Studiehandledning för Bild 2,

Transkript

1 Studiehandledning för Bild 2, 971G13 och 973A25, Hösten 2018 Foto: Linda Kernell Linköpings universitet, ISV, Campus Norrköping Kursansvarig: Linda Kernell, 1

2 Välkommen till Bild 2 kursen hösten 2018! Det ska bli spännande att få arbeta med dig och er i Bild 2! Ni kommer som i Bild 1 att samläsa med varandra, ni som ska bli grundfrilärare och ni/du som ska bli 4-6-lärare. Ni studerar utifrån två olika kursplaner, men all undervisning är gemensam då det är ytterst lite som skiljer sig mellan de två kursplanerna. Läs vidare under kursens mål. Vi hoppas det ska bli en spännande, lärorik och utmanande kurs för dig. Hur spännande, lärorik och utmanande den blir beror i stor utsträckning på dig själv; på hur mycket tid och arbete du kommer att lägga ner på kursen och på hur beredd du är på att utmana dig själv och gå utanför din komfort zon. Medan Bild 1 handlade mycket om din egen färdighetsträning i hantverksmässiga bildtekniker, parallellt med det didaktiska spåret, har bild 2 mer fokus på digitala tekniker och visuell kultur i ett brett perspektiv, tematiskt och projektinriktade arbetssätt samt betyg och bedömning. Ni kommer att få jobba med rörlig bild, digitalt bildberättande, jobba ihop med musikarna och göra scenografin med mera till en musikal. Musikalen kommer ni sedan att få sätta upp på Kulturskolan i Norrköping och den kommer att framföras för skolklasser. Ni kommer att ha övningslektioner i bild och ni kommer att få göra egna matriser för bedömning av elevers bildarbeten. Ni kommer att ha litteraturseminarier och ni kommer att få arbeta både i grupp och individuellt med bilduppgifter. Studiebesök kommer också att ingå i kursen. I slutet av kursen ligger två större, individuella skrivuppgifter. Vi kommer att använda oss av lärplattformen Lisam, som ni ju är vana vid. Där kommer viktig information att läggas ut i ert/bild 2s kursrum, så det är viktigt att ni regelbundet går in och läser på Lisam. Instruktioner till kursuppgifter som inte står med i denna studiehandledning, och/eller förtydliganden av uppgifter i de fall det är nödvändigt, kommer att läggas ut på Lisam i god tid före redovisning/inlämning ska ske. Aktuellt schema finner ni på Time Edit, dock finns även i denna studiehandledning ett momentschema med läsanvisningar för att ni lättare ska kunna få en överblick över upplägget i sin helhet. Men för att ha koll på eventuella schema- och lokaländringar är det alltid Time Edit som gäller. Nu kör vi! Linda Kernell, adjunkt i bild och kursansvarig och Birgitte Sturehed, adjunkt med undervisning i bild 2

3 Medverkande på kursen: Linda Kernell, tel , rum 6134 Täppan Birgitte Sturehed, tel , rum 6115 Täppan Richard Nylander, (föreläsn o workshop bildmanipulation), richard.nylander@liu.se Sofia Ryberg, e-post: sofia.ryberg@liu.se Fredrik Alm (föreläsning om betyg och bedömning) Frans Hagerman (har hand om litteraturseminarium 2, som är gemensamt med musikarna) Björn Sunnerstam, adjunkt i musik, bjorn.sunnerstam@liu.se Anna Martin, anna.martin@liu.se, kursadministratör 3

4 Kursmål för 971G13 och 973A25 Kursen examineras utifrån kursmålen i respektive kursplan för 971G13 (Bild 2 för grundfrilärare) och 973A25 (4-6-lärare). Kursen samläses av de båda grupperna då ytterst lite skiljer de båda kursplanerna åt. 971G13 examineras genom åtta kursmål och 973A25 examineras genom nio kursmål. Det är det nionde kursmålet 973A25, som skiljer de båda kurserna åt, i övrigt är kursmålen lika, förutom en liten skillnad vid mål 3, se nedan. Lärandemål Efter avslutad kurs skall den studerande kunna: 1. producera och analysera visuella uttryck i olika medieproduktioner med hantverksmässig och digital teknik. 2. visa förmåga till ledarskap och kunna analysera sin egen roll som pedagogisk ledare. 3. A) tillämpa och beskriva kunskapskraven för ämnet i samband med planerad lektion. Jämför detta mål med tredje lärandemålet för 4-6 studenter där även genomförd lektion står med: B) tillämpa och beskriva kunskapskraven för ämnet i samband med planerad och genomförd lektion. 4. pröva kriterier för bedömning av nivåer på elevers bilder i en bedömningsmatris där process- och produktfaktorer ingår. 5. planera och presentera ett tematiskt arbetsområde i bild om myter med ett annat skolämne där syfte och det centrala innehållet tydliggörs. 6. redogöra för och resonera kring didaktiska frågeställningar med koppling till visuell kultur och medieanvändning. 7. hantera och anpassa ämnesinnehållet i relation till elevers olika förutsättningar och kulturella bakgrunder. 8. söka, läsa och kommentera vetenskapliga arbeten inom det bildmässiga området och visuell kultur. Detta det nionde målet är för 4-6 studenter: 9. konkretisera och kritiskt förhålla sig till kursplanens innehåll samt följa upp och medverka med vidareutveckling av bildundervisning. De skriftliga inlämningsuppgifterna kommer att skilja sig något åt mellan de som läser 971G13 och 973A25. I övrigt skiljer sig inte examinationerna åt Examinationer Kurserna 971G13 och 973A25 examineras utifrån kursens mål och genom följande provkoder: GRE1 Hantverksmässiga bilduppgifter, individuellt, UV, 2 hp PRA2 Workshop med två tillhörande seminarier, UG, 1 hp 4

5 SRE7 Ind. Skrivuppg. Om visuell kultur, bildspråk och lärande, UV, 2.5 hp SRE8 Individuell skrivuppgift om didaktik, bedömning och betyg, UV, 2.5 hp VRE7 Rörlig bild, gruppuppgift, UG, 2hp VRE8 Digital tematisk bildberättelse, individuell uppgift, UV, 2hp VR10 Temaarbete, gruppuppgift, musikalen, UG, 3 hp För att få VG i kursbetyg krävs VG på minst tre av de fyra momenten som har en tregradig betygsskala och godkänt på övriga moment. Här nedan följer beskrivningar av vad de olika provkoderna och examinationerna innefattar, samt de tillhörande betygskriterierna: VRE7, Rörlig bild, gruppuppgift, 2,0 hp UG Kursmål som svarar mot detta moment och kurskod: 1. producera och analysera visuella uttryck i olika medieproduktioner med hantverksmässig och digital teknik 5. planera och presentera ett tematiskt arbetsområde med konstbild, mediebild och ett annat ämne där syfte och det centrala innehållet tydliggörs. I grupper gör studenterna en Stop Motion animation och en kortfilm utifrån ett specifikt tema. De olika rörliga bildprojekten skall innehålla en genomtänkt dramaturgi med en tydlig början, mitt och slut. Projekten skall planeras med synopsis och storyboard. På två stycken workshops på Cnema i Norrköping (6/9 & 7/9) arbetar studenterna tillsammans med pedagogerna på plats. Inför animationsprojektet byggs en scenografi, karaktärer och rekvisita med hjälp av diverse bildmaterialen. Inför kortfilmen agerar studenterna själva skådespelare och handling iscensättas i studenternas egen omgivning. Kortfilmen filmas samtidigt på studenterna egna mobiler. Stop Motion animationen, med utgångspunkt i studentens egna förberedda scenografier, karaktärer och rekvisita, produceras och redigeras med digitala verktyg och program som finns på plats. Kortfilmen, med utgångspunkt i studenterna egna förberedda inspelningar, laddas från mobil och produceras och redigeras med digitala verktyg och program på plats. Båda rörliga bildprojekt skall innehålla ljud, förtext och eftertexter. Alla i gruppen ska ha varit med och filmat och redigerat samt varit delaktiga i synopsis skrivande och storyboarden. De rörliga filmprojekten presenteras (vecka 37 14/9) och gruppdeltagare redogör för hur det tematiska arbetsområdet har färdigställts och hur gruppen vill koppla projekten, som ett bildpedagogiskt arbetsområde i skolan, till läroplanens syfte och centrala innehåll För godkänt på VRE7 1. Att rörligt bildprojekt är gjorda enligt givna instruktioner 2. Ett synopsis och en story board ska ha gjorts av gruppen och presenterats INNAN Cnema 5

6 3. Båda de rörliga bildprojekten skall innehålla en genomtänkt dramaturgi med en tydlig början, mitt och slut. 4. Båda de rörliga filmprojekten skall innehålla ljud som är hörbar. 5. Båda de rörliga bildprojekten skall innehålla en förtext med titel och namn på producent samt eftertext med ljud- och bildkällor. VRE8 Digital tematisk bildberättelse, individuell uppgift, 2,0 hp UV Kursmål som svarar mot detta moment och provkod: Mål 1. producera och analysera visuella uttryck i olika medieproduktioner med hantverksmässig och digital teknik Mål 5. planera och presentera ett tematiskt arbetsområde med konstbild, mediebild och ett annat ämne där syfte och det centrala innehållet tydliggörs. Mål 7. hantera och anpassa ämnesinnehållet i relation till elevers olika förutsättningar och kulturella bakgrunder I denna uppgift ska studenterna utgå från myter (en myt/student) från spridda platser på jorden och från olika tidsepoker. Med myten som utgångspunkt ska studenten samla och välja konsthistoriska bilder från den kulturkrets där myten stammar ifrån, plus någon aktuell mediebild som på något sätt speglar myten, och med hjälp av dessa bilder göra ett bildspel/en digital bildberättelse där myten berättas. Bildspelen/de digitala bildberättelserna som ska vara minuter långa ska ses som en start på ett längre temaarbete kring myter där bild plus ett eller två andra ämnen ingår. Studenten väljer själv vilket/vilka de andra ämnena är. I uppgiften ingår även att skriva en kort lärarhandledning. För godkänt på VRE8 ska studenten utifrån vald eller tilldelad myt, söka rätt på och välja konsthistoriska bilder från den kulturkrets som myten stammar och sammanställa dessa till ett bildspel, där även en aktuell mediebild finns med som på något sätt speglar myten ha gjort ett fungerande bildspel på minuter, där en förteckning på (bild-) källor finns med i slutet av bildspelet enligt instruktioner som kommer att delas ut vid momentets introduktion med hjälp av bildspelet berätta myten ifråga (antingen med förinspelad röst eller live när bildspelet visas) ha skrivit en relevant lärarhandledning där myten i korthet finns nerskriven, där det står vilket eller vilka ämnen bild samverkar med i temaarbetet och där centralt innehåll och syfte framgår liksom. Ha refererat till aktuell läroplan och angiven kurslitteratur på korrekt sätt I lärarhandledningen ge förslag på hur fortsatt temaarbete skulle kunna tänkas se ut i korthet För väl godkänt, ska studenten Utöver att ha uppnått alla mål för godkänt Visa på ett genomtänkt och variationsrikt urval av konsthistoriska bilder i bildspelet, samt minst en aktuell mediebild som speglar myten ifråga 6

7 Visa på en mycket god samverkan mellan bild och talade ord (och eventuellt ljud/musik) Ha skrivit en välskriven, välreflekterad lärarhandledning med flera förslag på hur bildspelet kan följas upp med olika temaarbeten mellan bild och annat/andra ämnen, med kopplingar till läroplanen. Instruktioner för skrivande av lärarhandledningen: Den myt som bildspelet handlar om ska i början av lärarhandledningen finnas kortfattat nerskriven. Därefter ska det stå hur bildspelet kan vara utgångspunkt för ett eller flera olika tänkbara temaarbeten med bild och annat/andra ämnen. Referera till Lgr11 och ange syftet med temat/temana samt de olika ämnenas centrala innehåll. Det ska också framgå hur ämnesinnehållet kan anpassas till elevers olika förutsättningar och kulturella bakgrunder. Utöver att referera till aktuell läroplan, ska du referera till Åséns (2017) Bildundervisning och lärande genom bilder och kapitlen på sidorna Samt till valfri källa som berör myten du berättar om i bildspelet (exempelvis till Willis (1993/2006) Roy World Mythology- The Illustrated Guide). Omfång: ca 2 sidor (12 p och 1,5 i radavstånd) Inlämning på Lisam senast samma dag som redovisningen av de digitala bildberättelserna äger rum. VRE10 Temaarbete, gruppuppgift, musikalen 3 hp UG Kursmål som svarar mot detta moment och provkod: Mål 1. producera och analysera visuella uttryck i olika medieproduktioner med hantverksmässig och digital teknik Mål 6. redogöra för och resonera om didaktiska frågeställningar med koppling till visuell kultur och medier. Mål 7. hantera och anpassa ämnesinnehållet i relation till elevers olika förutsättningar och kulturella bakgrunder Mål 8. söka, läsa och kommentera vetenskapliga arbeten inom det bildmässiga området. Obs! Det 9:e målet gäller de som läser till 4-6-lärare, 973A25: Mål 9. konkretisera och kritiskt förhålla sig till kursplanens innehåll samt följa upp och medverka med vidareutveckling av bildundervisning Detta temaarbete innebär att jobba ämnesövergripande med musik och musikarna, med fokus på det bildmässiga, såsom scenografi, kostym och eventuellt mask, i uppsättningen av en musikal. Det bildmässiga kan även bestå av bildprojektioner, rörlig bild och/eller dockor. Studenterna ska fortlöpande presentera sina förslag för varandra, för musikarna och för aktuella lärare. För godkänt på VRE10 ska studenten 7

8 ha varit delaktig i grupparbeten och i processen med att jobba fram scenografi/dekor till musikalen under processens gång. kunna visa hur hen och gruppen förverkligat idéer från skisser och modeller till färdig scenografi, kostym och eventuellt mask i musikalen ha deltagit aktivt i litteraturseminarium 2 Ska studenten ha skrivit en processdagbok enligt nedanstående instruktioner Litteraturseminarium 3, att arbeta tematiskt med estetiska lärprocesser Inför detta litteraturseminarium ska följande texter (som alla finns tillgängliga på Lisam) läsas och bearbetas: Dzedina (2010): Musikal som metod [3 sidor] Nilsson, Wagner och Rydstav (2008): kap 2 En alternativ lärande kultur (mer allmänt om vad ett temaarbete kan innebära) [16 sidor] kap 3 Tema vatten och kretslopp (ett exempel på hur ni kan arbeta tematiskt ämnesövergripande) [38 sidor] Ur Lindstrand och Selander (2009): kap 3 Vålnader och verklighet (ett exempel på en estetisk lärprocess) [67 sidor] kap 5 Ungdomar och estetiska upplevelser att lära med samtida konst (att skapa en estetisk upplevelse för åldersgruppen?) [16 sidor] Skriv ned, utifrån lästa texter, vilka idéer du får till eget ämnesövergripande arbete med estetiska lärprocesser: a) under arbetet med musikalprojektet i kursen? b) vid framtida arbete med ett lärarlag i skolan? Hämta stöd för dina idéer i Lgr11. Obs! Dina skriftliga reflektioner på 1-2 sidor med referenser till litteraturen ska du ta med på litteraturseminariet. Processdagboken Varje student gör en processdagbok med text och bild över processen från start från de första idéerna, till skisser och modellförslag till den färdiga scenografin inklusive kostym. Det ska framgå vad du och gruppen gjort vid varje schemalagt grupptillfälle och vilka överväganden ni gjort och vilka beslut ni fattat. I processdagboken ska även studentens reflektioner från studiebesök hos scenograf finnas med. I slutet av processdagboken ska du skriva sammanlagt två sidor (12 p, 1,5 i radavstånd) utifrån rubrikerna: Tankar om tema-arbetet med musikalen, där du skriver om hur det varit att arbeta tematiskt på detta sätt och vad du lärt dig av det på olika plan. Referera till kurslitteraturen om att jobba tematiskt/ämnesövergripande och/eller utifrån estetiska lärprocesser, det vill säga den litteratur du läst och bearbetat till litteraturseminarium 2. För 4-6 student gäller att även relatera till det 9:e lärandemålet som innebär att konkretisera och kritiskt förhålla sig till 8

9 kursplanens innehåll samt följa upp och medverka med vidareutveckling av bildundervisning. En sida extra får användas till detta. Utvärdering: Gör också en kort utvärdering av er process och produkt och din egen insats i arbetet. Processdagboken ska läggas in på Lisam under inlämningar senast måndag 15:e oktober. GRE1 Uppgift PARAFRAS Jag och mitt Hantverksmässiga bilduppgifter, individuellt, 2,0 hp UVG Kursmål som svarar mot detta moment och provkod: Mål 1 kunna producera och analysera visuella uttryck i olika medieproduktioner med hantverksmässig och digital teknik. Mål 5 kunna planera och presentera ett tematiskt arbetsområde i bild med ett annat skolämne där syfte och det centrala innehållet tydliggörs Mål 7 kunna hantera och anpassa ämnesinnehållet i relation till elevers olika förutsättningar och kulturella bakgrunder Uppgiften består av att göra två bildparafraser. En parafras är en fri återgivning av ett originalverk, med utgångspunkt i ett eget konstnärligt uttryck (form och innehåll) och där det går att härleda, koppla och/eller känna igen originalverket. Varje parafras skall utgå ifrån ett valfritt verk från Norrköpings Konstmuseums permanenta samling. Ett valfritt verk skall användas som förlaga och utgångspunkt för båda parafrasarbeten som får utföras i valfri storlek. En parafras skall utföras med en utgångspunkt i det studenten har lärt sig om digital teknik och en parafras skall utföras i en valfri konstnärsteknik/metod. I båda parafraserna skall studenten försöka göra om innehållet i förlagan och koppla till sin egen tid genom att aktualisera ett tema. Jag och mitt handlar inte om att fördjupa sig i en privat berättelse men att kunna kommunicera ett budskap som är relevant för oss alla att ta del av. Uppgiften bedöms dels genom en individuell skriftlig/visuell dokumentation av parafrasarbete och förlaga, max 2 sidor (12 p och 1,5 i radavstånd) och dels genom en individuell muntlig presentation, cirka 5 8 minuter, tillsammans med parafrasarbete och förlaga (som visas i färgkopia i A4-format). Det skriftliga dokumentet och den muntliga presentationen skall innehålla följande: En kort bildanalys En jämförelse emellan verket/förlagan och de egna parafrasarbeten En redogörelse för material/teknik, hur dessa har använts och varför En redogörelse för berättelse/budskap i valt verk/förlaga jämfört de egna parafrasarbeten 9

10 Tankar kring hur parafrasen kan användas som utgångspunkt för bildpedagogiskt arbete för elever i skolan Alla studenter ger spontan respons på varandras arbeten efter varje presentation. För godkänt på GRE1 ska studenten 1. ha färdigställt två parafraser med utgångspunkt i ett valfritt verk från Norrköpings Konstmuseums permanenta samling 2. visa att det finns en tydlig igenkänningsfaktor mellan förlaga och dina parafraser. 3. på något sätt ha använt digital teknik i en av parafraserna med utgångspunkt i bildmanipulation. 4. redogöra för sina val av material/ teknik i parafrasen i förhållande till förlaga. 5. redogöra för sitt val av innehåll i parafrasen som kommunicerar ett budskap. 6. resonera kring hur parafrasen kan användas som utgångspunkt för bildpedagogiskt arbete i skolan och i relation till olika elevgrupper 7. ha gjort en muntlig presentation enligt instruktion. För väl godkänt på GRE1 ska studenten, utöver att nå kriterierna för godkänt: 1. på ett välutvecklat och väl genomarbetat sätt ha genomfört sitt praktiska arbete 2. på ett fördjupat sätt resonera kring hur parafrasen kan användas som utgångspunkt för bildpedagogiskt arbete i skolan och i relation till olika elevgrupper 3. föra utvecklade och väl underbyggda resonemang kring sin förlaga och egen produktion PRA2 Workshop med övningslektioner och två tillhörande seminarier, 1,0 hp UG Kursmål som svarar mot denna uppgift: Mål 2. visa förmåga till ledarskap och kunna analysera sin egen roll som pedagogisk ledare. Mål 3. tillämpa och beskriva kunskapskraven för ämnet i samband med planerad och genomförd lektion. Mål 4. pröva kriterier för olika bedömningsnivåer på elevers bilder där process- och produktfaktorer ingår i en bedömningsmatris. Mål 7. hantera och anpassa ämnesinnehållet i relation till elevers olika förutsättningar och kulturella bakgrunder Workshopen består av planering och genomförande av övningslektioner med elever i en årskurs 6. I grupp kommer studenter att ansvara för att planera och genomföra en övningslektion utifrån valfritt tema och med utgångspunkt i därtill anpassade bildmaterial och/eller bildtekniker. En skriftlig planeringsöversikt, som lämnas in till Birgitte innan övningslektion, skall förtydliga följande punkter: bildlektionens mål med koppling till centralt innehåll och kunskapskrav beskrivning av bilduppgift med koppling till praktik (material, teknik m.m.) och teori (kurslitteratur, forskning) och utifrån ett didaktiskt lärandeperspektiv (vad, hur, varför) 10

11 strategi för tillämpning av bedömning och betygsättning av elevernas arbete med utgångspunkt i en lärandematris och kunskapskrav arbetsfördelning mellan gruppmedlemmar, det vill säga vem som inleder lektionen, har genomgång av bilduppgift och summerar dagens lektion med eleverna. Alla gruppdeltagare kommer att delta aktivt i genomförande av undervisningen. Till workshoppen finns två tillhörande seminarier: litteraturseminarium 2 och 4. Litteraturseminarium 2 Litteraturseminarium 2 handlar om betyg, bedömning och lärandematriser i bildämnet med koppling till kurslitteraturen. Bekanta er igen med Lgr 11 och titta igenom Skolverkets material om betygen B och D. Läs igenom Gunnar Åséns text, sid , Matilda Åhalls text, sidorna 12 20, 36 39, och samt Skolverkets Bedömningsstöd årskurs 6, sidorna 1 14 och Välj ut en övningslektion från Skolverket, Bedömningsstöd i bild, s och en övningslektion från Matilda Åhalls bok, sidorna och gör en fördjupad läsning av lektionsinnehåll, planering och lärandematris/bedömningsstöd. Åhall, Matilda (2017). Lärarens guide till bild, teori, praktik och bedömning, sid , 36 39, 48 61, , Åsén, Gunnar (red.) (2017). Bildundervisning och lärande genom bilder, sid Skolverket, Lgr11 ( Skolverket, Betygsskalan och betygen B och D (reviderat 2016) stödmaterial Kan laddas ned från ( Skolverket, Bedömningsstöd i bild, s Litteraturseminarium 4 Litteraturseminarium 4 tar sin utgångspunkt i övningslektionerna som studenterna hållit och där exemplen av insamlat bildmaterial från eleverna diskuteras, bedöms och betygsätts utifrån syfte, centralt innehåll, kunskapskrav, lärandematriser och betygsskala A-F. Grupperna skall till seminariet muntligt presentera: en redogörelse för undervisningsplanering och genomförandet av bildlektion med koppling till syfte, centralt innehåll, kunskapskrav, lärandematris en kritisk utvärdering av bildlektionens didaktiska lärandeperspektiv med koppling till såväl praktik som teori och av bildlektionens upplägg och genomförande bedömning och betygsättning med utgångspunkt i elevernas arbetsexempel Varje grupp får cirka 20 minuter för sin presentation Följande ingår i uppgiften PRA2 för godkänt: Att studenten lämnat in en skriftlig redovisning för planerad övningslektion 11

12 Att studenten följt instruktionerna till workshop med övningslektioner Att studenten kan koppla ihop planering och genomförande av övningslektion till betyg och bedömningsseminariet samt till kurslitteratur Att studenten kan redogöra för och resonera kring didaktiska frågeställningar och tillämpningar vad gäller läroplanen syfte, centrala innehåll och kunskapskrav Att studenten kan redogöra för och resonera kring bedömning och betygssättning i förhållande till planering av bildpass samt eleverna lärande Att studenten kan redogöra för bedömning med utgångspunkt i en färdigställd bedömningsmatris Att studenten kan redogöra för och resonera kring betygsunderlag i förhållande till elevers bildarbete från övningslektionerna SRE7 Individuell skrivuppgift om visuell kultur, bildspråk och lärande, 2,5 hp UV Kursmål som svarar mot detta moment och provkod: Mål 6. redogöra för och resonera om didaktiska frågeställningar med koppling till visuell kultur och medier. Mål 7. hantera och anpassa ämnesinnehållet i relation till elevers olika förutsättningar och kulturella bakgrunder 8. söka, läsa och kommentera vetenskapliga arbeten inom det bildmässiga området. Obs! Det 9:e målet gäller de som läser till 4-6-lärare, 973A25: Mål 9. konkretisera och kritiskt förhålla sig till kursplanens innehåll samt följa upp och medverka med vidareutveckling av bildundervisning SRE7-uppgiften föregås av tre delar, som alla ska behandlas och refereras till i den skriftliga uppgiften: a) Ett grupparbete kring visuell kultur (se instruktioner på Lisam) b) Studiebesök/gästlärarbesök som på olika sätt handlar om visuell kultur c) Ett obligatoriskt litteraturseminarium, litteraturseminarium 1, kring visuell kultur d) Litteraturseminarium 1 Inför detta tillfälle ska du ha läst hela boken Visuell retorik - bilden i reklam, nyheter och livsstilsmedia (Carlsson & Koppfeldt, 2008) och funderat över vad visuell kultur är och hur bilder används retoriskt i olika sammanhang. Ni kommer inför detta seminarium delas in i mindre grupper där ni ska redogöra för olika delar ur boken. Ni ska då även ta med egna valda aktuella bilder till litteraturseminariet med koppling till den del av boken ni ska ta upp. 12

13 Gruppindelning och vilken grupp som ska redogöra för vilken del kommer att meddelas efter kursstart. SRE7, Individuell skrivuppgift om visuell kultur, bildspråk och lärande, 2,5 hp, Se sista inlämningsdatum på Lisam. 1. I Lgr11, i syftesbeskrivningen i kursplanen i bild, står att eleverna genom undervisningen ska få erfarenheter av visuell kultur där film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer ingår. Skriv hur du som framtida lärare, i en årskurs du väljer, i din undervisning skulle kunna tillgodose detta och hur du som lärare kan bidra till att utveckla elevernas visuella kompetens. Ge konkreta förslag på vad, hur och varför och motivera dina val med att koppla till kursplanen i bild. Fokusera särskilt på det område som du gjort ett grupparbete kring under kursen och referera även till studiebesök/gästlärarbesök under kursen Omfång: 1-2 sidor 12 p, radavstånd 1,5 2. Intervjua några barn, minst en kille och en tjej (i de åldrar ni utbildar er mot) om deras medievanor, med fokus på vad de ägnar sig åt vid sina skärmar (på mobil, surfplatta, dator etc) och vilka program, spel och appar de gillar. Ta själv del av dessa (program, spel och appar). Gör en sammanfattning av barnens svar (i löpande text) och jämför barnens svar med vad som framkommit i de aktuella undersökningar om ungas medievanor som statens medieråd publicerat (se länkar till publikationerna i litteraturlistan till detta dokument). Reflektera över ungas medievanor vid skärmar, med referenser till statens medieråds publikationer och till kurslitteraturen (valfri obligatorisk kurslitteratur) och hur detta påverkar dina tankar om framtida undervisning om och i digitala tekniker. Omfång: 2 sidor 12 p, radavstånd 1,5 3. Lgr11 har från 1 juli 2017 reviderats genom att vikten av digital kompetens skrivits fram. Ur den reviderade läroplanen: En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt deras vilja till att pröva och omsätta egna idéer i handling och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen Skolan ska därigenom ge eleverna förutsättningar bidra till att eleverna utvecklar digital kompetens och ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. ( Skriv hur du som framtida bildlärare upp till årskurs 6 skulle kunna lägga upp din undervisning under några veckor i en vald årskurs så att eleverna (bland annat) utvecklar digital kompetens. Referera till kurslitteratur och till egen vald avhandling inom området. Skriv till sist ett avslutande stycke vad du själv behöver lära dig mer om och utveckla för att kunna verka i framtidens skola och utifrån den reviderade läroplanen. 13

14 Omfång: ca 2 sidor 12 p, radavstånd 1,5 Källor att referera till i SRE7-uppgiften: Carlsson, Anders & Koppfeldt, Thomas Visuell retorik - bilden i reklam, nyheter och livsstilsmedia (2008) Marner, Anders & Örtegren, Hans (2017). Digitalisering av bildämnet i Åsén, Gunnar (red) Bildundervisning och lärande genom bilder. Lind, Ulla (2017). Bilders liv och livets bilder barns bilder som kulturhistorisk källa i Åsén, Gunnar (red) Bildundervisning och lärande genom bilder Publikation från statens medieråd om medievanor bland 9-18-åringar: ngar%20och%20medier% pdf Publikation från statens medieråd om medievanor bland små barn: m%c3%a5ungar%20och%20medier%202017%20tillg%c3%a4nglighetsanpassad.pdf Plus valfri avhandling inom området digitalisering, digitala medier och barn/undervisning. Betygskriterier för SRE7 För godkänt på SRE7 ska den studerande ha följt instruktionerna för uppgiften ha redogjort för och resonerat kring didaktiska frågeställningar och tillämpningar gällande visuell kultur och digitala medier ha kopplat sina resonemang till kurslitteraturen och på ett korrekt sätt refererat till den Följande mål för godkänt gäller särskilt 4-6 student: Visa på ett kritiskt förhållningssätt till den reviderade kursplanens innehåll vad gäller digital kompetens med allt vad det innebär För väl godkänt på SRE7 ska den studerande, utöver att nå kriterierna för godkänt: visa fördjupade insikter och problematiseringsförmåga SRE8 Individuell skrivuppgift om didaktik, bedömning och betyg, 2,5 hp UV Kursmål som svarar mot denna uppgift Mål 3. tillämpa och beskriva kunskapskraven för ämnet i samband med planerad och genomförd lektion Mål 4. pröva kriterier för olika bedömningsnivåer på elevers bilder där process- och produktfaktorer ingår i en bedömningsmatris. 14

15 5. planera och presentera ett tematiskt arbetsområde med konstbild, mediebild och ett annat ämne där syfte och det centrala innehållet tydliggörs. 8. söka, läsa och kommentera vetenskapliga arbeten inom det bildmässiga området. Obs! Det 9:e målet gäller de som läser till 4-6-lärare, 973A25: Mål 9. konkretisera och kritiskt förhålla sig till kursplanens innehåll samt följa upp och medverka med vidareutveckling av bildundervisning. I skrivuppgiften planerar studenten ett undervisningsförlopp över 6-8 veckor för en årskurs 6 klass utifrån ett specifikt temaområde som bygger på ett multimodalt förhållningssätt. Det tematiska upplägget diskuteras praktiskt och teoretiskt utifrån ett didaktiskt lärandeperspektiv. Planeringen av lektionsupplägget utifrån ett tematiskt område skall ha en tydlig koppling till styrdokumenten, syfte och centralt innehåll skall vara tydligt förankrade samtidigt som kunskapskraven tydligt skall relatera till det som eleverna skall få möjlighet att träna på och bedömas i. I en anpassad lärandematris skall studenten visa hur eleverna kan få stöd i sin arbetsprocess. Studenten skall samtidigt redogöra för hur progressionen i elevernas lärande kan utvecklas genom framåtsyftande lärandemål och respons. Det tematiska planeringsförloppet skall innehålla följande: introduktion och uppstart till temaområdet lärarens förberedelse och material genomförande av temaförloppet där varje lektionsupplägg konkretiserar vad eleverna skall lära sig utifrån kunskapskrav och hur de kan nå dit avslutning med elevernas presentation/utställning tillämpning av kamratbedömning där eleverna får möjlighet att bedöma/jämföra eget och andra elevers arbete kunskapskraven i förhållande till temaförloppets lärkontexter och hur en bedömning skall utgå ifrån dessa formativ och summativ bedömning utifrån begreppen elevcentrerat, lärarcentrerat samt lärandecentrerat och bedömningscentrerat. (se Åhall, 2017, s ) Som kursmål för 4 6 lärare krävs ytterligare en fördjupad diskussion av det tematiska området med koppling till kurslitteratur/teori och styrdokument. Studenten skall samtidigt kunna resonera kring sitt eget förhållningssätt till bildämnets förutsättningar för elevers lärande med utgångspunkt i dagens läroplan och hur studenten ser att bildämnet kan vidareutvecklas. Reflektion och diskussion i skrivuppgiften skall kopplas till teori från följande kurslitteratur: Åhall, Matilda (2017) Lärarens guide till bild, teori, praktik och bedömning, Natur & Kultur. Åsén, Gunnar (red.). Bildundervisning och lärande genom bilder, Liber, s Skolverket, Bedömningsstöd i bild Skolverket, Lgr11 ( 15

16 Skolverket, Bild i grundskolan: en nationell ämnesutvärdering i årskurs 6 och 9, s Obligatoriskt valfri kurslitteratur från andra kursmoment Bild 2 som behandlar digitaliseringen av bildämnet, begreppet visuell kultur och estetiska lärande processer. Reflektion och diskussion i skrivuppgiften skall också kopplas till studentens egna praktiska erfarenheter från VFU och/eller under övningslektioner. Följande ingår i uppgiften för godkänt: 1. Att studenten har följt instruktionerna för uppgiften 2. Att studenten kan redogöra för och resonera kring didaktiska frågeställningar och tillämpningar gällande ett planerat undervisningsförlopp för årkurs 6 3. Att studenten har redogjort för och resonerat kring frågeställningar och tillämpningar som rör formativ och summativ bedömning av planerade undervisningsupplägg för årskurs 6 4. Att studenten har kopplat sina resonemang till kurslitteraturen och på ett korrekt sätt refererat till den 5. Att studenten har kopplat sina resonemang till praktisk erfarenhet från VFU och/eller övningslektioner Följande mål för godkänt gäller 973A25: 1. Att studenten visar på fördjupade didaktiska tillämpningsförmågor gällande läroplanens och kursplanens innehåll med utgångspunkt i planerings av undervisningsförlopp för årskurs 6 Följande mål i uppgiften för väl godkänt, utöver att nå kriterierna för godkänt: 2. Att studenten visa fördjupade insikter och problematiseringsförmåga gällande bildämnets didaktik och elevers lärande 3. Att studenten visar fördjupade insikter och tillämpningsförmågor gällande bedömning och betygsättning med utgångspunkt i en planering av undervisningsförlopp för årskurs 6 Ansvariga lärare Linda ansvarar för och examinerar följande: VRE8, VRE10 och SRE7. Birgitte ansvarar för och examinerar följande: VRE7, GRE1, PRA2 och SRE8. Detta innebär att ansvarig lärare lägger ut information och instruktioner som eventuellt tillkommer uppgifterna i fråga, på Lisam, samt svarar på frågor rörande de olika momenten och examinationerna. Så tveka inte att ta kontakt med oss när du/ni har frågor kring uppgifter och examinationer på kursen! Feedback ges muntligt av ansvarig lärare vid bild/medieredovisningarna och skriftligt på lisam på de skriftliga inlämningsuppgifterna SRE7 (av Linda) och SRE8 (av Birgitte), samt på lektionsplaneringarna som hör till PRA2 (Birgitte) 16

17 Policy rörande fusk och plagiat Den definition av fusk och plagiat som Linköpings universitets disciplinnämnd utgår ifrån finns i Högskoleförordningen (10 kap. 1 ): Disciplinära åtgärder får vidtas mot studenter som 1. med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när studieprestation annars skall bedömas... 1 Om en examinator misstänker att en student fuskat ska hon/han anmäla det till Linköpings universitets disciplinnämnd som sedan utreder ärendet och fattar beslut om eventuella disciplinära åtgärder. För att kunna upptäcka plagiat skickas alla examinationsuppgifter till Urkund som är en nätbaserad tjänst för att jämföra en students text med andra texter som ligger lagrade i Urkunds databas. På bibliotekets hemsida finns mer information om plagiat. När vi på lärarutbildningen ska bedöma vad som är plagiat utgår vi från vad universitetets disciplinnämnd bedömt vara plagiat i några tidigare fall, och det visar sig att detta stämmer väl överens med vad lärare och studenter vid universitetet anser vara plagiat/fusk. 2 Givet ovanstående definition av fusk och plagiat kan säkert många snedsteg vara gränsfall, men i följande stycke räknar vi upp de handlingar som vi anser bryter mot vetenskaplig kod såväl som universitetets regelverk. Ett plagiat är något som studenten 1) inte har skrivit själv, utan som har tagits från någon annan författare antingen genom att skriva av eller att kopiera från en källa, t.ex. en bok, artikel eller hemsida och som 2) saknar en ordentlig källhänvisning som visar var det avskrivna/kopierade har sitt ursprung. Det står naturligtvis studenten fritt att referera och citera källor det ska man göra i en vetenskaplig uppsats men det måste klart framgå vilka dessa källor är. Studenten måste ge originalkällorna erkännande för den information som de står för. Nu ska detta inte överdrivas genom att ha en not eller parentes efter varje ord eller mening, utan man kan samla ihop flera källhänvisningar i samma not/parentes efter ett kortare avsnitt. Dock ska man alltid ha en källhänvisning med sidor direkt efter ett citat. Långa stycken av en uppsats utan källhänvisningar leder till misstanke om plagiat, t.ex. att uppsatsen skulle vara tagen från någon databas på Internet. Bland de uppsatser som blivit fällda för plagiat i disciplinnämnden kan man notera att där nästan helt saknas källhänvisningar, och de få som finns är ofta vilseledande, d.v.s. de leder till fel källor. Kunskapssyn, lärande och didaktik Till sist kan det vara på sin plats att koppla frågan om fusk och plagiat till kunskapssyn och lärande. Plagiat är ett uttryck för att studenten fokuserar på att klara kurser och få betyg på ett felaktigt sätt. För den student som i första hand vill lära sig blir examinationstillfället ett 1 Citerat i Hult, Åsa och Håkan Hult Att fuska och plagiera ett sätt att leva eller ett sätt att överleva? CUL-rapporter nr. 6. Linköping: Linköpings universitet, s Se Hult och Hult 2003 s. 29,

18 lärtillfälle. 3 För alla studenter och kanske speciellt blivande lärare bör bildning gå före utbildning, och sett från den synvinkeln är själva skrivprocessen något av det mest lärorika man kan ägna sig åt. Kursutvärdering Utvärdering av kursen sker muntligt i sista kursveckan och skriftligt efter det att kursen har avslutats. Studerande får vid detta tillfälle möjlighet att ge synpunkter på kursens olika delar och hur dessa kan förbättras. Utvärderingen rör kursens organisering, studiehandledning, arbetsformer, föreläsningar, litteratur samt kursuppgifter. Synpunkterna kan röra vad som inte fungerat, men också konstruktiva idéer kring vad som kan förbättras. 18

19 Kurslitteraturlista för Bild 2, 971G13 och 973A25, Hösten 2018 Obligatorisk kurslitteratur Carlsson, Anders & Koppfeldt, Thomas Visuell retorik - bilden i reklam, nyheter och livsstilsmedia (2008) Liber förlag Ericsson, Erling Animera Mera (2002) Sveriges Utbildningsradio AB Lindstrand, Fredrik och Selander, Staffan (red. 2009) Estetiska lärprocesser, kapitel 3 och 5. Finns inscannade på lisam Nilsson, Wagner och Rydstav (2008). Vilja och våga Temaarbete i grundskolans tidigare år. Studentlitteratur. Kapitel 2 och 3. Finns inscannade på lisam. Nordicom; Mediebarometern -2017: Skolverket, Bedömningsstöd årskurs 6 Skolverket, Bild i grundskolan [Elektronisk resurs]: en nationell ämnesutvärdering i årskurs 6 och 9, s Skolverket, Lgr11: Skolverket, Betygsskalan och betygen B och D (reviderat 2016) stödmaterial Kan laddas ned från ( Statens medieråd: Publikation från statens medieråd om medievanor bland 9-18-åringar: ngar%20och%20medier% pdf (Elektronisk, Kan laddas ned från LiU, Libris) Statens medieråd: Publikation från statens medieråd om medievanor bland små barn: m%c3%a5ungar%20och%20medier%202017%20tillg%c3%a4nglighetsanpassad.pdf (Elektronisk, Kan laddas ned från LiU, Libris) Willis, Roy World Mythology- The Illustrated Guide (1993, 2006) Oxford University Press sidan (Finns på Lisam) Åhall Matilda, Lärarens guide till bild, teori, praktik och bedömning, Natur & Kultur 2017 Åsén Gunnar (red) Bildundervisning och lärande genom bilder (2017) Liber Tillkommer: Valfri avhandling inom området digitalisering, digitala medier och barn/undervisning. Valfri litteratur om tilldelad myt och kulturkrets Artiklar 19

20 Referenslitteratur: Abildtrup, Johansen,Rathe Möjligheternas barn i möjligheternas skola (1997) UR förlag Alm, Johan Lärande matriser, att få eleven att förstå, Gothia 2015 Erixon, Per-Olof, Skolämnen i digital förändring, Studentlitteratur 2014 Janson Malena (red) Introduktion till filmpedagogik (2 uppl.) (2016) Gleerups Korp, Helena Kunskapsbedömning - vad, hur varför? (Ny utgåva 2011) Skolverket, Kan laddas ned från ( s Lindström, Lars Pedagogisk bedömning: att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap (2011) Stockholms Universitets förlag Pedersjö Åsa Fant Bild ÅK 6 Kartläggninh LGR 11, Liber 2015 Skåreus Eva, Tilde ~ nummer 15 Artikel: Synen på frihet i bildundervisning fritt skapande eller intertextuell undervisning s av Anders Marner & Hans Örtegren Artikeln kan laddas ned från: Trageton, Arne Att skriva sig till läsning- IKT i förskoleklass och skola (2014) Liber förlag Vestlin, Lena (2015) Bedömning som utvecklar- möjligheter och utmaningar i ett formativt förhållningssätt Lärarförlaget Willis, Roy World Mythology- The Illustrated Guide (1993, 2006) Oxford University Press sidan Widén Anna J, Bildundervisning i möte med samtidskonst Bildlärares professionella utveckling i olika skolformer, Institutionen för estetiska ämnen Umeå 2016 Wikberg, Stina, Bland självporträtt och parafraser Om kön och skolans bildundervisning, Institutionen för estetiska ämnen, Umeå 2014 Örtegren, Hans Konst med konst som motiv : parafrasens estetik i 1900-talets bildkonst, Svenska 1992 Handböcker: Frid, Johan(2002) Intro -Bild Didacta förlag Frid, Johan& Nilsson Karl - Johan (2008) Skapa Didacta förlag Frid, Johan (2011) Forma Didacta förlag Tips på länkar med koppling till visuell kultur och filmpedagogik: Länk till Bildpodden:

21