dels med planering och igångsättande av olika aktiviteter.

9 Ansökan kronor Ansökan för 2012 innebär en stor satsning på flera olika nya delområden och det finns ett starkt behov av en processledarfunktion som håller ihop de olika delarna i projektet, inte minst vad gäller de aktiviteter som är knutna till utveckling av nya former för brukar, patient och anhörigmedverkan. Metodstödjare/FoU-ledare, södra länsdelen (GGVV-kommunerna) Genomfört 2011: Sedan augusti 2010 finns en metodstödjare anställd i södra delen av länet, som har till huvuduppgift att följa upp tidigare kompetensutvecklingsinsatser inom detta geografiska område, erbjuda implementeringsstöd samt kartlägga och värdera olika metoder. Metodstödjaren arbetar på uppdrag av en styrgrupp bestående av representanter från Gislaved, Värnamo, Gnosjö och Vaggeryds kommuner samt Värnamo psykiatriska klinik. Personen är anställd av Värnamo Kommun. Metodstödjaren träffar regelbundet processledaren för samordning av arbetet, betr. de delområden projektet som gemensamma för GGVV-kommunerna och övriga länet. Ansökan kronor: kommunerna i södra länsdelen har tillsammans med psykiatriska kliniken påbörjat ett eget lokalt förankrat utvecklingsarbete, där det i ett längre perspektiv finns en vision om uppbyggande av ett lokalt utvecklingscentrum. Det är av stort intresse för övriga länet att få ta del av erfarenheterna i detta arbete och angeläget att det kan slutföras. Därför behöver metodstödjaren få möjlighet att fortsätta sitt arbete även under 2012 och kunna arbeta vidare med den verksamhetsplan som upprättats av den lokala styrgruppen. Utbildare/koordinatörer för specifika delområden, 2 st. Ansökan kr: De två personer som under 2011 arbetat med utbildningar i återhämtningsinriktat arbetssätt och samordnat kontaktmannaskap kommer enligt vår planering att fortsätta med detta även under Det finns dock ett behov av deras tjänster även inom andra delområden, framför allt vad gäller organiseringen av utbildningar kring äldres psykiska hälsa och planeringen av Resursbanken, (Huvudområde III: Modellän ) Det sökta beloppet innefattar dels en heltidstjänst, kr, dels en deltidstjänst, kr (Tjänsteköp från RSMH, Jönköping) Samverkansparter Samtliga tretton kommuner, Jönköpings läns landsting, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) i Jönköpings län, Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser(ifs) i Jönköpings län samt Regionförbundet i Jönköpings län, kommunal utveckling är samverkanspartner i denna ansökan. NSPH:s representanter på länsnivå, som också ingår i styrgrupp psykiatri har deltagit i processen med ansökan och lämnat värdefulla synpunkter. Även IFS ordförande i Jönköpings län har tagit del av ansökan och gett sitt fulla stöd för dess innehåll. Det länsnätverk som bildats inom ramen för projektet med representanter olika psykiatriverksamheter har beretts möjligheter att komma med idéer och uppslag inför utformandet

10 av denna ansökan. Nätverket har förklarat sig stå bakom ansökans allmänna inriktning och huvudinnehåll. Budget, omfattning och tidsplan Ökad kompetens, neuropsykiatrisk diagnos Supported Employment, Supported Education Asp it Äldres psykiska hälsa Case Manager coach Suicidprevention Återhämtningsinriktat arbetssätt, samordnat kontaktmannaskap Studiecirklar Resursbank Integrerad öppenvårdsmottagning BISAM Hälsoutbildning Prevention, anti-stigmatisering Processledare Metodstödjare, södra länsdelen Utbildare/koordinatörer Uppföljning och utveckling inkl. forskning Totalt kr kr kr kr kr kr kr kr kr 1, kr kr kr kr kr kr kr 1, kr 9, kr Vi avser att genomföra de satsningar som finns beskrivna under Egenfinansieringen i projektet är all den tid personalen lägger på att delta i kompetensutveckling. Det finns ingen summa upptagen för vikarietäckning. Verksamheten inom FoUrum och Qulturum bidrar genom sin grundorganisation till implementering, hållbarhet, spridning och långsiktighet. Sammanfattning Jönköpings län vill med denna ansökan ytterligare fördjupa den satsning på baskompetensutveckling som påbörjats under det senaste året. Vi lägger nu mera direkt fokus på konkreta former för patient, brukar och anhöriginflytande och den höjning av baspersonalens kompetens som är nödvändig för att detta ska få genomslag i hela länet. Vi har strävat efter att ansökans olika delar ska förutsätta och understödja varandra och skapa en dynamik som leder till verklig förändring. Detta är ett långsiktigt arbete, som vi ser kommer att

11 sträcka sig över fler år framåt. Vi hoppas att det finns en beredskap på departementsnivå och i Socialstyrelsen att fortsätta stödja vårt kompetensutvecklingsarbete i någon form. Vår utgångspunkt är givetvis att de förändrade arbetssätt m.m., som nu initieras ska upptas i ordinarie verksamhet och permanentas. Ett viktigt underlag för vår ansökan är de erfarenheter som inhämtats genom utbytesresor till Trento i Italien och studiebesök här i landet hos verksamheter, där egen erfarenhet eller komplementär kunskap, som vi valt att benämna det, tas till vara genom direkt medverkan i det psykiatriska arbetet av resurspersoner med sådan kompetens. Vi har dragit slutsatsen att detta bör gå att genomföra även i vårt län, med lämplig anpassning till våra förhållanden. Därutöver ser vi det som nödvändigt, för att uppnå beständiga resultat, att fördjupa kunskaperna om den komplementära kunskapens innehåll och verkningssätt. I vår ansökan ingår därför ett antal forskningsfrågor som vi önskar få besvarade genom att koppla forskarkompetens till projektet. Vi är övertygade om att de nya kunskaper som erhålles är av intresse även på riksnivå och därför är det vår önskan att få bli ett modell-län, så att våra erfarenheter på ett systematiskt sätt kan spridas till övriga kommuner och landsting. Ansökan Kommunerna och Landstinget i Jönköpings län ansöker med stöd av NSPH och IFS via Regionförbundets primärkommunala nämnd om medel motsvarande kr för att utveckla bästa möjliga vård för personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning Jönköping den 15 juni 2011 REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN Kommunal Utveckling Karin Westling Utvecklingschef Agneta Jansmyr Landstingsdirektör

12