Amen sikljovaja gramatika

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Amen sikljovaja gramatika"

Transkript

1 Amen sikljovaja gramatika Baki Hasan

2

3 Amen sikljovaja gramatika Baki Hasan Illustrationer: amanda eriksson

4 Akava gramatikano ljil tano kerdo te šaj te istemalkerel (koristinel) pe ko sikljojbe ki dajakiri čhib ki romani čhib. O ljil tano kerdo ko Språkrådet (Čhibjakoro godidejbe). odova tano jek kotor kotar e Skolverketeskiri (Školakoro baroingaribaskiri) buti bašo dumodejbe bašo angledžajbe hem produciribe ljila hem javera sikljojbaskere ljila bašo nacionalikane minoritetia. Denna grammatikbok är tänkt att användas vid modersmålsundervisning i romani chib. Boken har utarbetats vid Språkrådet, inom Skolverkets uppdrag om stöd för utveckling och produktion av böcker och andra läromedel för de nationella minoriteterna. Amen sikljovaja gramatika Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice Stockholm Telefon: Telefax: E-postadress: skolverket@fritzes.se Beställningsnummer: 11:1226 ISBN: Text: Baki Hasan Bild: Amanda Eriksson Form: Ordförrådet/Maria Westberg Tryck: DanagårdLiTHO AB 2011 Upplaga: ex Šukar dive! Mlo anav tano Kalem. Tumen ka oven mancar sa džikote kerena buti akale lilea. Keda ka dikhen man odova značini/značinela kaj isi tumen kherutni školakiri buti. Sien/inen hazeri (spremna) te sikljova gramatika?! Tegani aven!!!

5 Soisiba Bašo akava ljil... 4 Om den här boken... 6 Baši romani čhib... 7 Om romska språket... 8 Lafengere klase... 9 Substantivi (Anavjori) O džukel Džuko Substantiveskoro (Anavjorakoro) ulavibe Adjektivi Mli familia O Laci hem o Bektaši Bičhalibe sastipe e svetoske Soj so? Verbi (Keruni) Nilaj Verbeskere (Keruniakere) forme Pronomia (Kothanale) Personalikane pronomia Posesivikane (Plesutne) pronomia Pučimale pronomia Javera pronomia Prepozicie O sovavno Safeti Genjija (Cifre) Fundavne genjija Bijamo dive Ničale genjija Hramojbaskere nišania (interpunkcie) Pučibaskoro nišani Nukta Nuktaporik Čhingaribaskoro nišani Dujnukte Trin nukte (čhinavibaskoro nišani) Citiribaskoro nišani Pačaribaskoro nišani soisiba 3

6 Bašo akva ljil Akava ljil tano kerdo e romane sikljovnenge (učenikonge) so džana ki fundavni škola ko maškarune klasia. Mangel te phenel pe kotar o štarto dži ko šovto klasi. Akava tano jekto sikljojbaskoro ljil kori so o matriali tano namerno planirimo hem kerdo jekhe odredeno grupa sikljovnenge. Me pakjava kaj asavko metodi keribaske ljila ka ovel normalno maškar o manuša so kerena sikljojbaskere ljila ki romani čhib. O ljil kerdža pe kaj te šaj te del pe e sikljovnenge haljovkeribe bašo disave fundavne (osnovno) gramatikane definicie. Sar soj ko misal o adjektivi, verbi, substantivi hem javera lafengere klase. O romane čhave so džana ki škola, olenge dela pe akava gramatikano džanibe ki odoja čhib so vakerela pe ki odoja škola. Me mislinava kaj dendor akaja informacia hem džaniba e romane čhavenge ki romani čhib ka vazdel e sikljovnengoro (učenikongoro) morali hem ka oven stimulirinen te sikljon pošukar hem polokhe. Akale lileskoro matriali tano iramo kotar arlikano dialekti ko javera romane variante: Lovarsko, kalderaško hem ko kalo dialekti. Šukar i te vakerel pe odovada kaj o lil tano kerdo ki jek jekčhanutni (ednostavno) čhib. Celo ljil tano kerdo ko jek principi. Sar jekto čhivela pe pučibe, palo odova dela pe definicia, pali definiciadela pe konkretno primeria. Palo primer kontrolirinela pe dali o sikljovne (učenikia) haljilo i materia odolea so dela pe sikljovnenge školakiri buti. 4 bašo akva ljil

7 O sikavnja (učitelke) hem o sikavne (učitelia) ka dikhen kaj ko sa o ljil isi lafia ko pačariba (zagarde) sar akana. Odova tano sar so haljona te šaj o čhave te haljon lokheder o neve lafia. Sar o sikavne/sikavnja adžahar hem o sikljovne nemora te istemalkeren (koristinen) odola neve lafia ama trebela te džanen kaj ola akana postojnena ki romani čhib. Sar o paramisia hem adžahar sa o javera tekstia ko akava ljil tane kerde sar so phendžam angleder ko arlikano dialekti. Keda irandže pe ko javera dialektia, tegani irandža pe hem ki švedikani čhib. Ama odova sine amenge jek bučakiri verzia. O cili odole verziakoro sine samo te kontrolirinen pe o definicie. Isto adžahar kontrolirindže pe hem sa o tekstia dali tane ko jekhipa e definiciencar. Ko odole bučakoro procesi but dindža man dumo mli koleška kotar o Čhibjakoro godidejbe (Språkrådet) Erika Lyly hem i Birgitta Lindgren. Isto phenava te oven saste hem sa mle javera kolegia kotar o Språkrådet so dindže man dumo ko akale lileskiri buti. bašo akva ljil 5

8 Om den här boken Den här boken är gjort för romska elever som går i grundskolan på mellanstadiet. Det vill säga från fjärde till sjätte klass. Den är det första läromedel där materialet är planerat och anpassat till en bestämd grupp elever. Jag hoppas att den här arbetsmetoden ska vara ett normalt sätt att skapa läromedel i romska i framtiden. Syftet med detta läromedel är bland annat att ge romska elever förklarningar av en del fundamentala grammatiska begrepp. Som till exempel: adjektiv, verb, substantiv och andra ordklasser. De romska eleverna får också den här kunskapen via andra språk. Men genom att de får den här kunskapen på det egna språket kommer deras känsla för sitt språk att stärkas, och de blir mera stimulerade att lära sig lite grammatik. Boken är ursprungligen skriven på arli och sedan översatt till lovari, kelderaš och kalo. Det är bör också sägas att boken är skriven på ett enkelt språk. Hela boken bygger på en princip. Först ställer man frågan, därefter ger man en definitionoch så konkretiseras det hela med exempel. Efteråt kontrollerar man huruvida eleven har förstått innehållet genom att ge den uppgifter. Lärarna kommer att upptäcka det att i hela boken finns ord inom parantes. De finns för att barnen lättare ska kunna förstå de nya orden. Men varken lärarna eller eleverna är tvungna att använda dem. Det räcker att man vet att de finns i romska språket. Boken är också översatt till en arbetsversion på svenska. Syftet med den översättningen är att man ska kunna lättare kontrollera definitionerna och genomföra ändringar under arbetets gång. Under hela arbetsprocessen har jag får mycket hjälp av mina arbetskollegor på Språkrådet. Jag vill tacka dem alla, framför allt Erika Lyly och Birgitta Lindgren. 6 om den här boken

9 Baši romani čhib I romani čhib tani jek čhib sar sa o javera ama pale hari javer. Amari čhib nane standardizirimi hem nane amen jek gramatika so važinela sa e romane dialektenge. Nane amen ni jek alfabeta so važinela sa e romenge. Ama pale i romani čhib komaj (skoro) ko sa o phuvja uspendža te ikerel pe dživdi hem te džal angle. But roma sar terne adžahar phure but vare vakerena kaj i romani čhib tani slabo lafencar, kaj falinena amenge lafia. Ama keda vakerela pe baši i romani čhib na trebela te bistrel pe kaj i romani čhib tani jek bari čhib. Oj tani vakerdi kotar pherdo miliojna manuša (vakerela pe kaj vakerena sa dži ko 18 miliojna manuša ki Evropa, Amerika hem Australia). Amen isi pherdo dialektia ama jek čhib. Odoleske keda jek lafi nane ko disavo dialekti tegani šaj te lel pe kotar javer romano dialekti. Amen o roma na siam ki jek phuv, amen siam buvljarde ko sa o sveto. Sa o javera civilizirime phuvja lile te keren buti pumare čhibjencar angleder but šelberša. Sarine o javera panda kerena sistemikane buti pumare čhibjencar. E romane čhibaja ljilja te kerel pe buti ko disave phuvja palo dujto svetoskoro maribe. Ko disave phuvja i romani čhib tani priznajmi hem kerela pe buti sar soj ko misal (primer) i Švedija. Ko but phuvja i romani čhib nane priznajmi hem oj tani najtele. Odoleske amen trebela korkori te sikava buteder haljoviba baši romani čhib hem baši olakiri situacia hem te arakhel pe. baši romani čhib 7

10 Om romska språket Romska språket är ett språk som alla andra språk men ändå lite anorlunda. Vårt språk är inte standardiserat och vi har inte en grammatik som är gemensam för alla romska dialekter. Vi har inte heller något alfabet som gäller alla romer. Men ändå har romska språket lyckats överleva nästan i alla länder och utvecklas. Många romer, både yngre och äldre, klagar ofta över att romska språket är fattigt på ord. Men när vi pratar om romskan får vi inte glömma att det är ett stort språk, det talas av flera miljoner människor i världen (man uppskattar att det talas av upp till 18 miljoner personer i Europa, Amerika och Australien). Vi har många dialekter men ett språk. När det saknas ett ord i en dialekt då kan man ta ord från en annan romsk dialekt. Vi bor inte i ett land, vi är utsprida i världen. Alla andra civiliserade länder började arbeta med sitt språk för flera hundra år sedan. Alla andra arbetar med sitt språk systematiskt även idag. Med romska språket började man arbeta efter andra världskriget. I vissa länder är romska språket erkänt och man arbetar med det, till exempel i Sverige. I många länder är romskan inte erkänt och har inte någon hög status. Därför borde var och en av oss visa mera förståelse för romska språket, dess situation och vårda det. 8 om romska språket

11 Lafengere klase Sar ko sa o javera čhibja adžahar hem ki amari čhib isi pobuter hiljada lafia. Kaj te šaj manuš te pendžarel pes pošukar akale lafencar hem te upotrebinel olen pošukar, o manuš ulavela (delinela) akale lafen ko grupe. Olenge vakerela pe lafengere klase. Amen ka pendžara amen popaše disavencar kotar akala šerale lafia sar soj ko primer: substantivi, verbi, adjektivi, prepozicia, pronomi hem javera lafengere klase. Ponodori ka dikha hem bašo odova sar bandžarena pe sa akala lafia. Ko akava ljil isi amen šaipa te pendžara amen hem javere bučaja e hramojbaskere nišanencar. Jek javer lafi bašo odova tano interpunkcie. lafengere klase 9

12 Substantivi (Anavjori) O lafi substantivi tano lafi so koristinela pe keda vakerela pe ko primer bašo manuša, luludža, džanvaria (životinje) hem bašo javera buča. Isi pherdo substantivia ola tane odoborom but so manuš našti te genjel olen. Amen šaj te vakera kaj sa o buča so dikhaja trujal amende šaj te oven substantivi. Akate tele isi tut slike hem lafia. Maškar olende isi tut lafia kaske so vakeraja substantivi, kori so isi pišime lafia tu šaj kere jek slika a kori so isi slike tu šaj te pišine o anava taro odova so dikhea ko slike. 10 substantivi

13 Kirmuso Jag Bar Maro substantivi 11

14 Kher/čher Verda/vrda 12 substantivi

15 Kham Luludi Gras Televizia substantivi 13

16 O džukel Džuko Jek dive o džukel Džuko gelo te phirel peske ko veš. O veš sine but dur kotar o than kori so bešela sine ov. Keda iklilo avri kotar i diz dikhlja kaj javerada džana sine koro veš. Angli oleste sine manuša hem but maškar lende lile pli mačka ja plo džukele te phiraven olen. O Džuko terdilo angli jek luludi hem ljilja te khandel ola. Jekhe farestar iklili jek birli kotar i luludi. Tegani o Džuko darandilo hem ljilja te prastal. Ko prastajbe ljilja plo pro teli peste hem pelo. Keda pelo kip phuv tegani uklindže upro olesko nak šov efta kira hem kicinena sine oleskoro nakh. Soj tumencar soske kicinena man? Sar soske na dikhea li kaj pašliljan upro amaro kher? Našti ni te khuva andre ni te ikljova avri. O izvininen (jertinen) man, na mangljum te ruminav tumaro kher. I birli manglja Ajde ušti akatar te na mangljan panda te kicina tut! Jek manuš sine čak ple papagalea, o papagali bešela sine oleske ko piko. Keda dikhlja odova o Džuko ov vazdindža ple phovja (Mangel te phenel pe kaj ov čudindža pes). Me šaj te haljovav so o manuša džana pumare džuklencar hem mačkencar te phiren ama našti te haljovav so rodela jek papagali ko akava phiribe? Vakerdža o Džuko. Keda ov vakerdža odova tegani iklilo angli oleste jek phuro ruv hem phendža: Šukar vakerea Džuko ov na trebela te bešel e manušeske ko piko, me šaj te ingarav ole ko mle danda. Mmmm, odova čače ko ovel but šukar! Save danda be phurea ruva, tut na ačhile danda i čar te čhine a sar šaj oleste te kicine/ dandare? Ma dara tu odoleske, mlo muj tano odoborom baro so me na trebela ni te kicinav/dandarav ni te čamkerav. Ake, ake džava Ov uštilo gelo othar hem pale ljilja te dikhel so ovela sine trujal oleste. 14 substantivi

17 Čitin šukar akaja tikni paramisi palo odova ikal o substantivia othar hem pišin olen tele. 15

18 Substantiveskoro (Anavjorakoro) ulavibe Tumen džanena kaj o substantivia šaj te oven muršane ja pale džuvljane hem ola šaj te oven jek ja pale buteder. Ake disave primeria bašo o životinje (džanvaria) ki romani čhib kola tane muršane a kola tane džuvljane: Muršane Gras Džukel Balo Jekhipe Džuvljane Grasni džukli Bali Sar so phendžam itočka ola šaj te oven jek ama šaj te oven buteder: Grasta Džukela Bale Butipe Grasnja džuklja Balja 16 substantivi

19 Akana ka dikha sar i keda i ko pučibe o manuša. Jekhipe Muršane Džuvljane Akana tu šaj korkori te pišine (hramone) tuke disave substantivia. Le ko primer tlo klasi, hem pišin najhari deš primeria. Dad Daj Phral Phen Kako Bibi Butipe Muršane Džuvljane Dada daja Phralja Phenja kakia Bibia substantivi 17

20 Adjektivi Amen phendžam angleder kaj o substantivi tano anav bašo sa odova so dikhaja. Ama sa odova so dikhaja nane sa jek, ni o manuša, ni o luludža ja pale o džanvaria (životinje) nijek soj nane jek. Odoleske amen šaj te phena kaj o adjektivi pomožinela amenge te haljova ko primer sar dičhola jek manuš, sar dičhola jek luludi, sar dičhola jek mačho ja pale sar dičhola jek mobilno telefoni. Te la ko primer duj murša kas so isi isto berša jek olendar tano harno a o dujto tano učo. Ja pale te la duj džuvlja, jek olendar tani thuli a i dujto tani sani. Javere lafencar o adjektivi vakerela amange hari popaše savo ja pale sar tano diso ja pale džiko: Me sium baro. Oj tani bokhali. Ola tane holjame. 18 adjektivi

21 Mli familia O kham tano tato Čitin akaja tikni gili hem pišin tele dali dikhea disave adjektivia. Palo odova ker akala adjektivia te oven ki džuvljani forma: kalo, parno tikno, sano, učo, melalo, kovlo. Mlo phral tano baro Mlo dad tano lačho Mli daj tani gudli Mli phen tani šuži Sa mli familia tani bahtali adjektivi 19

22 Čitin šukar o teksti hem probin te arakhe hem te okružine o adjektivia. O Laci hem o Bektaši Keda alo o Laci kotar i škola ov sine but holjamo. Ov khudža andre bizo te phenel ple dajake «Šukar dive mli daj». I daj ačhili hem dikhela ole. Soj tuja Laci, soske sian holjamo? Sar te na ovav holjamo? Avdive sabale keda dikhljum man mle amalea e Bektašea, phendžam kaj avdive pali škola ka avel ki mande khere hem ka kera amari školakiri buti barabar. O vreme tano tato hem trebela sine te avel mancar khere phirindor. Ama keda ikliljam avri te ava amenge tegani terdžola sine oleskiri bari phen avri hem phendža oleske kaj ola mora te džan khere. Odoleske so ali olenge gosti olengiri bibi kotar i Austria. Ov phendža mange okova puti keda ali oleskiri bibi angleder tegani andža oleske pherdo padakia (poklonia) ov odova but manglja. 20 adjektivi

23 Ama phendža mange kaj isi disave buča so ov na mangela ki olate. Oj keda dikhela pe olea oj grabonela ole hem čuminela ole ko čhamja hem tegani ovela lolo kotar ladž. Baš ka dikhav so ka vakerel mange tajsa. Tajsutno dive keda gele ki škola, samo so dikhlja o Bektaši e Laci ov prastandilo ki oleste hem vakerela: Ooo, Laci te dikhe so andža mange mli bibi tu na ka pača tle jačhenge! Tegani phendža e Laciske te lel oleskoro lilengoro gono. Abe soske tano odoborom pharo tlo gono, so isi tut andre? Adžiker ka sikavav tuke odovada, dikh hemanglal (prvo) akava. Ov čhivela plo vas ki posoki (džepa), i posoki sine bari hem trebindža oleske hari vreme džikaj ikaldža plo vas othar hem keda ikaldža plo vas tegani dikhlja pe jek tikno kalo mobilikano telefoni. Dikh, dikh! Dikhljan li dži akana asavko telefoni? Sa isi ole a lokho tano sar por! vakerdža o Bektaši. Ov čiča pale o telefoni ki džepa hem phradža plo lilengoro gono. Dikh akana akava pale! Ov dikhela ple strane hem ikalela duj bare čokolade. Birin savi mangea. Jek čokolada sine pherdi akhorencar a i dujto sine šuke drakhencar. Ov ljilja e akhorencar hem phendža: Ov sasto Bektaš ama me na ka hav i čokolada akana, ka garavav ola hem ka hav mange ko šovtodi (savato). Darava te na dukhan mle danda kotar gudlo. Isi man jek kirno dand, mora te arakhav man. Plus odova iklile mange disave neve danda hem trebela te arakhav olen. Šukar amala, ker sar mangea, phendža o Bektaši phradža i čokolada ljilja jek kotor, halja peske hem palo odova khudže andre ko klasi. adjektivi 21

24 Ko akala tikne gilja isi adjektivi lafia arakh olen. Bičhalibe sastipe e svetoske Avdive tikne, bare hem terne čhave, čhaja Bičhalena but sastipa e svetoske: Mariba hem mudariba na mangaja Jekhipe hem jekhalipe (ravnopravnost) rodaja Amen mangaja sarinenge te ovel šukar O čhave hem čhaja bokhale te na oven O čhave hem čhaja daravde te na oven Sarinen sojbe bizo dar te ovel hem gudle sune te dikhen Sarinenge šukar te ovel. Soj so? O čaji tano tato O šekeri tano gudlo O sladoleti tano šudro I pošom tani kovli O pani tano sapano A me sium zoralo 22 adjektivi

25 Maškar akala lafia isi tut hem adjektivia, arakh o adjektivia hem ker olendar rečenice: gudlo, sastipe, avela, sovela, zoralo, baro, hala, tikno, phuro, pašljola, kovlo, učo, dikhela, parno, avibe, lolo, kalo, žuto (galbeno). adjektivi 23

26 Verbi (Keruni) Sar o adjektivi hem o substantivi adžahar hem o verbi tano jek kotar e lafengere klase. O verbi vakerela amenge so kerela džiko ja so kerela diso ko primer: džala, uštela, hala, sovela, čhingarela, prastala, avela, ovela. Čitin šukar akaja paramisi hem ikal sa o verbija. Nilaj Avri tano but tato, o kham pečarela. Kotar but tato ni o čiriklja na šundžona, šaj olada gele džigde uzo pani te šudraren pes. Avdive tano e čhavenge paluno dive ki škola. O Romčo bešela andre ko klasi hem dikhela avri kotar o džami. Dikhela pe kaj ov godžaja nane othe. I sikavni vakerela lenge diso baši matematika ama ov na šunela. Romčo! Romčo Romčo! A, ko? So? Abe tu so kerea? Na šunea so akharava celo vreme? O jertin (izvini) sikavnie, na šundžum tut, mislinava (gindinava) sine diso. Keda isi amen lekcia baši matematika tegani tu ka misline baši matematika na aver diso. E akana mangava te vakere amenge akate sarinenge so sine odova so mislinea sine? O Romčo dikhela e sikavnja hem sar te phene lelilo (bunimo) hem mangela sine te vakerel ama sine oleske pharo te arakhel lafia. Lafia sine ole ama našti te phanel olen sine. Pa sine pani..., o kham tačarela sine..., o čhave khelena sine ko pani..., hari podur kotar o manuša nakhena sine pherdo tikne panidžalia (brodia) 24 verbi

27 verbi 25

28 Hari po hari ov khedindža zoralipa hem tegani ljilja te vakerel sar te phene ov sine čače othe. Ko jek momenti nakhela o manuš so bikinela gudlopaho (sladoledi). Tegani sa o čhave prastana sar žilitke kori oleste. Ola gurinena jek javere ko ka kinel posigate gudlopaho te šaj te šudraren pes hari andral... Šukar, šukar Romčo, na trebela te vakere amenge buteder (poviše). Ake amaro vakti nakhela. Akava sine tumaro paluno dive ki škola akale termineske. Oven saste bašo akava termini. Pačava kaj siklilen diso akale vakteske hem ka dikha amen pale anglojevendeske keda ka len te džan ko pandžto klasi. Abe adžiker phen mange sar sine ponodori. Šun akari, akana čače name man vreme te vakerav tuke. Ama keda ka la te dža ko nevo termini tegani šaj te puče man isto pučibe. Ov phendža odova hem ljilja te prastal khere hem mukhlja e Neaze pali peste. Keda reslja o Romčo khere ov dikhela kaj o dad hem i daj phandena o kuferia. Oleskiri bari phen i Lejlja hem oleskoro tikno phral o Hamdia pakujnena pumare šea. Ov ikalela plo kuferi kotar o podrumi hem pakujnela ple šea. Palo šov sahatia ola ujrana ko samukhiba (odmor) ki Italia. O čhave khedena ple buča hem ikljona avri. Avrial o Neazi prastala koro Romčo hem vakerela: Abe adžiker but sidžarea! Ola bešena paše jek javerea odoleske džana peske khere barabar (zaedno). Epa tu ma sov sidžar hari. 26 verbi

29 Te arakhljan disave verbia ko teksti tegani ker najhari deš rečenice. verbi 27

30 Verbeskere (Keruniakere) forme Isi jek javer buti so trebela te džanel pe bašo verbi. Odova tano kaj e verbe isi razno forme ama amen ka kera buti hembut e akanutne vremea (presens) hem e nakhle vremea (imperfekti). Presens (Akanutno) vakti Ki romani čhib sar so haljovena o akanutno (presenti) vakti vakerela amenge diso so ovela akana hem ov dičhola adžahar: džala, avela, dela, perela, našela, piela, hala, prastala. Me džava ko kurko te kinav mange jek mobilno telefoni. Tu džaja tle phralea te kine a mancar na avea. I Nelsifa da džala te kinel peske diso. Amen džaja amare phralea te kina. Tumen džana tumare phralea te kinen a amencar na avena. Ola džana te kinen diso. 28 verbi

31 Pišin deš rečenice kori so o verbia tane ko nakhlo vakti (imperfekti) Imperfekti (Nakhlo) vakti A o nakhlo vakti (imperfekti ja pale akana sar so vakerela pe preteritum) tani jek forma kori so phenela amenge so ulo erati ja pale angleder jek minuti: gelo, alo, dendža, pelo, našlja ja pale našlo, pilja, prastandilo. Erati kindžum (kingjum) mange jek mobilno telefoni. Tu kindžan (kingjan) tle phralea a na mancar. I Nelsifa da kindža (kingja) peske diso. Amen kindžam (kingjam) phabaja. Tumen kindžen (kingjen) aver diso. Ola kindže (kingje) mobilno telefoni. verbi 29

32 Pronomia (Kothanale) Soj odova pronomi? O pronomi tano isto jek lafeskiri klasa. O lafi pronomi avela kotar i latinikani čhib hem značinela kothan e (namesto e, umesto e). Oleske vakerela pe adžahar odoleske so ov čače terdžola ko than e anaveske. Javere lafencar o pronomi koristinela (istemalkerela) pe kothan e substantiveske. Akate šaj dikhea jek kotor kotar o pronomia, hari potele ko akava kotor ka kera podetalno buti e pronomencar, ola šaj dičhona ko primer adžahar: mlo (moklo), plo, pes, tlo (toklo), tu, amen, tut Personalikane pronomia Personalikane pronomia ko jekhipe tane ko primer: me, tu, ov/oj a bašo butipe amen, tumen, ola. Tele isi jek tikni paramisi kolaja šaj polokhe te haljova o personalikane pronomia. 30 pronomia

33 Ker deš lafjora (rečenice) kori so ka meninel pe o substantivi e pronomea sar akava primer. Mlo amal o Ademi Mlo anav tano Asip. Me džava ki škola ko štarto klasi. Me phenava e Ademeske: tu sian mlo hemšukar amal. O Ademi hem oleskiri phen džana ki škola, oj tani olestar pophuri. E Ademeskiri daj kerela buti ki apoteka sar farmaceutka, oj nane odoborom but phuri. E Ademeskoro dad paldela aftobuzi, ov tano šoferi. Me hem o Ademi džaja ki isto škola, amen na ačhovaja tari škola jek dive soj. Jek dive amari sikavni vakerdža amenge: «Tumen sien hemšukar sikljovne.» E Adame isi daj, dad, hem jek phen, ola tane sa ko sa štar džene. Ko akava primer dikhaja kaj ko akava tikno teksti amen prvo koristinaja o substantivia phen, daj, dad o dujto puti koristinaja o pronomi oj, ov ja pale ola. pronomia 31

34 Posesivikane (Plesutne) pronomia O posesivikane pronomia vakerena kaskoro tano diso ja pale džiko hem ola bandžarena pe adžahar: Ker deš rečenice (lafjora) kori so ka dikhen pe o posesivikane pronomia. Bašo jekhipe: 1 jekto dženo: Mlo dad tano šoferi, mli daj tani kasierka a mle phralja sikljona bašo inžineria. 2 dujto dženo: Tlo dad tano šoferi, tli daj tani kasierka a tle phralja sikljona bašo inžineria. 3 trinto dženo: Oleskoro dad tano šoferi, oleskiri daj tani kasierka, a oleskere/olakere phralja sikljona bašo inžineria. 3 trinto manuš: Olakoro dad tano šoferi, olakiri daj tani kasierka a olakere/olakere phralja sikljona bašo inžineria. Bašo butipe: 1 jekto dženo: Amaro dad tano šoferi, amari daj tani kasierka a amare phralja sikljona bašo inžineria. 2 dujto dženo: Tumaro dad tano šoferi, tumari daj tani kasierka a tumare phralja sikljona bašo inžineria. 3 trinto manuš: Olengoro dad tano šoferi, olengiri daj tani kasierka a olengere phralja sikljona bašo inžineria. 32 pronomia

35 Pučimale pronomia Hem o pučimale lafia tane pronomia, manuš koristinela olen keda pučela pe diso ko?, so?, kori? Misal (primer): Ko odova so alo ki tumende? Aaa, odova tano mlo kako, ov alo kotar i Amerika. Aha, epa so andža tuke odothar? Ov andža mange jek komjuterikano khelibe. Šaj te avav hem te khelav ko tlo komjuteri odova khelibe? Oja šaj akana pali škola. Javera pronomia Isi hem asavke pronomia kolencar vakerela kaj na džanel pe točno koj odova, kori tano odova ja pale soj odova (džiko, diso, džigde,) Me pačava kaj alo džiko kotar e Muaremeskiri familia. Soske phenea odova. Pa ov na alo duj dive ki škola A šaj pale ov gelo džigde ja pale tano nasvalo. Te ali oleskiri familia tegani ola andža oleske diso. O lafia khonik, khančik, nikote (nikoj hem ništo) tane isto pronomia. Soske na alo khonik tutar kheral ko dajengorodadengoro (roditelsko) khedibe? Na džanava khančik bašo odova ama me mislinava kaj odoleske so na sine olen vreme ola sine ki buti. Me adžikerdžum ama khonik nikote na sine. Hem o lafia sako ja pale sa, sarine tane pronomia. Akana trebela sako sikljovno te mukhel pli školakiri kherutni buti ki mande. Me našti kerdžum mli školakiri kherutni buti odoleske so sa mle phraleskere čhave sine ki amende. Tu šaj sine te dža ki tli soba hem te kere tli buti. Ama sar šaj te kerav mli školakiri kherutni buti keda sarine o čhave čhingarena? pronomia 33

36 Prepozicie O prepozicie tane isto jek lafengiri klasa. Ola šaj te oven džuvljane ja pale muršane odova zavisinela kotar o substantivi. O prepozicie šaj te dičhon ko primer adžahar: palo pali, telo teli, upro upri, uzo uzi, ko ki, anglo angli, hem javera. Tele isi tut disave primeria dikh šukar hem probin te haljove. O ljil terdžola upri mesali (astali). I čirikli bešela upro kaš. O avioni hulela tele. Mlo amal prastala pali mande. O džukel terdžola maškar amende. Me phirava ano veš. Mlo tikno phral prastandilo angli mande. 34 prepozicie

37 prepozicie 35

38 O sovavno Safeti O Sahati tano efta hem dešupandž. O Safeti panda sovela. O sahati so terdžola upri natkasna uzo oleskoro šero zvoninela ama ov na šunela. Tari hajbaskiri soba šundžola oleskiri daj: Safet džangavdžov! Ušti upre! O sahati zvonindža duj vare a tu panda sovea! Ko odova momenti o zvoninela o sahati pale. O Safeti phravela jek jakh, čhivela plo vas upro sahati hem čhinavela ole te zvoninel. Ov uštilo pharipaja hem gelo te thovel ple vasta plo muj hem ple danda. Ko iranibe iklili anglo oleste i mačka hem haričkaske ka perel sine. Alo pale ki pli soba hem rodela sine ple šea. Erati ko akšami sine ki oleste oleskoro amal o Dano. Sar kheldže adžahar mukhle. Sa sine telopre. Erati keda uradža ple pižame ov na čiča ple šea ki strana. Jek čorapa sine ferdimi telo pašno (kreveti), i teligadni (majca) sine upri mesali (astali). Oleskere pantolke sine ferdime palo šifonjeri a o pače dikhena pe sine sar umlana upro šifonjereskere udara. Uradža pe hem gelo ki hajbaskiri soba. Bešlja uzi pli phureder phen i Benijana hem iranela sine ple jačha te asavkerel ola. Ama dikhela pe kaj oj sine oleske holjami. Ov čiča pe popaše uzi olate hem čumindža ola ki čham. Jertin man mi phen. Me na ka pharakerav tut buteder. Uštilo gelo koro o džami. Upro džameskiri phal sine jek vazna luludžencar. Ikaldža jek luludi hem mukhlja ola angli olate upri mesali. O mlo gudlo tikno phral! Normalno kaj jertinava tuke. Ama javer puti tu na tromaja te ove barešreskoro keda avena tle amala. Tu na trebela te kere tut fraeri angli olende. I daj olengir na vakerela sine khančik. Oj kerela sine olenge sabaluko hem dikhela sine teli jakh. Oj čiča olengere čare hajbaja angli olende hem phendža olenge: 36 prepozicie

39 Len te han akana te na harinen ki škola. Dikh tele o lafia ikal o prepozicie hem ker olendar rečenice: baro, upro, tikno, telo, ki, uzo, anglo, anav, palo, maškar, ko, ano, thulo, upri, uzi. Me našti te hav akana. Šaj te lav ko vas? Ka hav ko drumo. Na Safet. Tu džanea kaj me odova na mangava. Ha hari samo te šaj tlo vogi te kerel buti. So mislinea? So ulo ponodori? Pišin dali šundža o Safeti ple daja ja pale na. Keda ka pišine dikh te ovel tut prepozicie. prepozicie 37

40 Genjija (Cifre) Hem o genjia tane lafengiri klasa. O genjia vakerena amenge kobor isi džiko ja pale diso hem ko savo than tano odova. O genjia ulavaja ko fundavne (osnovna broja) hem ko ničale (redno broja). Fundavne genjija O fundavne genjia vakerena amenge točno so kobor isi džiko ja pale diso. O fundavne genjia tane ko primer: Jek...1 Duj...2 Trin...3 Štar...4 Pandž...5 Šov...6 Efta...7 Ofto...8 Enja...9 Deš...10 Dešujek...11 Dešuduj...12 Dešutrin genjia

41 Dešuštar...14 Biš...20 Bišujek...21 Bišuofto...28 Bišuenja...29 Trianda...30 Triandujek...31 Triandušov...36 Trianduenja...39 Saranda...40 Sarandujek...41 Pindupandž...55 Enjavardešuenja...99 Šel Šelujek Šeludeš Šeludešenja Šeluenjavardešuenja Oftošel Enjašeluenjavardešuenja Hiljada (dešel) Hiljadujek (dešeljek) Saranduenja Pinda...50 genjia 39

42 Bijamo dive Me avdive pherava dešujek berš. Avdive ka del pe mange pherdo padakia (poklonia), isi te lav najhari deš poklonia. Okova berš dindža pe mange dešuenja poklonia. Te genjdžum o poklonia so andže mange mle amala tegani ovela bišušov. Ka ovel interesno te dikhav i torta. Na džanava sar ka resen dešujek momelja. Šaj mli daj hem mlo dad ka kinen akava da berš bari torta. Ko nakhlo berš keda kerdžam mlo bijamo dive tegani sine odoborom but manuša ko amaro kher so našti sine te beše komotno. Na sine amen but stolice sa odole manušenge. Odoleske mlo dad kindža ofto ekstra stolice ki IKEA. Čače ka ovel interesno hem šukar te šunav o lafia: Bahtalo tlo bijamo dive! 40 genjia

43 Pisin deš lafjora kori so ka dikhen pe o fundavne genjia. genjia 41

44 Ničale genjija O ničale genjia sar so phendžam angleder vakerena amenge ko savo than terdžola džiko ja pale diso. Akala lafia šaj te dičhon ko primer adžahar: jekto, dujto, trinto, štarto, pandžto Tele isi jek bareder tabla sar dičhona o ničale genjia. Erati pherdžum dešujek berš hem kerdža pe mlo dešujekto bijamo dive. Ov astardža jekto than ko prastajbe. Me bešava ko štarto kher kotar i desno rig. Me sium o pandžto čhavo ki amari familia, o anglune štar tane phureder mandar. O roja tane ki upruni dujto fioka. I fudbalikani ekipa kotar amari diz, astardže dujto than ko sveto. Bahtalo duj hiljade dešto berš! Tabla ničale genjencar: Jekto...1-to Dujto...2-to Trinto...3-to Štarto...4-to Pandžto...5-to Šovto...6-to Eftato...7-to Oftoto...8-to Enjato...9-to Dešto...10-to Dešujekto...11-to Dešudujto...12-to Dešutrinto...13-to Dešuštarto...14-to Bišto...20-to Bišujekto...21-to Bišuoftoto...28-to Bišuenjato...29-to Triandato...30-to 42 genjia

45 Triandujekto...31-to Triandušovto...36-to Ker deš lafjora kori so ka dikhen pe o ničale genjia. Trianduenjato...39-to Sarandato...40-to Sarandujekto...41-to Saranduenjato...49-to Pindato...50-to Pindupandžto...55-to Enjavardešuenjato...99-to Šelto to Šelujekto to Šeludešto to Šeludešenjato to Šeluenjavardešuenjato to Oftošelto to Enjašeluenjavardešuenjato to Hiljadato (dešelto) to Hiljadujekto (dešelujekto) to genjia 43

46 Hramojbaskere nišania (interpunkcie) Kaj te šaj e manušeske te ovel lokheder (polokho) te haljovel odova soj pisimo tegani manuš koristinela pe kotar o hramojbaskere nišania. Tele isi disave primeria sar ola koristinena pe. Pučibaskoro nišani Akava nišani koristinela pe keda manuš mangela te pučel diso. Komaj ko sa o čhibja ov terdžola ko krajo e lafjorakoro. Ama ki španikani čhib ov terdžola ko početko hem tano iramo tele. Ker bašo sakova nišani po najhari pandž lafjora. Tu ko kobor o sahati džaja ki škola? Soske na geljan avdive ki škola? So sikljiljan avdive ki škola?? 44 hramojbaskere nišania

47 Nukta Keda zaveršinela (agorkerela) pe jek rečenica (lafjori) ki jek lafjori tegani čhivela pe ko krajo jek nukta, primer: Ker bašo sakova nišani po najhari pandž lafjora. Avdive amari sikavni na ali ki škola. Oja meda šundžum odova. Odoleske avdive ka ovel amencar i Mariana.. Ojda tani but šukar sikavni. hramojbaskere nišania 45

48 Nuktaporik I nuktaporik koristinela pe ko than e lafeske hem keda genjela pe diso. Keda isi jek nuktaporik ko jek teksti tegani amen šaj laja hari vogi (odmor) ko primer: Ker bašo sakova nišani po najhari pandž lafjora. Ov sine lošalo, zoralo, sasto hem mangela sine te džal ki škola. Amen siam sine sarine, ko bioskop. Me, mlo phral, mli phen. 46 hramojbaskere nišania

49 Čhingaribaskoro nišani Akava nišani koristinela pe keda manuš sikavela razna osečaja primer keda manuš tano batalo, holjamo ja pale javer osečaj: Ker bašo sakova nišani po najhari pandž lafjora. I sikavni phendža mange kaj čitinava but šukar! Me phendžum ma prasta adžahar sigate! E čhingaribaskoro nišani Šaj te koristina hem ko asavke lafia: Terdžov! Dža! Na! Oja!! hramojbaskere nišania 47

50 Dujnukte Akava nišani koristinela pe keda manuš mangela te genjel diso, primer: Ker bašo sakova nišani po najhari pandž lafjora. Ki mli soba isi pherdo buča: mesali, bešni (stolica), kompjuteri, ljila, telefoni, kalemia/olovke, tetratke/sveske, luludžengiri vazna, rafti lilenge (biblioteka) hem but javera buča. : 48 hramojbaskere nišania

51 Trin nukte (čhinavibaskoro nišani) Akava nišani koristinela pe keda manuš na vakerela celo pli misla. Odova šaj te ovel keda manuš ovela čhinavdo, keda manuš nane sigurno, ja pale keda manuš darala. Ker bašo sakova nišani po najhari pandž lafjora. Soske na aljan erati ki škola? Me na aljum odoleske so me Epa vaker amenge soske? Me hramojbaskere nišania 49

52 Citiribaskoro nišani O citiribaskoro nišani koristinela pe keda manuš koristinela javereskere lafia, ko primer: Ker bašo sakova nišani po najhari pandž lafjora. Me mangava sa e sikljovnenge jek šukar hem lokho nilaj. Phendža o direktori hem huljilo kotar i scena. 50 hramojbaskere nišania

53 Pačaribaskoro nišani O pačaribaskere nišania koristinena pe keda manuš mangela te haljovkerel diso (objasninel), primer: Ker bašo sakova nišani po najhari pandž lafjora. Me našti te gindinav (zamislinav) mange kaj ov šaj te kerel odova. () hramojbaskere nišania 51

54 Tumen dikhlen sar istemalkerena (upotrebinena) pe akala nišania. Akana ka ovel šukar tumen te keren jek paramisi. Ki paramisi te istemalkeren sa o nišania so siklilen. 52 hramojbaskere nišania

55 Oven saste so kerdžen mancar buti. Pačava/pakjava kaj siklilen šukar akale gramatikakoro kotor. Ka dikha amen pale ko pouče klasia kori so ka sikljova neve buča!!!

56 O ljil Amen sikljovaja gramatika tano kerdo e romane sikljovnenge (učenikonge) so džana ki fundavni škola ko maškarune klasia. Akale lileskoro cili tano te del pe e romane sikljovnenge haljovkeribe bašo disave gramatikane lafia. Keda isi ljila ki romani čhib tegani zoraljovela e sikljovneskoro hoši (oset) baši pli čhib hem kultura. Amen pačaja kaj o ljil kerela te bajrol hem e sikljovnenskoro zoralipe te šaj te barakerel pli čhib hem te kerel usporedbe ešvedikane čhibaja. Amen sikljovaja gramatika, är gjort för romska elever som går i grundskolan på mellan stadiet. Syftet med detta läromedel är att ge romska elever förklarningar av en del grammatiska begrepp. En bok på det egna språket kan öka elevens känsla för den romska kulturen. Boken bidrar förhoppningsvis även till att öka elevernas förmåga att utveckla det romska språket och till att göra jämförelser med svenskan.

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? DUJ CHIBJA JA BUTEDER? Råd till flerspråkiga familjer. Godidejbe (sovet) e familienge so vakerena buteder čhibja

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? DUJ CHIBJA JA BUTEDER? Råd till flerspråkiga familjer. Godidejbe (sovet) e familienge so vakerena buteder čhibja TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? Råd till flerspråkiga familjer DUJ CHIBJA JA BUTEDER? Godidejbe (sovet) e familienge so vakerena buteder čhibja Romsk (arli) version MYNDIGHETEN FÖR SKOLUTVECKLING och SPRÅKFORSKNINGSINSTITUTET

Läs mer

Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice Stockholm Telefon: Telefax: E-postadress:

Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice Stockholm Telefon: Telefax: E-postadress: I maca Maja Katten Maja Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@fritzes.se Best.nr: 13:1350 ISBN: 978-91-7559-063-9

Läs mer

Paramis thaj čačipe ko romane arli

Paramis thaj čačipe ko romane arli Paramis thaj čačipe ko romane arli 1 Paramis thaj čačipe ko romane arli 1 Angelina Dimiter-Taikon, Fatima Bergendahl, Iren Horvatne, Jonny Ivanovitch, Kati Dimiter-Taikon, Mirelle Gyllenbäck thaj i Mai

Läs mer

Informacia bašo phagibaskoro kurbani

Informacia bašo phagibaskoro kurbani Informacia bašo phagibaskoro kurbani ORGANI BAŠO KURBANI MANUŠA (Brottsoffermyndigheten) SOISIBE ANDREINGARIBE (UVOD)... 2 SIG GAJDIBE (SIGINGARIBE)... 2 PRIJAVIBE KI POLICIA... 3 ANGLORODKERIBE... 3 Kosibe...4

Läs mer

Tu so uljan izložimo bašo jek prekršaj (phagibe)

Tu so uljan izložimo bašo jek prekršaj (phagibe) Tu so uljan izložimo bašo jek prekršaj (phagibe) 1 TUKE SO ULJAN IZLOŽIMO BAŠO PHAGIBA (PREKRŠAJ) Organi bašo kurbani manuša 2015 Ilustratori Maria Wall Produktion Plakat Tryckeri City, Umeå 2015 Soisibe

Läs mer

Tipsi hem sovet (godidejbe) te šaj te na oven disave bimangle periba ko sakodivesutnipa. Romani arli. Balansirin buteder

Tipsi hem sovet (godidejbe) te šaj te na oven disave bimangle periba ko sakodivesutnipa. Romani arli. Balansirin buteder Tipsi hem sovet (godidejbe) te šaj te na oven disave bimangle periba ko sakodivesutnipa Romani arli Balansirin buteder Tipsi hem sovet (godidejbe) te šaj te na oven disave bimangle periba ko sakodivesutnipa

Läs mer

Publikationen finns att ladda ner som kostnadsfri PDF på

Publikationen finns att ladda ner som kostnadsfri PDF på Publikationen finns att ladda ner som kostnadsfri PDF på https://natmin.skolverket.se Grafisk design: Typoform Omslagsillustration: Jakob Robertsson/Typoform Illustrationer: Jakob Robertsson/Typoform,

Läs mer

1. O švedikano izborengoro sistemi... 2. 3. Hako glasibaske hem glasibaskoro spisako.. 5. 4. Partie hem izboreskere listia... 6

1. O švedikano izborengoro sistemi... 2. 3. Hako glasibaske hem glasibaskoro spisako.. 5. 4. Partie hem izboreskere listia... 6 Izboria ki Švedia Saikeriba 1. O švedikano izborengoro sistemi... 2 2. Izboreskiri geografia... 4 3. Hako glasibaske hem glasibaskoro spisako.. 5 4. Partie hem izboreskere listia... 6 5. Glasiba... 10

Läs mer

Kanuni (2009:724) bašo nacionalikane minoritetia thaj minoritetikani čhib

Kanuni (2009:724) bašo nacionalikane minoritetia thaj minoritetikani čhib Kanuni (2009:724) bašo nacionalikane minoritetia thaj minoritetikani čhib /Khuvela ki zor: 2010-01-01/ Generalikane regularia 1 Ko akava kanuni isi regularia (pravilia) bašo nacionalikane minoritetia,

Läs mer

Väl - Vänersborg kommuns lärplattform

Väl - Vänersborg kommuns lärplattform Väl - Vänersborg kommuns lärplattform E čhavengi administracija ki angluniskola, teluniskola thaj fritids ka čerelpe te ovel jek kompletno resenje baši informacija komunikacija teknika hem othe ka dičhol

Läs mer

Švedikano romano alavari lafencar ko isi ko Migraciakoro zavod

Švedikano romano alavari lafencar ko isi ko Migraciakoro zavod 1 Svensk-romsk ordlista över ord som förekommer på Migrationsverket. Framtagen av Migrationsverkets projekt Tolka mig rätt att öka kvaliteten i mötet med den sökande, i samarbete med tolkar. Senast uppdaterad

Läs mer

Amen sikjuvaha gramatika

Amen sikjuvaha gramatika Amen sikjuvaha gramatika Baki Hasan Amen sikjuvaha gramatika Baki Hasan Illustrationer: amanda eriksson Dauva gramtikalín hin tšerdo te rikhaves aro dakotšibako sikjiba ari romani tšib.o lin hin tšerdo

Läs mer

EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSVILLKOR I VÄSTRA GÖTALAND 2015. Valjani amendže ti pomoč!

EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSVILLKOR I VÄSTRA GÖTALAND 2015. Valjani amendže ti pomoč! Hälsa på lika villkor? EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSVILLKOR I VÄSTRA GÖTALAND 2015 Valjani amendže ti pomoč! Sigende dobindže o bešutne ki Vänersborg čhere i nacionalno anketa e na-vea Sastipe ko jednaka

Läs mer

E redaktoresoro lafi Ače pana hari ka nakhel o nilaj, a maje pana šudro. Nisavo nilaj na hine amen akava berš akate ki Švedska.

E redaktoresoro lafi Ače pana hari ka nakhel o nilaj, a maje pana šudro. Nisavo nilaj na hine amen akava berš akate ki Švedska. E redaktoresoro lafi Ače pana hari ka nakhel o nilaj, a maje pana šudro. Nisavo nilaj na hine amen akava berš akate ki Švedska. Điko kotar Grčka, Srbia, Khorano, Makedonia, Bugaria... ka phenel: kaj bre

Läs mer

Cirkloskoro dijagrami. Linijakoro dijagrami. Mustra, modeli Maškaruno numero (broj) Stuboskoro dijagram

Cirkloskoro dijagrami. Linijakoro dijagrami. Mustra, modeli Maškaruno numero (broj) Stuboskoro dijagram SVENSKA Romani čhib- Arli Exempel /primeri DIAGRAM DIAGRAMI Cirkeldiagram Cirkloskoro dijagrami 4:e kvart % :a kvart % 2:a kvart 7% :e kvart 57% 00 80 Linjediagram Linijakoro dijagrami 60 40 20 Öst Väst

Läs mer

Alo o vakti hem o trito broj te ikala. Nane man lafia kolencar bi šaj te vačerav kobor tani miklji bah bari. Sead Šerifi - Sejo. E redaktoresoro lafi

Alo o vakti hem o trito broj te ikala. Nane man lafia kolencar bi šaj te vačerav kobor tani miklji bah bari. Sead Šerifi - Sejo. E redaktoresoro lafi E redaktoresoro lafi Alo o vakti hem o trito broj te ikala. Nane man lafia kolencar bi šaj te vačerav kobor tani miklji bah bari. Bizo ekonomsko podrška, bizo državakiri podrška, bizo kancelaria, bizo

Läs mer

Sead Šerifi - Sejo. E redaktoresoro lafi

Sead Šerifi - Sejo. E redaktoresoro lafi E redaktoresoro lafi A vdije publicirinaja o dujto broj kotar o Magazin Rom. Me ičerava imizi so akava magazin ka ovel amencar but berša. Ama, čim alo o dujto broj ko redo hem sarine amen čereja buti badihava,

Läs mer

Nilaj, sar nilaj! Đikase hine but tatipe, a đikase dosadinđa o bršim. Me akava berš birinđum te đav ki Grčka hem

Nilaj, sar nilaj! Đikase hine but tatipe, a đikase dosadinđa o bršim. Me akava berš birinđum te đav ki Grčka hem E redaktoresoro lafi Nilaj, sar nilaj! Đikase hine but tatipe, a đikase dosadinđa o bršim. Me akava berš birinđum te đav ki Grčka hem te dikhav o Akropolis. But fantastično osečaj tano ked šaj te osetine

Läs mer

Undervisning om nationella minoritetsspråk

Undervisning om nationella minoritetsspråk Undervisning om nationella minoritetsspråk Baki Hasan Språkvårdare vid Språkrådet i romska/romani E-post: baki.hasan@sprakochfolkminnen.se Webb: https://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/minoritetssprak/romska.html

Läs mer

Ame sičovas gramatika

Ame sičovas gramatika Ame sičovas gramatika Baki Hasan Ame sičovas gramatika Baki Hasan Illustrationer: amanda eriksson Kadia gramatikoskikniška si kerdi pe kudo gindo te avel uzime ando romanosičaripe. Kadia kniška sas kerdi

Läs mer

Kalderash. Barn älskar böcker

Kalderash. Barn älskar böcker Kalderash Barn älskar böcker MIŚTO AVILEAN KE E Bokstart kamel te del zor tumenge save san dada aj deja te džinen glasosa, te gilaben, te phenen vorbi sar ne jekh ďili aj te keren divano tirre glatasa.

Läs mer

Publikationen finns att ladda ner som kostnadsfri PDF på

Publikationen finns att ladda ner som kostnadsfri PDF på Publikationen finns att ladda ner som kostnadsfri PDF på https://natmin.skolverket.se Grafisk design: Typoform Omslagsillustration: Jakob Robertsson/Typoform Illustrationer: Jakob Robertsson/Typoform,

Läs mer

Dikter, texter och barnsånger på rommani

Dikter, texter och barnsånger på rommani Dikter, texter och barnsånger på rommani I detta dokument har vi konstruerat ett par dikter och översatt några klassiska barnsånger, detta är en chans för er att testa er rommani kunskaper. Övning 1 Läs

Läs mer

Ame sitjuvas gramatika

Ame sitjuvas gramatika Ame sitjuvas gramatika Baki Hasan Ame sitjuvas gramatika Baki Hasan Illustrationer: amanda eriksson Kadi gramatikaki-kenjva si te hasnin ande a dejaka-šibako sitjárimo románes. I kenjva kerdaspe pe a

Läs mer

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? DUJ CHIBIA VAJ MAJ BUT? Råd till flerspråkiga familjer. Informatcia kaj le familji so vorbin duj chibia

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? DUJ CHIBIA VAJ MAJ BUT? Råd till flerspråkiga familjer. Informatcia kaj le familji so vorbin duj chibia TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? Råd till flerspråkiga familjer DUJ CHIBIA VAJ MAJ BUT? Informatcia kaj le familji so vorbin duj chibia Romsk (lovari) version MYNDIGHETEN FÖR SKOLUTVECKLING och SPRÅKFORSKNINGSINSTITUTET

Läs mer

Kon hin džoralider ando amaro veš? Me? Vaj. Allan Schwartz

Kon hin džoralider ando amaro veš? Me? Vaj. Allan Schwartz Kon hin džoralider ando amaro veš? Me? Vaj Allan Schwartz Beställningsnummer: 09:1151 ISBN 978-91-85545-82-7 Denna bok med text på den svenska formen av kaledielakten av romani chib, är tänkt att användas

Läs mer

O Ternosko dīves pesko dādesa. Adauva sikjoboski līn hin ramomè pa Allanoske

O Ternosko dīves pesko dādesa. Adauva sikjoboski līn hin ramomè pa Allanoske O Ternosko dīves pesko dādesa Adauva sikjoboski līn hin ramomè pa Allanoske O Ternosko dīves pesko dādesa O Ternosko dīves pesko dādesa Adauva džiniboski līn hin ramom pa Allan Schwartz Denna bok är utvecklad

Läs mer

Hade jag sextusende daler (sång nr 14)

Hade jag sextusende daler (sång nr 14) Hade ag sextusde daler (sång nr 14) Text och musik: Carl Michael Bellman Tor 1 c Arr: Eva Toller 2009. Tor 2 c. och Basso 1 c 1.Ha - de ag sex - tu - s - de. da - ler i kvar - ta - ler, i kvar - ta - ler.

Läs mer

RIKC. Romskt informacija- ta dsanipscentri. Koribasthangla dovanacionaliphaharipan romer an Malmö Kettanesansari

RIKC. Romskt informacija- ta dsanipscentri. Koribasthangla dovanacionaliphaharipan romer an Malmö Kettanesansari RIKC Romskt informacija- ta dsanipscentri Koribasthangla dovanacionaliphaharipan romer an Malmö 2016-2019 Kettanesansari Romskt informacija- tadsanipscentrifakkargla te romer nashtprinjasirosangigaattjer,

Läs mer

Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2004:2. Romerna i Finland. Finitiko romaseele

Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2004:2. Romerna i Finland. Finitiko romaseele Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2004:2 Romerna i Finland Finitiko romaseele Helsingfors 2004 Innehåll Nuläge 3 Romerna och lagstiftningen 5 Historia 6 Språket och kulturen 7 Boende 8 Social-

Läs mer

Ser ni äng -en? œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ Ó. Œ œ. œ œ œ œ œ F. œ œ Œ œ. & Œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ. & œ œ œ œ.

Ser ni äng -en? œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ Ó. Œ œ. œ œ œ œ œ F. œ œ Œ œ. & Œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ. & œ œ œ œ. h = 92 Ser ni ängen ur lban poppmuffa för små hundar & 4. Text: arbro Lindgren Musik: Lasse ahlberg Ser ni äng en? & Ser ni äng en, en stor, stor äng? & Ser ni äng en? & Ser ni äng en med grönt, grönt,

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

YO Y MI FAMILIA CLASE

YO Y MI FAMILIA CLASE YO Y MI FAMILIA CLASE 7 Semanas 35 41 SYFTE MED ARBETSOMRÅDET: - Du utvecklar din förmåga att läsa, skriva, uppfatta och tala spanska. CENTRALT INNEHÅLL: - Du lär dig att hälsa och tala om hur du mår -

Läs mer

Romska i undervisningen och på webben

Romska i undervisningen och på webben Romska i undervisningen och på webben en enkätundersökning från Språkrådet Baki Hasan och Jennie Spetz Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Det romska språket i Sverige... 4 1. Romska på myndigheternas

Läs mer

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63) Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -

Läs mer

ROMSKA SVERIGES NATIONELLA MINORITETSSPRÅK OCH SVENSKT TECKENSPRÅK

ROMSKA SVERIGES NATIONELLA MINORITETSSPRÅK OCH SVENSKT TECKENSPRÅK ROMSKA 1 Romani chib betyder det romska språket. Det är ett av de nationella minoritetsspråken i Sverige. Det romska språket (romska, romani chib, romani eller romanes) har många olika dialekter och talas

Läs mer

BLI ÄNNU BÄTTRE PÅ ATT SÄTTA LIKVÄRDIGA BETYG

BLI ÄNNU BÄTTRE PÅ ATT SÄTTA LIKVÄRDIGA BETYG BLI ÄNNU BÄTTRE PÅ ATT SÄTTA LIKVÄRDIGA BETYG SOM LÄRARE BLIR MAN ALDRIG FULLÄRD I BEDÖMNING OCH BETYGSÄTTNING UTAN DET ÄR FRÅGOR SOM STÄNDIGT MÅSTE VÄNDAS OCH VRIDAS PÅ. VAD ÄR EN RÄTTVIS OCH LIKVÄRDIG

Läs mer

Skyarna tjockna (epistel nr 21)

Skyarna tjockna (epistel nr 21) Skyarna tockna (epistel nr 21) Text musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva Toller 2009 Tenor 1 3 8 Tenor 2 3 8... Basso 1 8 3 1.Sky - ar - na. tock - na, stär - nor- na. slock - na, stor - mar- na. Basso

Läs mer

ASTRIDS VISOR Från Lönneberga till de sju haven Arrangemang: ANNA BERGENDAHL

ASTRIDS VISOR Från Lönneberga till de sju haven Arrangemang: ANNA BERGENDAHL STRIS VISOR rån Lönneberga till de sju haven rrangemang: NN BERENHL Sida Opp och ner (Emil i Lönneberga)... 3 Bom sicka bom (Emil i Lönneberga)... 4 Kattvisan (Rasmus på luffen)... 6 Mors lilla lathund

Läs mer

Utvecklingen av klövviltstammarna på Halleoch Hunneberg Ar be tet är be ställt av Sve as kog/na tu rup ple vel ser AB

Utvecklingen av klövviltstammarna på Halleoch Hunneberg Ar be tet är be ställt av Sve as kog/na tu rup ple vel ser AB Utvecklingen av klövviltstammarna på Halleoch Hunneberg 2001-2007 R APPORT 22 200 7 Ar be tet är be ställt av Sve as kog/na tu rup ple vel ser AB Produktion: Svensk Na tur för valt ning AB Text: Gö ran

Läs mer

Ur Höga visan. 4. Stycket är i grunden skrivet för enbart kör, men solister kan, om så önskas, sjunga valfria delar för att öka variationen.

Ur Höga visan. 4. Stycket är i grunden skrivet för enbart kör, men solister kan, om så önskas, sjunga valfria delar för att öka variationen. ext ur ibel 2000 venska ibelsällskapet ångernas sång Musik: Eva oller 200 nvisningar 1 Grundtempot i stycket är 115 järdedelsslag per ut ariera det eter eget godtycke, så att texten kan sjungas på ett

Läs mer

Romani Shib. Kelderash 1. Sar te djines kado bersh 2007/2008 www.sofiadistans.nu

Romani Shib. Kelderash 1. Sar te djines kado bersh 2007/2008 www.sofiadistans.nu Romani Shib Kelderash 1 Sar te djines kado bersh 2007/2008 www.sofiadistans.nu 1 Läsårsplanering: Romani shib åk 4-9 Vecka Innehåll Uppgifter 1-2 Introduktion, läs och hörförståelse. Grammatik Läsa, skriva

Läs mer

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens. q = 72 & bb 4 4 1. Vatt 2. Mol net rörs nen gli & bb der vin lätt dagio m den spe lar, vind som vi ta sva nar vat ö ten tar ver him F B b Text: Bo Bergman Musik: Lasse ahlberg var 1ens ann. sjö, Bak men

Läs mer

Till Dig. Innehåll. Blåeld musik kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. Allt, allt jag ägde...

Till Dig. Innehåll. Blåeld musik kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. Allt, allt jag ägde... Till ig 11 kärleksverser tonsatta av Lasse ahlberg Innehåll llt, allt jag ägde... Karin Boye Till dig... Karin Boye Idyll Karin Boye Trollbunden Karin Boye Och får jag aldrig äga Erik Blomberg Melodi Bo

Läs mer

Uppsala Summer Heat Blues

Uppsala Summer Heat Blues Inspirerad av den mellansvenska sommaren 200 (och av ohn Fogertys "A Hundred and Ten in the Shade"). Text och musik: Eva Toller 200 "Uppsala" och "Fyrisån" kan ytas ut mot lokala varianter. Soprano c Alto

Läs mer

Höstvisa. œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ nœ # # j œ # œ œ œ j œ œ œ œ Œ. j œ œ œ. œ œ. œ œ œ œ œ œ. œ œ ? # # # œ j œ. J œ. œ œ œ. œ œ œ œ # œ.

Höstvisa. œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ nœ # # j œ # œ œ œ j œ œ œ œ Œ. j œ œ œ. œ œ. œ œ œ œ œ œ. œ œ ? # # # œ j œ. J œ. œ œ œ. œ œ œ œ # œ. opran & Höstvisa Musik:Er auro ext: ove ansson rr: Mani Mattson. lt enor &? Vägen - hemvar myketlångoh - ing- en har agmött.nu blir kväl-lar - ky-li- ga oh se - Ing - en mött. lir kväl - lar- se -... as?

Läs mer

Till Dig. 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. pianoarrangemang Jonas Franke-Blom. Blåeld musik 2012 www.blaeld.se

Till Dig. 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. pianoarrangemang Jonas Franke-Blom. Blåeld musik 2012 www.blaeld.se Till Dig 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlerg pianoarrangemang Jonas ranke-blom Blåeld musik 2012 laeldse Innehåll Till dig Allt, allt ag ägde Idyll Trollunden Melodi Adagio Och får ag aldrig äga

Läs mer

Fram med basfiolen (epistel nr 7)

Fram med basfiolen (epistel nr 7) Som synes vara en elegi, skriven vid Ulla Winblads säng, sent om aftonen Text och musik: Carl Michael Bellman Tenor 1 c Arr: Eva Toller 2009 Tenor 2 c Basso 1 c 1.Fram med bas - fi - o - len, knäpp och

Läs mer

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5 Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter

Läs mer

GOSPEL PÅ SVENSKA 2. Innehåll

GOSPEL PÅ SVENSKA 2. Innehåll GOSPEL PÅ SVENSKA 2 Innehåll Kom oh se 7 Lovsung vår Gud 8 Barmhärtige Gud 10 Igen 11 är min Herde 1 Ditt Ord estår 16 redo 18 När delar 21 Herre hör vår ön 2 Vår ader 2 ör mig 26 O Herre längtar 28 Hallelua,

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola och skola

Nationella minoriteter i förskola och skola Sida 1 av 7 Nationella minoriteter i förskola och skola Innehåll Lag (2009:724) om nationella minoriteter Förskoleverksamhet Grundskola Gymnasieskola Tips och råd Sida 2 av 7 Lag (2009:724) om nationella

Läs mer

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35)

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35) Brödera fara väl vilse ilad (epistel r 35) Text musik: Carl Michael Bellma Teor 1 8 6 Arr: Eva Toller 2008 Teor 2 6 8 Basso 1 8 6.. Basso 2 8 6 1.Brö- der - a fa - ra väl vil - se i-lad om gla - se me

Läs mer

Böcker ut & in ut med stereotyper in med möjligheter!

Böcker ut & in ut med stereotyper in med möjligheter! Våra böcker väcker ofta tankar och inspirerar till spännande samtal, både hos små och stora. För dig som vill ta boken ett steg till och jobba mer strukturerat har vi därför tagit fram handledningar till

Läs mer

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2. Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen

Läs mer

År 2000 erkänner Sverige fem nationella minoriteter i landet

År 2000 erkänner Sverige fem nationella minoriteter i landet År 2000 erkänner Sverige fem nationella minoriteter i landet» Vad är en minoritet?» Finns det bara fem minoriteter i Sverige?» Varför erkänns bara fem nationella minoriteter? De fem nationellt erkända

Läs mer

Fader Berg i hornet stöter (epistel nr 3)

Fader Berg i hornet stöter (epistel nr 3) Fader erg i hornet stöter (epistel nr ) Text och muk: Carl Michael ellman Arr: Eva Toller 2006 Tenor 1 4.. Tenor 2 5 asso 4 4. Pam - pam - pa-ram - pa -. ra. a... Fa - der erg i hor - net. Fa - der erg

Läs mer

Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län

Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län R APPORT 20 200 7 Uppföljning 2007 Be stäl la re Läns sty rel sen i Jön kö pings län Produktion: Svensk Na tur för valt ning AB Text: Jo

Läs mer

R app o r t T A n a l y s a v f as t p r o v. Ut f ä r dad P e r S a mu el s s on

R app o r t T A n a l y s a v f as t p r o v. Ut f ä r dad P e r S a mu el s s on S i da 1 (14 ) A n k o m s tdatum 2018-07 - 09 M R M K on s u l t AB Ut f ä r dad 2018-07 - 16 P e r S a mu el s s on T a v as tg a t a n 34 118 24 S to ck ho lm S w e d en P r o j e kt B e s tnr S p å

Läs mer

Dagboken ANNELIE DREWSEN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN. Kapitel 2 sår (s 6, rad 7), hål i huden / en skada

Dagboken ANNELIE DREWSEN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN. Kapitel 2 sår (s 6, rad 7), hål i huden / en skada ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ANNELIE DREWSEN Kapitel 2 sår (s 6, rad 7), hål i huden / en skada Kapitel 6 struntar i (s 15, rad 6) gör inte eftersom det inte är viktigt prasslar (s 16, rad 5) låter när man

Läs mer

Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är:

Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är: Ordbok arabiska - svenska Denna ordboks webbadress är: http://www.swedishmekteb.se/utbildning/arabiska/index.html 1 1 Om ordboken Sedan hösten 2009 pågår Swedish Mektebs studiecirkel i arabiska språket

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola och skola UPPDATERAD 2011

Nationella minoriteter i förskola och skola UPPDATERAD 2011 Nationella minoriteter i förskola och skola UPPDATERAD 2011 I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskolan och skolan. Huvudmännens information till

Läs mer

Ack du min moder (epistel nr 23)

Ack du min moder (epistel nr 23) Text och musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva Toller 2009 Tenor 1 4 3 Tenor 2 4 3. Basso 1 4 3 1.Ack, du min mo - der, säj vem dig sän - de just till min fa - ders säng!. Basso 2 4 3 1.Ack, du min mo -

Läs mer

Bakgrund. Om boken. Om författaren. www.viljaforlag.se. Arbetsmaterial LÄSAREN Darias stigar. Författare: Emma- Ida Johansson

Bakgrund. Om boken. Om författaren. www.viljaforlag.se. Arbetsmaterial LÄSAREN Darias stigar. Författare: Emma- Ida Johansson Arbetsmaterial LÄSAREN Darias stigar Författare: Emma- Ida Johansson Bakgrund Det här materialet hör till boken Darias stigar som är skriven av Emma- Ida Johansson. Materialet är tänkt som ett stöd för

Läs mer

MK-TEAM services ÖVERSÄTTNINGAR OCH TOLKNINGAR PÅ ROMANI. MK-TEAM Services. Romska Språkcentralen

MK-TEAM services ÖVERSÄTTNINGAR OCH TOLKNINGAR PÅ ROMANI. MK-TEAM Services. Romska Språkcentralen MK-TEAM ÖVERSÄTTNINGAR OCH TOLKNINGAR PÅ ROMANI MK-TEAM Services Romska Språkcentralen KAPITEL 1 ÖVERSÄTTNINGAR Romska Språkcentralen är en avdeling på MK- TEAM Services som erbjuder översättningar till

Läs mer

Tranor och grågäss runt Draven

Tranor och grågäss runt Draven Tranor och grågäss runt Draven Inventering på jordbruksmark 2008 R APPORT 03 200 8 Läns sty rel sen i Jön kö pings län Produktion: Svensk Na tur för valt ning AB Text och foto: Jo han Tru vé Kar tor publi

Läs mer

Birger Sjöberg. Dansbanan. Arrangemang Christian Ljunggren SA T/B + Piano SATB MUSIC

Birger Sjöberg. Dansbanan. Arrangemang Christian Ljunggren SA T/B + Piano SATB MUSIC Birger Söberg Dansbanan Arrangemang Christian Lunggren SA T/B + Piano SATB MUSIC Dansbanan Sopran Birger Söberg Arr. Christian Lunggren Alt 1.Drilla på löten 2.Dyster sluten, 3.Blek är Bestyrarn, 4.Drilla

Läs mer

Terminsplanering i Moderna språk, franska, årskurs 7 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Moderna språk, franska, årskurs 7 Ärentunaskolan På arbetar vi med läromedlet Allez Hop. I årskurs 7 arbetar vi med arbetsområden som handlar om att kunna berätta om sig själv, tala om vad klockan är, kunna kroppsdelar och kunna beställa på restaurang.

Läs mer

Romska Nivå 1. Sičarimasko-plano

Romska Nivå 1. Sičarimasko-plano Romska Nivå 1 Sičarimasko-plano Žinajimasko plano: Romanes nivå 1 Kurko PaSoste Ande-dinimaski-buči 1 2 kezdipe x 3 4 pinžaržos a školasa x 5 7 pá romani šib x 8 pá romani gramatika x 9 10 pá baxčake/pačivale

Läs mer

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16.

Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16. Ordklasser Alla orden i svenska språket kan delas in i grupper som kallas ordklasser. Vi har nu arbetat med ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Nu ska du repetera hemma, så att du verkligen vet

Läs mer

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106

Läs mer

HC-2. All män na data Hyg ros tat. Drift- och montageinstruktion [Dok id: mi-292se_150522] HC-2, Digital hygrostat.

HC-2. All män na data Hyg ros tat. Drift- och montageinstruktion [Dok id: mi-292se_150522] HC-2, Digital hygrostat. Drift- och montageinstruktion Dok id mi-292se_150522] C-2, Digital hygrostat C-2 Ersätter mi-292se_140917 All män na data yg ros tat Tek nis ka data VENTURA In di ke ring Pro gram me ring Fuk ten sor In

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering i Spanska åk 6

Lokal Pedagogisk planering i Spanska åk 6 Lokal Pedagogisk planering i Spanska åk 6 Ansvariga lärare: Mimi Säverman Annika Fällman Felipe Sanhueza mimi.saverman@edu.upplandsvasby.se annika.fallman@edu.upplandsvasby.se felipe.sanhueza@edu.upplandsvasby.se

Läs mer

Terminsplanering för årskurs 7-9:

Terminsplanering för årskurs 7-9: Terminsplanering för årskurs 7-9: Temaområde:genre pedagogik, literatur samt diverse övriga teman. Mailadress: sandra.bookbinder@edu.upplandsvasby.se Samtliga veckor har följande indelning när det gäller

Läs mer

Arbetsuppgifter till läseböcker i Romani Saga och sanning

Arbetsuppgifter till läseböcker i Romani Saga och sanning 1 Arbetsuppgifter till läseböcker i Romani Saga och sanning Arbetsboken Inledning Dessa arbetsuppgifter är skrivna för modersmålslärare i romani som undervisar i Sverige. Vid urvalet av innehållet har

Läs mer

Med på resan var bibliotekarier, författare, tecknare, politiker, reportrar från Sveriges radio, Radio Romano, och dokumentärfilmare från Sverige.

Med på resan var bibliotekarier, författare, tecknare, politiker, reportrar från Sveriges radio, Radio Romano, och dokumentärfilmare från Sverige. Studieresa till barnens romska bibliotek i Bukarest Den 22:a april var det dags för resan till Bukarest och firandet av barnens romska bibliotek 3 års jubileum. Författaren Gunilla Lundgren har tillsammans

Läs mer

Våga snacka Lärarhandledning 8

Våga snacka Lärarhandledning 8 Våga snacka Lärarhandledning 8 Lärarhandledningen och arbetsbladen är skapade av Lena Wilhelmsson och Christina Säflund Olsson. Lena är lärare i svenska och franska och förstelärare i svenska som andraspråk

Läs mer

REVIDERAD 2014-03-15. Kort om Särskild utbildning för vuxna

REVIDERAD 2014-03-15. Kort om Särskild utbildning för vuxna REVIDERAD 2014-03-15 Till Eleven Kort om Särskild utbildning för vuxna Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se

Läs mer

Terminsplanering i Moderna språk, franska, årskurs 7 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Moderna språk, franska, årskurs 7 Ärentunaskolan På arbetar vi med läromedlet Allez Hop. I årskurs 7 arbetar vi med arbetsområden som handlar om att kunna berätta om sig själv, tala om vad klockan är, kunna kroppsdelar och kunna beställa på restaurang.

Läs mer

Selma Lagerlöf Ett liv

Selma Lagerlöf Ett liv ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ORDLISTA änka (sida 6, rad 14) en gift kvinna som förlorat sin man svärfar (sida 12, rad 8) pappa till din fru eller man pjäs (sida 12, rad 6) föreställning på teater myndig (sida

Läs mer

Jag kan bli rektor ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Jag kan bli rektor ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA ögonstenar (sida 5, rad 2), personer som betyder extra mycket för någon spetsiga (sida 6, rad 15), formade som en triangel högst upp bräker (sida 8,

Läs mer

För länge sen hos Beethoven

För länge sen hos Beethoven Ludwig van Beethoven ör länge sen hos Beethoven Arrangemang Christian Ljunggren SATB calluna musik hb ör länge sen hos Beethoven Sopran Alt Tenor/Bas 4 8 12 ör länge sen hos Beethoven 4 2 4 2 4 2 j ör

Läs mer

Terminsplanering i Engelska årskurs 7 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Engelska årskurs 7 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Wings. I årskurs 7 arbetar vi med arbetsområdena musik, kläder, mat, i hemmet, i staden samt att leva i Storbritannien. Dessa arbetsområden berör allas vardag och

Läs mer

Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli?

Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli? Kungl. Tekniska Högskolan NADA Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli? ht:02 Kurs: Språkteknologi Kurskod: 2D1418 Författare: Sanna Huhta e-post:

Läs mer

Öjersjö Storegård, Partille Kommun, vt-07

Öjersjö Storegård, Partille Kommun, vt-07 Öjersjö Storegård, Partille Kommun, vt-07 Lärandeobjekt: Förmågan att urskilja och tillämpa pronomen i direkt objektsform. Eleverna skulle klara av att översätta från svenska till spanska och tvärtom.

Läs mer

Dags för betyg! INFORMATION TILL VÅRDNADSHAVARE OM BETYG REVIDERAD UPPLAGA

Dags för betyg! INFORMATION TILL VÅRDNADSHAVARE OM BETYG REVIDERAD UPPLAGA Dags för betyg! INFORMATION TILL VÅRDNADSHAVARE OM BETYG REVIDERAD UPPLAGA Skolverket Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post:

Läs mer

Välkommen till arbetsbladet som hjälper dig att förstå och arbeta med den första episoden i serien Bankrånet!

Välkommen till arbetsbladet som hjälper dig att förstå och arbeta med den första episoden i serien Bankrånet! ARBETSBLAD SÄNDNINGSDATUM: 2013-02-20 KONCEPTUTVECKLING AV ARBETSBLAD: JOHAN POPPEN & ANNA NYMAN PEDAGOG: EMMA BJARNEBY PROGRAMNR: 103259/TV1 KONTAKT: KUNDTJANST@UR.SE EL ATRACO AL BANCO EPISODE 1: EL

Läs mer

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas och dömas till böter

Läs mer

Nationella minoriteter i skolan

Nationella minoriteter i skolan Nationella minoriteter i skolan I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i skolan. Kommuners information till skola, föräldrar och elever är en förutsättning

Läs mer

Romers rätt - en strategi för romer i Sverige

Romers rätt - en strategi för romer i Sverige UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2010-11-18 Handläggare: Sebastian Wiklund Telefon: 08-508 33 598 Kicki Berg Telefon: 08-508 33 599 Till Utbildningsnämnden 2010-11-18

Läs mer

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén Fjällgatan 3 E, terrassen, 413 17 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Gran skning för Ös tham mars kom mun av grund vat ten re la te ra de frå gor i Svensk Kärn bränsle han te ring

Läs mer

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun POLICY 2013-06-25 Vårt Dnr: 2008-0707 Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-23, 102 Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Organisationsnr: 21 20 00-2783 Besöksadress:

Läs mer

Förskoleklassen är till för ditt barn

Förskoleklassen är till för ditt barn Förskoleklassen är till för ditt barn EN BROSCHYR OM förskoleklassen Förskoleklassen är till för ditt barn Skolverket Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690

Läs mer

4. Dialogövning Läroplanen säger: Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.

4. Dialogövning Läroplanen säger: Olika former av samtal, dialoger och intervjuer. ARBETSBLAD SÄNDNINGSDATUM: 2013-11-24 KONCEPTUTVECKLING AV ARBETSBLAD: JOHAN POPPEN & ANNA NYMAN PEDAGOG: ANNA NYMAN PROGRAMNR: 103260/TV6 KONTAKT: KUNDTJANST@UR.SE LE HOLD-UP EPISODE 6: LE RENDEZ-VOUS

Läs mer

Strategi för Lunds kommuns arbete med nationella minoriteters rättigheter Antagen av KF den 20 december 2016, 304.

Strategi för Lunds kommuns arbete med nationella minoriteters rättigheter Antagen av KF den 20 december 2016, 304. Strategi för Lunds kommuns arbete med nationella minoriteters rättigheter Antagen av KF den 20 december 2016, 304. Varför en strategi och handlingsplan? Lunds kommuns strategi och handlingsplan för nationella

Läs mer

Star ta Pro/ENG I NE ER

Star ta Pro/ENG I NE ER 145 4 Välj att lad da ner fi - ler na till bo ken för an ting en Edu ca tio nal Edition eller den kommersiella versio - nen (des sa kom mer senare). 5 Lad da ner fi len, packa upp den och se till att under

Läs mer

Kunskapskrav. Du ska kunna jämföra svenska med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.

Kunskapskrav. Du ska kunna jämföra svenska med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader. Minoritetsspråk Kunskapskrav Du ska kunna jämföra svenska med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader. Närliggande språk betyder norska, danska samt de svenska minoritetsspråken:

Läs mer

NATIONELLA MINORITETER 2015

NATIONELLA MINORITETER 2015 Sverige NATIONELLA MINORITETER 15 allmänhetens kunskap om och attityd till de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken VAD VET SVERIGES BEFOLKNING OM DEM? Innehåll Om undersökningen...

Läs mer

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun Styrdokument, policy Stöd & Process 2015-11-06 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2013:346 Sofia.gullberg@upplandsvasby.se Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby

Läs mer

ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET

ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan

Läs mer

Välkommen till arbetsbladet som hjälper dig att förstå och arbeta med den första episoden i serien Bankrånet!

Välkommen till arbetsbladet som hjälper dig att förstå och arbeta med den första episoden i serien Bankrånet! ARBETSBLAD SÄNDNINGSDATUM: 2013-10-20 KONCEPTUTVECKLING AV ARBETSBLAD: JOHAN POPPEN & ANNA NYMAN PROGRAMNR: 103260/TV1 KONTAKT: KUNDTJANST@UR.SE LE HOLD-UP EPISOD 1: LA BANQUE DU PÈRE Hej! Välkommen till

Läs mer