Ame sičovas gramatika
|
|
- Agneta Ek
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ame sičovas gramatika Baki Hasan
2
3 Ame sičovas gramatika Baki Hasan Illustrationer: amanda eriksson
4 Kadia gramatikoskikniška si kerdi pe kudo gindo te avel uzime ando romanosičaripe. Kadia kniška sas kerdi ando Šibakokonsiljo (Språkrådet). Katar o skolverket sas mangli sar jekh žutimos tai vazdimos te šai aven kniški tai sičarimaske patria pe sama le minoriteturi national. Denna grammatikbok är tänkt att användas vid modersmålsundervisning i romani chib. Boken har utarbetats vid Språkrådet, inom Skolverkets uppdrag om stöd för utveckling och produktion av böcker och andra läromedel för de nationella minoriteterna. Ame sičovas gramatika Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice Stockholm Telefon: Telefax: E-postadress: skolverket@fritzes.se Beställningsnummer: 11:1231 ISBN: Text: Baki Hasan Bild: Amanda Eriksson Översättning till Kalderas: Jonny Ivanovitch Form: Ordförrådet/Maria Westberg Tryck: DanagårdLiTHO AB 2011 Upplaga: ex Lašo djes! Me bušovav Kalem. Tume site aven mantsa ande kadia vriama kai keren buči kadala kniškasa. Kana dikhen man te zjanen ke si tumen buči te keren (läxa). Gata san? Aven žas!!!
5 Soisipe Pa čača kniška... 4 Om den här boken... 6 Pa romani šib... 7 Om romska språket... 8 Vorbenge klassi... 9 Substantivo O žukel Džuko Sar hulavelpe o substantivo Adjektivo Muri familja Lači tai Bektas Tradav zor, sastipe tai baxh ande lumia So si so? Verbo Milaj Le verboski forma Pronomo Personako pronomo Possesivno pronomo Pušimasko pronomo Kaver pronomuria Prepozitci O Lindralo Safet Djinimaske vorbi Fundamentoske siffri Arakhimaskodjes Ordinake siffri Ramomaskosemno (interpunctia) Pušimaskosemno Punkto Punktoski pori Čipimaskosemno Djinimaskosemno Trin punktsi Citrimaskosemno Parantesuri soisipe 3
6 Pa čača kniška Kača kniška si kerdi le romane glatenge kai djan ande angluni fundavni škola ande maškarune klasora. Kamel te phenel pe katar e štarto zi kai šovto klassa. Kado si o angluno sičarimasko materialo kai si lašardo tai malado kai halome studenturi. Pačas ke kadia metodabučaki si te avela jekh normalnio buči te sai keres sičarimaski kniška pe mai angle. O gor kadala kniškako si te das le romane studenton splikimos anda uni fundoske gramatikoske haliarimos. Sar naprimer: Adjektivo, verbo, substantivo tai kaver vorbiklassake. Le romane studenturi vi šai len kado sičarimos katar kaver šiba. Numa anda kado sičarimos pe peski šib šai zuriaviol lengo kamimos ži ka peski šib, tai mai but avela len maro te sičon e gramatika. E kniška la ramome Arli tai pala kudo tolmačime pe lovariska, kelderašiska tai kalo. Trubul vi phendo ke kadia kniška la ramome pe jekh vušoro sib. Antrego kniška si anzardi pe jekh principo. Pervo pušes variso, pala kudo des jekh atveto tai kadia porme anklel o divano suvdo ande exempluri. Pala kudo lel o manuš sama sari haliarde le studenturi o ramomos anda kadia buči. 4 pa čača kniška
7 Le skolaria si te len sama ke ande antrego kniška si parantesuria. Von si todine kaste sai haliaren le glati mai vušoro le neve vorbi. Numa či le skolaria tai či le glati nai todine pe zor te servinpe anda kudia djela. Dosta si te zjanen ke exestin ande šib e romani. E kniška la vi tolmačime pe jekh bučaki versiona pe svediska šib. O gor kadala djelasa si kaste mai vušoro te les sama le splikasionuri tai te sai kerdjonpe paruimata ande la bučaki djela. Tela sa o processo la bučako sas man but zjutimos katar mure bučake vortača ando šibako konsiljo. Me kamav te naisiv savorenge, tai o pervo ka Erika Lyly tai Birgitta Lindgren. pa čača kniška 5
8 Om den här boken Den här boken är gjort för romska elever som går i grundskolan på mellanstadiet. Det vill säga från fjärde till sjätte klass. Den är det första läromedel där materialet är planerat och anpassat till en bestämd grupp elever. Jag hoppas att den här arbetsmetoden ska vara ett normalt sätt att skapa läromedel i romska i framtiden. Syftet med detta läromedel är bland annat att ge romska elever förklarningar av en del fundamentala grammatiska begrepp. Som till exempel: adjektiv, verb, substantiv och andra ordklasser. De romska eleverna får också den här kunskapen via andra språk. Men genom att de får den här kunskapen på det egna språket kommer deras känsla för sitt språk att stärkas, och de blir mera stimulerade att lära sig lite grammatik. Boken är ursprungligen skriven på arli och sedan översatt till lovari, kelderaš och kalo. Det är bör också sägas att boken är skriven på ett enkelt språk. Hela boken bygger på en princip. Först ställer man frågan, därefter ger man en definitionoch så konkretiseras det hela med exempel. Efteråt kontrollerar man huruvida eleven har förstått innehållet genom att ge den uppgifter. Lärarna kommer att upptäcka det att i hela boken finns ord inom parantes. De finns för att barnen lättare ska kunna förstå de nya orden. Men varken lärarna eller eleverna är tvungna att använda dem. Det räcker att man vet att de finns i romska språket. Boken är också översatt till en arbetsversion på svenska. Syftet med den översättningen är att man ska kunna lättare kontrollera definitionerna och genomföra ändringar under arbetets gång. Under hela arbetsprocessen har jag får mycket hjälp av mina arbetskollegor på Språkrådet. Jag vill tacka dem alla, framför allt Erika Lyly och Birgitta Lindgren. 6 om den här boken
9 Pa romani šib E romani šib si jekh šib sar vi le kaver šiba numa čira kaver fialo. Amari šib nai standarime tai nai amen jekh gramatika pangli ande sa le romane dialekturi. Nai amen či jekh alfabeto sa le romenge. Numa sa jekh da ando gor te inkerdjol žuvindi pašti ande. Sa le thema tai te bariol. But rom, vi therne tai vi phure, vačinpe butivar ke amari šib nai dosta barvali. Numa kana das duma pa romani šib trubul te na bistras ke jekh bari šib si, kadia šib den duma but milivoja manuš ande lumia (gindin ke zji ande 18 milivoja manuš ande Europa, Amerika tai Australia). Amen si amen but dialekturi numa jekh šib. Kana či arakas jekh vorba pe varisosko dialekto atunči sai las jekh vorba katar jekh kaver romano dialekto. Ame či bešas ande jekh them, ame sam rispime pe antrego lumia. Sa le kaver kaver civilime thema line pe te keren buči peska šibasa de but sela berš palpale. Sa le kaver keren buči la šibasa systematik Zji adjes. La romaja šibasa linepe te keren buči tomna pala duito marimos. Ande uni thema si e romani šib prinzardi tai vi keren buči lasa, sar naprimer ando švedo. Ande but thema nai prinzardi e romani šib tai nai la či baro rindo. Anda kudo trubulas svako jekh anda mende te sikavas mai but haliarimos kai romani šib, laki situationa tai te las sama latar. pa romani šib 7
10 Om romska språket Romska språket är ett språk som alla andra språk men ändå lite anorlunda. Vårt språk är inte standardiserat och vi har inte en grammatik som är gemensam för alla romska dialekter. Vi har inte heller något alfabet som gäller alla romer. Men ändå har romska språket lyckats överleva nästan i alla länder och utvecklas. Många romer, både yngre och äldre, klagar ofta över att romska språket är fattigt på ord. Men när vi pratar om romskan får vi inte glömma att det är ett stort språk, det talas av flera miljoner människor i världen (man uppskattar att det talas av upp till 18 miljoner personer i Europa, Amerika och Australien). Vi har många dialekter men ett språk. När det saknas ett ord i en dialekt då kan man ta ord från en annan romsk dialekt. Vi bor inte i ett land, vi är utsprida i världen. Alla andra civiliserade länder började arbeta med sitt språk för flera hundra år sedan. Alla andra arbetar med sitt språk systematiskt även idag. Med romska språket började man arbeta efter andra världskriget. I vissa länder är romska språket erkänt och man arbetar med det, till exempel i Sverige. I många länder är romskan inte erkänt och har inte någon hög status. Därför borde var och en av oss visa mera förståelse för romska språket, dess situation och vårda det. 8 om romska språket
11 Vorbenge klassi Sar vi ande le kaver šiba kadia vi ande amari šib si mija vorbi. Kaste te šai sičol o manuš te prinžarel kadala vorbi mai mišto, holadele ande uni gruppuri kai phenas lenge vorbi klassake. Site dikhas cira mai paše pe kadala vorbenge klassi naprimer substantivo, verbo, adjektivo, prepositonuri tai pronomuri, djinimaske vorbi tai vi site dikhas sar bandjarel o manuš kadala vorbi. Ande kadia kniška site sičuvas vi pa semnuri ramomaske interpunktioni. vorbenge klassi 9
12 Substantivo Ame uzis o substantivo kana das duma pa naprimer manuš, luludja, žigenji, djeli. Si but substantivuri. Kadia but si ta našti djinas le. Šai phenas ke sa so dikhas kruglom amendar si substantivo. Katse telal šai dikhes differente vorbi tai patretsi. Tu šai ramos vai makes kudola kai si substantivo. 10 substantivo
13 Hirtso Jag Bar Manro substantivo 11
14 Kher Matora 12 substantivo
15 Kham Luludži Gras Televizia substantivo 13
16 O žukel Džuko Ande jekh djes gelo o žukel te phirevelpe ando veš. O veš dur sas katar o than kai vo bešelas. Kana anklisto avri anda foro dikhla sar vi kaver žene žanas karing o veš. Angla leste sas manuš kai line pesa peske mutsen tai žukelen te phiraven len. O Dzuko ašilo angla jekh luluži tai lape te sungal pe late. Pe jekh data anklisti avri jekh birovli katar e luluži atunči darailo o Džuko tai lape te našel. Sar našelas putaisailo ande peske punre tai pelo. Kana pelas pe phuv avile strazom šiov efta čiria tai line te dindalen lesko nakh. Soj tumentsa soste dindalen man? Sar či dikhes ke opral pa amaro kher bešes? Pala tute našti das či andre tai či avri, Åh jertin man, či kamavas te paravav tumaro kher. E birovli kamelas te dindalel Uštilo opre tai gelotar kotsar tai lape te dikel krujal. Atunči dikla sar jekh manuš phiravelas jekh papagajka po dumo. Kana dikla o Dzuko kado porada peske jakha ke nasles pačamos. Šai haliarav ke le manuš phiraven peske zjukelen tai mutsen numa či haliarav sostar phiravel jekh papagajka? Phenda o Dzuko. Kana phenda kado divano atunči avilo anglaleste jekh phuro ruv tai phenda: Vorta phenes Dzuko či trubulas te bešel pe manušesko dumo, me šai inkerav les ande mure dand. Mmmm, mišto sas te avel! Če dand si vi tut phuria ruva, nai tut či dand te dindales e čar sar šai dindales les atunči? Na dara tu anda kudo, muro mui lo kadia baro ta či trubul te dindalav var te čambav. Akana strazom te žastar katsar te na kamesa te mai dindalas tut! OK, ok žavtar 14 substantivo
17 Djin kadia cinori paramiči tai ankalav avri substantivuri. 15
18 Sar hulavelpe o substantivo Tume žanen ke o substantivo šai avel maskulino vai feminino tai vi šai aven singular tai plural. Katka sai dikhen uni exempluri pe žigenji ande romani šib save si muršikane tai zjuvlian: Jekhipe (singular) Muršikane Zjuvliane Gras Grasni Žukel Žukluri Balo Bali Sar kai ramolpe katka opral šai avel jekh vai mai but: Grasta Žukela Bale Butipe (plurali) Grasnja Žukeluria Balja 16 substantivo
19 Akana šai dikhas sar si kana ramol pa manuš. Jekhipe (singular) Muršikane Žuvliane Akana šai ramos korkoro uni substantivos. Šai les variso katar či klassa, ramo o mai čira deš exempluria. Dad Dej Phral Phej Kak Bibi Butipe (plurali) Muršikane Žuvliane Dada Deja Phral Phenja kak Bibia substantivo 17
20 Adjektivo Phendam mai anglal ke o substantivo si anav pe djeli kai dikhas. Numa sa so dikhas nai sa jekh, či manuš, žigenji vai djeli či miazon sa jekh fialo. Anda kudo sai phenas ke o adjektivo žutil amen te haliaras tai te splikis sar miazol jekh manuš, jekh luluži vai jekh mobiltelefono. Ame sai las duje muršen kai si ande sa kudola berš naprimer. Jekh anda lende si skurto tai jekh si lungo. Vai šaj las duje zuvlian kai naprimer. Jekh anda lende si thuli tai jekh si sani. Sar dikhes phenel amenge o adjektiveto sar variso vai varikon si: Me sim baro. Voi si bokhali. Von le xoliariko. 18 adjektivo
21 Muri familja O kham lo tato Djin kača čigni djili tai ramo tele sa le adjektivuri kai dikhes. Paruv kadala adjektivuri te kerdjon pe žuvljani forma: kalo, parno, čigno, sano, lungo, melalo, kovlo. Muro phral si baro Muro dad si lašo Muri dej si gugli Muri phej si šukar Sa muri familja si raduime adjektivo 19
22 Djin e paramiči tai zumav ta rode adjektivuri tai ker jekh rata kruglom lendar. Lači tai Bektas Kana o Lači avilo katar e škola sas defial xoliariko. Avilo andre bi te phenel kanči, či phenda či lašo djes mamo! Leski dej tordjili tai dikhla pe leste. So si tusa Lači? Soste san xoliariko? Sar te na avav xoliariko? Adjes diminiats kana arakhlem mure vortakos o Bektas, ašilam ke pala škola te žas mande khere te keras la skolaki buči ketane. Defial šukar vriama sas tai vo sas te avel mande khere. Numa kana avilam avri tai vorta sas te žas mande khere avili leski bari phej tai phenda ke musai te avel khere ke avili lengi bibi anda e Austria. Vo phenda mange ke kana godi voi avel anel leske but podarki tai leske drago kudia djela. 20 adjektivo
23 Numa vo vi mai phenda mange ke si uni djeli late kai nai leske drago. Kana voi dikhel les čidel les pe peste tai čumidel les pe buka atunči vo lažial tai loliol ando mui dikhava so phenela mange tehara. Pe kaver djes kana gelo kai škola, našlo o Bektas leste dikhla po Lači tai phenda: Åh, Lači, te dikhes so da man muri bibi. Či pačasa če jakhen! Atunči phenda ka Lači te lel lesko zejango gono. Soste si kadia pharo? So si tut andre? Ažuker sikavava tuke. Numa dikh kado mai anglal. Thoda pesko vas ande posoči. E posoči sas kadia bari ta gela leske vriama te ankalavel o vas avri anda posoči tai kana ankalada o vas avri sas les jekh kalo mobiltelefono. Dikh, dikh! Mai diklan kasavestar telefono? Sa si les tai vušoro sar jekh phor! Phenda o Lači. Thoda palpale pesko telefono ande posoči tai punterda pesko zejango gono. Dikh pe kado akana! Dikhla krujal tai las opre dui bare chokolaturi. Halo savo kames! Jekh anda le chokolaturi sas akhorentsa tai o duito sas drakentsa. Vo las kudo le akhorentsa tai phenda: Najis tuke Bektas! Numa nastiv te xav o chokolato akana. Si te garavav les tai xav les savatone. Dar mange anda mure dand te na dukhal man kana xav guglimata. Si man jekh gropa ando dand. Musai te lav sama lestar. Jo ker sar kames phenda o Bektas, tai la jekh kotor anda pesko chokolato tai xala. Porme gelo ande peski klassa. adjektivo 21
24 Ande kadala dui dikturi si adjektutivuri arakle. Tradav zor, sastipe tai baxh ande lumia Adjes činore vai bare terne save tai šeja traden But sastipe tai bax ande lumia: Marimos tai čorimos či kamas Jekhipe numa rodas tai kamas Kamas savorenge te avel mišto Šavore tai šejora te na aven bokhale Šavore tai šejora te na daran Svako jekh te sovel mišto tai te dikhel gugle sune Svakones te avel les mišto. So si so? O čajo si tato O zaro si guglo O morozo si šudro E pošom si kovli Tai me sim zurlo 22 adjektivo
25 Maškar kadala vorbi si tu adjektivo, rode o adjektivo tai anzar divanuri lesa: Guglo, sastipe, avel, sovel, zuralo, baro, xal, činoro, phuro, pašlol, kovlo, lungo, dikhel, parno, avilo, lolo, kalo, galbeno. adjektivo 23
26 Verbo Sar si o adjektivo tai substantivo si vi o verbo jekh vorbenge klasi. O verbo phenel amenge so varikon vai variso keren, naprimer phirel, uštel, xal, sovel, čipil, našel, avel. Djin e paramiči tai ankalav avri o verbo. Milaj Avri si tato, o kham pečarel, kadia tato si ta či le čiriklia či ašundjon, amborim huraile varikai paša pai te freškinpe. Adjes sas o pazletno djes le glaten ande škola. O Romčo bešelas ande peski klassa tai dikhelas pa feliastra. Šai dikhes pa leste ke leske ginduria sas ande kaver rig. E skolaritsa phenelas variso pa soturi numa vo savsem či ašunelas. Romčo! Romčo! Romčo! Å, kon, so? So keres? Či šunes ke dav mui pe tute? O jertisar skolaritsa, či ašundem tu, davas man gindo pe vari soste. Kana si ame šotoskivriama (matematika) trubul numa pe soturi te des tu gindo tai na pe kaver djeli. Akana. Kamav te phenes amenge pe soste desas tu gindo? O Romčo dikhelas pe skolraitsa tai zavarisailo kamelas te phenel, numa phares sas leske te arakel vorbi. Vorbi sas les numa pares sas leske te arakhel le. Sas pai, o kham tačarel, le glati khelen pe ando pai kotsar katar najolaspe nakhenas činore paraxoduri. 24 verbo
27 verbo 25
28 Zumavelas te lel peske zor te šai phenel tai kana lape te phenel miazolas leske ke čačes sas kotse. Strazom nakhlo o gažo kai bičinelas morozo, atunči sa le glati našle karing leste tai spidenas jekh avres te šai aresen mai anglal te činen morozo te sai freškinpe čira. Mišto, mišto Romčo či trubul te phenes mai but. E vriama nakhli akana. Kado djes sas o pazletno ande kado termino. Najisiv tumenge anda kado termino, me pačav ke sičilan ande kadia vriama tai dikhas amen pale ando iven kana lena tume ande panšto klasa. Ašun nai man vriama te phenav tuke akana, numa kana lasame pale ande skola o kaver termino pušesama pale. Phenda kudo divano tai vi našlo katar o Neaz tai mukla les palal. Kana areslo o Romčo khere dikhla ke lesko dad tai leski dej čidenas ande peske čumadaia tai leski mai phuri pej e Lelja tai lesko činoro phral o Hamdi čiden peske gada. Vo la pesko bufari anda pudrumo tai lape te čidel peske gada. Pala šiov časuria huraile ži ka Italia. Le glati line te čiden peske djeli tai gele avri. Avri našlo o Neaz ka Romčo tai phenda: Ažuker pra sigo phires! Von bešen paša jekh avreste anda kudo zjanas ketane khere. Na sov gribi tu. Ažuker phen mange so mai sas te phenes? 26 verbo
29 Te arakhesa verburi ramo o mai čira deš divanuri lentsa. verbo 27
30 Le verboski forma Mai si jekh djela kai trubul te žanas pa o verbo, tai kudia djela si ke kai o verbo si but fialuri formi numa ame trubul te zumavas te koncentris amen mai but vriama akana vai šai phenas presens sar kai bušol tai ande vriama atunči bušol (preterium). Vriama akana (presens) Ande romani šib phenen ke ande vriama akana phenel amenge pa so kerdjol akana tai kudo si: phirel, avel, del, perel, piel, xal, našel. Me žav po bazari te činav jekh telefono mobili. Tu žas če phralesa te čines numa či aves mantsa. Vi e Nelsifa žal ka lavka te činel peske variso. Ame žas amare phralesa te čina. Tume žan tumare phralesa te činen mantsa či aven. Von žan te kinen variso. 28 verbo
31 Ramon deš divanuri ando imperfekt (vriama kai nakhli). Atunči (imperfekt) Vriama atunči (imperfekt kai adjes bušol preterium) si jekh forma verboski kai phenel amenge pa so kerdjila arači vai de jekh minuto palpale: gelotar, avilo, da, pelas, pila, našlo. Arači čindem jekh telefono mobil. Tu čindan če phralesa na mantsa. Nelsifa činda peske variso. Ame čindam phabaja. Tume čindan variso kaver. Von činde telefono mobil. Ramo des vorbi kai si o verbo ande vriama akana (imperfekti). verbo 29
32 Pronomo So si pronomo? Pronomo si jekh vorbaki klasa. E vorba pronomo avel katar e latin tai snačil ando than le anavesko. Anda kudo bušol kadia ke univar čačes thol pe ando than le substantivoske. Mai tele sai dikhes uni pronomuri. Ande kado kapitelo site keras buči čira mai but le pronomonesa. Kado si jekh exemplo sosi pronomo: Muro, lesko, čiro, tu, ame, tut Personako pronomo Le personake pronomuri ando singular si: me, tu, vo/voi tai ando plural si ame, tume, von. Mai tele šai dikhes jekh cini paramiči. Tai lake žutimasa šai ašares mai mišto so si personako pronomo. 30 pronomo
33 Ramo deš divanuria kai si substantivo tai deš divanuria kai tos pronomo ando tsan le substantivosko. Muro vurtako Adam Muro anav si Asip. Me phirav ande 4 klassa. Me phenav ka Adam: tu san muro mai lašo vurtako. O Adam tai leski phej phiren ande škola, voi la mai phuri lestar. Le Adamoski dej kerel buči ande jekh patika, voi nai defial phuri. Le Adamosko dad tradel buzo, vo si traditori. Me tai o Adam phiras ande sa jekh škola, ame či xasaras či jekh djes ande skola. Jekh djes phenda amenge amari skoleritsa: Tume san mure mai laše studenturi Ka Adam si, dej, dad, tai jekh phej, von si štar žene ande familja. Ande kado exemplo sai dikhas ke uzis pervo substantiv osar phej, dej, dad tai pala kudo uzis pronomo voi, vo, vai von. pronomo 31
34 Possesivno pronomo O possesivno pronomo phenel amenge so si varikon tai bandjarenpe kadia: Ramo deš divanuria kai dičol possesivno pronomo. Ando singular: 1. Manuš: Muro dad si traditori, muri dej bešel ande kassa tai mure phral studajin te anklen ingenjeria. 2. Manuš: Čo dad si traditori, či dej bešel ande kassa tai če phral studajin te anklen ingenjeria. 3. Manuš: Lesko dad si traditori, leski dej bešel ande kassa, leske phral studajin te anklen ingenjeria. Ando plural: 1. Manuš: Amaro dad si traditori, amari dej bešel ande kassa, amare phral studajin te anklen ingenjeria. 2. Manuš: Tumaro dad si traditori, tumari dej bešel ande kassa, tumare phral studajin te anklen ingenjeria. 3. Manuš: Lengo dad si traditori, lengi dej bešel ande kassa, lenge phral studajin te anklen ingenjeria. 32 pronomo
35 Pušimasko pronomo Na personako pronomo šai avel: Pušimaske vorbi kana pušes (kon, so, karing). Sar naprimer: Kon si kudo kai avilo tumende? Kudo sas muro kakh, vo avilo anda Amerika. Soski podarka da tut? Vo dama jekh cd te šai khelav po computer. Šai avav tute te khelav tusa po computer. Jo šai keras kudo pala e škola. Kaver pronomuria Si vi kasavendar pronomuri kai kan nai siguro, kana či žanes vorta kon si kudo kai si kudo vai so si kudo (varikon, variso, varikai). Te si ke avile leske niamuri siguro dine les variso. E vorba konik, kanči, tai katendar si pronomeno. Soste či avila konik anda če niamuri pe niamongočidipe? Me či žanav khančik numa gindiv ke nas len vriama kai keren buči. Me ažukeravas numa khonik nas khate. Vi le vorbi svako, sa, tai savore si pronomeno. Akana musai svako studento te den man e buči kai kerdan. Me naštivas te kerav buči školaki khere ke sa mure phraleske glati sas khere amende. Sai gelanas ande či soba te keres či buči. Sar šai kerdemas buči kana savore le glati čipinas? Me gindiv ke varikon anda le Muharemoski familja avila. Sostar phenes kadia. Či avilo ka škola pe dui djes. Faima gelo varikai vai nasvalo lo. pronomo 33
36 Prepozitci Le Prepozitci si vivon klassake vorbi tai šai aven maskulino vai feminino nalizil pala substantivo. Le prepozitci sai miazon kadia: palal, telal, opral, pase, pe, maianglal, kaver t.m.d (tai mai dur). E kniska la pe skafidi. E cirikli la pe salka. O roplano huliel po. Muro vortako našel pala mande. O žukel lo maskar amende. Me phirav ando veš. Muro činoro phral našelas angla mande. 34 prepozitci
37 prepozitci 35
38 O Lindralo Safet O časo si efta tai dešupanž. O Safet inke sovel. O časo le uštimasko kai tordjol pe la račaki skafidi Paša lesko šero bašol numa vo či ašunel. Katar e kuxnia del mui leski dej: Safet ušti! Ušti opre! O časo duvar bašlo tai sa tu či uštes! Vorta atunči pale lape o časo te bašel. O Safet putrel jekh jakh, anzarel pesko vas opral pa časo tai ašavel les. Uštilo opre bute činosa tai zorasa tai gelo ande banja te xalavel peske vas tai le dand. Le dromesa palpale našli e mutsa angla lesko drom ta mai čira sas te perel tele. Avilo palpale kai peski soba tai rodelas peske gada. Arači račko sas lesko vortako o Dano leste. Kana khelda pe gata či mai čide pala peste. Ta sa e soba sas tele mosa. Arači kana sas te lel pe peste peski pižama, či toda peske gada vorta pe rig. Jekh strinfa sas šudini tela pato, o spenčo sas pe skafidi. Leske kaltsi sas šudine pala o skafo numa o punro le kaltsengo amblajolas opral pa le skafoske vudara. Vo bešelas paša peski phej e Benijana tai bandjarelas lake o mui te kerel la te asal. Numa dičolas ke xoliariko la pe leste. Atunči pašilo paša late tai čumida la pe buka. Jertisar man pheno. Či mai xoliarava tut. Anzilo karing e feliastra. Pe feliastra sas jekh vaza luludjantsa. Vo la jekh luludji tai todala angla late pe skafidi. O muro drago phraloro! Či haliares ke jertiv tuke. Numa kaver data kana avena če vortača, či trubul te aves kadia loviardo tai te keres tut barimasko angla lende. Lengi dej či phenda kanči. Voi lašarelas lenge te xan tai dikhelas (telajakh). Thoda lenge tijaria angla lende pe skafidi tai phenda: Xan akana te na aven pozno ka skola. Naštiv te xav akana. Sai lav čo vas? Šai xav le dromesa kai škola. 36 prepozitci
39 Niči Safet. Žanes ke nai mange drago kasavendar djeli. Xa čira barim te šai kerel buči čo dji. Dikta pe kadala vorbi telal tai ankalav avri prepozitsi tai ker divanuri anda le: Baro, opral, čigno, tele, kai, anglal, anav, palal, maškar, katar, andre, thulo, paše. So gindis ke kerdjol mai dur? Ramo tu. Kana ramosa le sama te avel tut but prepozitsi. prepozitci 37
40 Djinimaske vorbi Vi le djinimaske vorbi si är vorbiklassake. Le djinimaske vorbi phenen amenge sodi anda vari soste tai ande če than le. Le djinimaske vorbi huladjon ande fundamentoske vai ordinake siffri. Fundamentoske siffri Le fundamentoske siffri phenen amenge vorta sodi si anda varisoste vai variso. Exempelo pe fundamentoske siffri: Jekh...1 Dui...2 Trin...3 Štar...4 Panž...5 Šov...6 Efta...7 Oxto...8 Inja...9 Deš...10 Dešujekh...11 Dešudui...12 Dešutrin djinimaske vorbi
41 Dešuštar...14 Biš...20 Bištajekh...21 Bištaoxto...28 Bištainja...29 Tranda...30 Trandajekh...31 Trandašov...36 Trandainja...39 Štarvardeš...40 Štarvardeštajekh...41 Panžvardeštapanž...55 Injavardeštainja...99 Šiel Šieltajekh Šieltajdeš Šieltadešuinja Šieltainjavardeštainja Oxtošela Injašelatainjavardeštainja Mija Mijatajekh Štarvardeštainja Panžvardeš...50 djinimaske vorbi 39
42 Arakaimaskodjes Adjes perdjuvav dešujekh berš. Adjes site den man but podarki, o mai čira dešujekh podarki. O kaver berš dinema dešuinja podarki. Numa te djinava kusa so dinema sa mure vortača atunči anklel bištašov podarki. Interesanto avela te dikhav e pirozna, či žanav te avela than pe dešujekh memelja. Faima činel muri dej tai muro dad mai bari pirozna kado berš. O kaver berš kana kerdam muro djes o baro avile kadia but manuš ta nas len kai bešen.nas amen skamina savorenge. Anda kudo la muro dad tai činda oxto skamina ka IKEA. Čačes ke interesanto avela te ašunav sar savore phenen mange: te trajil tut o Del ande jekh šiel berš. 40 djinimaske vorbi
43 Ramo deš divanuri kai si andre le fundamentoske siffri andre. djinimaske vorbi 41
44 Ordinake siffri Ordinake sifri sar kai phendam mai anglal phenel amenge pe če than (tsan) varikon vai variso tordjol. Kadala vorbi miazon naprimer kadia: pervo, duito, trito, štarto, panžto mai tele si jekh mai baro tabello sar miazon la ordinake siffri. Arači pherdjilem dešujekheberšengi tai kerdam muro dešujekhto djes. Vo avilo po pervo tsan ande kursa našimaski. Me bešav ando štarto kher pe čači rig. Me sim e panžto glata ande muri familja, le pervo star si mai phure mandar. Le rojale le opral ande duito kutia. La menčako ecip anda amaro foro, aresle po duito tsan ande lumia. Te aves baxtalo ando bers dui miji! Tabello pe ordninake siffri: Pervo...1-ta Duito...2-ra Trito... 3-dje Štarto... 4-de Panžto...5-te Šovto... 6-en Eftato... 7-de Oxtoto... 8-de Injato... 9-de Dešto de Dešujekto...11-te Dešuduito...12-te Dešutrito de Dešustarto de Bišto de Bištajekhto...21-te Bištaoxtoto de Bištainjato de Trandato de 42 djinimaske vorbi
45 Trandajekhto...31-ta Trandašovto de Ramo deš divanuri kai si andre la ordinake siffri. Trandainjato de Štarvardešto de Štarvardeštajekhto...41-ta Štarvardeštainjato de Panžvardešto de Panžvardeštapanžto...55-te Injavardeštainjato de Šielto de Šieltajekhto ta Šieltadešto de Šieltadešuniato de Šieltainjavardeštainjati de Oxtošelato de Injašelatainjavardeštainja de Mija de Mijatajekhto ta djinimaske vorbi 43
46 Ramomaskosemno (interpunctia) Kaste te sai haliarel o manuš mai vušoro so si ramome thol o manuš jekh halomaskosemno. Katka telal šai dikas sar tson pe ande praktika. Pušimaskosemno Kado semno uzis kana site pušes variso. Pašti ande sa le šiba tson kado semno kana getol o divano, numa ande spanjuliska šib si todino anda o gor tai kana getol o divano numa tele šeresa. Ramo pe svako semno panž divanuria. Ka če časo žas kai škola? Sostar či gelan kai škola adjes? So sičilan ande škola adjes?? 44 ramomaskosemno
47 Punkto Kana getos jekh gindo ande jekh divano tsol pe jekh punkto, naprimer: Ramo pe svako semno panž divanuria. Adjes či avili amari školaritsa kai škola. Jo vi me ašundem kudo. Anda kudo si amentsa e Fatima. Voi si defial domolo skolaritsa.. ramomaskosemno 45
48 Punktoski pori Hodinako semno uzil o manuš sar te phenes tai tai kana djines variso. Kana si jekh hodinakosemno ande jekh texto sai hodinis čira, naprimer: Ramo pe svako semno panž divanuria. Vo sas vojako, zuralo, sasto tai kamelas te žal kai škola. Me, muro phral, muri phej., 46 ramomaskosemno
49 Čipimaskosemno Kado semno uzil o manuš kana kames te sikaves dušo, naprimer kana si o manuš xoliariko vai vojako. Ramo pe svako semno panž divanuria. E školaritsa phenda ke defial mišto djinav! Phendem tuke te na našes kadia zurales! Čipimaskosemno šai uzilpe kai kasavendar vorbi: Ašav! Ža! Niči! Jo!! ramomaskosemno 47
50 Djinimaskosemno Kado semno (:) uzis kana kames te djines variso, naprimer: Ramo pe svako semno panž divanuria. Ande muri soba si but djeli sar: skafidi, skamin, datoro, kniški, telefono, karandašuri, ramomaskepatria, piri, skafo tai but kaver djeli. : 48 ramomaskosemno
51 Trin punktsi Kado semno uzil o manuš kana naprimer pala but gora či getos o divano ži kai o agor. Kudo šai avel kana mišajil tut varikon, kana či san siguro vai daras. Ramo pe svako semno panž divanuria. Sostar či avilan kai škola arači? Apo či avilem ke me Phen amenge sostar? Me ramomaskosemno 49
52 Citrimaskosemno Uzilpe kana kames te tolmačis so varikon phenda, naprimer: Ramo pe svako semno panž divanuria. Kamav sa le studenton te avel tumen jekh lašo tai šukar milaj phenda o baro la skolako tai hulisto tele pa stena. 50 ramomaskosemno
53 Parantesuri Uzil pe kana kames te splikis variso, naprimer: Ramo pe svako semno panž divanuria. Naštiv te pačav (gindiv) ke vo šai kerel kadia. () ramomaskosemno 51
54 Tume dikhlan sar uzil o manuš le hulajimaske semnuri. Mišto sas teavel te sai ramon jehk činori paramiči. Ande paramiči trubun te uzin hulajimaske semnuri sar kai sičilan zi akana. 52 ramomaskosemno
55 Najis tumenge ke kerdan buči mantsa. Me gindiv ke sičilan mišto anda kadia kniška gramatikoski. Mai dikhasamen ande jekh mai baro paso kai site sičuvas neve djeli!!
56 Ame sičovas gramatika si kerdi le romane studentonge kai phiren ande pervi klassi tai ande maškarune klassi. O gor kadale sičarimaske patriantsa si te sai len peske le romane studenturi jekh splikimos pa gramatisko vorbi. Jekh kniška pe čiri šib sai uštavel le studentongo haliarimos te vazden e romani šib. Ame sičovas gramatika, är gjort för romska elever som går i grundskolan på mellanstadiet. Syftet med detta läromedel är att ge romska elever förklarningar av en del grammatiska begrepp. En bok på det egna språket kan öka elevens känsla för den romska kulturen. Boken bidrar förhoppningsvis även till att öka elevernas förmåga att utveckla det romska språket och till att göra jämförelser med svenskan.
Kalderash. Barn älskar böcker
Kalderash Barn älskar böcker MIŚTO AVILEAN KE E Bokstart kamel te del zor tumenge save san dada aj deja te džinen glasosa, te gilaben, te phenen vorbi sar ne jekh ďili aj te keren divano tirre glatasa.
Ame sitjuvas gramatika
Ame sitjuvas gramatika Baki Hasan Ame sitjuvas gramatika Baki Hasan Illustrationer: amanda eriksson Kadi gramatikaki-kenjva si te hasnin ande a dejaka-šibako sitjárimo románes. I kenjva kerdaspe pe a
Romani Shib. Kelderash 1. Sar te djines kado bersh 2007/2008 www.sofiadistans.nu
Romani Shib Kelderash 1 Sar te djines kado bersh 2007/2008 www.sofiadistans.nu 1 Läsårsplanering: Romani shib åk 4-9 Vecka Innehåll Uppgifter 1-2 Introduktion, läs och hörförståelse. Grammatik Läsa, skriva
TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? DUJ CHIBIA VAJ MAJ BUT? Råd till flerspråkiga familjer. Informatcia kaj le familji so vorbin duj chibia
TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? Råd till flerspråkiga familjer DUJ CHIBIA VAJ MAJ BUT? Informatcia kaj le familji so vorbin duj chibia Romsk (lovari) version MYNDIGHETEN FÖR SKOLUTVECKLING och SPRÅKFORSKNINGSINSTITUTET
Kon hin džoralider ando amaro veš? Me? Vaj. Allan Schwartz
Kon hin džoralider ando amaro veš? Me? Vaj Allan Schwartz Beställningsnummer: 09:1151 ISBN 978-91-85545-82-7 Denna bok med text på den svenska formen av kaledielakten av romani chib, är tänkt att användas
Dikter, texter och barnsånger på rommani
Dikter, texter och barnsånger på rommani I detta dokument har vi konstruerat ett par dikter och översatt några klassiska barnsånger, detta är en chans för er att testa er rommani kunskaper. Övning 1 Läs
O Ternosko dīves pesko dādesa. Adauva sikjoboski līn hin ramomè pa Allanoske
O Ternosko dīves pesko dādesa Adauva sikjoboski līn hin ramomè pa Allanoske O Ternosko dīves pesko dādesa O Ternosko dīves pesko dādesa Adauva džiniboski līn hin ramom pa Allan Schwartz Denna bok är utvecklad
Romska Nivå 1. Sičarimasko-plano
Romska Nivå 1 Sičarimasko-plano Žinajimasko plano: Romanes nivå 1 Kurko PaSoste Ande-dinimaski-buči 1 2 kezdipe x 3 4 pinžaržos a školasa x 5 7 pá romani šib x 8 pá romani gramatika x 9 10 pá baxčake/pačivale
Amen sikljovaja gramatika
Amen sikljovaja gramatika Baki Hasan Amen sikljovaja gramatika Baki Hasan Illustrationer: amanda eriksson Akava gramatikano ljil tano kerdo te šaj te istemalkerel (koristinel) pe ko sikljojbe ki dajakiri
Švedikano romano alavari lafencar ko isi ko Migraciakoro zavod
1 Svensk-romsk ordlista över ord som förekommer på Migrationsverket. Framtagen av Migrationsverkets projekt Tolka mig rätt att öka kvaliteten i mötet med den sökande, i samarbete med tolkar. Senast uppdaterad
Paramis thaj čačipe ko romane arli
Paramis thaj čačipe ko romane arli 1 Paramis thaj čačipe ko romane arli 1 Angelina Dimiter-Taikon, Fatima Bergendahl, Iren Horvatne, Jonny Ivanovitch, Kati Dimiter-Taikon, Mirelle Gyllenbäck thaj i Mai
Undervisning om nationella minoritetsspråk
Undervisning om nationella minoritetsspråk Baki Hasan Språkvårdare vid Språkrådet i romska/romani E-post: baki.hasan@sprakochfolkminnen.se Webb: https://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/minoritetssprak/romska.html
Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice Stockholm Telefon: Telefax: E-postadress:
I maca Maja Katten Maja Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@fritzes.se Best.nr: 13:1350 ISBN: 978-91-7559-063-9
Amen sikjuvaha gramatika
Amen sikjuvaha gramatika Baki Hasan Amen sikjuvaha gramatika Baki Hasan Illustrationer: amanda eriksson Dauva gramtikalín hin tšerdo te rikhaves aro dakotšibako sikjiba ari romani tšib.o lin hin tšerdo
Hade jag sextusende daler (sång nr 14)
Hade ag sextusde daler (sång nr 14) Text och musik: Carl Michael Bellman Tor 1 c Arr: Eva Toller 2009. Tor 2 c. och Basso 1 c 1.Ha - de ag sex - tu - s - de. da - ler i kvar - ta - ler, i kvar - ta - ler.
Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är:
Ordbok arabiska - svenska Denna ordboks webbadress är: http://www.swedishmekteb.se/utbildning/arabiska/index.html 1 1 Om ordboken Sedan hösten 2009 pågår Swedish Mektebs studiecirkel i arabiska språket
Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5
Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter
GOSPEL PÅ SVENSKA 2. Innehåll
GOSPEL PÅ SVENSKA 2 Innehåll Kom oh se 7 Lovsung vår Gud 8 Barmhärtige Gud 10 Igen 11 är min Herde 1 Ditt Ord estår 16 redo 18 När delar 21 Herre hör vår ön 2 Vår ader 2 ör mig 26 O Herre längtar 28 Hallelua,
Publikationen finns att ladda ner som kostnadsfri PDF på
Publikationen finns att ladda ner som kostnadsfri PDF på https://natmin.skolverket.se Grafisk design: Typoform Omslagsillustration: Jakob Robertsson/Typoform Illustrationer: Jakob Robertsson/Typoform,
Publikationen finns att ladda ner som kostnadsfri PDF på
Publikationen finns att ladda ner som kostnadsfri PDF på https://natmin.skolverket.se Grafisk design: Typoform Omslagsillustration: Jakob Robertsson/Typoform Illustrationer: Jakob Robertsson/Typoform,
RIKC. Romskt informacija- ta dsanipscentri. Koribasthangla dovanacionaliphaharipan romer an Malmö Kettanesansari
RIKC Romskt informacija- ta dsanipscentri Koribasthangla dovanacionaliphaharipan romer an Malmö 2016-2019 Kettanesansari Romskt informacija- tadsanipscentrifakkargla te romer nashtprinjasirosangigaattjer,
Ser ni äng -en? œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ Ó. Œ œ. œ œ œ œ œ F. œ œ Œ œ. & Œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ. & œ œ œ œ.
h = 92 Ser ni ängen ur lban poppmuffa för små hundar & 4. Text: arbro Lindgren Musik: Lasse ahlberg Ser ni äng en? & Ser ni äng en, en stor, stor äng? & Ser ni äng en? & Ser ni äng en med grönt, grönt,
Lyckas med läsförståelse Minto
Lyckas med läsförståelse Minto Victoria W Gustafsson Ane S Panboon ISBN 978-91-7767-026-1 2018 Victoria W Gustafsson, Ane S Panboon och Askunge AB Jag Produktion Mirvi Unge Thorsén Illustration Daniel
BLI ÄNNU BÄTTRE PÅ ATT SÄTTA LIKVÄRDIGA BETYG
BLI ÄNNU BÄTTRE PÅ ATT SÄTTA LIKVÄRDIGA BETYG SOM LÄRARE BLIR MAN ALDRIG FULLÄRD I BEDÖMNING OCH BETYGSÄTTNING UTAN DET ÄR FRÅGOR SOM STÄNDIGT MÅSTE VÄNDAS OCH VRIDAS PÅ. VAD ÄR EN RÄTTVIS OCH LIKVÄRDIG
Terminsplanering i Moderna språk, franska, årskurs 7 Ärentunaskolan
På arbetar vi med läromedlet Allez Hop. I årskurs 7 arbetar vi med arbetsområden som handlar om att kunna berätta om sig själv, tala om vad klockan är, kunna kroppsdelar och kunna beställa på restaurang.
Terminsplanering i Moderna språk, franska, årskurs 7 Ärentunaskolan
På arbetar vi med läromedlet Allez Hop. I årskurs 7 arbetar vi med arbetsområden som handlar om att kunna berätta om sig själv, tala om vad klockan är, kunna kroppsdelar och kunna beställa på restaurang.
Bakgrund. Om boken. Om författaren. www.viljaforlag.se. Arbetsmaterial LÄSAREN Darias stigar. Författare: Emma- Ida Johansson
Arbetsmaterial LÄSAREN Darias stigar Författare: Emma- Ida Johansson Bakgrund Det här materialet hör till boken Darias stigar som är skriven av Emma- Ida Johansson. Materialet är tänkt som ett stöd för
Vi läser om romer. av och om romer i Sverige
Vi läser om romer av och om romer i Sverige Om boken Boken är finansierad av Skolverket och Romska Ungdomsförbundet. Till boken hör en studielåda som ger användarna möjlighet att prova kläder och smycken,
Vi läser om romer. av och om romer i Sverige
Vi läser om romer av och om romer i Sverige Om boken Boken är finansierad av Skolverket och Romska Ungdomsförbundet. Till boken hör en studielåda som ger användarna möjlighet att prova kläder och smycken,
R app o r t T A n a l y s a v f as t p r o v. Ut f ä r dad A le xa n d e r G i r on
S i da 1 (13 ) A n k o m s tdatum 2016-05 - 31 T y r é n s AB Ut f ä r dad 2016-06 - 08 A le xa n d e r G i r on P r o j e kt Ka b el v e r k e t 6 B e s tnr 268949 P e t e r M y nd es B ac k e 16 118
Birger Sjöberg. Dansbanan. Arrangemang Christian Ljunggren SA T/B + Piano SATB MUSIC
Birger Söberg Dansbanan Arrangemang Christian Lunggren SA T/B + Piano SATB MUSIC Dansbanan Sopran Birger Söberg Arr. Christian Lunggren Alt 1.Drilla på löten 2.Dyster sluten, 3.Blek är Bestyrarn, 4.Drilla
Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén
Fjällgatan 3 E, terrassen, 413 17 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Gran skning för Ös tham mars kom mun av grund vat ten re la te ra de frå gor i Svensk Kärn bränsle han te ring
Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015
Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet
Romska i undervisningen och på webben
Romska i undervisningen och på webben en enkätundersökning från Språkrådet Baki Hasan och Jennie Spetz Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Det romska språket i Sverige... 4 1. Romska på myndigheternas
Taas on aika auringon / Jag tror på sommaren
opraano ltto enori asso 4 4 4 4 tempo $ Rubato aas on aika auringon / Jag tror på sommaren Jag tror, jag tror på som ma ren, Kun taas on ai ka au rin gon, niin Jag tror, jag tror på som ma ren, aas on
ROMSKA SVERIGES NATIONELLA MINORITETSSPRÅK OCH SVENSKT TECKENSPRÅK
ROMSKA 1 Romani chib betyder det romska språket. Det är ett av de nationella minoritetsspråken i Sverige. Det romska språket (romska, romani chib, romani eller romanes) har många olika dialekter och talas
Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län
Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län R APPORT 20 200 7 Uppföljning 2007 Be stäl la re Läns sty rel sen i Jön kö pings län Produktion: Svensk Na tur för valt ning AB Text: Jo
Skyarna tjockna (epistel nr 21)
Skyarna tockna (epistel nr 21) Text musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva Toller 2009 Tenor 1 3 8 Tenor 2 3 8... Basso 1 8 3 1.Sky - ar - na. tock - na, stär - nor- na. slock - na, stor - mar- na. Basso
Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.
q = 72 & bb 4 4 1. Vatt 2. Mol net rörs nen gli & bb der vin lätt dagio m den spe lar, vind som vi ta sva nar vat ö ten tar ver him F B b Text: Bo Bergman Musik: Lasse ahlberg var 1ens ann. sjö, Bak men
Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.
Uppgifter i svenska till Harry Potter och De Vises Sten Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.
Ur Höga visan. 4. Stycket är i grunden skrivet för enbart kör, men solister kan, om så önskas, sjunga valfria delar för att öka variationen.
ext ur ibel 2000 venska ibelsällskapet ångernas sång Musik: Eva oller 200 nvisningar 1 Grundtempot i stycket är 115 järdedelsslag per ut ariera det eter eget godtycke, så att texten kan sjungas på ett
Tranor och grågäss runt Draven
Tranor och grågäss runt Draven Inventering på jordbruksmark 2008 R APPORT 03 200 8 Läns sty rel sen i Jön kö pings län Produktion: Svensk Na tur för valt ning AB Text och foto: Jo han Tru vé Kar tor publi
Hör och härma. Röda boken lite lättare. Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk. Unni Brandeby
Hör och härma Röda boken lite lättare Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk Unni Brandeby spår 1 FÖRORD till den studerande Den här boken är till dig som just ska börja lära dig svenska.
Upptäck Orden. ett material i svenska för nyanlända i åk 5-9 och Språkintroduktion. Innehåller provkapitel
Upptäck Orden ett material i svenska för nyanlända i åk 5-9 och Språkintroduktion Innehåller provkapitel Upptäck orden för dig som undervisar nyanlända i svenska! Upptäck orden en bildordbok med cd och
Romska läromedel. Uppdrag till Språkrådet att kartlägga läromedelsresurser för undervisning i romska språk på grundskola och gymnasium.
Romska läromedel Uppdrag till pråkrådet att kartlägga läromedelsresurser för undervisning i romska språk på grundskola och gymnasium. Uppdraget har genomförts av Dimitri Valentin år 2009 Uppdaterad 10.10.2011
Lokal pedagogisk planering för tyska år 9
Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas
Ordbok arabiska - svenska
1 Ordbok arabiska - svenska Denna ordboks webbadress är: http://www.swedishmekteb.se/arabiska/index.html 2 Chapter 1 Inledning 1.1 Om ordboken Sedan hösten 2009 pågår Swedish Mektebs studiecirkel i arabiska
Svenska - Läxa ORD att kunna förklara
Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Substantiv är namn på ting; t ex boll och ring Adjektiven sen oss lär hurudana tingen är Verb det är vad man kan göra; skriva läsa, se och höra Ordklasser som vi lärt
Terminsplanering för årskurs 7-9:
Terminsplanering för årskurs 7-9: Temaområde:genre pedagogik, literatur samt diverse övriga teman. Mailadress: sandra.bookbinder@edu.upplandsvasby.se Samtliga veckor har följande indelning när det gäller
!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!
1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det
Utvecklingen av klövviltstammarna på Halleoch Hunneberg Ar be tet är be ställt av Sve as kog/na tu rup ple vel ser AB
Utvecklingen av klövviltstammarna på Halleoch Hunneberg 2001-2007 R APPORT 22 200 7 Ar be tet är be ställt av Sve as kog/na tu rup ple vel ser AB Produktion: Svensk Na tur för valt ning AB Text: Gö ran
Terminsplanering i Moderna språk, franska, årskurs 8 Ärentunaskolan
På arbetar vi med läromedlet Allez Hop. I årskurs 8 arbetar vi med arbetsområden som handlar om att kunna ge och förstå vägbeskrivningar, kunna beskriva olika personer, om mode och kläder mm. Dessa arbetsområden
27. NATURLJUD. o k k o k k k. p k k k kz k k o k k k k k k n k k k. k o k. a f4 Fredrik: kk k. k dk. a f4 4 j. k n. k n k k. k n k n k n.
27. NATURLJUD 171 a f4 Fredri: 4 o o p z o o Hysch-hysch! Tys-ta u! Ett ljus som är-mar sej! O ja, det är di-tör. Göm er på stört! Å Pirater: a f4 4 j m 4 j j m l l d d u om-mer visst di - tör! Å ej, u
Nationella minoriteter i förskola och skola
Sida 1 av 7 Nationella minoriteter i förskola och skola Innehåll Lag (2009:724) om nationella minoriteter Förskoleverksamhet Grundskola Gymnasieskola Tips och råd Sida 2 av 7 Lag (2009:724) om nationella
Lycka till med pluggandet! Tro på dig själv! VI HAR FÖRHÖRET TORSDAG DEN 7/4-16.
Ordklasser Alla orden i svenska språket kan delas in i grupper som kallas ordklasser. Vi har nu arbetat med ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Nu ska du repetera hemma, så att du verkligen vet
U tvecklingen av olika socialt förebyggande och "mellanvårdande"
Visionen om professionen Samverkan kring barn och ungdomar i riskzon i Kungsbacka. En utvärdering av B.U.S. Rapport 7:2001 U tvecklingen av olika socialt förebyggande och "mellanvårdande" insatser riktade
H13V14 Terminsplanering Ht-13
H13V14 Terminsplanering Ht-13 Terminstid: 15 augusti 18 december Självstudiedagar: 12-13/9, 28/10-1/11 Under terminen arbetar vi med: - Böckerna: Språkgrunden + Övningsbok; - Olika skrivuppgifter - Olika
REVIDERAD 2014-03-15. Kort om Särskild utbildning för vuxna
REVIDERAD 2014-03-15 Till Eleven Kort om Särskild utbildning för vuxna Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se
Böcker ut & in ut med stereotyper in med möjligheter!
Våra böcker väcker ofta tankar och inspirerar till spännande samtal, både hos små och stora. För dig som vill ta boken ett steg till och jobba mer strukturerat har vi därför tagit fram handledningar till
Lär dig Sindarin Interaktiv lektioner
Lär dig Sindarin Interaktiv lektioner Ord ifrån författaren Mae govannen nín mellyn! Detta är en interaktiv lektioner i alvspråket Sindarin, där jag kommer titt som tätt kolla in forumet och hjälpa folk
Välkommen till arbetsbladet som hjälper dig att förstå och arbeta med den andra episoden i serien Bankrånet!
ARBETSBLAD PRODUCENT: SÄNDNINGSDATUM: 2013-10-27 KONCEPTUTVECKLING AV ARBETSBLAD: JOHAN POPPEN & ANNA NYMAN PEDAGOG: ANNA NYMAN BESTÄLLNINGSNUMMER: PROGRAMNR: 103260/TV2 KONTAKT: KUNDTJANST@UR.SE LE HOLD-UP
Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35)
Brödera fara väl vilse ilad (epistel r 35) Text musik: Carl Michael Bellma Teor 1 8 6 Arr: Eva Toller 2008 Teor 2 6 8 Basso 1 8 6.. Basso 2 8 6 1.Brö- der - a fa - ra väl vil - se i-lad om gla - se me
NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER
NOVATHERM 4FR PROJEKTERINGSANVISNING BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER Brandpåverkad stålkonstruktion Temperaturhöjningen i en brandpåverkad stål kon struk tion beror på profilens volym eller
År 2000 erkänner Sverige fem nationella minoriteter i landet
År 2000 erkänner Sverige fem nationella minoriteter i landet» Vad är en minoritet?» Finns det bara fem minoriteter i Sverige?» Varför erkänns bara fem nationella minoriteter? De fem nationellt erkända
Star ta Pro/ENG I NE ER
145 4 Välj att lad da ner fi - ler na till bo ken för an ting en Edu ca tio nal Edition eller den kommersiella versio - nen (des sa kom mer senare). 5 Lad da ner fi len, packa upp den och se till att under
Grammatiken är språkets grund & byggstenar!
Grammatiken är språkets grund & byggstenar! Utan grammatik har vi inget språk......förutom kroppsspråket, förstås. Ibland kan man behöva se bildligt, hur man använder grammatiken. En bra jämförelse är
Språkhistoria. - Det svenska språkets utveckling
Språkhistoria - Det svenska språkets utveckling Svenskan förändras hela tiden. Du och jag pratar heller inte svenska på samma sätt. Här är exempel på hur svenskan har låtit under 1900-talet. (Tänk dig
Spanska höstterminen 2014
LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Grindenheten 2014-08-12 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 35-51. Spanska höstterminen 2014 Arbetsformer VAD? Vi kommer att ha genomgångar,
V13H13 Terminsplanering Vt-13
V13H13 Terminsplanering Vt-13 Terminstid: 10 januari 12 juni Självstudiedagar: 18-22/2, 25-28/3, 10/5 Under terminen arbetar vi med: - Böckerna: Språkgrunden + Övningsbok; - Olika skrivuppgifter - Olika
MASKINELL DOSDISPENSERING AV LÄKEMEDEL INOM HEMVÅRDEN OCH DYGNETRUNTVÅRDEN
Social- och hälsovårdsn. 71 18.06.2014 Social- och hälsovårdsn. 34 19.03.2015 MASKINELL DOSDISPENSERING AV LÄKEMEDEL INOM HEMVÅRDEN OCH DYGNETRUNTVÅRDEN SOHÄN 18.06.2014 71 Beredning: Chef för handikappvård
Dumtummen. œ œ Œ. som ej är. men er len. - - han. tum ring ga - - œ œ œ. tiskt. fak. till Strunt -för. och. ting. ten. kan. bort... œ œ œ œ œ œ.
umtumm Hambo & 4 3 Text: Tage anelsson Musk: Lasse ahlberg Ut Slå Än av ett då & fng rar na nummer n man han högfds tum rng ga m er l. d kan et e det re ta na s sklt fe ta hand skan dum fng da. er. Han
Till Dig. 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. pianoarrangemang Jonas Franke-Blom. Blåeld musik 2012 www.blaeld.se
Till Dig 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlerg pianoarrangemang Jonas ranke-blom Blåeld musik 2012 laeldse Innehåll Till dig Allt, allt ag ägde Idyll Trollunden Melodi Adagio Och får ag aldrig äga
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan
Mål och betygskriterier i Engelska
Mål och betygskriterier i Engelska Mål för år 7 För att uppnå nivån godkänd i engelska krävs förutom att eleven behärskar nedanstående moment att han/hon deltar aktivt i lektionsarbetet muntligt såväl
Terminsplanering i Engelska årskurs 7 Ärentunaskolan
På arbetar vi tematiskt med läromedlet Wings. I årskurs 7 arbetar vi med arbetsområdena musik, kläder, mat, i hemmet, i staden samt att leva i Storbritannien. Dessa arbetsområden berör allas vardag och
Nationella minoriteter i förskola och skola UPPDATERAD 2011
Nationella minoriteter i förskola och skola UPPDATERAD 2011 I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskolan och skolan. Huvudmännens information till
Kartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! Willkommen!
Welcome! Tervetuloa! Kartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! أهال وسهال Willkommen! Soyez les bienvenus! Hoşgeldiniz! Kartläggning av flerspråkiga elever Vad vill vi ta reda på om
Gammal kärlek rostar aldrig
Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror
4. Dialogövning Läroplanen säger: Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.
ARBETSBLAD SÄNDNINGSDATUM: 2013-11-24 KONCEPTUTVECKLING AV ARBETSBLAD: JOHAN POPPEN & ANNA NYMAN PEDAGOG: ANNA NYMAN PROGRAMNR: 103260/TV6 KONTAKT: KUNDTJANST@UR.SE LE HOLD-UP EPISODE 6: LE RENDEZ-VOUS
ASTRIDS VISOR Från Lönneberga till de sju haven Arrangemang: ANNA BERGENDAHL
STRIS VISOR rån Lönneberga till de sju haven rrangemang: NN BERENHL Sida Opp och ner (Emil i Lönneberga)... 3 Bom sicka bom (Emil i Lönneberga)... 4 Kattvisan (Rasmus på luffen)... 6 Mors lilla lathund
Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.
Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen
H12V13 Terminsplanering Ht-12
H12V13 Terminsplanering Ht-12 Terminstid: 16 augusti 19 december Självstudiedagar: 29/10-2/11, 3/10 em. Under terminen arbetar vi med: - Böckerna: Språkgrunden, Nya mål 3 Övningsbok - Olika skrivuppgifter
Härlighetens väg procession 4. Hur kan jag tro 8. Vi vänder oss till dig Gud förbön 10. Gud, när du bjuder till bordet beredelse 13
Innehåll Härhetens väg procession 4 Hur kan ag tro 8 Vi oss Gud förön 10 när du u ordet eredel 13 Tack för slösande gåva tacksägel/lovsång 14 Härhetens väg recessionssång 16 Det var i samand iskopens visitation
Läsnyckel. På plats i tiden 2 Lin vid muren. Av: Åsa Storck Illustrerad av: Anders Végh Blidlöv. Innan du läser. Medan du läser
Läsnyckel På plats i tiden 2 Lin vid muren Av: Åsa Storck Illustrerad av: Anders Végh Blidlöv På plats i tiden är en ny serie med fristående böcker som tar läsaren med på äventyr i historien. Lin och hennes
Lektionsplanering V.41
Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation (IKK) Spanska, nybörjarkurs, 713G04 Sophia Björsner, tel: 013-28 18 62 sophia.bjorsner@liu.se (Med reservation för ändringar) Lektionsplanering
Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:
Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket
Pedagogisk planering: Skriva argumenterande texter, åk 4
Pedagogisk planering: Skriva argumenterande texter, åk 4 ne m gu nde r A era t Ämne: Svenska åk 4 Läromedel: ZickZack Skrivrummet åk 4 Beräknad tidsåtgång: 400 500 minuter under 4 5 veckor LGR 11, del
Lokal Pedagogisk planering i Spanska åk 6
Lokal Pedagogisk planering i Spanska åk 6 Ansvariga lärare: Mimi Säverman Annika Fällman Felipe Sanhueza mimi.saverman@edu.upplandsvasby.se annika.fallman@edu.upplandsvasby.se felipe.sanhueza@edu.upplandsvasby.se
Fyll i ditt namn, adress och telefonnummer: Namn: Adress: Tfn:
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för klassiska språk Grundkurs i latin I, HT 2002, delkurs 1, 5 poäng Fredag 27:e september kl. 13 16 i hörsal F11 Inga hjälpmedel får användas under tentan. Fyll i
Karin Liungmantext Georg Riedelmusik
Kari Liugmatext Georg Riedelmusik Iehåll: Du ka lilla mäiska 1 E främmade röst 9 ag fälte 1 Vad hälper det 1 Med rädsla förväta Kleke till livet 6 Det fis e sköhet 30 äst vid orde 35 Det allra största
Blåsen nu alla (epistel nr 25)
lås al (epstel nr 25) ext musk: Carl Mchael ellman oprano 4 3 rr: Eva oller 2004 lto or 4 3 4 3 lå - s Fåg - r - al - tt - ta, hör öl - jor - fs - kar - sval - ås - kan sprt - ta ur stt går rum; e - gas
Välkommen till arbetsbladet som hjälper dig att förstå och arbeta med den tredje episoden i serien Bankrånet!
ARBETSBLAD SÄNDNINGSDATUM: 2013-11-03 KONCEPTUTVECKLING AV ARBETSBLAD: JOHAN POPPEN & ANNA NYMAN PEDAGOG: ANNA NYMAN BESTÄLLNINGSNUMMER: PROGRAMNR: 103260/TV3 KONTAKT: KUNDTJANST@UR.SE LE HOLD-UP EPISOD
Boken Arg är en kort bok. Det är som en bilderbok för vuxna. Berättelsen handlar om en känsla. Känslan är ilska.
Arbetsmaterial till Arg Skriven av: Anna Fiske Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Arg. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det att övningen
o n k o k t k t fk t ej k t ek t k t o n k k k k k k jz
Ta tre mideråriga arr. Edeius yr. Herzberg Sra 1 Sra2 At 1 At2 Ter Bass1 Bass2 Sra1 a 4 ej ej t G =120 t t t t t t t a Sra2 4 4 ej ej a At1 4 s dj s s s s dj s s s a At2 4 4 s dj s s s s dj s s s 4 b Ter
V15H15 Terminsplanering Vt-15
V15H15 Terminsplanering Vt-15 Terminstid: 12 januari 12 juni Självstudiedagar: vecka 8, vecka 14 och 15/5 Under terminen arbetar vi med: - Böckerna: Språkgrunden + Övningsbok; - Olika skrivuppgifter -
Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper
Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper I grundlagens 17 stadgas även om andra språkgruppers rättigheter att utveckla sitt språk och sin kultur. I paragrafen nämns förutom nationalspråken särskilt
NATIONELLA MINORITETER 2015
Sverige NATIONELLA MINORITETER 15 allmänhetens kunskap om och attityd till de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken VAD VET SVERIGES BEFOLKNING OM DEM? Innehåll Om undersökningen...
Välkommen till arbetsbladet som hjälper dig att förstå och arbeta med den fjärde episoden i serien Bankrånet!
ARBETSBLAD SÄNDNINGSDATUM: 2013-11-10 KONCEPTUTVECKLING AV ARBETSBLAD: JOHAN POPPEN & ANNA NYMAN PEDAGOG: ANNA NYMAN PROGRAMNR: 103260/TV4 KONTAKT: KUNDTJANST@UR.SE LE HOLD-UP EPISOD 4: LA PORTE Hej! Välkommen
Gubben Noak (sång nr 35)
Soprano 1 ext och musik: Carl Michael Bellman. rr: Eva oller 2007 Soprano 2 lto 1.Gub-ben No - ak, 1.Gub-ben No - ak, en he- ders - en he- ders - man.. man. När han gick ur När han gick ur enor Basso 1
Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER
Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Gör hela provet innan du rättar med facit. Du sätter själv ut dina poäng när du rättar! A. Placera de 30 orden efter rätt ordklass katt, vi, springer, men, vacker, eftersom,