Tidsserier Statsbudgeten :21

Transkript

1 Tidsserier Statsbudgeten :21

2 MISSIV DATUM ESV DNR /2006 Regeringen Finansdepartementet STOCKHOLM Tidsserier Statsbudgeten 2005 Ekonomistyrningsverket (ESV) överlämnar härmed Tidsserier Statsbudgeten 2005 som ingår i Sveriges officiella statistik. ESV är statistikansvarig myndighet och svarar för statistikprodukten Tidsserier Statsbudgeten inom ämnesområdet Offentlig ekonomi. Tidsserierna kompletterar ESV:s redovisning av Statsbudgetens utfall, som lämnades till regeringen den 15 mars 2006, med längre tidsserier och alternativa fördelningar av utfallet. Statsredovisningen med uppgifter från riksdagen, regeringen och myndigheterna bildar underlag för tidsserierna. Enligt Budgetpropositionen 2006 (Regeringens prop. 2005/06:1, kap 4.4.3) har Riksgäldskontoret i sin månatliga rapportering av statens lånebehov sedan november 2002 haft ett återkommande fel, vilket lett till motsvarande fel för statsbudgetens saldo. För perioden fram till december 2004 uppgick felet ackumulerat till 4,9 miljarder för högt angivet lånebehov. Riksgäldskontoret är den myndighet som ansvarar för dessa beräkningar. Den post i statsbudgeten som berörts är, förutom lånebehovet (budgetsaldot), den så kallade kassamässiga korrigeringen på utgiftssidan. De takbegränsade utgifterna och statsskulden påverkas inte av felet. I de tidsserier som ESV nu överlämnar har felet korrigerats. I detta ärende har generaldirektör Yvonne Gustafsson beslutat. Utredaren Christina Bergström har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också avdelningschef Ingemar Härneskog, experterna Svante Hellman och Margareta Nöjd samt POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO ORG.NR/F-SKATTEBEVIS Box Drottninggatan Stockholm SE (EU)

3 DATUM SV DNR /2006 utredarna Ann-Sofie Andersson, Eva Engberg, Jonas Larsson och Joakim Lundgren deltagit. Yvonne Gustafsson Christina Bergström

4 DATUM SV DNR /2006 Innehållsförteckning Sammanfattning...1 Summary in English...2 Sveriges officiella statistik...3 Den officiella statistiken Statsbudgetens utfall...3 Statsbudgetens inkomster...4 Statsbudgetens inkomster klassificerade efter inkomsttyp... 4 Statsbudgetens utgifter...6 Statsbudgetens utgifter klassificerade efter utgiftsområden... 6 Statsbudgetens utgifter klassificerade efter politikområden Statsbudgetens utgifter klassificerade efter realekonomisk art Statsbudgetens utgifter klassificerade efter ändamål Justering för ändrade redovisningsprinciper och engångseffekter...15 Justering för ändrade redovisningsprinciper Engångseffekter Underliggande saldo Tidigare årgångars producenter och produkter...16 Andra produkter med information om statlig ekonomi...16 Andra producenter av officiell statistik...16 Teckenförklaring/Explanation of symbols...17 Förkortningar/Abbreviations...17 Ordlista/Wordlist...18

5 DATUM SV DNR /2006 Tabellförteckning/List of tables 1 Statsbudgetens inkomster, utgifter och saldo samt statens lånebehov och statsskuld per kalenderår Miljarder 2 Uppföljning av det statliga utgiftstaket Miljoner 3 Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo Miljoner 4 Engångsposter m.m. som påverkar statsbudgetens saldo Miljoner 5 Justering för ändrade redovisningsprinciper för jämförbarhet med Miljarder 6 Statsbudgetens inkomster fördelade efter inkomsthuvudgrupp Miljoner 6.1 Statsbudgetens inkomster fördelade efter inkomsthuvudgrupp 1980/ /95. Miljoner 7 Statsbudgetens inkomster fördelade efter inkomsttitel Miljoner 7.1 Statsbudgetens inkomster fördelade efter inkomsttitel 1988/ /95. Miljoner 7.2 Statsbudgetens inkomster fördelade efter inkomsttitel 1980/ /88. Miljoner 8 Statsbudgetens inkomster av fysiska och juridiska personers skatt på inkomst Miljoner 9 Statsbudgetens inkomster av lagstadgade socialavgifter fördelade efter inkomsttitel Miljoner 9.1 Statsbudgetens inkomster av lagstadgade socialavgifter fördelade efter inkomsttitel Miljoner 1 Revenue, expenditure, budget balance and national debt of the Central Government Budget Billion SEK 2 Central Government actual expenditure and the expenditure ceiling Million SEK 3 The Central Governments actual and underlying budget deficit Million SEK 4 Temporary and non-recurring effects on the Central Government Budget Million SEK 5 Adjustment for changes in accounting principles for comparability to Billion SEK 6 Revenue outcome of the Central Government Budget distributed according to revenue group Million SEK 6.1 Revenue outcome of the Central Government Budget distributed according to revenue group 1980/ /95. Million SEK 7 Revenue outcome of the Central Government Budget distributed according to revenue heading Million SEK 7.1 Revenue outcome of the Central Government Budget distributed according to revenue heading 1988/ /95. Million SEK 7.2 Revenue outcome of the Central Government Budget distributed according to revenue heading 1980/ /88. Million SEK 8 Revenue outcome of the Central Government Budget from natural and legal persons taxes on income Million SEK 9 Revenue outcome of the Central Government Budget from statutory social security contributions Million SEK 9.1 Revenue outcome of the Central Government Budget from statutory social security contributions Million SEK

6 DATUM SV DNR / Statsbudgetens inkomster av mervärdes- skatt Miljoner 11 Statsbudgetens inkomster av skatt på alkohol Miljoner 12 Statsbudgetens inkomster av energiskatt, Miljoner 13 Statsbudgetens inkomster av aktieutdelning Miljoner 14 Statsbudgetens inkomster av bidrag från EU Miljoner 15 Statsbudgetens utgifter fördelade på utgiftsområden m.m Miljoner 15.1 Statsbudgetens utgifter fördelade efter huvudtitel (departement) 1990/ /95. Miljoner 15.2 Statsbudgetens utgifter fördelade efter huvudtitel (departement) 1985/ /90. Miljoner 15.3 Statsbudgetens utgifter fördelade efter huvudtitel (departement) 1980/ /85. Miljoner 16 Statsbudgetens utgifter fördelade efter politikområde Miljoner 17 Statsbudgetens utgifter efter utgiftsområde och anslag Tusental 18 Statsbudgetens utgifter avseende räntor på statsskulden Miljoner 19 Statsbudgetens utgifter fördelade på huvudändamål Miljoner 10 Revenue outcome of the Central Government Budget from value added tax Million SEK 11 Revenue outcome of the Central Government Budget from taxes on alcohol Million SEK 12 Revenue outcome of the Central Government Budget from energy consumption tax Million SEK 13 Revenue outcome of the Central Government Budget from share dividends Million SEK 14 Revenue outcome of the Central Government Budget from grants from the EU Million SEK 15 Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed according to expenditure area Million SEK 15.1 Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed according to budget heading (ministry) 1990/ /95. Million SEK 15.2 Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed according to budget heading (ministry) 1985/ /90. Million SEK 15.3 Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed according to budget heading (ministry) 1980/ /85. Million SEK 16 Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed according to political area Million SEK 17 Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed according to expenditure area and appropriation Thousand SEK 18 Expenditure outcome of Interest on National Debt Million SEK 19 Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed according to major function Million SEK

7 DATUM SV DNR / Statsbudgetens utgifter fördelade på huvudändamål enligt äldre indelning. Miljoner 20 Statsbudgetens utgifter procentuellt fördelade på huvudändamål Statsbudgetens utgifter procentuellt fördelade på huvudändamål enligt äldre indelning. 21 Statsbudgetens utgifter fördelade på ändamål Miljoner 21.1 Statsbudgetens utgifter fördelade på ändamål enligt äldre indelning. Miljoner 22 Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade efter utgiftsområde Miljoner 22.1 Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade efter utgiftsområde Miljoner 22.2 Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade efter utgiftsområde Miljoner 22.3 Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade efter utgiftsområde och huvudart Miljoner 22.4 Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade efter utgiftsområde Miljoner 22.5 Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade efter utgiftsområde Miljoner 22.6 Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade efter utgiftsområde Miljoner 22.7 Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade efter utgiftsområde Miljoner 19.1 Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed according to major function , former classification. Million SEK 20 Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed in percentage terms according to major function Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed in percentage terms according to major function , former classification. 21 Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed according to function Million SEK 21.1 Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed according to function , former classification. Million SEK 22 Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed according to expenditure area and major economic type Million SEK 22.1 Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed according to expenditure area and major economic type Million SEK 22.2 Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed according to expenditure area and major economic type Million SEK 22.3 Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed according to expenditure area and major economic type Million SEK 22.4 Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed according to expenditure area and major economic type Million SEK 22.5 Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed according to expenditure area and major economic type Million SEK 22.6 Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed according to expenditure area and major economic type Million SEK 22.7 Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed according to expenditure area and major economic type Million SEK

8 DATUM SV DNR / Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade efter huvudändamål Miljoner 23.1 Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade efter huvudändamål Miljoner 23.2 Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade efter huvudändamål Miljoner 23.3 Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade efter huvudändamål Miljoner 23.4 Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade efter huvudändamål Miljoner 23.5 Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade efter huvudändamål Miljoner 23.6 Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade efter huvudändamål Miljoner 23.7 Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade efter huvudändamål Miljoner 24 Statsbudgetens utgifter fördelade efter utgiftsområde och huvudändamål Miljoner 24.1 Statsbudgetens utgifter fördelade efter utgiftsområde och huvudändamål Miljoner 24.2 Statsbudgetens utgifter fördelade efter utgiftsområde och huvudändamål Miljoner 24.3 Statsbudgetens utgifter fördelade efter utgiftsområde och huvudändamål Miljoner 23 Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed according to major function and major economic type Million SEK 23.1 Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed according to major function and major economic type Million SEK 23.2 Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed according to major function and major economic type Million SEK 23.3 Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed according to major function and major economic type Million SEK 23.4 Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed according to major function and major economic type Million SEK 23.5 Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed according to major function and major economic type Million SEK 23.6 Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed according to major function and major economic type Million SEK 23.7 Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed according to major function and major economic type Million SEK 24 Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed according to expenditure area and major function Million SEK 24.1 Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed according to expenditure area and major function Million SEK 24.2 Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed according to expenditure area and major function Million SEK 24.3 Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed according to expenditure area and major function Million SEK

9 DATUM SV DNR / Statsbudgetens utgifter fördelade efter utgiftsområde och huvudändamål Miljoner 24.5 Statsbudgetens utgifter fördelade efter utgiftsområde och huvudändamål Miljoner 25 Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade efter huvudarter Miljoner 25.1 Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade efter huvudarter Procent. 26 Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade Miljoner 27 Statsbudgetens utgifter för transfereringar till hushåll Miljoner 28 Statsbudgetens utgifter för socialt skydd Miljoner 29 Statsbudgetens utgifter per invånare fördelat på huvudändamål Kronor 29.1 Statsbudgetens utgifter per invånare fördelat på huvudändamål enligt äldre indelning. Kronor 30 Sveriges avgifter till och bidrag från EU Miljoner 30.1 Sveriges avgifter till och bidrag från EU , periodiserat. Miljoner 24.4 Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed according to expenditure area and major function Million SEK 24.5 Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed according to expenditure area and major function Million SEK 25 Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed according to major economic type Million SEK 25.1 Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed in percentage terms according to major economic type Percentage terms 26 Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed according to economic type Million SEK 27 Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed to households Million SEK 28 Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed to Social protection Million SEK 29 Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed according to expenditure per person and major function SEK 29.1 Expenditure outcome of the Central Government Budget distributed according to expenditure per person and major function , former classifcation. SEK 30 Sweden s contributions to and from the EU Million SEK 30.1 Sweden s contributions to and from the EU , accrual. Million SEK

10 Sammanfattning Tidsserier Statsbudgeten 2005 ingår i Sveriges officiella statistik. Statistiken beskriver det slutliga utfallet avseende statsbudgetens inkomster, utgifter och saldo i form av statistiska tabeller. Tabellerna omfattar som regel utfall för år Statistiken avser löpande priser. Alla rubriker på statistiska tabeller är på svenska och engelska. Statsbudgetstatistiken avser svenska och omfattar statliga budgetenheter. Ekonomistyrningsverket (ESV) sammanställer den officiella statistiken inom detta område. Statsbudgetens inkomster redovisas enligt den struktur som gäller för statsbudgeten med inkomsttyper och inkomsttitlar. Den mest detaljerade statistiken visar utfall på inkomsttitel. Det finns dessutom ett antal andra statistiktabeller avseende statsbudgetens inkomster. Statsbudgetens utgifter redovisas enligt den struktur som gäller för statsbudgeten dvs. per utgiftsområde och anslag. Statsbudgeten delas även in i 48 politikområden. Syftet med denna indelning är att förbättra kopplingen mellan mål, kostnader och resultat. För att underlätta analys av längre tidsperioder finns även tabeller klassificerade enligt internationell standard om offentliga ändamål och realekonomisk art. Den redovisade ändamåls- och artklassificeringen ansluter sig till det Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS). En kortfattad metodbeskrivning på engelska om statsbudgetens utfall, enligt den internationella statistikstandarden (SDDS), finns på den internationella metadatabasen hos Internationella valutafonden (IMF). 1

11 Summary in English The Outcome of the Central Government Budget 2005 is a part of the Official Statistics of Sweden. The statistics describe revenues, expenditures and balance of the Central Government Budget final outcome in the form of statistical tables. The tables comprise, in general, the outcome from Statistics are disseminated in current prices. The headings of the statistical tables are presented in Swedish and in English. Budget statistics are disseminated in Swedish Krona (SEK) and cover Central Government budgetary units. The National Financial Management Authority (ESV) compiles the official statistics within this subject area. Revenue is reported according to the structure applicable to the Central Government Budget with revenue types and revenue titles. The most detailed statistics show outcome for the revenue titles. Additionally there are also a number of other statistical tables regarding the Central Government Budget revenues. Expenditure is accounted for according to the same structure as the Central Government Budget i.e. expenditure areas and appropriations. The Central Government Budget is also divided in 48 political areas. The purpose of the subdivision is to improve the connection between costs, goals and results of the Central Government Budget. To simplify the analysis concerning longer time-series there are also statistical expenditure tables classified according to international standards for government functions and economic types. The classification according to function and economic type is made in accordance with European system of accounts (ESA). A short methodological description, in English, of the Central Government Budget outcome, according to the Special Data Dissemination Standard (SDDS), can be found on the website of the International Monetary Fund (IMF). 2

12 Sveriges officiella statistik I lagen om den officiella statistiken (2001:99) anges att officiell statistik är sådan statistik för allmän information, utredningsverksamhet och forskning som en myndighet framställer enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Enligt lagen skall den officiella statistiken vara objektiv, allmänt tillgänglig och den skall vara framställd och offentliggjord med hänsyn till skyddet för enskilda. När officiell statistik görs tillgänglig ska den vara försedd med beteckningen Sveriges officiella statistik eller följande symbol. I förordningen om officiell statistik (2001:100), anges att de statistikansvariga myndigheterna skall dokumentera, kvalitetsdeklarera och hålla den offentliga statistiken allmänt tillgänglig. I en bilaga till statistikförordningen anges vilka områden som omfattas av officiell statistik och vilken myndighet som ansvarar för statistiken på respektive område/delområde. Officiell statistik utgör endast en del av all statlig statistik. Respektive statistikansvarig myndighet kan informera om möjligheten att få tillgång till annan statlig statistik. Sådan statlig statistik produceras även av andra myndigheter. ESV är statistikansvarig myndighet för delområdena Statsbudgetens utfall och Taxeringsutfallet inom ämnesområdet Offentlig ekonomi. Den officiella statistiken Statsbudgetens utfall Ekonomistyrningsverket ansvarar för Statsredovisningssystemet till vilket samtliga myndigheter är skyldiga att rapportera. Förordningen om myndigheters bokföring och anslagsförordningen reglerar myndigheternas redovisning. Ekonomiadministrativa bestämmelser för statlig verksamhet finns samlade i ESV:s publikation EA-boken. Förklaringar till större metodförändringar ges när officiell statistik som innehåller förändringen publiceras. Beskrivningar av metoder ingår i denna publikation om Statsbudgetens utfall. Allmänna uppgifter samt kvalitetsdeklaration avseende Statsbudgetens utfall finns tillgängligt på Statistiska centralbyråns webbplats ( under Offentlig ekonomi). Allmänna uppgifter Kvalitetsdeklaration Sverige är även anslutet till den internationella statistikstandarden Special Data Dissemination Standard Site (SDDS) som administreras av den Internationella valutafonden (IMF). På den internationella metadatabasen för statlig statistik anges vilka särskilda förhållanden som gäller i Sverige avseende Statsbudgetens utfall. 3

13 Statsbudgetens inkomster Statsbudgetens inkomster klassificerade efter inkomsttyp Statsbudgetens inkomster redovisas i tabellerna 1 och Inkomstsidan av statsbudgeten är indelad i sju olika inkomsttyper där inkomster av samma karaktär förts samman. Inkomsttyperna är: Statsbudgetens inkomsttyper 1000 Skatter m.m Inkomster av statens verksamhet 3000 Inkomster av försåld egendom 4000 Återbetalning av lån 5000 Kalkylmässiga inkomster 6000 Bidrag m.m. från EU 7000 Extraordinära medel från EU Beskrivning av statsbudgetens inkomsttyper Inkomsttyp 1000 Inkomster från skatter Definitionen av en skatt är att betalningen är obligatorisk och att staten inte lämnar någon direkt motprestation. Skatter svarar för den största delen av statsbudgetens totala inkomster. Inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet Här ingår inkomster som ofta kräver en direkt motprestation från statens sida t.ex. avgifter för tillståndsgivning och inlevererade överskott från statligt kontrollerade verksamheter. Inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld egendom Här redovisas inkomster som hänför sig till försäljning av statlig egendom, t.ex. statliga bolag eller fastigheter. Inkomster av den här typen är ofta av tillfällig natur och kan variera kraftigt mellan olika år. Inkomsttyp 4000 Återbetalning av lån Till återbetalning av lån räknas återbetalningar till statliga utlåningsorgan, som erhåller alla sina medel från staten och som inte har någon rätt att ta på sig skulder gentemot andra. Exkluderade är finansiella institutioner som tar emot insättningar eller inlåning. De flesta inkomsttitlar under 4000 Återbetalning av lån beskrivs under 2300 Ränteinkomster eftersom såväl ränteinkomsterna som återbetalningarna härrör från samma utlåning. Inkomsttyp 5000 Kalkylmässiga inkomster Under kalkylmässiga inkomster redovisas avskrivningar, affärsverkens amorteringar och statliga pensionsavgifter. Inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU Sveriges medlemskap i EU innebär bl.a. att Sverige mottar vissa stöd och bidrag från EG:s budget. Dessa bidrag redovisas under denna inkomsttyp. 4

14 Inkomsttyp 7000 Extraordinära medel från EU Medlemsförhandlingarna inför Sveriges inträde i EU medförde bl.a. ett s.k. infasningsbelopp. Inbetalningarna av detta belopp från EU redovisades under inkomsttiteln 7111 mellan åren Inkomsttyperna delas i sin tur in i inkomsthuvudgrupper, inkomsttitelgrupper och inkomsttitlar. Inkomsttitlarna uppgår till cirka 150. I tabell 6 redovisas statsbudgetens inkomster fördelade på inkomsttyper, inkomsthuvudgrupper och inkomsttitlar för åren Under inkomsttitel redovisar myndigheterna inkomster som de inte själva får disponera. Det är i huvudsak två olika slag av inkomster som myndigheterna redovisar under inkomsttitlar. Dels finns inkomster som inte avser myndighetens utförda prestationer, utan främst uppbörd (exempelvis skatteuppbörd), dels inkomster som kan avse utförda prestationer, men som ändå inte får disponeras av myndigheten, exempelvis tillståndsgivning. I ESV:s publikation Inkomstliggaren för 2005 finns detaljerad information över aktuella inkomsttitlar. 5

15 Statsbudgetens utgifter I denna publikation redovisas statsbudgetens utgifter fördelade efter utgiftsområden, politikområde, ändamål och realekonomisk art i tabellerna I statsbudgeten är utgifterna indelade i utgiftsområden och inom dessa återfinns anslagen dvs. de utgiftsmedel som riksdagen fattar beslut om. För att uppnå jämförbarhet mellan åren redovisas i många tabeller tidigare år enligt 2005 års statsbudgetstruktur. Statsbudgeten delas även in i 48 politikområden. Syftet med politikområdesindelningen är att möjliggöra en bättre koppling mellan mål, kostnader och resultat. För att analysera längre tidsserier och för andra aspekter av samhällsekonomin används även andra indelningar. En sådan är den realekonomiska indelningen, som används för att analysera olika utgiftstyper. Denna följer indelningen enligt nationalräkenskaperna (NR). En annan indelning är en internationell ändamålsindelning, vilken används för att analysera utgifter med likartat syfte eller funktion. Tabeller med realekonomisk- och ändamålsindelning följer respektive års uppställning av statsbudgeten. Statsbudgetens utgifter klassificerade efter utgiftsområden Nedan följer en kort beskrivning av vad de olika utgiftsområdena innehåller. Statsbudgetens utgiftsområden 1 Rikets styrelse 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 3 Skatt, tull och exekution 4 Rättsväsendet 5 Internationell samverkan 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 7 Internationellt bistånd 8 Invandrare och flyktingar 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 13 Arbetsmarknad 14 Arbetsliv 15 Studiestöd 16 Utbildning och universitetsforskning 17 Kultur, medier trossamfund och fritid 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 19 Regional utveckling 20 Allmän miljö- och naturvård 21 Energi 22 Kommunikationer 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 24 Näringsliv 25 Allmänna bidrag till kommuner 26 Statsskuldsräntor m.m. 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 6

16 Beskrivning av statsbudgetens utgiftsområden Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Utgiftsområdet omfattar politikområdet Demokrati samt delar av politikområdena Mediepolitik och Samepolitik. I utgiftsområdet ingår även anslagen 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten, 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader, 90:4 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen, 90:5 Regeringskansliet m.m. 90:6 Stöd till politiska partier och 90:7 Expertgruppen för EU-frågor. Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Utgiftsområdet omfattar politikområdena Effektiv statsförvaltning samt Finansiella system och tillsyn. Här ingår ett antal centrala myndigheter, bl.a. Ekonomistyrningsverket, Statskontoret, Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet, Kammarkollegiet, Riksgäldskontoret och Finansinspektionen. Vidare ingår anslagen 90:1 Riksrevisionen och 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm som inte ingår i något politikområde. Utgiftsområde 3 Skatt tull och exekution Utgiftsområdet omfattar politikområdet Skatt, tull och exekution. Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Utgiftsområdet omfattar politikområdet Rättsväsendet. Här ingår polisväsendet, åklagarväsendet, domstolsväsendet, kriminalvården och rättshjälpen. Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Utgiftsområdet omfattar politikområdet Utrikes- och säkerhetspolitik. Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet Utgiftsområdet omfattar politikområdet Totalförsvar och politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar. Politikområdet Totalförsvar består i sin tur av verksamhetsområdena Det militära försvaret och Det civila försvaret. Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Utgiftsområdet omfattar politikområdet Internationellt utvecklingssamarbete. I detta ingår fr.o.m även Samarbete med Central- och Östeuropa. Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar Utgiftsområdet omfattar politikområdena Integrationspolitik, Storstadspolitik, Migrationspolitik och Minoritetspolitik. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområdet omfattar politikområdena Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsa, Barnpolitik, Handikappolitik, Äldrepolitik och Socialtjänstpolitik samt del av Forskningspolitik. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ersättning vid arbetsoförmåga. 7

17 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ekonomisk äldrepolitik. Från och med 2003 innefattar det garantipension till ålderspension, efterlevandepensioner till vuxna, bostadstillägg till pensionärer samt äldreförsörjningsstöd. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Utgiftsområdet omfattar större delen av politikområdet Ekonomiskt familjepolitik (bostadsbidrag återfinns inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande). Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad Utgiftsområdet omfattar politikområdet Arbetsmarknadspolitik. I detta ingår främst bidrag till arbetslöshetsersättning och utgifter för arbetsmarknadspolitiska program. Vidare ingår bl.a. Europeiska socialfonden och bidrag till Samhall AB:s verksamhet. Utgiftsområde 14 Arbetsliv Utgiftsområdet omfattar politikområdena Arbetslivspolitik och Jämställdhetspolitik. Inom utgiftsområdet verkar bl.a. Arbetsmiljöverket, Arbetslivsinstitutet och Jämställdhetsombudsmannen. Utgiftsområde 15 Studiestöd Utgiftsområdet omfattar delar av politikområdet Utbildningspolitik. Området innehåller utgifter för olika former av ekonomiskt stöd till enskilda under studier. Inom området anslås medel för studiehjälp i form av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg för studerande i gymnasieutbildning, studiemedel i form av studiebidrag, samt medel för räntesubventioner och avskrivning av studielån. Medel anslås även för rekryteringsbidrag vid vuxenstudier samt bidrag för studiesociala ändamål. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Utgiftsområdet omfattar stora delar av politikområdena Utbildningspolitik och Forskningspolitik. Det avser förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola, vuxnas lärande, kvalificerad yrkesutbildning, högre utbildning och forskning samt centrala myndigheter inom utbildningsområdet. Del av politikområdet Storstadspolitik ingick i utgiftsområdet t.o.m Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Utgiftsområdet omfattar politikområdena Kulturpolitik, Ungdomspolitik och Folkrörelsepolitik samt delar av politikområdena Mediepolitik, Finansiella system och tillsyn, Forskningspolitik och Utbildningspolitik. Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande I utgiftsområdet ingår politikområdena Bostadspolitik, Regional samhällsorganisation samt del av politikområdet Ekonomisk familjepolitik. Utgiftsområdet omfattar plan-, bygg- och bostadsfrågor, geotekniska frågor, Lantmäteriverket och länsstyrelserna samt stöd till ekologisk utveckling. Utgiftsområde 19 Regional utveckling Utgiftsområdet består huvudsakligen av politikområdet Regional utvecklingspolitik. Utgiftsområdet benämndes tidigare Regional utjämning och utveckling. Det omfattar huvudsakligen medel som länsstyrelserna, och i vissa län regionala självstyrelseorgan eller kommunala samverkansorgan, samt Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) och 8

18 regeringen förfogar över för regional projektverksamhet och olika former av regionala företagsstöd. Medlen används till medfinansiering av de regionala tillväxtprogrammen och EG:s strukturfondsprogram. Utgiftsområdet omfattar vidare utbetalningar av transportbidrag som beviljas av NUTEK. Utgiftsområdet omfattar även utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden, som delfinansierar EG:s bidrag till strukturfondsprogrammen. Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Utgiftsområdet omfattar politikområdet Miljöpolitik och del av politikområdet Forskningspolitik. Utgiftsområde 21 Energi Utgiftsområdet omfattar politikområdet Energipolitik. I detta ingår de tre verksamhetsområdena Elmarknadspolitik, Övrig energimarknadspolitik och Politik för ett uthålligt energisystem. Utgiftsområde 22 Kommunikationer Utgiftsområdet omfattar politikområdet Transportpolitik och politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post. Anslaget 37:7 IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m. redovisas t.o.m under utgiftsområde 19 Regional utveckling. Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Utgiftsområdet omfattar politikområdena Livsmedelspolitik, Djurpolitik, Skogspolitik, Landsbygdspolitik samt delar av Utbildningspolitik, Forskningspolitik och Samepolitik. Utgiftsområde 24 Näringsliv Utgiftsområdet omfattar politikområdena Näringspolitik, Utrikeshandel, export och investeringsfrämjande, Konsumentpolitik och del av politikområdet Forskningspolitik. Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Utgiftsområdet omfattar politikområdet Allmänna bidrag till kommuner. I detta ingår merparten av statens bidrag till kommuner och landsting. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgiftsområdet omfattar utgifter för räntor på statsskulden, oförutsedda utgifter samt Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning. Utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m. tillhör inte något politikområde och ingår inte under utgiftstaket eftersom regeringen och riksdagen i mycket begränsad omfattning kan påverka dessa utgifter på kort sikt. Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen Utgiftsområdet omfattar enbart Avgiften till den Europeiska gemenskapen. Uppföljning av det statliga utgiftstaket Enligt den budgetprocess som infördes 1997 sätts ett tak för de offentliga utgifterna, det vill säga för statsbudgeten, ålderspensionssystemet och kommunerna. Riksdagen fattar beslut om ett utgiftstak för statsbudgeten och ålderspensionssystemet för de kommande tre åren. När det gäller kommunerna har taket givits en annan innebörd än det statliga utgiftstaket, eftersom 9

19 staten endast indirekt kan styra den kommunala sektorns utgifter. Riksdagen godkänner i stället en beräkning av den förväntade utgiftsnivån. Avsikten är dock att genom ett tak begränsa samtliga offentliga utgifter exklusive räntor. Det statliga utgiftstaket omfattar alla 27 utgiftsområden utom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Dessutom ingår utgifterna inom ålderspensionssystemet. Det fastställda utgiftstaket beräknas vid budgeteringen som summan av anvisade medel på de ingående utgiftsområdena samt beräknad förändring av anslagsbehållningar. Dessutom ingår utgifterna inom ålderspensionssystemet och en så kallad budgeteringsmarginal, som i första hand är avsedd som reserv för oförutsedda utgiftsökningar. I tabell 2 redovisas uppföljningen av det statliga utgiftstaket Statsbudgetens utgifter klassificerade efter politikområden Från och med 2001 delas statsbudgeten in i 48 (ursprungligen 47) politikområden. Syftet med politikområdesindelningen är att möjliggöra en bättre koppling mellan mål, kostnader och resultat. Erfarenheterna har visat att det många gånger har varit svårt att koppla samman mål, kostnader och resultat på utgiftsområdesnivån. Vissa politikområden omfattar verksamheter som i sin helhet ryms inom ett utgiftsområde. Ett politikområde kan även omfatta en begränsad del av verksamheten som bedrivs inom ett utgiftsområde. Det finns även politikområden som berör flera utgiftsområden, s.k. sektorövergripande politikområden. Allmänna bidrag till kommuner (utgiftsområde 25) blev politikområde 48 fr.o.m Inom utgiftsområde 1 och 2 återfinns anslag och verksamheter för vilka regeringen inte fastställer mål. Dessa omfattas inte av politikområdesindelningen. Statsskuldsräntor m.m. (utgiftsområde 26) och Avgiften till Europeiska gemenskapen (utgiftsområde 27) utgörs inte direkt av statlig verksamhet, utan kan ses som medel för att uppnå verksamhet inom övriga utgiftsområden. Dessa omfattas inte heller av politikområdesindelningen. Statsbudgetens utgifter fördelade efter politikområde redovisas i tabell 16. Statsbudgetens utgifter klassificerade efter realekonomisk art Vid analys av och information om statsbudgetens storlek och påverkan på samhällsekonomin kan utgifterna delas in på ett annat sätt än efter utgiftsområde och anslag. Den realekonomiska fördelningen grupperar statsbudgeten efter olika typer av utgifter. Indelningen används för att analysera utgifter enligt indelningen i Nationalräkenskaperna (NR). Denna indelning är särskilt användbar vid analys över tiden och vid internationella jämförelser. Den realekonomiska fördelningen transfereringar konsumtion investeringar räntor övrigt finansiellt Med transfereringar menas inkomstöverföringar, i första hand utbetalningar av bidrag från staten exempelvis till hushåll, företag, kommuner och utlandet. Någon direkt motprestation från mottagaren är inte nödvändig. Transfereringar omfördelar resurser: mellan olika grupper i samhället 10

20 mellan olika regioner i landet för individen över tiden Exempel på transfereringar är pensioner, barnbidrag, arbetslöshetsersättning och sjukpenning. Som transfereringar räknas även Sveriges bidrag till EU-budgeten samt internationellt bistånd. Konsumtion är resurser som de statliga myndigheterna använder i den egna verksamheten. Utgifter som räknas som konsumtion är: löner hyror inköp av varor och tjänster försvarets inköp som saknar civil användning underhåll och reparationer. I konsumtionsbegreppet ingår även sociala naturaförmåner. Definitionen är en vara eller tjänst som betalas av staten men har producerats inom näringslivet och utan ytterliggare bearbetning vidarebefordras till hushållen exempelvis rättshjälp. Med investeringar menas utgifter för anskaffning av tillgångar som byggnader och anläggningar, maskiner och inventarier, immateriella tillgångar som dataprogram samt utgifter för finansiell leasing. Räntor avser räntor på statsskulden och övriga räntor, till exempel räntesubventioner för studielånen. Exempel på övrigt finansiellt är viss statlig utlåning och kostnader för beredskapslagring. Statsbudgetens utgifter klassificerade efter ändamål Statsbudgetens utgifter kan fördelas efter ändamål. Varje anslag på statsbudgeten klassificeras efter sitt syfte eller funktion. Utgifter med likartat syfte eller funktion kan därmed sammanföras till ändamålsgrupper. Ändamålsindelningen följer en av FN definierad internationell standard om den offentliga sektorns slutliga konsumtion, COFOG (Classification of the Functions of Government). Denna klassifikation ger möjlighet till jämförelser mellan olika länder. År 2001 infördes en ny indelning med 10 ändamålsgrupper. (Den tidigare indelningen omfattade 14 ändamålsgrupper.) Ändamålen delas in i undergrupper. Samtliga ändamål finns redovisade i tabell 21. Ändamål enligt ny indelning 1. Allmän offentlig förvaltning 2. Försvar 3. Samhällsskydd och rättsskipning 4. Näringslivsfrågor 5. Miljöskydd 6. Bostadsförsörjning och samhällsutveckling 7. Hälso- och sjukvård 8. Fritidsverksamhet, kultur och religion 11

21 9. Utbildning 10. Socialt skydd Ändamål 1 Allmän offentlig förvaltning I allmänna offentliga tjänster ingår utgifter för verkställande och lagstiftande organ, ekonomioch skatteförvaltning, utrikesförvaltning, internationellt ekonomiskt bistånd, allmänna förvaltningstjänster, grundforskning samt transaktioner mellan olika delsektorer inom den offentliga sektorn. Här ingår utgifter för myndigheter som svarar för ekonomi och planering, skatter och tullar samt för kungahuset, riksdagen och regeringen. Sveriges avgifter till den Europeiska gemenskapen, liksom räntorna på statsskulden samt generella statsbidrag och utjämningsbidrag till kommuner och landsting ingår också i detta ändamål. Ändamål 2 Försvar Utgifterna för försvar består bland annat av militärt och civilt försvar samt internationellt militärt bistånd. Exempel på verksamhet som ingår i civilt försvar är drift av och stöd till civilförsvarsstyrkor. I det internationella militära biståndet ingår bland annat militärt bistånd i form av bidrag och lån. Ändamål 3 Samhällsskydd och rättsskipning Samhällsskydd och rättsskipning innehåller utgifter för polisväsen, rättsskipning, kronofogdemyndigheterna och kriminalvård. Med rättsskipning avses det allmänna domstolsväsendet, åklagarväsendet, offentlig rättshjälp m.m. Ändamål 4 Näringslivsfrågor Utgifterna för näringslivsfrågor omfattar övergripande handels-, näringslivs- och arbetsmarknadsfrågor. Här ingår även handels- och näringslivsfrågor avseende specifika näringsgrenar som jordbruk och skogsbruk, bränsle och energi, transporter, kommunikationer, turism samt forskning och utveckling inom näringslivsområdet. Till detta ändamål förs bland annat bidrag till Samhall AB, köp av arbetsmarknadsutbildningar, utbetalningar från Europeiska socialfonden, särskilda insatser för arbetshandikappade, utbetalningar till jordbruket som arealersättning och djurbidrag och åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Här ingår investering i infrastruktur avseende främst vägar och järnvägar. Ändamål 5 Miljöskydd Uppdelningen av Miljöskydd bygger på klassifikation av miljöskyddsverksamheter (CEPA) och European System for the Collection of Economic Information on the Environment (SERIEE) som utfärdats av EU. Ändamålet omfattar hantering av avfall och avloppsvatten, föroreningsbekämpning, skydd av biologisk mångfald samt forskning inom miljöskydd. Ändamål 6 Bostadsförsörjning och samhällsutveckling Bostadsförsörjning och samhällsutveckling innehåller räntebidrag och utgifter för exempelvis samhällsplanering och regional utveckling. Ändamål 7 Hälso- och sjukvård Ändamålet hälso- och sjukvård omfattar offentliga utgifter som tillhandahålls individuellt eller kollektivt. Här ingår läkemedel och andra medicinska produkter, öppen sjukvård, sluten sjukhusvård, folkhälsovård, forskning inom hälso- och sjukvårdsområdet samt kollektiv hälso- och sjukvård. Utgifter för läkemedelsförmånerna dominerar utgifterna inom ändamålet som i övrigt omfattar exempelvis alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder, folkhälsopolitiska åtgärder och bidrag till hälso- och sjukvård. 12

22 Ändamål 8 Fritidsverksamhet, kultur och religion I fritidsverksamhet, kultur och religion ingår utgifter för fritids- och idrottsverksamhet, bibliotek, litteratur, konst, museer, musik, teater, film, massmedier (radio, TV- och förlagsverksamhet) samt stöd till trossamfund och politiska partier. Ändamål 9 Utbildning Utbildning innehåller förskole-, grundskole-, gymnasial samt eftergymnasial utbildning. Även forskning vid universitet och högskolor, studiemedel och studiestöd m.m. samt bidrag till folkbildningen ingår i detta ändamål. Grundforskning ingår däremot under ändamålet allmän offentlig förvaltning. Ändamål 10 Socialt skydd Utgifter för socialt skydd omfattar tjänster och transfereringar till enskilda personer och hushåll samt kollektivt till olika grupper. Definitioner inom ändamålet bygger på det europeiska systemet för integrerad statistik över socialt skydd (Esspros) som har utarbetats inom EU. Ändamålet omfattar socialt skydd vid sjukdom och funktionshinder, ålderdom, arbetslöshet och boende samt skydd till efterlevande och familjer och barn. Även kollektivt socialt skydd och forskning inom området ingår här. Exempel på utgifter inom gruppen är arbetsskadeersättningar, sjukpenning och rehabilitering, handikappersättningar, statlig assistansersättning, aktivitets- och sjukersättningar, ålderspensioner, efterlevandepensioner, bostadstillägg till pensionärer, allmänna barnbidrag, föräldraförsäkring, arbetslöshetsersättning samt ersättningar vid flyktingmottagande och asylsökande. Ändamål enligt äldre indelning 1. Allmänna offentliga tjänster 2. Försvar 3. Samhällsskydd och rättsskipning 4. Utbildning och universitetsforskning 5. Hälso- och sjukvård 6. Social trygghet 7. Bostadsförsörjning och samhällsutveckling 8. Fritidsverksamhet, kultur och religion 9. Energi 10. Jord- och skogsbruk, jakt och fiske 11. Mineralbrytning, tillverkning och byggnadsverksamhet 12. Kommunikationer 13. Andra näringslivsändamål 14. Ofördelade offentliga utgifter Tabell 21.1 visar statsbudgetens utgifter fördelade på ändamål för åren enligt äldre indelning. Där redovisas också de undergrupper som används. Ändamål 1 Allmänna offentliga tjänster I allmänna offentliga tjänster ingår främst utgifter för allmän förvaltning, internationell samverkan och internationellt ekonomiskt bistånd. Till detta ändamål hänförs utgifter för myndigheter som svarar för ekonomi och planering, skatter och tullar samt för kungahuset, 13

23 riksdagen och regeringen. Sveriges avgifter till den Europeiska gemenskapen ingår också i detta ändamål. Ändamål 2 Försvar Utgifterna för försvar består av militärt försvar och civilt och ekonomiskt försvar. Civilförsvarets huvuduppgift är att i krig skydda civilbefolkningen. Det ekonomiska försvaret omfattar beredskapslagring och planering för produktion i kristider. Ändamål 3 Samhällsskydd och rättsskipning Samhällsskydd och rättsskipning innehåller utgifter för polisväsen, rättsskipning och kriminalvård. Med rättsskipning avses det allmänna domstolsväsendet, åklagarväsendet, offentlig rättshjälp m.m. Ändamål 4 Utbildning och universitetsforskning Utbildning och universitetsforskning innehåller grundskole-, gymnasial samt eftergymnasial utbildning, forskning vid universitet och högskolor, studiestöd m.m. Ändamål 5 Hälso- och sjukvård Utgifterna för hälso- och sjukvård utgörs i huvudsak av bidrag till den allmänna sjukvården. Ändamål 6 Social trygghet Ändamålet innehåller främst utgifter för pensioner, ekonomiskt stöd till barnfamiljer, inkomsttrygghet vid sjukdom, social omsorg och ekonomiskt stöd vid arbetslöshet. Ändamål 7 Bostadsförsörjning och samhällsutveckling Bostadsförsörjning och samhällsutveckling innehåller räntebidrag och utgifter för exempelvis samhällsplanering, regional utveckling samt allmän miljö- och naturvård. Ändamål 8 Fritidsverksamhet, kultur och religion I fritidsverksamhet, kultur och religion ingår exempelvis utgifter för idrottsverksamhet, bibliotek, litteratur, konst, museer, musik, teater, film, massmedier samt stöd till trossamfund och politiska partier. Ändamål 9 Energi Energi består huvudsakligen av bidrag till ny energiteknik och energiforskning. Ändamål 10 Jord- och skogsbruk, jakt och fiske Jord- och skogsbruk, jakt och fiske innehåller främst utgifter för miljö-, struktur och regionala åtgärder inom jordbruket, forskning, skogsvård, bidrag till fiskerinäringen samt subventioner till rennäringen. Ändamål 11 Mineralbrytning, tillverkning och byggnadsverksamhet I mineralbrytning, tillverkning och byggnadsverksamhet ingår utgifter för forskning, bidrag till utveckling av småföretag, övrigt industristöd m.m. Ändamål 12 Kommunikationer Kommunikationer omfattar både utgifter för anläggningar och för löpande drift. 14

24 Ändamål 13 Andra näringslivsändamål Inom andra näringslivsändamål finns utgifter för åtgärder inom arbetsmarknadsområdet och övriga näringslivsändamål. Här ingår bl.a. arbetsmarknadspolitiska åtgärder och särskilda åtgärder för arbetshandikappade. Övriga näringslivsändamål avser exempelvis rymdverksamhet, lantmäteriverksamhet samt bidrag till exportfrämjande verksamhet. Ändamål 14 Ofördelade offentliga utgifter I ofördelade offentliga utgifter ingår främst statsskuldräntor och allmänna bidrag från staten till kommuner och landsting. I Staten, skatterna och sociala skyddet som ingår i skriftserien Statens finanser beskrivs statens inkomster av skatter och sociala avgifter samt utgifter för det sociala skyddet ur nationalräkenskapernas perspektiv. Publikationen finns tillgänglig på ESV:s webbplats men också i tryckt form. Justering för ändrade redovisningsprinciper och engångseffekter Justering för ändrade redovisningsprinciper Statsbudgeten är inte direkt jämförbar mellan olika år. Vid jämförelser mellan åren måste hänsyn tas till ändrade redovisningsprinciper under perioden. En sådan jämförbarhet krävs för att på olika sätt kunna analysera förändringarna i statens finanser. I tabell 5 redovisas statsbudgetens utgifter, inkomster och saldo enligt de skilda principer som gäller för respektive år. Därefter redovisas de justeringar som krävs för att uppnå jämförbarhet över åren. Engångseffekter Statsfinanserna påverkas av tillfälliga eller engångsvisa händelser, det vill säga transaktioner av extraordinär karaktär. Sådana transaktioner kan vara positiva eller negativa. Förekomsten av dessa försvårar analysen över tiden. Exkludering är till viss del subjektiv, vilket ställer krav på en tydlig redovisning av metoden. I tabell 4 redovisas s.k. engångsposter som påverkat statsbudgeten mellan Underliggande saldo Genom att exkludera engångseffekter och genom att justera för ändrade redovisningsprinciper erhålls ett mått på den underliggande utvecklingen. I tabell 3 redovisas statsbudgetens underliggande saldo mellan