Romani Shib. Kelderash 1. Sar te djines kado bersh 2007/2008

Transkript

1 Romani Shib Kelderash 1 Sar te djines kado bersh 2007/

2 Läsårsplanering: Romani shib åk 4-9 Vecka Innehåll Uppgifter 1-2 Introduktion, läs och hörförståelse. Grammatik Läsa, skriva 3-4 Alfabet, lika ord Läsa, skriva Romernas historia i Sverige, levnadsförhållanden, försörjning Film, lyssna 8 Räknetal Läsa, skriva 9-10 Mattradition, maträtter Läsa, skriva olika livsmedel, drycker Hälsningsfraser Föra en kort dialog Seder, traditioner, kultur Läsa, skriva Geografi, flaggor, huvudstäder Läsa skriva Terminsslut Lek med ord Läsa, skriva Färger Kroppen, kläder Läsa skriva Yrkesgrupper Skriva en kort historia Sagor, Fisken i guld Lyssna Djur och natur Läsa, skriva Högtidsdagar Läsa, skriva Tidsbegepp, klockan veckodagar, månader Läsa, skriva 34 I hemmet Läsa, skriva 35 Utvärdering, repetition Skriva 2

3 Introduktion till distanskursen i Romani shib. Kursen är grundläggande, och vänder sig i första hand till årskurserna 4-9, men kan även användas av vuxna. Romani shib har varit ett talspråk i flera hundra år, varav det är svårt att hitta befintliga läroböcker och annat skrivet material. År 2000 blev språket erkänt som ett nationellt minoritetsspråk i Sverige. Det innebär att de nu kan få böcker, blanketter och annat skrivet på Romani shib. Språket talas av flera miljoner romer världen över, och det finns ca 60 olika dialekter, varav alla inte förstår varandras dialekt. Språket är även uppblandat med ord från hela världen. I svenska språket finns det liknande ord, tex (tjej shej flicka). På italienska ( fenesra felestra fönster), på jugoslaviska ( dosta dosta det räcker). Romani shib tillhör den indoariska gruppen bland de indoeuropeiska språken, och är besläktat med det historiska språket sanskrit och moderna språk som hindi och punjab. I dag tals i Sverige följande varianter, svensk romani, finsk romani, kelderash, tjurari, sinto, arli, bugurgi och gurbet. Den här kursen är genomgående på dialekten kelderash. Kursen ska ge eleven grundläggande kunskaper i Romani shib. Grammatik, hur man skriver och uttalar ord, alfabet Läsa och skriva korta historier Föra korta dialoger, tex hälsningsfraser Räkna till 50 Tidsbegrepp, klockan, dagar, veckor, månader Bra ordförråd Förstå enkla texter : sagor, romernas historia 3

4 Hej och välkomna till kurseni Romani Shib. Den här kursen vänder sig till er som har Romani shib i grunden, talar och förstår språket något. Det är en grundläggande kurs, där du får lära dig lite grammatik, hur man stavar, uttalar och får ett bra ordförråd. Du kommer här att läsa olika texter, men även ha möjlighet att lyssna på dem. Vilket gör det lättare för dig att höra uttal och betoningar. De här symbolerna kommer du att se under kursens gång, de kommer att finnas på alla sidor. De visar vad du ska göra. Insändningsuppgift Betygskriterier Mål Voic Film Debatt Läxa Lyssna Läsa Måla, rita Musik Prov Övning 4

5 Sar te djines kado bers: 4 to ji kaj le 9 to. Kurko So si andre So te keres 1-2 Sar lel pe, te djines haj te ashunes. Gramatiko Te djines, te ramos 3-4 O Alfabeto, vorbi kaj anen pe Te djines, te ramos jekhavreste Le romengi historia ando Svedo, Te dikes filma, sar trajinas, sar pirenas te kerén lové. te ashunes 8 Sifri Te djines, te ramos 9-10 Xabeneke modori, xabenata Te djines, te ramos xabe ando balamo, pimata Te des djes lasho Te des duma Modori, zakonori, kultura Te djines, te ramos Geografia, stagori, bare forori Te djines, te ramos Getol o termino Kel tuke vorbensa Te djines, te ramos Le ferbi O stato, tsali Te djines, te ramos Butjea Te ramos jekh skurto historia Paramitja, o sumnakuno masho Te ashunes Le djivini, natura Te djines, te ramos Djes bare Te djines, te ramos O tjaso, le djesa ando kurko le shon Te djines, te ramos 34 Djeli ando kher Te djines, te ramos 35 Repitatsia, Sar sas tuke o kurso Te djines, te remos 5

6 Kate lel pe o sitjarimos de dural pe i Romani shib. O sitjarimos si te sitjos i shib anda o gor, haj si kerdo angrunes le glatenge kaj piren andi shkola katar o 4 bersh, ji kaj o 9 bersh numa vi pure shaj djinen les. I Romani Shib si jekh shib kaj ferdi denas duma anda o muj, haj kadea sas but shela bersh, anda kodea naj amende kaj le rom sitjarimake bufarea vaj kaver materialo ramome pe e shib e romani. Ando bersh 2000 anklisti i shib prinjardi sar jekh shib minoretitsko ando Svedo. Kodelesa phenenpe ke si amen slobodo te avel amen bufarea, foroske haj temeske lilá ramome pe i Romani shib. Glugom e lumea si but millivonori rom kaj den duma romanes, haj si pashte 60 dialektori pe late, kodo kerel ke nastinas sogodi te atjares jekhavreke. Amari shib la vi but vorbi katar le thema pe sa i lumea. Andi Sveditsko shib si vorbi kaj si romane, exemplo(tjej,romanes:shej). Pe talianitsko shib (fenestra,romanes:filestra), pe jugoslavitsko shib (dosta, romanes:dosta). E Romani shib si ando o indoarisko gruppo anda le indoerupake shiba, haj si pashe pasha i purani shib sanskrit haj vi le duje shibansa hindi haj punjabi. Adjes ando Svedo si rom kaj den duma kadala dialektori: Sveditsko romani, finlantitsko romani, kelderash, lovari, tjurari, arli, sinti haj gurbet. Kado sitjarimos si ferdi kerdo pe o dialekto: Kelderash Romanes. O sitjarimos si te del kodolen kaj djinen les, te sitjol e shib anda o fundo. Gramatiko, sar te ramos haj phenes le vorbi, alfabeto Te djines haj te ramos skurtsi historiori Te des duma tsera, exemplo:te des djes lasho Te djines ji kaj le 50 Te sitjos o tjaso, djesa, le kurke haj le shon Te atjares tsera maj vushori ramomata, exemplo:paramitji, e historia le romengi 6

7 So te keres ando kurko. Te Aven Baxtale, kado si o sitjarimos pe i Romani Shib. Kado sitjarimos si tumenge kaj aba den duma romanes haj atjaren i shib variso. Las amen te sitjaras anda o fundo, haj sitjona tsera gramatiko, sar te ramon, sar te phenen le vorbi, haj te djanen maj but vorbi romane. Si te djinen ramomata pe i shib, numa vi te ashunen pe lende, kado si te kerel te sitjon sar ashundol i Romani shib. Kadala semnori si te dikes sar djala o sitjarimos maj angle, von si te avena pe svako rig. Le semnori sikaven tuke so si te keres. (na bister te dikes pe lende) Butji te trades andre. Sar si i butji kerdi. So te sitjos. Glasoko e-lill. Filma Kaj den duma. Butji kere. Ashun. Te djines. Te makén farba. Djili. Proba. Te ramos. 7

8 So te djines ando kurko/ Veckoplanering Kurko 1 2 Sar te djines le vorbi Läs och hörförståelse, uttal, grammatik Te sitjos, Du lär dig Ashun sar te djines le vorbi/ Läs och hörförståelse Sar te phenes le vorbi/ Uttal Gramatiko/ Grammatik So trubus tu te sitjos/ Vad du ska kunna Sar te djines haj te ramos le vorbi/ Kunna läsa och skriva orden Sar te phenes le vorbi/ Uttal Te atjares o gramatiko/ Visa att du förstår grammatiken Ashun pe le vorbi haj o gramatiko/ Lyssna på orden och grammatiken Ashun pe le vorbi duvar, pala kodea te djines le vorbi / Lyssna på orden några gånger och läs dem sedan. Te ramos / övningsuppgift Te ramos 1 Sar te djines le vorbi / övning 1 Te ramos 2 Te ashunes le vorbi / övning 2 Te ramos 3 Te ashunes le vorbi / övning 3 Te ramos 4 Te ashunes le vorbi / övning 4 Te ramos 1 Gramatiko / övning 1 Trade andre o gramatiko kaj ramorsdan/ övning 1 8

9 Kurko 3 4 Alfabeto, Vorbi kaj anen pe jekhavreste Alfabetet, lika ord Te sitjos, Du lär dig Romano alfabeto/ romska alfabetet Vorbi kaj anen pe jekhavreste/ lika ord So trubos te sitjos/ Vad du ska kunna Te atjares sar te djines, haj te ramos le vorbi/ kunna läsa och skriva orden Te atjares le vorbi, haj vi te atjares o diferanso/ förstå orden, och skillnaden Ashun pe le vorbi Ashun pe le vorbi, pala kodea djin le vorbi, Lyssna på orden och läs dem sedan Te ramos / övninguppgift Ramosar romano alfabeto/ övning romska alafabetet Ramosar vorbi kaj anen pe jekhavreste/ lika ord Ramosar kadala vorbi anda o alfabeto, haj trade andre A D S X A exemplo: Amperato 9

10 Kurko Romani historia / Romernas historia Te sitjos, du lär dig Romengi historia Sar kerenas lové/ försörjning E shkola, Katarina Taikon/ berättelse ur livet Katarina haj Rosa Taikon So trubus te sitjos/ Vad du ska kunna Katar avén le rom angrunes Sar pírenas te keren lové Te djanes kon sas i Katarina Taikon, Haj so voj kerda le romenge Ashun pe le romengi historia, porme djines tu korkoro. Pala kodo site atjares tje prublemori sas le romen atuntji. Sar pirenas te keren lové, haj te anen paj haj kasht. Dja khere haj pusta le maj pure manushen. Push te beshle von avri ande le tseri haj vurdona kana sas ivén. Pushta tjire papos, mamia, kakés, bibea, tjiri dades, haj deja. Vaj kaver pure manushen. Voic Sar kerenás lové le rom? Sar beshenas? 10

11 Kurko 8 Sifri / Siffror Te sitjos / Du lär dig Te djines dji kaj le panshvardesh / räkna till 50 Te djines le sifri / enkla räknetal So trubus te sitjos/ Vad du ska kunna Te djines ji kaj le 50 / kunna räkna till 50 Te djines le sifri, te tos le ande jekh tan/ enkla räknetal Ashun pe le sifri duvar haj vi trivar, porme djin le/ Lyssna, och läs dem sedan Te ramos/ övningsuppgift Te ramos, Sifri 1/ Siffror övning 1 Te ramos Sifri 2/ Siffror övning 2 Voic Te djines ji kaj le bisthapansh (25) 11

12 Kurko 9 10 Romano xabe / Romernas mat Te sitjos, Du lär dig Xabeneke modori / Mattradition Xabenata / Maträtter Xabe ando balamo / Mat i affären Pimata / Drycker So trubus te sitjos / Vad du ska kunna Te djanes le xabeneki historia, haj tje importante si tená bistren i kultura le xabeneki Te djanes sar bushon duj romane xabenata Sar bushon le pimata Te ramos le vorbi Ashun pe le romengo xabe, ashun duvar, porme sar djines tu korkoro Te ramos / Övningsuppgift Te ramos Xabe 1 mat övning 1 Te ramos Te pes 2 drycker/ övning 2 Läxa/ Butji khere Sar bushol, mjölk, te, läsk, kaffe,öl? Sar bushon duj xabenata? Trade andre i butji kaj kerdan khere: Sar bushol, mjölk, te, läsk, kaffe, öl? Sar bushon duj xabenata? / Vad heter två maträtter? 12

13 Kurko Kana arakes varikas Hälsningsfraser Te sitjos / Du lär dig Te sitjos de des djes lasho kana arakes manushen/ Hälsningsfraser Vorbi kaj maladon kana arakes varikas/ liten ordlista Te ramos haj te sitjos le vorbi So trubus te sitjos/ Vad du ska kunna Te djanes sar te des le manushen lasho djes Te ramos haj te djines le vorbi Te ramos jekh skurto historia, skriva en kort dialog Ashun pe kado duvar, porme djin tu korkoro Te ramos / övningsuppgift Te ramos 1/ gör övning 1 Te ramos 2/ gör övning 2 Kote site des duma varikasa, haj pushen jekhavres kaj sanas, kaj djas, kaj beshes. Porme site ramos tu korkoro jekh skurto historia, kana des duma varikasa Te djanes sar te des djes lasho, te phenes Hej / vart ska du? / var bor du? / var har du varit? / jag har varit i skolan / Vi ses i morgon / var går du i skolan? / min mormor bor i staden/ Haj porme trade andre kado Trade andre kodo kaj ramorsdan / skicka in det du har skrivit 13

14 Kurko Modori, Zakonori, Kultura Seder, traditioner Te sitjos, Du lär dig Abeav / Bröllop Kana mekempe/ Skilsmässa Kris / Romsk rättegång Sar beshen / Boende Shpita / Sjukhus Armaja/ Förbannelser So trubus te sitjos/ Vad du ska kunna Te djanes le modori pa o abeav Te djanes so si romani kris Modori ando kher So si armaja Ashun pe kado jekh data, porme djines tu korkoro. Te dikes Katka site dikes jekh filma pe romano abeav Voic , te phenes so si kado: So si plotska? 14

15 Vecka Geografia / Geografi Te sitjos, Du lär dig Themenge stagori / länders flaggor Thema / Länder Bare forori/ Huvudstäder Semnori foroske / Kännetecken för städer So trubus te sitjos/ Vad du ska kunna Te djanes le themenge stagori Te djanes le bare forori Te djanes so si pinjardo ande jekh them Te ramos / Övningsuppgifter Te ramos Themenge stagori 1/ övning 1 Te ramos Themenge stagori 2/ övning 2 Te ramos Themenge stagori 3 /övning 3 Ramosar akana o baro foro Bare forori 1 / övning 1 Ramosar o them haj o foro Bare fororo 2 / övning 2 Ramosar o them haj o foro Bare forori 3/ övning 3 Tje ferbi si pe le stagori?/ Vilka färger har de här ländernas flaggor? Svedo? Norvego? Finlanto? Denemarko? 15

16 Kurko Ferbi / Färger Te sitjos, Du lär dig Ferbi / färger Kel tuke le vorbensa/ lek med ord So trubus te sitjos/ Vad du ska kunna Te djanes efta ferbi pe romani shib Te atjares save vorbi tji maladon le kavrensa Te djines haj te ramos le ferbi Ashun pe le ferbi duvar trivar, porme sar djines./ Lyssna på färgerna Te ramos / Övningsuppgift Ramosar Ferbi 1 / övning 1 Ramosar Ferbi 2 / övning 2 Ramosar Ferbi 3 / övning 3 Dja khere haj ramosar le ferbi kaj si tumen ande le sobi. Pe sofa, pe firanga, pe poneava, pe sinja, haj på zido. 16

17 Kurko O stato / Kroppen Tsali / kläder Te sitjos, Du lär dig Le kotora pe o stato/ kroppsdelar Tsali/ kläder So trubus te sitjos, Vad du ska kunna Te djanes sar bushon 10 kotora pe o stato Te djanes sar bushon le tsali Te djines haj te ramos le vorbi Ashun pe o stato haj pe le tsali porme djin tu le vorbi/ Lyssna några gånger, läs sedan Te ramos / Övningsuppgift Ramosar O stato 1 övning 1 Ramosar O stato 2 övning 2 Ramosar Tsali 1 övning 1 Läxa Ramosar sar bushon le tsali kaj si pe tute Skriv vad kläderna heter som du har på dig Exemplo; Kaltsi byxor 17

18 Kurko Butjea / Yrken Te sitjos, Du lär dig Sar bushon le butjea/ olika yrkesgrupper So trubus te djanes, Vad du ska kunna Te djanes sar bushon pansh butjea Te djanes te ramos jekh skurto historia Te djanes te ramos haj te djines le vorbi Ashun pe le butjea duvar trivar, porme djin le vorbi. Lyssna några gånger, läs sedan Te ramos / Övningsuppgift Te ramos le butjea 1 / övning 1 Te ramos le butjea 2 / övning 2 Ramosar savi butji si tuke maj drago. voic / röstmail Trade andre haj phen savi butji si tuke maj drago Vilket jobb skulle du vilja ha. 18

19 Kurko O sumnakuno masho/ Guldfisken Paramitja / Saga Ashun pe paramitja, haj pala kodea djin tu korkoro. Te sitjos, Du lär dig Te djines jekh lungo paramitja Maj but vorbi Butji khere/ Läxa The djines i paramitja / att läsa sagan Sar djines rieatjako / läs en stund på kvällen 19

20 Kurko Djivinie/ Natura/ Vreami Djur/ Natur/ Årstider Te sitjos, Du lär dig Pa le djivinie/ djur Djeli andi natura / saker i naturen Vreami ando bers / årstider So trubus te sitjos, Vad du ska kunna Te djanes sar bushon efta djivine / kunna sju olika djur Te djanes sar bushon le djeli ande natura / namn på saker i naturen Te djanes sar bushon le vreami ando bers / kunna årstiderna Ashun pe ledjivinie / Natura/ Vreami ando bers, ashun duvar, porme djines tu le vorbi. Lyssna några gånger, läs sedan orden Te ramos / Övningsuppgift Ramosar i Djivine/ övning 1, djur Ramosar i Natura / övning 1 natur Ramosar i Vreami ando bers / övning 1 årstider Ramosar haj trade andre: Efta djivine, haj duj vreami Skriv namn på sju djur och två årstider 20

21 Kurko Bare djesa / Högtidsdagar Te sitjos, Du lär dig Pa Krutjuno / Jul Pa Patradji / Påsk Pa milako baro djes / Midsommar Djeli kaj ton pe, pe djes bare / Pynt till högtider So trubus te sitjos, Vad du ska kunna Sar bushon le djes le bare / vad högtiderna heter Kana si le djes le bare / när de är Djeli kan trubun kaj le djes le bare/ vilken sorts pynt man behöver Te ramos jekh skurto historia / skriva en kort historia Ashun pe Djes bare duvar, porme djin tu korkoro. Lyssna på högtider, läs sedan texten Te ramos/ Övningsuppgift Ramosar, Bare djesa 1 / övning 1 Ramosar, Bare djesa 2 / övning 2 Ramosar, Bare djesa 3 / övning 3 Voic / röstmail Save djeli trubul kaj i patradji / vilka saker har man på påsken 21

22 Kurko Tjaso, djesa, shon Tidsbegrepp Te sitjos, Du lär dig Tjaso /Klockan Le djes ando kurko /Veckodagar Le shon /Månader So trubus te sitjos, Vad du ska kunna. Te penes o tsajto po tjaso Te djanes le djesa ando kurko Te djanes le shon ando bersh. Ashun pe kado duvar, porme djin tu korkoro / Lyssna några gånger, läs sedan. Te ramos / Övningsuppgift Te ramos 1 Djesa ando kurko / övning 1 Te ramos 2 Le shon / övning 2 Te ramos 1 Tjaso / övning 1 Kana dikes po tjaso, vaj te pushena tut kaver rom so de le tjasori, te phenes o tsajto romanes. När du tittar på klockan, eller om någon släkting frågar dig vad klockan är, ska du svara på romanes. 22

23 Kurko 34 Djeli ando kher/ Hemmet Te sitjos, Du lär dig Bari soba / vardagsrummet Kote kaj sovés / sovrummet Kuxna / köket Ashun le vorbi duvar te kamesa, porme djin le vorbi korkoro. So trubus te sitjos, vad du ska kunna Te ramos haj te djines le vorbi Te djanes so bushon le djeli ando kher Te ramos / Övningsuppgift Te ramos 1 Djeli ando kher /Bari soba / övning 1 Te ramos 2 Djeli ando kher /Kote kaj sovés / övning 2 Te ramos 3 Djeli ando kher /Kuxna / övning 3 Te ramos 4 djeli ando kher So si tut khere / övning Ramosar akana so si tut andi tjiri soba, haj mak le djeli ferbensa. Rita och måla några saker som du har i hemmet Skriv vad de heter Trade andre: Te ramos / övning 1 Bari soba Skicka in övning 1/ vardagsrummet 23

24 Kurko 35 Sar sas tuke o kurso / Utvärdering Repetitono/Repetition Te ramos sar sas tuke o kurso, te sas tuke drago, vaj paro. Te djas palpale te dikes so djindan haj so ashundan ando kurso. Pe kodo kaj shajke bisterdan. 24

25 Sar te atjares te djines le vorbi. Kurko 1-2 Läsförståelse Te ashunes Ando romano alfabeto naj ÅÄÖ, åäö. Romska alfabetet har inte ÅÄÖ, åäö Ke kana naj åäö ando alfabeto, musaj te ramos u, o vaj ea koté. Istället för dessa bokstäver, skriver man u, o eller ea. Katka site sitjos sar te djines, haj te ramos le vorbi. Majangle shaj ramos jekh skurto historia. Te ashunes U Phenés sar O Phenés sar Ea Phenés sar O Åå Ää Öö, tji trubol Öö, används inte Katka avel exemplori pe vorbi. Domolo - tu phenés dåmålå Jolka tu phenés jålka Purom tu phenés porom Vudar tu phenés vodár Kerea tu phenés kerä Mutsa tu phenés motsa Duj tu phenés doj Luja tu phenés loja Rieat tu phenés riät Vundji tu phenés vondji Luludji tu phenés lolodji Treanda tu phenés trända 25

26 Läsförståelse/ Sar te djines le vorbi Övning 1/ Te ramos 1 Kurko 1-2 Ramosar le vorbi/ skriv orden U phenés sar.. Ea phenés sar O phenés sar Exmplori: Jolka Purum Vundji Duj Kerea Vudar Domolo Luludji Mutsa Treanda tu phenés Jålka. tu phenés Porom. tu phenés.. tu phenés. tu phenés.. tu phenés.. tu phenés.. tu phenés tu phenés. tu phenés Ando romano alfabeto tji trubul. 26

27 Vorbi te ashunes Hörförståelse Kurko 1-2 Sar te phenés haj sar te ramos le vorbi Te ashunes R, vissa ord som har bokstaven r, uttalas skorrande ( som i skåne och även i franska språket). Arro Anro Barr Mjöl Ägg Sten Manro Rata Rotja Bröd Däck Kjol Ronjeto Roj Raja Åskväder Sked Grenar 27

28 Hörförståelse / Te ashunes Övning 2 / Te ramos 2 Kurko 1-2 Ramosar le vorbi/ skriv de rätta orden R

29 Hörförståelse/ Vorbi te ashunes X Finns i vissa ord, uttalas med gurglande ljud Kurko 1-2 Te sitjos sar te phenés haj te ramos le vorbi Te ashunes Oxto Paraxodo Poxtan Åtta Båt Tyg Raxami Shax Tjoxaní Jacka Kål Häxa Xabe Xumer Xeril Mat Deg Snarkar 29

30 X Hörsförståelse/ Te ashunes Övning 3 / Te ramos 3 Kurko 1-2 Ramosar le vorbi / skriv i de rätta orden

31 Hörförståelse / Te ashunes Sh, uttalas som tex, stjärna, Kurko 1-2 Te sitjos sar te phenés haj te ramos le vorbi Te ashunes Shax Shav Shej Kål Pojke Flicka Sheran Shero Shunuto Kudde Huvud Måne Shpilka Hårspänne 31

32 Sh Hörförståelse/ Te ashunes Övning 4 / Te ramos 4 Kurko 1-2 Ramosar le vorbi/ skriv i de rätta orden

33 Gramatiko/ Grammatik Te sitjos sar te ramos haj te djines le vorbi Kurko 1-2 Te ashunes Jekh En, ett ( i romani shib använder man jekh, både som en eller ett) Le rom phenen jekh pe sa le singulari vorbi. Singularo Pluralo Singular Plurar Jekh Maj but En, ett Fler Exemplori: Singularo Pluralo Jekh pabaj Ett äpple Duj paba två äpplen Jekh lemuja En citron Duj lemoji två citroner Maskulinum - Mursh Man Shav / man / pojke Femininum - Djuvli Kvinna Shej / kvinna / flicka Exemplori: Vo si zuralo Han är stark ( maskulinum) Voj si zurali Hon är stark ( femininum ) Substantivuri (substantiv) Saker, människor, djur Djeli, manush, djivinie Verburi (verb) När man gör något Kana kerés variso Exemplori: Po zido si jekh glinda ( spegel) Te des duma att ( prata) Mande si jekh djukel ( hund ) Te asás att ( skratta) Ando Svedo si but manush ( människor) Te kelés att ( dansa) 33

34 Gramatiko/ Grammatik Övning 1 / Te ramos 1 Kurko 1-2 To le vorbi vorta/ fyll i de rätta orden Singular, när det är en eller ett Plural, när det är fler saker Jekh pabaj, trin paba, duj limonori, jekh limona, jekh ambrol, trin ambrola, duj roja, jekh paraxodo Exemplo: Singularo Jekh pabaj : Ett äpple Pluralo Trin ambrola: Tre päron Mursh? Djuvli? Ramosar le vorta vorbi, Exemplo: shav, shej Maskulinum.. man/pojke Femininum..kvinna/flicka Vo si zuralo Han är stark Voj si Hon är stark Voj si muri pej Hon är min syster Vo. si Han är min bror.. si puro Han är gammal...si puri Hon är gammal 34

35 Romano alfabeto/ Romska alfabetet Te ashunes Kurko 3-4 Te atjares sar te djines haj te ramos le vorbi A a Ambrol Päron Amperato Kung Anre Ägg B b Bakro Lamm Bov Spis Brashka Groda C c Cikla Cykel D d Dand Tänder Drab Medicin Djukel Hund 35

36 Te ashunes Romano alfabeto Kurko 3-4 E e Eruplano Flygplan Evrupa Europa F f Furka Gaffel Felastra Fönster Firanga Gardin G g Glinda Spegel Grass Häst Gad Skjorta H h Herezo Ris Holba Flaska Hertia Papper I i Ivén Vinter Ishto Gryta Inja 9Nio 36

37 Romano alfabeto Kurko 3-4 J j Te ashunes K k Jolka Julgran Jakha Ögon Jag Eld Kham Sol Kafa Kaffe Khan Öra L l Luludji Blomma Lavuta Fiol Lové Pengar M m Masho Fisk Manro Bröd Mol Vin N n Naja fingrar Nuvero Moln Nakh Näsa 37

38 O o Te ashunes Romano alfabeto Kurko 3-4 Oxto Åtta Operatsia Operation Orkestra Orkester P p Pabaj Äpple Prastia Skärp Phal Bräda R r Roj Sked Raxami Jacka Rata Däck/hjul S s Stadji Mössa Sheran Kudde Selata Sallad Tt Tjaso Klocka Thav Tråd Tjerhaj Stjärna 38

39 Te ashunes Romano alfabeto Kurko 3 4 U u Ungriko Ungern V v Vadra Hink Vudar Dörr Vusht Läppar X x Xabe Mat Xumer Deg Xeril Snarkar Z z Zlaga Örhängen Zumi Zaharo Socker 39

40 Romano alfabeto/ Romska alfabetet Övning 1/ Te ramos 1 Kurko 3-4 Ramosar le vorbi / Skriv de rätta orden A a. B b.... C c D d... 40

41 Romano alfabeto Övning 2/ Te ramos 2 Kurko 3-4 Ramosar le vorbi / Skriv de rätta orden E e.. F f.. G g... H h... I i

42 Romano alfabeto Övning 3/ Te ramos 3 Kurko 3-4 Ramosar le vorbi/ Skriv de rätta orden J j... K k.. L l... M m..... N n... 42

43 Romano alfabeto Övning 4/ Te ramos 4 Kurko 3-4 Ramosar le vorbi/ Skriv de rätta orden O o..... P p.... R r... S s Tt... 43

44 Romano alfabeto Övning 5/ Te ramos 5 Kurko 3-4 Ramosar le vorbi/ Skriv de rätta orden U u.. V v... X x.. Z z.. 44

45 Lika ord Vorbi kaj anen pe jekhavreste Kurko 3-4 Te atjares sar te phenénpe le vorbi, haj te atjares o differenso Du ska kunna förstå ordens betydelse, och även skillnaden. Te ashunes Kham Kam Sol Kanske, ifall Differenso: Skillnad Butji Butji Kinder Arbete Shib Shib Språk Tunga Kher Kerr Ker Hus, lägenhet Stövel Göra Modár Modár Slå ihjäl Släcka Taná Taná Sängkläder Platser, ställen, orter Sovel Suvel Sover Syr 45

46 Lika ord/ vorbi kaj anen pe jekhavreste Övning/ Te ramos Kurko 3-4 Ramosar le vorbi/ skriv de rätta orden Haj deto godji pe maj but vorbi kaj anen pe jekh avreste, haj ramosar vi kodela. Kham Kam.... Butji Butji. Shib Shib.... Kher Kher Ker... Modár Modár Thaná Taná.. Sovel Suvel

47 Le romengi historia ando Svedo Te ashunes Kurko Katka te sitjon sar beshenas le rom de majanglal ando Svedo, kana beshenas ande le tseri haj vurdona. Palakodo site atjaren le prublemuri kaj sas le romen atuntji. Sar pirénas te keren lové. Haj o maj importanto si te djanes katar aven le rom anda o gor. Le rom aven angrunes anda i India. Kotar giletar ando bers, 1000, ma tji djanen konik vorta sostar. But gindin ke nas le te xan koté, vaj ke sas rodine haj mudarde katár le gadje anda kodo them.ando bers 1322 avilé le rom ande Kreta, haj beshle koté lungo vreama. Pala kodo, pirenas kajgodi andi e Evrupa. Ando bers 1417 ditjile ando Hamburgo. ( Neamtso) Ando bers 1500 barilé le forori andi Evrupa, ke maj but manush avilé. Le gadje mangenas te djantar le rom avri anda i Evrupa, ke tji mangenas len te beshen koté. Pe kado tsajto sas o Gustav Vasa amperato ando Svedo, haj nashtilas te dikél le romen. Vo phenelas ke le rom sas spivonori. Haj tji le rashaja ande kangeri nashtinas de dikén le romen, von tji mekenas len te aven ande kangeri. Ando bers 1600 sas marimos ande uni thema, atuntji tonas le romen sar khetani. Ando Svedo 1637 ramonda o Gusta Vasa jekh lill, kaj phendas: Te shuden avri sa le romen anda o them. Ando bers 1800 avilé but rom ando Svedo, von avilé anda Russia haj Franzozo. Kodela rom sas ando Svedo kana anklisto, o angruno lumeako marimos Atuntji pandada o Svedo peki granitsa, ke darajle, te aven perdo rom anda le kavér thema kaj sas o marimos. Ma i granitsa sas pandadi ferdi le romenge, le gadje anda kaver thema avenas andré ando Svedo. Ando Svedo beshenas atuntji oxto familjori, kodelen mekla o amperato te ashen ando them. Ma te gilosastar von avri anda o Svedo, na sas te mekén len te avén palpale. Le rom gindisajle ke sas te avel len mishto ando Svedo, ma areslé ando tjorrimos. Le gadje tji mangenas te djutin le romen varisosa. Von meklé le romen te beshen ande le tseri haj vurdona, vi milá haj vi ivendé. Le gadje tji mekenás le romen te beshen ande le khera, vaj te pirén le glati andi shkola.le svedoke rom si neamorea kodelensa kaj avilé anda i Russia haj anda o Franzozo.Ando bers 1943, djinde le romen ando Svedo, atuntji beshenas katé 500 rom. Adjes si paste 3000 anda le svedoke rom. Ando bers 1954 puterda o Svedo i granitsa, haj atuntji avilé rom anda kaver thema katé. Atuntji avilé rom anda Finlanto, Polska, Spania haj anda but kaver thema. Ando Svedo 1940 Ando Svedo

48 Sar pirenas te kerén lové. Försörjning Kurko Te djanés sar kerenas le rom majanglal, haj savé butjea kerenas. Te ashunes Hanonas xarkune ishturi ( förtenning av kopparkastruller ) Drabarimos ( spådom ) Djili haj kelimos. ( musik och dans I antrego familia pirelas ando antrego Svedo. Von lenas putjin katár le gadje kaj avenas te kelén, haj te ashunen lengi djili. Haj de panshvardesh (50) bers palpale sas le romen shpilo (pe gadjikanes tivoli). Vi atuntji pirenas ande antrego Svedo. De tranda bers palpale, diné le gadje le romen khera, te na maj beshen ande le tseri haj vurdona. Kana beshenas avri andi bar nas le kadea but te putjinen. Haj kana avilé andré ande le khera denas pe godji sar te putjinen le khera. Ke shoha nas len gadjikani butji, haj shoha tji pirde ande shkola. Ke lengi butji sas hanomos, drabarimos haj i djili, akana tji maj djalas pe te keren kodela djeli. Atuntji pende le raj ke von putjinen lenge le khera, ta lenge sas musaj te len lové katár le gadje. Le rom tji mangenas. Ta kadea areslé le rom te len socialo/ lové katár le gadje. Ma te meklosas le gadje le romen angrunes te piren ande shkola, haj te den le butji, na sas te anklel kado Ordförklaring: tsera tält - tseri flera tält putjin betala,eller ta betalt vurdon husvagn vurdona - flera husvagnar butji - arbete hanomos förtenning kher hus, lägenhet antrego hela, alla angrunes från början xarkuma - koppar xarkuno ishto - kopparkatrull ishto gryta, kastrull Hanól xarkune ishturi Familja kaj kelén haj djilaban 48

49 Katarina Taikon Kurko Te djanes kon si kadea importante romni. Ke voj xala tjino te kerel mishto le romenge ando Svedo. Te ashunes I Katarina Taikon arakadili ande jekh tsera ando Svedo Prinjardi la mashkar le rom haj vi katar le gadje pe sa e luma, ke marelaspe anda le rom. Ke voj phendas le gadjenge, ke vi le rom mangen te keren butji haj te beshen ande le khera. Ke le gadje phenenas, ke le rom mangen te piren palpale haj angle ando Svedo. Ma nas kadea, le gadje tji mangenas te den le romen khera. Haj pala late si, ke meklé le glaten te pirén ande shkola. Voj gili kaj o Svedisko ministero, haj vi kaj le gadje kaj sas bare pe shkola haj xalaspe pe lende. Ando bers 1963 ramorsarda i Katarina peko angruno bufari, kaj bushol Zigenerska. Pala kodea ramonda le buferea kaj bushon Katizi ( ). Kodela buferea si pa lako trajo kana voj sas tsinori. Voj sas i angruni manushni anda le svedoke rom, kaj ramorsarda jekh bufari, haj da vi avri tsajtungori. Ando majo 1965 gili i Katarina anglal ando jekh demonstrationo, haj vi kaver rom gilé mit. Ke le rom mangle te phenen, ke mangen maj lasho trajo ando Svedo. Ma i Katarina Taikon vazda kado, haj vi laki pej i Rosa. Von xale baro tjino. I Katarina mulí Haj vi la Katarinaki pej i Rosa Taikon sas mit te marelpe anda le rom. Vi voj sas kaj o Sveditsko ministero haj kaj le kaver baré gadje. Von duj kerde but mishtimos le romenge ando Svedo haj ande le thema. 49

50 Rosa Taikon Kurko Te djanes kon si kadea importante romni. Ke vi voj xala tjino te kerel mishto le romenge ando Svedo. Te ashunes I Rosa si adjes jekh prinjardi djinteritsa, kaj sikavel peke butjea, glugom ando Svedo, ma vi ande kaver thema. Lake angrustea, lansuri, bushleturi, haj zlaga si anda rup, haj vi anda o sumnakaj. Voj sikada peki djeli pe le maj bare museori, galleriori haj pe but kaver thaná ando Svedo. But artistori haj kaver pinjarde manush piravén lake butjea. I Rosa pirel vi ando antrego Svedo, te del duma haj te sitjarel le gadjen pa le rom. Pala peke bersh haj djanglimos, si voj jekh anda le maj importante manush kaj sitjaren le gadjen pa le rom. 50

51 E Shkola Kurko Te djanes haj te atjares le prublemori kaj sas le romen majanglal, haj te des tu godji sar si ande shkola adjes. Te ashunes Kana o Taikon gilo, te zumavel te tol peke shejan ande shkola. Pe kado tsajto beshenas le rom ande le tseri haj vurdona, haj le glati tji pirenas ande shkola. Le glati djutinas te keren butji andi bar. Kado kaj djines akana si jekh paramitja anda o trajo. Kadea paramitja avel anda o bufari kaj ramorsarda i Katarina Taikon. Haj sa kodo kaj ramorsarda si lako haj lake familjako tjatjo trajo, kana pirenas ando Svedo. O tsajto si o bersh 1939 I Katarina si katka efta bershengi De duj djes palpale sas len jekh patjiv andi bar, ke rom avilé anda kaver foro. Le glati gilé ando vesht, haj andé kasht te sar pekén o xabe. Akana peklé jekh antrego balo, haj peklé manro pe o sastruno bov kaj sas ande i tsera. Kana xale gatá, liné angle i drashka haj i lavuta. Le rom djilabade haj keldé sorro rieat. O djes pala i patjiv, tradetar le rom kere ande pengo foro. Akana saste tol o Taikon haj le glati opre o shpilo ( tivoli). I Katizi haj i Lena sas jekh djes ando foro te tjinen. Atuntji pushlele le raklorea, sostar tji piren von ande shkola sar kaver glati. Kana avilé kere gilé kaj pengo dad, haj pende ke vi von mangen te djan ande shkola. Ke vi von mangen te sitjon te djinén haj te ramon. Lengo dad phenda, ke djal lensa kaj skola haj del duma kodelesa kaj purontjil. Ke sa kadea site beshas katé but vreama. Huraven tumen shukar, haj hulaven tumare ball phenen te djutil tumen i Rosa. Ke e Rosa djutilas len kanagodi, voj vi tjiravelas xabe, tolas gada, haj lelás sama katar peké peja. Voj huradas le shejan ande shukar romane tsali. Porme todá len lengo dad andi i matora haj trade kaj skola. I shkola sas jekh baro lolo ker, haj perdo raklore kelenas penge avreal. Kana von avilé koté, ashile sa le raklore haj dikenas pe lende. Akana gilé andré ando ker, haj gilé opre pe perdo skeri. Koté sas but vudara kaj ashelas anavá, ma lengo dad nashtilas te djinel, ta vo tji djanelas kaj beshelas o chefo la shkolako. Jekh kaver gadjo avilo avri anda jekh vudar, ta vo penda lenge kaj te djan. O Taikon marda på vudar, haj avili jekh gadji avri, haj pushla les so mangel. Me mangav te dav duma le chefosa phenda lengo dad. Sito tsajto lesa pushel i gadji. Na motol o dad, ma shajke sar dav duma lesa sakadea.ke me mangav te djan mure duj sheja ande shkola katé. Ej, maj adjuker haj dikav, te sar del duma tusa o chefo, phenda i gadji. Haj pandada o vudar ta bashlo antrego kher. Pala but vreama avilo o chefo la shkolako. 51

52 O chefo sas skurto haj tulo, haj tsinore jashkii sas les pe le jakha. Vo ashiló haj dikelas but pe lende. No, pendas o chefo, haj so manges tu? Amé site beshas ande kado foro but vreama, haj me mangav te tav le shejan ande shkola katé, pendas lengo dad. Haj gilé le sheja majanglal ande shkola pushel o chefo. Von shoha tji pirde ande shkola varikana pendas lengo dad. Ej motol o gadjo, me manglemas te djutinav tumen, ma nashtiv te kerav kodea. Nashtinav te tav len ande kadea shkola. Sostar nitji pushel lengo dad. O chefo la shkolako lolilo ando muj haj penda: Te tavalen ande kadea shkola, sité xolaven le raklorenge deja haj dada, haj len le avri anda shkola. Ke von tji mangen te piren romane glati ande jekhtan lensa. Sité anklel mange prublemori. Lengo dad xolajlo haj pushla te kerel vo sa kadea kavré manushensa. O Taikon la peke shejan haj gilotar kotar. Lengo dad sas tristo, haj le sheja mangenas te rovén. Kana avilé avri angla i shkola sas perdo raklore haj raklorea koté. Atuntji tsipil jekh rakloro haj phenel: Dikén von si rom, haj tji trubon te piren ande shkola.. Manglemas vi me te avav rom. Kana avilé kere nashli i Katizi anglé kaj Rosa, haj penda lake ke tji mekla o gadjo te djan ande shkola. Ej, penda i Rosa, darajle katar le rom, kadea kanagodi si. Jekh djes avili jekh gadji telé andi bar. Voj gili angle kaj lengo dad haj da duma lesa, porme avili angle kaj le sheja. Drobojtome pendas voj, me sitjarav ande shkola, haj ashundem so kerda o chefo la shkolako tumensa. Mange nas drago kodo. Anakodea mangav te pushav tumen variso. Me djanav ke o chefo la shkolako tji mekel tumén, te djan ande shkola le raklorensa. Ma te kamena sar aven mande ande shkola, kana le raklore giletar kere. Ke me mangav te sitjarav tumen te djinen haj te ramosaren. Ej, pende von, ame mangas te avás. Kana sar avén kaj shkola pushla i Rosa. Sar aven tehara te kamena, ma atuntji musaj te aven kana giletar le kaver. Sar aven kaj le shtar, te na anklel amenge prumlemo le chefosa. Haj sar beshav tumensa jekh tjaso. Svako djes ande duj kurke pirde palpale haj angle kaj shkola, haj kadea drago sas lenge. Haj jekh djes kana avilé kere, sas perdo gadje koté, kaj xanaspe lenge dadesa haj lenge pralesa. Le gadje avilé te den len drom kotár. Lengo dad penda lenge ke i puri gadji kaj puruntjil po than, mekla len pe beshen kote duj shon. Kado than naj lako penda o jekh gadjo, kado si lako shaveko than. Von keren butji ando vesht, haj tji djanen ke tume beshen katé. Ma sité phenas lenge kado, haj ame djanás ke von tji mangen romen pe pengo than. Sa kodea rieat avilili i puri gadji haj lake shave kote. I puri phenda ke voj sas te mekel len te beshen kote, ma lake shave tji mangen romen. Ta tjiden tumare djeli akana haj djantar katar, phende le gadje. Si tumen shtar tjasori pe tumende te tjiden tumare djeli. Haj te tji gelantar atuntji, anás tumenge rajbaren. Sogodi sas tristi, ma sikadé sas kadalesa, te aven le gadje haj te den len drom. Le sheja sas vi tristi ke musaj te mekén i shkola, ke kadea drago sas lenge. Ma pirde koté duj kurke. Akana tjide sa ando vurdon, haj trade ande jekh kavér foro, haj shajke sas te den le drom vi kotar. Kado si jekh skurto versono anda o angruno bufari Katitzi. Kado bufari haj vi le kaver kaj ramorsarda i Katarina, si kaj le biblotekori, haj vi pe kaver thana. 52

53 Le sifri romane. Te sitjos o djinimos pe le sifri Kurko 8 Te ashunes 0. Rata/ Zero 1. Jekh 21. Bishtajekh 41. Shtarvardestajekh 2. Duj 22. Bishtaduj 42. Shtarvardeshtaduj 3. Trin 23. Bishtatrin 43. Shtarvardeshtatrin 4. Shtar 24. Bishtashtar 44. Shtarvardeshtashtar 5. Pansh 25. Bishtapansh 45. Shtarvardestapansh 6. Shov 26. Bishtashov 46. Shtarvardestashov 7. Efta 27. Bishtaefta 47. Shtarvardeshtaefta 8. Oxto 28. Bishtaoxto 48. Shtarvardeshtaoxto 9. Inja 29. Bishtainja 49. Shtarvardestainja 10. Desh 30. Treanda 50. Panshvardesh 11. Deshujekh 31. Treandajekh 12. Deshuduj 32. Treandaduj 13. Deshutrin 33. Treandatrin 14. Deshustar 34. Treandashtar 15. Deshupansh 35. Treandapansh 16. Deshushov 36. Treandashov 17. Deshuefta 37. Treandaefta 18. Deshuoxto 38. Treandaoxto 19. Deshuinja 39. Treandainja 20. Bish 40. Shtarvardesh 53

54 Sifri Övning 1 / Te ramos 1 Kurko 8 Exemplo: Ramosar le sifri kote kaj trubun te aven/ skriv in de rätta siffrorna 1 jekh = shtar 4-2 = duj = 6-3 = = 7 1 = =. 8 5 = =. 9 4 = 9 +1 = = = = = = = = = =.. 54

55 Sifri Övning 2/ Te ramos 2 Kurko 8 To vorta le sifri, sar trubun te aven / skriv in de rätta siffrorna efta oxto desh treanda trin pansh inja bish jekh duj deshoduj bishtatrin deshoinja deshojekh shtar shov deshotrin deshooxto bishtashtar deshoshtar deshopansh deshoefta bishtajekh bishtaoxto bishtaduj bishtaefta bishtashov bishtainja

56 Le romengo xabe Kurko 9-10 Te ashunes So te sitjos Te sitjos pa le xabeneki historia, haj tje importante si te na bistren, i kultura le xabeneki Haj te avel tut intresno te tjiraves kado xabe. Le rom le pure mangen te djal le xabeneki kultura, shav, shavestar. Le romengi xabeneki kultura avel anda but kavér thema. Ke le rom pirenas ande but thema majanglal. Atuntji pirenas them themestar, pe penge grass. Atuntji von dikenas sar tjiravenas o xabe koté haj tjiravenas vi von sa kadea. Ma von tonas so sas lenge drago. Pe kodo tsajto tjiravenas le rom bare ishtori xabenata, ke but djene pirenas ande jekh tan. Ke atuntji areselas o xabe sogodenge. Haj anakodea si importanto te na bistras le romané xabenata. Haj maj importante si te inkerén le ternimata kado kulturo. Ke kado xabe kaj tjiravén adjes, tjiravenas de shell bers (100 år) palpale, haj vi maj but vreamea. Le romenge sas drago te xan zumiea, zelinmata, kajniea haj xurdo mass. Le xabenata kaj si drago butenge romenge adjes si: Sarmi Litjardo mass, tjirado ande le patriea le shaxeke, vaj ande le pipertji Porme tjirol i zumi, kana si gata, to andré pure la paradikaki Gulash Xurdo mass haj but zelenimata haj pipertji. Kajnieaki zumi Zumi kaj ton andre but zelinimata haj gombotsi/ galushki. Bokoli Manro kaj tos andre mass tulo kajnieako tjikén haj piperi. Saviako/ guglimata Piroshna kaj ton andré tjiral haj chukolado, vaj so si drago. Gulash Zumi, gombotsengi Bokoli piperesa 56

57 Xabe/Mat Kurko 9-10 Te ashunes Te sitjos te djines haj te ramos le vorbi Anro Arro Tjil Ägg Mjöl Smör Herezo Kulumpiri Zelenimata Ris Potatis Grönsaker Lon Mass Manro Salt Kött Bröd Piperi Zaharo Masho Peppar Socker Fisk 57

58 Xabe / Mat Kurko 9-10 Övning1 / Te ramos 1 Ramosar sar bushon le djeli kaj si ande kuxna/ Skriv vad sakerna heter

59 Te pes/ Drycker Te ashunes Kurko 9-10 Te djanes sar bushol kodo kaj pempe Kafa Tjajo Thud Kaffe Te Mjölk Lemonado Berea Paj Läsk Öl Vatten 59

60 Te pes / Drycker Övning 2 / Te ramos 2 Kurko 9-10 Sar bushol kodo kaj pes? Vad heter det som man dricker?

61 Kana arakes varikas Hälsningsfraser Kurko Te ashunes Te djanes sar te des le manushen lasho djes Drobojto Drobojto Sar si tuké? Sa mishto Sar si tuké? Lasho djes Lashi rieat Te aves baxtalo Sa mishto Kaj sanas? Ande skola Haj tu? Kaj balamo Kaj djas akaná Kaj muri mami Kaj beshel voj? Ando foro 61

62 Kana arakes varikas / Hälsningsfraser Te ashunes Kurko Te djanes sar te des le manushen lasho djes Maj dikas ame Ej, maj dikas ame Dja devlesa Dja devlesa Ordlista Te aves baxtali Te aves baxtalo Te aves baxtalo phenén le rom jekhavreke kana dikén pe. La djuvlaeke phenén baxtali. Te aves baxtalo kan inte översättas ordagrant, men ungefärliga betydelsen är: Lyckan ska vara med dig. Lashi rieat God natt Kaj djas akana? Vart ska du nu? Lasho djes God dag/morgon Kaj muri mami Till min mormor Drobojto Hej Kaj beshel voj Var bor hon? Sar si tuké? Hur mår du? Ando foro Inne i staden Sa mishto Bra Maj dikas ame Vi ses Kaj sanas? Var har du varit? Dja devlesa Gud vare med dig Ande shkola I skolan Sar bushos? Vad heter du? Haj tu? Och du? Kaj beshes? Var bor du? Kaj balamo I affären Dikas ame tehara Vi ses i morgon 62

63 Kana arakes varikas Övning 1 / Te ramos 1 Kurko Exemplo: Ramosar le vorta vobi / skriv in de rätta orden Drobojto Drobojto Hej Sar si tuké? Mishto. Bra Kaj sanas? Ande skola Var har du varit? Haj tu?.. I affären Kaj muri mami Vart ska du nu? Kaj beshel voj? Inne i staden. Ej, maj dikas amé Vi ses Dja devlesa Gud vare med dig Sar bushos? Skriv ditt namn Me beshav ando.. Skriv namn på staden där du bor Kana dikas ame. Vi ses i morgon 63

64 Kana arakes varikas Kurko Övning 2 / Te ramos 2 De duma varikasa, haj pushen jekhavres, kaj site djal, kaj sas, haj kaj beshel. De tut godji korkoro pe soste te pushen jekhavres. Dialog, prata med en kompis och fråga vart han ska gå, var han har varit, var han bor. Hitta själv på en kort dialog, och prata med din kompis. 64

65 Modori Seder och kultur Kurko Te ashunes Te sitjos le modori kaj sas le romen demajanglal, haj modori kaj si akana. Abeav/bröllop Majanglal puruntjilas o dad kasa te ansurilpe leko shav vaj leki shej. Adjes naj kadea, ma sa kadea musaj te pushen le dades. Adjes si slobodo te len kodolen kaj si lenge drago. But anda le romenge modori manaj. Ma o modo kaj te aven te mangen borí, site avela kanagodi. Atuntji djal o dad le shaveko haj leke namorea khere kaj la sheako dad, haj len pesa xabe haj pimós. Kodo si o mangimos. Haj jekh holba si specialo, kodea si i plotska, pe kodea holba ton jekh lanso korrako, vaj galbi. Akana pushél le shaveko dad, la sheake dades, te mekél te ansuirilpe leki shej leke shavesa. Kana penda o dad ke mekél te ansurimpe, putrén i holba kaj bushol plotska, haj pen le dada haj le rom i retjija. Porme len o lanso vaj le galbi telé pa i holba, haj ton le galbi ande la sheaki korr. Akana si le terné tumnime. Pala duj trin kurke kerén o abeav, haj aven but manush. De but bersh palpale suvelas i sakra i lungo rotja, ma adjes tjinén le djeli kaj trubol kaj o abeav ando balamo. O djes palá o abeav, kerél la sheako dad patjiv. Haj kodo djes ton la sheake lolo diklo ando shero, haj den pe late lolé romané tsali. Ma kam motol o dad ke tji dell la shea, ke kam naj leke drago o shav vaj e familia. Atuntji nashén le terné. Haj atuntji musaj le dadeke te dell la shea kaj le rom. Ma atuntji tji anklel abeav, ferdi jekh patjiv. Förr i tiden bestämde föräldrarna vem man skulle gifta sig med, men det är inte så idag, även om det är många som kanske tror det. När ungdomarna har träffats och fattat tycke för varandra, så går pojkens föräldrar hem till flickans föräldrar och anhåller om hennes hand. Det är respekt för flickan och hennes familj. Det brukar bli stora bröllop med många gäster. Dagen efter bröllopet får flickan bära en röd schalett och röda romska kläder. Schaletten är symbol för gifta kvinnor. Förr fick man inte gå utan schaletten, då blev det skandal. Men idag är den seden borta. Det är bara de äldre som bär schaletten och några unga. Man använde den istället för vigselring. Förr sydde svärmor brudklänningen, i dag köper man färdig klänning och det som behövs i affären. 65

66 Kana mekempe/ skilsmässa Te ashunes Kurko Te atjares Ke vi le rom mekempe, sar ande kaver kulturori. Ma kana si prublemo, zumavel antrego familia te djutil te avel mishto. Atuntji tas ame antrego familia haj das duma, te dikás so shaj keras the djutinas, te na mekempe le terné. Ma univar tji djalpe sogodi kerés, haj le terné mekempe.amenge le romenge si le glati le maj baré pe lumea, ta andakodea zumavas te avel lenge maj mishto, kana mekempe o dad haj dej. Haj o maj importanto amenge si, te aven le glati, sakatji kaj dej haj vi kaj o dad, vi te mekenape von. Ma te si bare prublemori, atuntji akarén pure haj godjaver manushen, te kerén kris. Skilsmässa förekommer som i andra kulturer. När det blir problem i äktenskapet, försöker familjen och släkten hjälpa till så gott det går. Vi brukar samlas alla och diskutera igenom problemet, och hitta en lösning. Men det är inte alltid det fungerar och då blir det skilsmässa. Men är det stora problem, så samlar man några äldre människor och har en romsk rättegång. Kris är mer en familjeangelägenhet, rör det sig om allvarligare saker så går man till svensk domstol. Kris/ rättegång Te ashunes Te djanes haj te atjares so si jekh romani kris, kado kerde le rom kanagodi. Haj kado modo shoa tji mekena le rom. Te kerda varikon varkikake variso, kam mardepe, vaj te si o prublemo ke mangen varikon te mekempe, keren kris. Atuntji aven pure haj godjaver manush. Atuntji sar phenén le terné sostar mangen te mekempe, haj phenen pengo prublemo. Kana phende le terné sa so mangle te phenén, djan le pure rigate haj den duma jekhkavresa. Porme aven angle haj phenén so te keren. Ke musaj le ternenge te lempe pala le purengi vorba. Univar djalpe mishto haj lempe palpale le terné. Haj univar nitsji. Haj te si varikon kaj mardá varikas, atuntji musaj te putjinen strafo. Haj le pure purontjin sode lové te putjinén. Sa kodola kaj si hamime ande jekh kris, musaj te len pe pala i kris kana si gata. 66

67 Sar beshen/ Armaja/ Shpita Te ashunes Kurko Te atjares le modori kaj sas de majanglal, haj kaj si akana Sar beshen / Boende Adjés beshen sa le rom kaj si ando Svedo, ande le khera. Majanglal beshenas ande le tseri haj vurdona. Atuntji sas le romen but modori/, ma akana manaj kadea but. Ke vi le rom anklen maj haj maj moderni, haj bistren le purané modori. Ma vi ande le khera si le romen but modori kaj si lenge musaj te inkerén. Amari kultura, tji mekel te beshel jekh romani familja opral pa jekh kaver romani familja. Kodea si tená piren le rom opral pe le kaver rom. Vår kultur tillåter inte att en romsk familj bor över en annan romsk familj, av moraliska skäl. Men om det är en annan nationalitet, så gör man det. Te ashunes Armaja/förbannelser But rom darán katar le armaja. Ke kam xalpe varikon vaikasa, haj atuntji kodo manush kam del armaja. Haj maj but dar si, te dela jekh puro manush armaja. Shpita/sjukhus Te ashunes Te atjares haj te djanes sar kerenas le rom demajanglal. Haj te desto gindo sar si adjes. Haj te si varikon nasvalo haj si ande shpita, le rom shoha tji len pesa luludjiea, ke kodea naj mishto. Ke kodea kerél o manush ferdi kana merel varikon. Haj shoha tji pirén le rom kalés hurade, kana djan kaj jekh shpita 67

68 Stagori ande Evrupa haj kaver riga pe e lumea. Te sitjos le themenge stagori Kurko É Romani staga Evrupa tjidini/ EU Denemarko Finlanto Fransozo Grezia Irlando Islanto 68

69 Stagori ande Evrupa haj kaver riga pe e lumea Te sitjos le themenge stagori Kurko Talia Letto Monaco Hollanto Norvego Polska Portugal Rumonia Russia Scwietzo Slovakia Englanto/Anglia 69

70 Stagori ande Evrupa haj kaver riga pe e lumea Te sitjos le themenge stagori Kurko Svedo Tjecho Turkiá Neamtso/ Prajsko Ungriko Austria 70

71 Stagori ande Evrupa haj kaver riga pe lumea Övning 1 / Te ramos 1 Kurko Ramos o vorta them kaj le stagori / Skriv landets namn under varje flagga

72 Stagori ande Evropa haj kaver riga pe lumea Övning 2 / Te ramos 2 Kurko Ramosar o vorta them kaj svako staga/ Skriv landets namn under varje flagga

73 Stagori ande Evropa haj kaver riga pe e lumea Övning 3/ Te ramos 3 Kurko Ramosar o vorta them kaj svako staga/ Skriv landets namn under varje flagga

74 Thema haj bare forori / Huvudstäder Te djanes haj te sitjos le themenge bare forori. Kurko Te ashunes Denemarko Norvego Kopenhagen Oslo Finlanto Svedo Helsinki Stokolmo Englanto Franzozo London Paris 74

75 Thema haj bare forori / Huvudstäder Te djanes haj te sitjos le themenge bare forori Kurko Te ashunes Talia Spania Roma Madrid Grezia Praisko/ Nieamtso Atena Berlino Hollanto Amsterdam 75

76 Bare forori / Huvudstäder Övning 1/ Te ramos 1 Kurko Ramosar le forori kote kaj trubon, pasha svako them / Skriv rätt stad Norvego... Englanto... Finlanto. Svedo.. Denemarko Talia Grezia.. Nieamso/ Prajsko. Spania Franzozo Hollanto. 76

77 Bare forori/ Huvudstäder Övning 2 / Te ramos 2 Kurko Ramosar o them haj o foro/ Skriv det rätta landet och huvudstaden

78 Bare forori/ Huvudstäder Övning 3/ Te ramos 3 Kurko Ramosar o them haj o foro/ Skriv land och huvudstad

79 Tankelek Keltuke le vorbensa Te ashunes Kurko Förstå vilket ord som inte passar med de andra Jekh vorba tji maladol le kavér vorbensa. Exemplori: Pabaj Ambrol Banana Nakh äpple päron banan näsa Djukel Selata Mutsa Balo Gad Diklo Jakh Raxami Nakh tji maladol. Selata tji maladol Kopatji Luludji Sapuj Tjar Sapuj Paj Jolka Pishkiri Kajni Balo Bakro Glinda Lon Piperi Xabe Skamin Purum Selata Vast Shax Ball Kangli Ambrol Glinda Jagg Kasht Roj Thuv Angrusti Felestra Vudar Firanga Jakh Vusht Tjil Dand 79

80 Ferbi Färger Te phenés haj te ramos le ferbi Kurko Te ashunes 1 Lolo 2 Zeleno 3 Vuneto 4 Galbeno 5 Parno 6 Melaxno 7 Kalo 80

81 Ferbi Övning 1/ Te ramos 1 Kurko Ramosar le vorbi / Fyll i de rätta orden Jekh pabaj si.vaj. Jekh selata si... So anklél o manush kana beshel ando kham... Jekh banano si.. Jekh anro si.. Kana pabol anklél o thuv. O tjeri (himmel) si. 81

82 Ferbi Färger Övning 2 / Te ramos 2 Ramosar le ferbi / Skriv färgerna Kurko

83 Ferbi Övning 3 / Te ramos 3 Kurko Ker sar si tuke maj drago / Gör som du vill Men rita minst 10 saker Akana sité makés tu le ferbi korkoro, sar makés fruti haj zelinimata, vaj so tu kames. Nu ska du måla färgerna själv, tex frukt, grönsaker, naturen eller något som du själv tycker om. 1. Zeleno 2. Lolo 3. Vuneto 4. Galbeno 5. Parno 6. Kalo 7. Melaxno 83

84 O stato / Kroppen Te sitjos le kotora pe le manusheko stato Kurko Te ashunes Singularo Pluralo Singular Plural Jekh Maj but En ett Fler Ball Ball Hår Hår Buka Butji Kind Kinder Djilo Djilé Hjärta Hjärtan Dji Djia Mage Magar Dumo Dumé Axel Axlar Falka Feltji Haka Hakor Godji Godjea Hjärna Hjärnor Jakh Jakhá Öga Ögon Khan Khan Öra Öron Khuj Khuja Armbåge Armbågar Khorr Khorra Hals Halsar Kitjo Kitjuri Höft Höfter Kholin Kholina Bröstkorg Bröstkorgar Mashkar Mashkara Midja Midjor Muj Muja Mun Munnar Nakh Nakha Näsa Näsor Naj Naja Finger Fingrar Punro Punre Fot/ben Fötter/ben Prashav Prashavé Revben Revben Pulpa Pulpi Lår Lår Printjena Printjeni Ögonbryn Ögonbryn Shib Shiba Tunga Tungor Shero Shere Huvud Huvuden Tjang Tjanga Knä Knän Tjutji Tjutjea Bröst Bröst Tjafa Tjefi Nacke Nackar Tjikat Tjikata Panna Pannor Talpa Telpi Häl Hälar Thak Thaká Armhåla Armhålor Vast Vast Hand Händer Vundja Vundji Nagel Naglar Vusht Vusht Läpp Läpp 84