D-UPPSATS. Vilka faktorer påverkar företagens val av kapitalstruktur?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "D-UPPSATS. Vilka faktorer påverkar företagens val av kapitalstruktur?"

Transkript

1 D-UPPSATS 2007:035 Vilka faktorer påverkar företagens val av kapitalstruktur? En kvantitativ studie av företag inom träindustribranschen i Norrbottens och Västerbottens län Anna Landgren Sanna Rönnberg Luleå tekniska universitet D-uppsats Företagsekonomi Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Redovisning och styrning 2007:035 - ISSN: ISRN: LTU-DUPP--07/035--SE

2 FÖRORD Vi vill tacka vår handledare Hans Lundberg för all hjälp och vägledning under arbetets gång. Vi vill även tacka de företag som tagit sig tid att medverka i vår undersökning och därmed möjliggjort denna uppsats. Slutligen vill vi även tacka våra opponenter för de synpunkter de givit oss vid seminarietillfällen. Luleå

3 SAMMANFATTNING Företagens kapitalstruktur är den mix av eget kapital och skulder som återfinns i den högra sidan av balansräkningen. I denna uppsats definierar vi kapitalstrukturen som skuldsättningsgraden, det vill säga förhållandet mellan skulder och eget kapital. Det finns ett flertal teorier som säger att företagens val av finansiering kan ha en betydelse för företaget. Det är dock omdiskuterat vilka faktorer som påverkar valet av kapitalstruktur. Syftet med denna uppsats var att genom en kvantitativ telefonenkät undersöka ett antal faktorer som kunde tänkas påverka företagens finansiering. Studien utfördes inom branschen för träindustri i Norrbottens- och Västerbottens län. Vi har även gjort jämförelser med vår tidigare studie på företag i branschen för metallvarutillverkning. De huvudsakliga resultat vi kom fram till i denna studie är att de undersökta företagen föredrog att finansiera med eget kapital före lån. Vi har även kommit fram till att företagets val av tillväxtstrategi påverkar dess skuldsättningsgrad, medan de skattemässiga aspekterna har ganska liten eller ingen betydelse för ett företags skuldsättningsgrad. Ett positivt samband har hittats mellan tillväxt och skuldsättningsgrad, medan sambandet mellan företagsålder och skuldsättningsgrad är negativt.

4 ABSTRACT Companies capital structure describes the mix between equity and debt. Several theories says that corporate financing decisions can have an impact on the company, but which factors that affects capital structure has however been heavily discussed. The purpose with this essay was by a quantitative survey find out which factors that has an impact on companies capital structure. The study was concentrated on companies in the market of woodindustry in the districts of Norrbotten and Västerbotten. We have also done comparison with our previous study on companies in the market of metalgoods production. The main result in this study showed that the examined companies prefered financing with equity before debt. We also reached the conclution that companies choise of growthstrategy affects their choise of capital structure, while taxes has small or no impact on the capital structure. We found a positive relationship between growth and capital structure. The relationship between the age of the company and capital structure was found to be negative.

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BAKGRUND PROBLEMDISKUSSION SYFTE METOD VETENSKAPLIG ANSATS KVANTITATIV STUDIE URVAL AV FÖRETAG INFORMATIONSINSAMLING Litteratur Datainsamling DEFINITION AV NYCKELTAL ANALYSMETOD Enkel linjär regression ÖVERSIKT ÖVER UPPSATSENS UPPLÄGG METODPROBLEM Validitet Reliabilitet REFERENSRAM INLEDNING AV FINANSIELL TEORI TRADEOFF TEORIN PECKING ORDER TEORIN ANSOFF S MATRIS Skydda/bygga Produktutveckling Marknadsutveckling Diversifiering HÄVSTÅNGSFORMELN DEN FINANSIELLA TILLVÄXTCYKELN RESULTAT TRADEOFF TEORIN Skatter PECKING ORDER TEORIN Föredragen finansiering Föredragen finansiering för företag som haft avsikt att växa/inte växa ANSOFF S MATRIS Produkt- och marknadsstrategi HÄVSTÅNGSFORMELN Affärsrisk Lönsamhet DEN FINANSIELLA TILLVÄXTCYKELN Tillväxt Företagsstorlek Företagsålder ANALYS OCH SLUTSATSER SAMMANFATTNING... 24

6 6. AVSLUTNING DISKUSSION FÖRSLAG TILL FORTSATTA STUDIER REFERENSER FIGURFÖRTECKNING FIGUR 1: UPPSATSENS UPPLÄGG...8 FIGUR 2: ANSOFF S MATRIS...12 FIGUR 3: FINANSIERINGSVALETS SKATTEMÄSSIGA BETYDELSE...16 FIGUR 4: VAL AV FINANSIERINGSFORM I 1:A HAND...17 FIGUR 5: VAL AV FINANSIERINGSFORM I 2:A HAND...17 FIGUR 6: FÖRSTA VALET FÖR DE FÖRETAG SOM HAFT AVSIKT ATT VÄXA...18 FIGUR 7: FÖRSTA VALET FÖR DE FÖRETAG SOM INTE HAFT AVSIKT ATT VÄXA.18 TABELLFÖRTECKNING TABELL 1: STRATEGINS PÅVERKAN PÅ SKULDSÄTTNINGSGRADEN...18 TABELL 2: VAL AV FINANSIERING BEROENDE PÅ STRATEGI...19 TABELL 3: REGRESSION AFFÄRSRISK OCH SKULDSÄTTNINGSGRAD...19 TABELL 4: REGRESSION LÖNSAMHET OCH SKULDSÄTTNINGSGRAD...20 TABELL 5: REGRESSION TILLVÄXT OCH SKULDSÄTTNINGSGRAD...20 TABELL 6: REGRESSION FÖRETAGSSTORLEK OCH SKULDSÄTTNINGSGRAD...21 TABELL 7: REGRESSION FÖRETAGSÅLDER OCH SKULDSÄTTNINGSGRAD...21 BILAGA 1 FRÅGEFORMULÄR BILAGA 2 REGRESSIONSGRAFER

7 1. INLEDNING I detta kapitel kommer vi att ge en bakgrund till ämnet som uppsatsen behandlar. Vidare leder detta till vår problemdiskussion och till sist till vårt syfte med denna uppsats. 1.1 Bakgrund Beslutet om vilken kapitalstruktur som är optimal för företag har varit ett av det mest omtvistade ämnet inom finansiell litteratur sedan Modigliani och Miller (1958) introducerade sin teori om att kapitalstrukturen inte påverkar företagets värde (Ryen, Vasconcellos & Kish, 1997). Mycket av den finansiella litteraturen har under de senaste fyra årtionden handlat om olika teorier som försöker förklara vad som spelar roll för beslutet av en kapitalstruktur (ibid). Med kapitalstruktur menas den mix av eget kapital och skulder som återfinns i ett företags högra sida av balansräkningen (Brealey & Myers, 2003). Företag har alltså valet att finansiera med antingen skulder eller eget kapital eller en mix av dessa (ibid). Fortsättningsvis kommer vi att benämna kapitalstrukturen som relationen mellan eget kapital och skulder, det vill säga skuldsättningsgraden (S/E). När ett företag är helt och hållet finansierat av eget kapital så äger aktieägarna det kassaflöde som genereras av tillgångarna i företaget (Brealey & Myers, 2003). Om företaget däremot även finansieras med lån delas kassaflödet mellan långivare och aktieägare (ibid). Strategin vid kapitalanskaffning bör bygga på det enskilda företagets förutsättningar, mål och riskbedömning (Larsson, 2000). Företag kan finansieras antingen med interna medel, tidigare vinster, eller externa medel såsom banklån eller eget kapital genom nyemission (Hansson, 1995). För mindre företag finns förutom dessa finansieringsformer även olika utvecklingsfonder som kan stödja företaget med information, rådgivning samt finansiering i olika former (exempelvis Almi och Nutek). (ibid) En annan finansieringsform som har spridit sig under senare år är leasing (Larsson, 2000). Investerare och företag har på senare tid blivit mer intresserade av kapitalstrukturen, både på grund av lågkonjunktur och det plötsliga fallet för Enron (Hovakimian, College, Opler & Titman, 2002). Beslut kring kapitalstrukturen har många och komplexa faktorer att ta till beaktning som kan variera stort mellan olika sorters företag. Det har även visat sig att kapitalstrukturen varierar beroende på vilken bransch företaget verkar inom. (ibid) 1.2 Problemdiskussion Aktieägarna vill att företaget ska välja en kapitalstruktur som maximerar företagets värde, men det är omdiskuterat om det finns en optimal kapitalstruktur (Brealy, Myers & Marcus, 2003). Det finns inget enkelt svar på det problemet, utan i vissa fall är en större skuldsättning bättre och i andra fall är ett större eget kapital bättre (ibid). Undersökningar i kapitalstrukturen har genererat många förklaringar om hur företagen väljer sin kapitalstruktur (Michaelas, Chittenden & Poutziouris, 1998). De flesta undersökningar om kapitalstruktur har fokuserats på publika företag som finns på den internationella kapitalmarknaden (Myers, 2001). Detta beror på att dessa företag har flest alternativ när det gäller finansiella val och kan förändra sin kapitalstruktur till en 1

8 låg kostnad. De undersökningar som är gjorda på den europeiska marknaden har funnit att det finns många faktorer som påverkar beslutet om kapitalstrukturen, men få av dessa faktorer är bevisade att gälla generellt. (ibid) Det finns ett antal utarbetade teorier som kan vara användbara vid val av kapitalstruktur (Myers, 2001). Exempel på dessa teorier är tradeoff teorin som har sin betoning på skatter, pecking order teorin med betoning på skillnad i information och free cashflow teorin med betoning på agentkostnader (ibid). Dessa teorier identifierar flera olika variabler som bestämmer kapitalstrukturen men ingen av dem tar hänsyn till företagets storlek (Nguyen & Ramachandran, 2006). Förståelsen för hur företag väljer finansiering är fortfarande begränsad (Myers, 2001). Det som måste konstateras är att från de många empiriska studier som är gjorda så förstår vi bara en liten del av det praktiska vid val av kapitalstruktur (Brounen, Jong & Koedijk, 2006). Flertalet empiriska resultat visar att ett företags karaktärsdrag har påverkan av kapitalstrukturen, så som företagets lönsamhet, tillväxttakt, ålder, storlek och affärsrisk (Michaelas, Chittenden & Poutziouris, 1998). Många studier visar ett positivt samband mellan storlek på företaget och dess skuldsättning (Nguyen & Ramachandran, 2006). En undersökning hos schweiziska företag visar också att storleken på företagen har ett positivt samband till dess skuldsättning, men de visar även att tillväxt och lönsamhet har negativt samband (Gaud, Jani, Hoesli & Bender, 2005). När det gäller affärsrisk, vilket reflekterar alla de risker som påverkar intäkter, kostnader och investeringar menar Groth & Anderson (1997) att förändringar i denna resulterar i förändringar för hur den optimala kapitalstrukturen är. De menar att ju högre affärsrisken är hos ett företag desto mindre skulder bör finnas i företagets finansiella struktur. De säger även att ett företags strategi kan influera valet av kapitalstruktur. (ibid) Det har även visat sig att institutionella och miljöskillnader mellan olika länder också påverkar variationen hos kapitalstrukturen (Cheng & Shiu, 2006). I vår tidigare studie av företags kapitalstruktur inom branschen för metallvarutillverkning i Norrbottens län kom vi fram till att ägarkontroll och viljan att växa påverkar valet av kapitalstruktur, medan tillväxt och lönsamhet inte påverkade (Landgren & Rönnberg, 2006). De skattemässiga aspekterna påverkade inte de undersökta företagens val av kapitalstruktur vilket leder till att vi inte hittat något stöd för tradeoff teorin. Däremot kunde stöd för pecking order teorin hittas eftersom större delen av de undersökta företagen valde intern finansiering framför extern i första hand. (ibid) I jämförelse med vår tidigare studie så kommer denna uppsats att behandla några fler faktorer som kan tänkas påverka ett företags kapitalstruktur. Vi tycker även att resultaten från vår tidigare studie kan vara intressant att jämföra med en annan bransch för att se om det finns skillnader eller om resultatet kan styrkas. 2

9 1.3 Syfte Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka om nedanstående faktorer påverkar företagens finansiering inom branschen för träindustri i Norrbottens- och Västerbottens län. Delsyftet är att göra jämförelser med vår tidigare studie på företag i branschen för metallvarutillverkning. Dessa faktorer kommer vi att undersöka: Skatter Föredragen finansiering Produkt- och marknadsstrategi Affärsrisk Lönsamhet Tillväxt Företagsstorlek Företagsålder 3

10 2. METOD I detta avsnitt beskrivs de metoder vi använt för att nå fram till vårt syfte med denna undersökning. Nedan presenteras vetenskaplig ansats, kvantitativ studie, urval av företag, informationsinsamling, definitioner, analysmetod samt vilka metodproblem som uppstått och hur dessa har hanterats. 2.1 Vetenskaplig ansats Denna uppsats har ett deduktivt arbetssätt eftersom vi utgick från redan existerande teori som sedan testades empiriskt. Deduktivt dragna slutsatser görs på ett logisk och tankemässigt sätt (Eriksson & Wiederheim-Paul, 2001). Slutsatser om enskilda företeelser dras utifrån allmänna principer och befintlig teori (Patel & Davidsson 2003). Från den befintliga teorin tas hypoteser fram som sedan prövas empiriskt (hypotetisktdeduktivt). Ett deduktivt arbetssätt antas öka objektiviteten i forskningen eftersom utgångspunkten tas i redan befintlig teori. Nackdelen kan dock vara att den existerande teorin påverkar forskaren så att nya rön inte upptäcks. (ibid) Det vetenskapliga förhållningssätt vi har till undersökningar påverkar vad vi gör under forskningsprocessen, från det att vi formulerar vårt problem till det att vi genomför de olika stegen och slutligen rapporterar resultatet (Patel & Davidsson 2003). Det finns idag två huvudsakliga vetenskapliga inriktningar: positivismen och hermeneutiken (Eriksson & Wiederheim-Paul, 2001). Denna uppsats har en positivistisk inriktning eftersom den bygger på mätbara observationer och empirisk data. Forskarens förhållningssätt inom positivismen kännetecknas av att forskaren står i en yttre relation till forskningsobjektet, forskarens person ska på inget sätt påverka forskningsresultatet (Patel & Davidsson 2003). Positivismen har oftast fått stå för kvantitativa, statistiska hårddatametoder för analys och en forskarroll som är objektiv och osynlig, medan hermeneutiken har fått stå för kvalitativa förståelse och tolkningssystem och en forskarroll som är öppen, subjektiv och engagerad. (ibid) Vi har i denna uppsats använt oss av ett analytisk arbetssätt för att kunna besvara syftet med uppsatsen. En analytisk undersökning innehåller oftast någon slags hypotesprövning (Körner & Wahlgren, 2005). Syftet med en analytisk undersökning är att få en förståelse för samband, orsak och verkan som är naturliga begrepp vid denna typ av undersökning (ibid). 2.2 Kvantitativ studie Vi har i denna uppsats valt att använda oss av en kvantitativ studie eftersom att det ger oss en mer generell bild över faktorernas påverkan på skuldsättningsgraden än vad en fallstudie skulle ge oss. Detta beror på att vi inte har fördjupat oss i ett fåtal företag utan försökt få så många respondenter som möjligt. Vi ville genom denna studie hitta samband mellan de olika variablerna och företagens skuldsättningsgrad. Kvantitativa undersökningar strävar efter att mäta och omvandla till siffror som vidare analyseras med hjälp av statistiska metoder som oftast används vid större undersökningar (Denscombe, 2000). Kvantitativa undersökningar är forskning som innebär mätningar vid datainsamling, statistisk bearbetning och analysmetoder (Patel & Davidsson, 2003). 4

11 2.3 Urval av företag Urvalet av företag har vi gjort genom databasen Affärsdata där vi gjorde en sökning på företag i Norrbotten och Västerbottens län som var verksamma inom trävarutillverkningsbranschen 1 (SNI-kod: 20). Valet av trävarutillverkningsbranschen grundade sig i att denna bransch kan anses som kapitalintensiv. Branschen i vår tidigare studie kunde också anses som kapitalintensiv, vilket gjorde att vi på ett bättre sätt kunde göra jämförelser mellan studierna. Vi begränsade sökningen genom att söka på icke publika företag med mindre än 250 anställda. Detta resulterade på ett urval av 205 stycken företag. Samtliga av dessa företag kontaktades sedan för medverkan i en enkätundersökning via telefon. Varje telefonintervju tog cirka två minuter att genomföra och utfördes måndag till fredag under vecka 49 (år 2006) mellan klockan Av de 205 utvalda företagen var det 62 stycken som ville medverka i undersökningen. Bortfallet berodde främst på inget svar, upphört telefonnummer eller tidsbrist hos företagen. För de företag som ville medverka tog vi sedan fram data ur deras årsredovisningar. Det visade sig att fyra av företagen endast hade data för två år och kunde därmed inte tas med i undersökningen. Vi var även tvungna att ta bort två till av företagen som hade extrema värden på tillväxt och lönsamhet, detta för att resultatet inte skulle bli missvisande. Efter vi tagit bort dessa företag återstod 56 stycken som till sist ingick i studien. 2.4 Informationsinsamling Vi kommer nedan att redogöra för hur vi gått tillväga vid litteratur- och datainsamlingen Litteratur Eftersom vi i vår tidigare undersökning behandlat ämnet kapitalstruktur så hade vi inför denna undersökning den grundläggande kunskapen om ämnet. Utifrån det försökte vi hitta nyare studier inom ämnet. För att få en bredare syn inom ämnet kapitalstruktur har vi sökt litteratur genom Luleå Tekniska Universitets biblioteks databas Lucia. De vetenskapliga artiklarna har vi sökt via databaserna EBSCO och Luleå Tekniska Universitets portal för databaser och e-tidskrifter (Samsök). Vi har använt oss av sökord som; capital structure, optimal capital structure, equity, debt, trade off, growth cycle och ansoff. För att vidare få en bredare syn har vi med hjälp av referenslistorna på artiklarna hittat annan litteratur Datainsamling Datainsamlingen har vi gjort genom en telefonenkät med företagens VD eller ekonomiansvarig (se bilaga 1). Vi tog vidare hjälp av databasen affärsdata för att kunna ta fram siffror för en treårsperiod ( ) från de undersökta företagens årsredovisningar. Sammanställningen av detta material samt den data vi fick från telefonenkäterna gjordes i en Excel-fil. Valet att göra undersökningen via telefon gjordes främst eftersom tiden var begränsad och vid exempelvis en postenkät skulle det dröja med att få in svaren. Genom en telefonenkät hoppades vi även på att svarsfrekvensen skulle bli högre då ett stort bortfall 1 Industri för trä och varor av trä, kork och rotting o.d. utom möbler (www.scb.se) 5

12 påverkar undersökningens tillförlitlighet (Körner & Wahlgren, 2005). Personliga intervjuer var inte ett alternativ på grund av stora antalet företag vi ville undersöka, den begränsade tiden samt de geografiska skillnaderna. För att få så många svarande som möjligt hade enkäten få och lättförståeliga frågor. Enkäten var utformad med större delen slutna svarsalternativ för att lättare kunna sammanställas då vi har ett stort urval av företag. Telefonundersökningen som gjordes har vi delvis gjort tidigare inom branschen för metallvarutillverkning. Skillnaden med denna undersökning och den tidigare är att vi har lagt till ytterligare fyra frågor i slutet av enkäten eftersom vi har fler faktorer att ta i beaktning. Svaren på enkäterna behandlades anonymt, detta informerades även de undersökta företagen om. 2.5 Definition av nyckeltal De nyckeltal som användes vid den empiriska undersökningen definierades på följande sätt: Kapitalstrukturen, definierar vi som förhållandet mellan företagets skulder och eget kapital, med andra ord dess skuldsättningsgrad. Vi definierar skuldsättningsgraden i likhet med SCB:s (Statistiska Central Byråns) branschnyckeltal utan hänsyn till skatt. Följande formel användes: (långfristiga skulder + kortfristiga skulder + avsättningar + obeskattade reserver)/(eget kapital + obeskattade reserver) (www.scb.se) Lönsamhet, definierar vi som företagets räntabilitet på totalt kapital (Rt) och beräknades på följande sätt: (resultat efter finansiella poster + räntekostnader)/(totalt kapital). Tillväxten beräknades i form av omsättningsökning i procent över en treårsperiod. Affärsrisk definierar vi som variationen i Rt. Först beräknas medelvärdet på Rt på en treårsperiod. Skillnaden mellan detta medelvärde och varje års Rt-värde är absolutavvikelsen för det året. Medelvärdet av absolutavvikelsen för samtliga år är variationen i Rt Företagsstorlek definierar vi som den genomsnittliga omsättningen över en treårsperiod. Företagets ålder definierar vi som antalet år som företaget varit registrerat, utan hänsyn till ägarskiften. 2.6 Analysmetod Den data vi fick genom enkätundersökningen och via företagens årsredovisning analyserades statistiskt för att tydligt visa de resultat vi kommit fram till. Med hjälp av programmet Excel tog vi fram grafer och diagram för att visa våra resultat. Genom statistikprogrammet Statgraphics gjorde vi regressionsanalyser för vissa delar av datamaterialet. Nedan följer en beskrivning av enkel linjär regression. 6

13 2.6.1 Enkel linjär regression En regressionsanalys visar om det finns ett samband mellan två variabler, hur en variabel påverkar en annan variabel (Körner & Wahlgren, 2005). Regressionslinjen är en rak linje mellan de olika observationerna och beskriver hur den förklarande variabeln x påverkar den beroende variabeln y. Genom att använda oss av minsta-kvadratmetoden kan vi bestämma regressionslinjen. Minsta kvadratmetoden innebär att vi tar fram en regressionslinje som minimerar kvadratsumman alltså variationen kring linjen, det vill säga hur väl regressionslinjen beskriver materialet. Kvadratsumman bestäms inte bara av variationen kring linjen utan även av antalet observationer. Ett mått för spridningen kring regressionslinjen kan därför vara residualspridningen s e. (Körner & Wahlgren, 2005) Ett positivt samband mellan två variabler visar att ett högt värde på ena variabeln motsvaras oftast av ett högt värde i den andra och ett långt värde motsvaras av ett lågt. Ett negativt samband visar däremot att ett lågt värde på ena variabeln motsvaras av ett högt på den andra variabeln. När ett positivt samband kan hittas menas detta i stort att enskilda observationer kan avvika från genomsnittet. Desto fler observationer som följer tendensen i materialet desto starkare är sambandet. Extrema värden kan påverka korrelationskoefficienten och arbetet bör därför inledas med att granska materialet exempelvis med hjälp av spridningsdiagram. (Körner & Wahlgren, 2005) I formeln 1 anger a var regressionslinjen skär y-axeln (interceptet) då x är noll. b i formeln står för riktningskoefficienten, lutningen på linjen, den anger med hur många enheter ŷ ändras om x ökar med en enhet. (ibid) ŷ = a + bx Formel 1: Regressionslinjen för enkel linjär regression Determinationskoefficienten R² är det värde som bestämmer förklaringsgraden i ett linjärt samband, det vill säga hur stor del av den totala variationen för den beroende variabeln y som förklaras av det linjära sambandet med den oberoende variabeln x. om vi exempelvis har ett värde för R² som är 0,70 innebär det att 70 % av variationen i beroendevariabel kan förklaras av den oberoende variabeln. (Körner & Wahlgren, 2005) I materialet vi har tagit fram har vi använt oss av statistisk hypotesprövning, vilket betyder att vi med hjälp av information från ett slumpmässigt urval har bedömt och prövat hypoteser angående populationen. Vi har formulerat en nollhypotes och en mothypotes. H 0 = Finns inget samband H 1 = Finns ett samband Prövningen av dessa hypoteser leder antingen till förkastning eller antagning av nollhypotesen (Körner & Wahlgren, 2005). Ett slumpmässigt urval ger aldrig fullständig information om populationen och det finns alltid en risk att felaktiga beslut tas på den ofullständiga informationen (Körner & Wahlgren, 2005). Hur stor risken ska vara att nollhypotesen förkastas även fast den är sann bestämmer undersökaren själv. Denna risk kallas signifikansnivå. Istället för att 7

14 fastställa en signifikansnivå i förväg kan nollhypotesens p-värde beräknas. P-värdet beskriver sannolikheten att få minst en så stor skillnad som den vi fått mellan stickprovets värde och värdet enligt nollhypotesen. (ibid) Vi har i denna uppsats valt en signifikansnivå på 5 %, vilket innebär att vi kommer förkasta nollhypotesen om p- värdet för b understiger 5 %. 2.7 Översikt över uppsatsens upplägg För att du som läsare ska få en överblick och förståelse för vårt tillvägagångssätt med denna uppsats har vi nedan skapat en figur. Figuren visar hur vi utifrån syftet tagit fram teorier och faktorer som vi sedan samlat in data kring. Resultatet av datan har sedan analyserats och till sist utmynnat i våra slutsatser som sedan diskuterats. Figur 1: Uppsatsens upplägg 8

15 2.8 Metodproblem Nedan beskrivs de metodproblem som kan uppstå och hur vi arbetat för att minimera dessa. Vi kan dela upp metodproblemen i två olika kategorier; validitet och reliabilitet. Validitet avser vad ett mätinstrument (exempelvis frågeformulär) avser mäta och vad det egentligen mäter (Körner & Wahlgren, 2005). Reliabilitet syftar till att de mätinstrument som används ska ge tillförlitliga och stabila resultat (Eriksson & Wiederheim-Paul, 2001). En undersökning med hög reliabilitet ska kunna göras om av andra personer och ge samma resultat (ibid) Validitet För att få en så hög validitet som möjligt i denna undersökning har vi försökt göra telefonenkäten (se bilaga 1) så tydlig som möjligt. Eftersom stora delar av enkäten är prövad i en tidigare undersökning vet vi att de frågorna vi ställde var enkla och lättförståeliga. Vi märkte även vid den undersökningen att inget saknades, exempelvis definitioner, förklaring av facktermer osv. De frågor som lagts till i undersökningen har vi utformat så att de ska vara lättförståeliga och på så sätt inte misstolkas. Fördelen med telefonenkäter är att om frågan inte förstås av den intervjuade kan den förtydligas. Vi har även varit noga vid framtagandet av enkäten att frågorna i denna överensstämmer med syftet med undersökningen. Vi har sett till att vi hade med de frågor som behövdes för att uppfylla syftet så att inga kompletterande undersökningar behövde göras. Vi har även sett till att inga frågor som inte kan hänföras till syftet fanns med i enkäten. På så sätt höll vi enkäten kort och koncist vilket ökar sannolikheten att företagen medverkar i undersökningen. Vid insamlingen av siffermaterialet från affärsdata var vi noga att föra in rätt siffror för rätt företag i Excel filen. För att inte fel skulle uppstå medverkade båda vid uttagandet av siffror; en som förde över materialet till Excel och en som kontrollerade Reliabilitet Intervjuareffekten är ett problem som kan uppstå vid telefonenkäter och innebär att den intervjuade kan påverkas av undersökningssituationen och ge de svar som den tror intervjuaren förväntar sig (Körner & Wahlgren, 2005). Detta problem har vi försökt minimera genom att utforma frågorna i enkäten så att de inte är prestigeladdade eller ledande och på så sätt påverkar undersökningen. Telefonenkäten och behandlingen av siffermaterialet behandlades anonymt vilket också de undersökta företagen informerades om. Detta gör att svarsfrekvensen ökar och svaren på undersökningen blir mer sanningsenliga då vissa frågor kan vara känsliga att svara på. För att få mer korrekta svar på enkäten genomfördes den med företagets VD eller ekonomiansvarig som vi anser bör har störst kunskap om de frågor vi ställde. 9

16 3. REFERENSRAM I detta kapitel kommer vi att behandla de teorier som kan kopplas till vårt syfte med uppsatsen. Vi inleder med Modigliani och Millers teorier som ligger till grund för diskussionen om en optimal kapitalstruktur. Vidare behandlar vi Tradeoff teorin och pecking order teorin som är välkända teorier inom finansiell litteratur. Vi fortsätter sedan med beskrivningar av hävstångsformeln, Ansoff s matris och avslutar med den finansiella tillväxtcykeln. 3.1 Inledning av finansiell teori Modigliani och Miller lade 1958 grunden för teorin om en optimal kapitalstruktur (Myers 2001). Deras teorier utgår från att ägaren vill maximera värdet på företaget, i en perfekt marknad (Hamberg, 2004). Deras första proposition visar att företagets värde är oberoende av hur företagets kapitalstruktur är uppbyggd, givet att företagets tillgångar och tillväxt också är konstanta (Ross, Westerfield & Jaffe, 2005). Alltså ingen kapitalstruktur är, för aktieägarna, bättre än den andra. Första propositionen säger även att oberoende av hur hög skuldsättningsgraden är så kommer kostnaden för kapitalet att vara konstant. Detta resultat är kanske det viktigaste inom finansiell ekonomi. (ibid) Andra propositionen säger att den förväntade avkastningen på eget kapital är positivt relaterat till skulderna vilket beror på att högre skuldsättningsgrad leder till större risker på det egna kapitalet (Ross, Westerfield, Jaffe, 2005). Den ökade risken leder till att aktieägarna kräver högre avkastning vilket gör att kostnaden för det egna kapitalet ökar (Myers 2001) Modigliani och Millers teori om att kapitalstrukturen inte spelade någon roll i företaget blev snabbt omdiskuterat. Detta främst för de inte tagit i beaktning hur skatterna påverkar företagets val av kapitalstruktur. (Hamberg, 2004) Vidare studier visade att när hänsyn till skatterna tas är företagets värde positivt relaterat till skulderna (Ross, Westerfield & Jaffe, 2005). Dessa studier visade också att ett företag som är skuldsatt betalar mindre skatt än ett företag som inte är skuldsatt vilket betyder att ett skuldsatt företaget har större värde. Av detta kan slutsatsen dras att företag ska välja en högre skuldsättningsgrad. (ibid) 3.2 Tradeoff teorin Modigliani och Millers teori har blivit mycket kritiserad främst på grund av att den inte bygger på verkliga antaganden som till exempel skattefördelar och eventuella konkurskostnader. I tradeoff teorin tas dessa aspekter i beaktande (Ross, Westerfield & Jaffe, 2005). Modigliani och Millers teori säger att företaget ska låna så mycket som möjligt medan denna teori säger att antagandet om kapitalstrukturen inte ska rationaliseras. Så den optimala kapitalstrukturen kan skilja sig åt mellan olika företag och branscher. (Brealey & Myers, 2003) Tradeoff teorin har sin betoning på skatter och säger att företaget ska låna upp till den grad där skattefördelarna av nuvarande skuld är lika stort som nuvarande värde på eventuella kostnader av finansiell nöd. Finansiell nöd är kostnaden för företaget vid en eventuell konkurs eller omorganisation och ökade agentkostnader när företagets kreditvärdighet ifrågasätts (Myers, 2001). Finansiell nöd behöver inte alltid leda till att företaget går i konkurs (Brealy, Myers & Marcus, 2001), men dessa finansiella problem 10

17 som kan leda till konkurs kan bli kostsamt (Hamberg, 2004). Desto mer företaget har i skuld desto större är risken att företaget hamnar i finansiell nöd och därmed blir de förväntade kostnaderna som uppstår vid konkurs högre. Detta kan leda till att företagets värde minskar om de har finansiella problem. (Myers, 2001) Kreditgivare förutser dessa kostnader och kräver då högre ränta som kompensation (Hamberg, 2004). Enligt tradeoff teorin ökar värdet på företaget så länge kostnaden för finansiell nöd är relativt liten, men i en punkt blir denna kostnad högre än skattefördelarna. I denna punkt maximerar skuldsättningsgraden företagets värde enligt tradeoff teorin. (Ross, Westerfield & Jaffe, 2005) Snabba förändringar i kapitalstrukturen medför oftast kostnader vilket leder till att det tar tid att förändra sin kapitalstruktur (Brealey & Myers, 2003). Skulle dessa kostnader inte uppstå skulle företagen kunna förändra sin kapitalstruktur fortare och då konstant ligga på sin optimala kapitalstruktur. Detta kan förklara varför företag med samma mål för skuldsättningsgraden ändå kan ha olika kapitalstruktur. (ibid) Enligt Tradeoff teorin bör också de företag som har höga lån och inte kan betala dessa inom några år med internt tjänade pengar ha nyemissioner, begränsa utdelningar eller sälja ut tillgångar för att återställa balansen i kapitalstrukturen. (Brealey & Myers, 2003) 3.3 Pecking order teorin Pecking order teorin är en av de mest inflytelserika teorierna som behandlar företagens kapitalstruktur och dess hävstångseffekt och är även en konkurrent till andra ledande empiriska modeller inom området (Frank & Goyal, 2003). Teorin gör antagandet att företaget verkar på en perfekt marknad och har mer information än vad investerare har, det vill säga att det förekommer asymmetrisk information (Myers & Majluf, 1984). Teorin menar att företagen följer en så kallad pecking order, vilket menas att företagen har en föredragen ordning vid val av finansieringsform (Brealy & Myers, 2003). Denna pecking order säger att företag föredrar intern finansiering (från tidigare vinster) före extern finansiering (Myers & Majluf, 1984). Om det ändå skulle finnas ett behov av extern finansiering så väljs denna efter vilken säkerhet den har, det vill säga ju högre säkerhet desto bättre. Detta leder till att lån väljs i första hand och (nytt) eget kapital i sista hand vid extern finansiering. (ibid) Ett företag som väljer att emittera aktier kan ge en positiv signal till investerare om att företaget visar möjlighet till tillväxt, men det kan även vara en negativ signal om aktierna övervärderas av investerarna. Övervärderingen som görs av investerarna kan bero på att de har för lite information för att göra en korrekt bedömning av aktievärdet (Myers, 2001). Myers & Majluf (1984) antog att företagets ägare i första hand ville göra existerande ägare nöjda, vilket leder till att företaget inte kommer att emittera undervärderade aktier eftersom det inte gynnar aktieägarna. När ett företag går ut med information om emission kommer priset att falla på aktierna för att informationen är asymmetrisk (Myers, 2001). Ägare som tror att aktierna är undervärderade kommer att välja att ta ett lån hellre än emittera ut aktier. Däremot kommer ägare som tror att aktievärdet är övervärderat att välja eget kapital som finansiering. Detta leder till att när företag försöker sälja aktier så finns det en stor misstanke att det är ett dåligt köp. (ibid) På grund av detta kommer ägare att föredra lån före eget kapital vid en investering med externt kapital (Brealy & Myers, 2003). 11

18 Teorin bör stämma överens med företag som möter kännbara problem med informationsasymmetri (Frank & Goyal, 2003). Små företag med hög tillväxt är ses ofta som företag som har hög informationsasymmetri. Motsats till hur dessa företag ses så beter de sig inte i enlighet med pecking order teorin. Det har visat sig under 70- och 80- talet att pecking order teorin egentligen fungerar bättre hos större företag, även om dessa företag vanligtvis inte anses ha problem med asymmetrisk information. (ibid) 3.4 Ansoff s matris För att kunna ta reda på vad de undersökta företagen har för strategisk inriktning för sina produkter och marknader kommer vi att ta hjälp av Ansoff s matris, som nedan presenteras. Modellen hjälper oss att placera företagen i olika fack beroende på vald strategi. När vi sedan är medvetna om vilket fack de hamnar i kan vi försöka se om strategival för produkter och marknader påverkar deras val av kapitalstruktur. En av Igor Ansoff s varaktigaste bidrag inom företagsstrategi från hans bok från 1965 är den modell som är kallad Ansoff s matris. Denna modell är användbar vid identifiering av ett företags inriktning för strategisk utveckling (Johnson, Scholes & Whittington, 2005). Matrisen tar i beaktning om företag använder sig av existerande produkter och marknader eller tar sig an nya produkter och marknader. (ibid) Figur 2 nedan illustrerar detta. Figur 2: Ansoff s matris (Johnson, Scholes & Whittington, 2005) Skydda/bygga Box A i figur 2 presenterar en strategi som innebär att företaget fokuserar på att bygga och skydda sin nuvarande position. Ett företag som befinner sig i denna position har flera inriktningar att välja. En av dessa inriktningar är konsolidering och innebär att företaget skyddar och stärker sin position i nuvarande marknad med nuvarande produkter. Eftersom denna marknadssituation ofta innebär att marknaden är i förändring, så kan företaget inte stanna upp. De måste anpassa och utveckla sina resurser och kompetenser för att de ska kunna behålla sin position. Konsolidering kan innebära att företaget måste skära ner på någon aktivitet, men det kan även innebära att de måste underhålla den marknadsandel de besitter. En annan inriktning är marknadspenetrering, vilket innebär att företaget ökar sin marknadsandel. En ökning av marknadsandelar kan bero på flera saker; att hela marknaden växer gör det lättare för ett 12

19 enskilt företag att växa, företaget kan ha resursproblem eftersom det kostar att öka marknadsandelar, ibland kan konkurrenter tillåta mindre företag, som inte anses vara något hot, att öka sina andelar. (Johnson, Scholes & Whittington, 2005) Produktutveckling Denna strategi innebär att företaget levererar modifierade eller helt nya produkter på den existerande marknaden, vilket visas i box B i figur 2. Produktutveckling kan vara nödvändigt för ett företags överlevnad, men kan även vara en ny betydande möjlighet. Produktutveckling kan ibland skapas med den kompetens som redan finns i företaget, men produktutveckling kräver oftast ny kompetens. Produktutvecklingsprocessen medför även dilemman för företaget eftersom skapandet av en ny produktlinje är dyrt, riskabelt och kan leda till olönsamhet. (Johnson, Scholes & Whittington, 2005) Marknadsutveckling Box C i figur 2 presenterar en strategi som innebär att företag använder sina existerande produkter på en ny marknad. Vad som kan vara den drivande orsaken till att företag väljer att gå in i nya marknader är till exempel: att de vill utveckla ny användning för de existerande produkterna, ha geografisk spridning eller se om produkten fungerar i nya marknadssegment. (Johnson, Scholes & Whittington, 2005) Diversifiering Diversifieringsstrategin innebär att företaget både går in i nya marknader och levererar nya produkter, vilket visas i box D i figur 2. Orsaker till att företag väljer en diversifieringsstrategi kan bero på flera saker. En orsak kan vara att effektiviteten i företaget ökar då existerande resurser och kompetenser används till nya produkter eller marknader. En annan orsak är att när ett företag breddar sitt utbud har de större chans att kunna öka sin makt på markanden. Företag kan även välja att diversifiera sig för att sprida risken till flera affärsverksamheter. Ofta väljer företag att diversifiera sig som en reaktion på miljöförändringar som sker runt omkring företaget. (Johnson, Scholes & Whittington, 2005) 3.5 Hävstångsformeln Det samband som finns mellan räntabilitet på eget kapital (Re), räntabiliteten på totalt kapital (Rt), genomsnittlig skuldränta (Rs) och skuldsättningsgraden (S/E) åskådliggörs nedan i hävstångsformeln (Johansson & Runsten, 2005). Re = Rt + (Rt-Rs)S/E Total risk = Affärsrisk + Finansiell risk Formel 2: Hävstångsformeln Räntabilitet är ett resultatmått som definieras som relationen mellan ett redovisningsmässigt resultat och kapital. Relationen mellan dessa variabler ska ge ett svar på hur kapitalet har förräntats. Räntabiliteten kan beräknas för olika kapitalmått, som till exempel eget kapital och totalt kapital. Räntabiliteten på eget kapital talar om vilken avkastning som resultatet ger på det egna kapitalet som ägarna har satsat. Räntabiliteten på totalt kapital talar däremot om vilken avkastning som resultatet ger på det totala kapitalet som används i företaget. (Johansson & Runsten, 2005) 13

20 Hävstångsformeln visar att Re påverkas av både Rt och (Rt-Rs)S/E. Skillnaden mellan Rt och Rs kallas förräntningsmarginalen och denna multiplicerad med skuldsättningsgraden ger som resultat det bidrag till Re som det lånade kapitalet lämnar (s.k. S/E-bidraget). När förräntningsmarginalen är positiv, det vill säga då Rt är större än Rs, blir S/E-bidraget positivt och högre ju högre S/E är. Om i motsatt fall Rs är högre än Rt, en negativ förräntningsmarginal, kommer S/E påverka Re negativt. Utifrån detta är en hög skuldsättningsgrad bara till godo för företaget om förräntningsmarginalen är positiv. (Johansson & Runsten, 2005) Formel 1 ovan kan kopplas samman med olika riskbegrepp. Affärsrisken (även kallad rörelserisken) är den spridning som kan finnas i Rt och den påverkas bland annat av företagets investeringspolitik, produktpolitik och prispolitik förutom finansieringspolitiken. Den finansiella risken påverkas däremot av hur företaget finansierar sin verksamhet, och den totala risken utgörs av rörelse- och finansiell risk tillsammans. (Johansson & Runsten, 2005) Hävstångsformeln kan skrivas om för att tydligare visa hur räntabiliteten på totalt kapital påverkas i sammanhanget (ibid). Re = Rt * (1+S/E) Formel 3: Omskrivning av Hävstångsformeln Genom ovanstående omskrivning av hävstångsformeln kan vi konstatera att ju högre skuldsättningsgrad, desto större effekten får en förändring av Rt på Re, vilket också kallas hävstångeffekt (Johansson & Runsten, 2005). Detta samband visar även varför företag bör anpassa sin skuldsättningsgrad efter affärsrisken. Detta förklarar varför företag med hög affärsrisk tenderar att ha låg skuldsättningsgrad. (ibid) 3.6 Den finansiella tillväxtcykeln Tillväxt, företagsstorlek och ålder på företaget är några faktorer som vi tror påverkar ett företags val av kapitalstruktur. Teorin som presenteras nedan kan ge oss en större förståelse för varför dessa faktorer kan ha en inverkan på kapitalstrukturen. Små företag kan tänkas ha en finansiell tillväxtcykel i vilken finansiella behov och valmöjligheter förändras allt eftersom företaget växer, får ökad erfarenhet, och blir mindre otydlig med sin information. Ett företags kapitalstruktur ändras beroende på företagets storlek och ålder. Denna teori är tänkt att ge en generell uppfattning av att olika finansieringskällor blir olika viktiga beroende var ett företag befinner sig i cykeln. Dock är cykelns finansieringsgränser inte definitiva, utan företag som befinner sig i en del av cykeln använder sig ibland av andra finansieringskällor än vad cykeln säger. (Berger & Udell, 1998) Mindre, yngre och mer informationsotydliga företag måste lita på inledande intern finansiering, kreditaffärer och/eller privata riskkapitalister (företagsänglar). Inledande intern finansiering behövs oftast i ett tidigt stadie av ett företags utveckling när entreprenören fortfarande utvecklar produkten eller konceptet för företaget och när företagets tillgångar är mest immateriella. Intern finansiering behövs även då företaget börjar småskalig produktion med en begränsad marknadsföring. Denna uppstartningsperiod är ofta associerad med framtagandet av en formell affärsplan vilken används som ett försäljningsdokument för att få finansiering av företagsänglar. Allt eftersom företaget växer får de tillgång till riskkapital och på skuldsidan tillgång till 14

C-UPPSATS. Kapitalstruktur och immateriella tillgångar

C-UPPSATS. Kapitalstruktur och immateriella tillgångar C-UPPSATS 2006:114 Kapitalstruktur och immateriella tillgångar En studie av svenska börsnoterade IT-företag Erik Holtrin Patrik Nyman Luleå tekniska universitet C-uppsats Företagsekonomi Institutionen

Läs mer

Biltillverkares skuldandel och dess påverkan på nyckeltal

Biltillverkares skuldandel och dess påverkan på nyckeltal Södertörns högskola Institutionen för Ekonomi och Företagande Kandidatuppsats 15 hp Finansiering Vårterminen 2009 Biltillverkares skuldandel och dess påverkan på nyckeltal En studie om världens åtta största

Läs mer

Grundläggande finansiell analys

Grundläggande finansiell analys TPYT16 Industriell Ekonomi Lektion 8 Finansiell analys Kassaflödesanalys Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi 1 Seminarium 8 (kap 23-24)

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Ekonomisk styrning Delkurs Finansiering

Ekonomisk styrning Delkurs Finansiering konomisk styrning elkurs Finansiering Föreläsning 8-9 Kapitalstruktur BMA: Kap. 17-19 Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@indek.kth.se Föreläsningarnas innehåll Företags finansieringskällor Mätning av företagets

Läs mer

Medicinsk statistik II

Medicinsk statistik II Medicinsk statistik II Läkarprogrammet termin 5 VT 2013 Susanna Lövdahl, Msc, doktorand Klinisk koagulationsforskning, Lunds universitet E-post: susanna.lovdahl@med.lu.se Dagens föreläsning Fördjupning

Läs mer

Finansiell risk och lönsamhet i Svenska fastighetsbolag under 2008

Finansiell risk och lönsamhet i Svenska fastighetsbolag under 2008 Beteckning : Institutionen för ekonomi Finansiell risk och lönsamhet Carita Fransson Juni 2010 Examensarbete - 15 hp, C-nivå Företagsekonomi Examensarbete i företagsekonomi Handledare: Bo Söderberg Sammanfattning

Läs mer

Lönsamhet/räntabilitet/avkastning Avkastning på eget kapital Avkastning på totalt kapital Vinstmarginal Kapitalomsättningshastighet

Lönsamhet/räntabilitet/avkastning Avkastning på eget kapital Avkastning på totalt kapital Vinstmarginal Kapitalomsättningshastighet Finansiell analys Utförs t ex för att: en långivare behöver underlag för att kunna besluta om han ska bevilja företaget ytterligare lån en aktieägare vill veta hur företaget har utvecklats för att få underlag

Läs mer

Sambandet mellan skuldsättningsgrad och avkastning på totalt kapital

Sambandet mellan skuldsättningsgrad och avkastning på totalt kapital Företagsekonomiska institutionen Examensarbete kandidatnivå FEKK01 VT 2009 Sambandet mellan skuldsättningsgrad och avkastning på totalt kapital - En studie av svenska börsnoterade fastighetsbolag 1988-2008

Läs mer

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Företagsekonomiska ämnesenheten i Sundsvall Ola Uhlin Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp Datum: 2010-05-08 Skrivtid:

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Skulder vs. Lönsamhet

Skulder vs. Lönsamhet Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomi Vårterminen 2011 Skulder vs. Lönsamhet en studie av företags koncernredovisningar på Nasdaq OMX large

Läs mer

Faktorer som påverkar valet av kapitalstuktur. Determinant factors on the choice of capital structure

Faktorer som påverkar valet av kapitalstuktur. Determinant factors on the choice of capital structure EXAMENSARBETE I FÖRETAGSEKONOMI Civilekonomprogrammet Faktorer som påverkar valet av kapitalstuktur En kvalitativ studie av svenska industriföretag Determinant factors on the choice of capital structure

Läs mer

Föreläsning G60 Statistiska metoder

Föreläsning G60 Statistiska metoder Föreläsning 3 Statistiska metoder 1 Dagens föreläsning o Samband mellan två kvantitativa variabler Matematiska samband Statistiska samband o Korrelation Svaga och starka samband När beräkna korrelation?

Läs mer

Skuldsättningens påverkan på lönsamhet

Skuldsättningens påverkan på lönsamhet Skuldsättningens påverkan på lönsamhet En kvantitiv undersökning av bolag noterade på NASDAQ OMX Stockholm Kandidatuppsats i Ekonomistyrning, 15hp Vårterminen 2015 Handledare: Andreas Hagberg Författare:

Läs mer

Ska åkerier leasa eller köpa?

Ska åkerier leasa eller köpa? Södertörns högskola Institutionen för Ekonomi och Företagande Kandidatuppsats 15 hp Finansiering Vårterminen 2012 Ska åkerier leasa eller köpa? Optimal kapitalstruktur för företag med stora investeringar

Läs mer

D-UPPSATS. Påverkar strategin kapitalanskaffningsbeslut för småföretag med hög tillväxt? En fallstudie med fem småföretag i Norrbotten

D-UPPSATS. Påverkar strategin kapitalanskaffningsbeslut för småföretag med hög tillväxt? En fallstudie med fem småföretag i Norrbotten D-UPPSATS 2007:019 Påverkar strategin kapitalanskaffningsbeslut för småföretag med hög tillväxt? En fallstudie med fem småföretag i Norrbotten Jeanette Andersson Johanna Groth Luleå tekniska universitet

Läs mer

Kapitalstruktur i svenska företag har branschtillhörighet en påverkan?

Kapitalstruktur i svenska företag har branschtillhörighet en påverkan? Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet HT 2015 Datum för inlämning: 2016-01-14 Kapitalstruktur i svenska företag har branschtillhörighet en påverkan? Linn Björk Herman

Läs mer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer Innehåll 1 Korrelation och regression Innehåll 1 Korrelation och regression Spridningsdiagram Då ett datamaterial består av två (eller era) variabler är man ofta intresserad av att veta om det nns ett

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Kapitalstruktur i svenska aktiebolag

Kapitalstruktur i svenska aktiebolag Kapitalstruktur i svenska aktiebolag En kvantitativ studie om olika faktorers påverkan på företagens kapitalstruktur Magisteruppsats i Företagsekonomi Externredovisning Vårterminen 2013 Handledare: Andreas

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-02-17 Tid: 09-11 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Valet av kapitalstruktur - En lönsam finansieringsstrategi för svenska börsföretag?

Valet av kapitalstruktur - En lönsam finansieringsstrategi för svenska börsföretag? Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatsuppsats 10 poäng Handledare: Åke Bertilsson Vårterminen 2005 Valet av kapitalstruktur - En lönsam finansieringsstrategi

Läs mer

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Att dra slutsatser från det insamlade materialet. Två metoder: 1. att generalisera från en mindre grupp mot en större grupp

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

Boksluts- och nyckeltalsinformation

Boksluts- och nyckeltalsinformation Datum Sida August 2014 1 (2) Boksluts- och nyckeltalsinformation Boksluts- och nyckeltalsinformation kan erhållas för alla svenska aktiva aktiebolag. Informationen omfattar som mest de fem senaste årens

Läs mer

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen Nyckeltal/relationstal Kassaflödesanalys är ett exempel på räkenskapsanalys.

Läs mer

LTH: Fastighetsekonomi 23-24 sep 2008. Enkel och multipel linjär regressionsanalys HYPOTESPRÖVNING

LTH: Fastighetsekonomi 23-24 sep 2008. Enkel och multipel linjär regressionsanalys HYPOTESPRÖVNING LTH: Fastighetsekonomi 23-24 sep 2008 Enkel och multipel linjär regressionsanalys HYPOTESPRÖVNING Hypotesprövning (statistisk inferensteori) Statistisk hypotesprövning innebär att man med hjälp av slumpmässiga

Läs mer

Företagsförvärv. - Likviditetens och konjunkturens påverkan vid förvärv. UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen Examensarbete D, HT 2008

Företagsförvärv. - Likviditetens och konjunkturens påverkan vid förvärv. UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen Examensarbete D, HT 2008 UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen Examensarbete D, HT 2008 Företagsförvärv - Likviditetens och konjunkturens påverkan vid förvärv Författare: Erik Högström Jacob Qvisth Handledare: Robert

Läs mer

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-08-23 Skrivtid: 3 timmar

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-08-23 Skrivtid: 3 timmar MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Företagsekonomiska ämnesenheten i Sundsvall Ola Uhlin Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp Datum: 2010-08-23 Skrivtid:

Läs mer

Kapitalstrukturens effekt på lönsamhet

Kapitalstrukturens effekt på lönsamhet 333333313 Södertörns högskola Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomi Vårterminen 2014 Kapitalstrukturens effekt på lönsamhet En studie av svenska företag Av: Jesper

Läs mer

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Market Timing och Företagens Kapitalstruktur

Market Timing och Företagens Kapitalstruktur Uppsala universitet Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats 15 HP Vårterminen 2013 Market Timing och Företagens Kapitalstruktur - Den svenska marknaden Författare: Patrik Lager Rikard Östling

Läs mer

NYCKELTALSFAKTA SCB-information. SCBs Branschnyckeltal

NYCKELTALSFAKTA SCB-information. SCBs Branschnyckeltal SCBs Branschnyckeltal SCBs Branschnyckeltal baseras på den årliga undersökningen Företagsstatistik för industri-, bygg- och tjänstesektorn. Syftet med SCBs Branschnyckeltal Syftet med SCBs Branschnyckeltal

Läs mer

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval Två innebörder av begreppet statistik Grundläggande tankegångar i statistik Matematik och statistik för biologer, 10 hp Informationshantering. Insamling, ordningsskapande, presentation och grundläggande

Läs mer

Kapitalstruktur i små företag

Kapitalstruktur i små företag Ämnesfördjupande arbete, kandidatnivå Kapitalstruktur i små företag - En kvantitativ och en kvalitativ studie Författare: Martin Andersson Stefan Kesak Christoffer Wallertz Handledare: Anders Jerreling

Läs mer

Omsättning, rörelseresultat och kapitalstruktur

Omsättning, rörelseresultat och kapitalstruktur Managementhögskolan Blekinge Tekniska Högskola Omsättning, rörelseresultat och kapitalstruktur Påverkas företags kapitalstruktur av förändringar i dess omsättning eller rörelseresultat? Mattias Lisstorp

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110319)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110319) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110319) Examinationen består av 10 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

Applicerbarheten i Modigliani och Millers teorem 50 år senare

Applicerbarheten i Modigliani och Millers teorem 50 år senare Södertörns högskola Institutionen för Ekonomi och Företagande Kandidatuppsats 15 hp Finansiering HT-terminen 2008 Programmet för Logistik och Ekonomi Applicerbarheten i Modigliani och Millers teorem 50

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) Måndag 14 maj 2007, Kl

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) Måndag 14 maj 2007, Kl Karlstads universitet Avdelningen för nationalekonomi och statistik Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) Måndag 14 maj 2007, Kl 08.15-13.15 Tillåtna hjälpmedel: Bifogad formelsamling, approximationsschema

Läs mer

C-UPPSATS. Hur resonerar småföretag med hög tillväxt kring sin kapitalanskaffning? En fallstudie med fyra småföretag i Luleåregionen

C-UPPSATS. Hur resonerar småföretag med hög tillväxt kring sin kapitalanskaffning? En fallstudie med fyra småföretag i Luleåregionen C-UPPSATS 2006:105 Hur resonerar småföretag med hög tillväxt kring sin kapitalanskaffning? En fallstudie med fyra småföretag i Luleåregionen Jeanette Andersson Johanna Groth Luleå tekniska universitet

Läs mer

AID:... För definitioner se läroboken. För att få poäng krävs mer än att man bara skriver ut namnet på förkortningen.

AID:... För definitioner se läroboken. För att få poäng krävs mer än att man bara skriver ut namnet på förkortningen. Lösningsförslag aktiedelen Tenta augusti 11, 2014 Uppgift 1 (4 poäng) 2014-08-25 Definiera kortfattat följande begrepp a) CAPM b) WACC c) IRR d) Fria kassaflöden För definitioner se läroboken. För att

Läs mer

Företagsvärdering ME2030

Företagsvärdering ME2030 Företagsvärdering ME2030 24/3 Principer för värdering Jens Lusua DCF-valuation Frameworks LAN-ZWB887-20050620-13749-ZWB Model Measure Discount factor Assessment Enterprise DCF Free cash flow Weighted average

Läs mer

, s a. , s b. personer från Alingsås och n b

, s a. , s b. personer från Alingsås och n b Skillnader i medelvärden, väntevärden, mellan två populationer I kapitel 8 testades hypoteser typ : µ=µ 0 där µ 0 var något visst intresserant värde Då användes testfunktionen där µ hämtas från, s är populationsstandardavvikelsen

Läs mer

Finansiella samband HÄVSTÅNGSSAMBANDET

Finansiella samband HÄVSTÅNGSSAMBANDET Finansiella samband HÄVSTÅNGSSAMBANDET Å 1 1 1 Hävstångssambandet framhäver effekten av finansieringsstrukturen. Avkastningskraven på eget kapital och på totalt kapital/sysselsatt kapital/operativ kapital

Läs mer

Linjär regressionsanalys. Wieland Wermke

Linjär regressionsanalys. Wieland Wermke + Linjär regressionsanalys Wieland Wermke + Regressionsanalys n Analys av samband mellan variabler (x,y) n Ökad kunskap om x (oberoende variabel) leder till ökad kunskap om y (beroende variabel) n Utifrån

Läs mer

Övningarnas innehåll. 6. Analyser och framtid. 5. Försäljning, marknadsföring och kundens bemötande. 4. Operationer II: Processer och kostnadsanalys

Övningarnas innehåll. 6. Analyser och framtid. 5. Försäljning, marknadsföring och kundens bemötande. 4. Operationer II: Processer och kostnadsanalys Övningarnas innehåll 6. Analyser och framtid 5. Försäljning, marknadsföring och kundens bemötande 4. Operationer II: Processer och kostnadsanalys 3. Operationer I: Produkter och produktion 2. Kassa- och

Läs mer

Affärsriskens påverkan på kapitalstrukturen

Affärsriskens påverkan på kapitalstrukturen Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet Företagsekonomiska institutionen FEK 582 Vt 2007 Affärsriskens påverkan på kapitalstrukturen Författare: Cecilia Englén Tomas Johansson Sara Ögren Handledare: Maria

Läs mer

Hypotesprövning. Andrew Hooker. Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University

Hypotesprövning. Andrew Hooker. Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Hypotesprövning Andrew Hooker Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Hypotesprövning Liksom konfidensintervall ett hjälpmedel för att

Läs mer

Tal Vattenfalls extrastämma

Tal Vattenfalls extrastämma Promemoria 2012-11-27 Finansdepartementet Tal Vattenfalls extrastämma Tack för ordet! Låt mig först säga att den här stämman är viktig; vi kommer idag bestämma de övergripande målen för bolaget samt få

Läs mer

Uppgift 1. Produktmomentkorrelationskoefficienten

Uppgift 1. Produktmomentkorrelationskoefficienten Uppgift 1 Produktmomentkorrelationskoefficienten Både Vikt och Längd är variabler på kvotskalan och således kvantitativa variabler. Det innebär att vi inte har så stor nytta av korstabeller om vi vill

Läs mer

Errata plus tillägg till Principbaserad redovisning upplaga 5

Errata plus tillägg till Principbaserad redovisning upplaga 5 Errata plus tillägg till Principbaserad redovisning upplaga 5 Faktaboken. Lägg till följande på sidan 160 i faktarutan om Progressiv avskrivning. Progressiv avskrivning (progressive balance depreciation)

Läs mer

Fråga 5.. poäng (3p) Fråga 4.. poäng (6p)

Fråga 5.. poäng (3p) Fråga 4.. poäng (6p) Industriell ekonomi Provmoment: Salstentamen, 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 160531 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Räknedosa Totalt antal poäng på tentamen: 20p För att få respektive betyg

Läs mer

Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-11-09 Tid: 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0007N Företagsanalys Datum Material Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdad av Beatrice Beskriva processen med att

Läs mer

Kapitalstruktur i byggmästarbildade bostadsrättsföreningar

Kapitalstruktur i byggmästarbildade bostadsrättsföreningar Högskolan i Halmstad Sektionen för ekonomi och teknik Bygg- och fastighetsekonomprogrammet VT 2014, 15 HP Kapitalstruktur i byggmästarbildade bostadsrättsföreningar En kvalitativ studie om vad som påverkar

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Placeringskod. Blad nr..av ( ) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng)

Placeringskod. Blad nr..av ( ) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng) Diskutera kortfattat skillnaderna mellan eget kapital (aktiekapital) och främmande kapital (lån) (minst 3 relevanta skillnader * 2 poäng/skillnad = 6 poäng) Uppgift/Fråga: 2

Läs mer

Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2 Metoduppgift 4

Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2 Metoduppgift 4 Problemformulering Högerpopulistiska partier får mer och mer inflytande och makt i Europa. I Sverige är det sverigedemokraterna som enligt opinionsundersökningar har fått ett ökat stöd bland folket. En

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ)

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) Juli 2014 - juni 2015 Nettoresultat av valutahandel: 475 tkr. Resultat före skatt: 13 tkr. Resultat per aktie före skatt: 0,01 kr. Valutafonden beräknas starta

Läs mer

Föreläsning G60 Statistiska metoder

Föreläsning G60 Statistiska metoder Föreläsning 9 Statistiska metoder 1 Dagens föreläsning o Regression Regressionsmodell Signifikant lutning? Prognoser Konfidensintervall Prediktionsintervall Tolka Minitab-utskrifter o Sammanfattning Exempel

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 1 Disposition 1. Metod och branschbeskrivning 2. Slutsatser 3. Företagets finansiella situation 4. Behov av finansiering 5. Tillgång till finansiering 6. Planerade

Läs mer

Kommun och landsting 2016

Kommun och landsting 2016 SVENSKT KVALITETSINDEX Kommun och landsting 2016 SKL 1 Vid frågor eller för ytterligare information: Johan Parmler 0731-51 75 98 Johan.Parmler@kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX 2 Förord Svenskt

Läs mer

Finansieringsbeslut och kapitalstruktur

Finansieringsbeslut och kapitalstruktur Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Vårtermin 2007 Finansieringsbeslut och kapitalstruktur En jämförande studie om finansieringsbeslut

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

Läs noggrant informationen nedan innan du börjar skriva tentamen

Läs noggrant informationen nedan innan du börjar skriva tentamen Tentamen i Statistik 1: Undersökningsmetodik Ämneskod S0006M Totala antalet uppgifter: Totala antalet poäng Lärare: 5 25 Mykola Shykula, Inge Söderkvist, Ove Edlund, Niklas Grip Tentamensdatum 2013-03-27

Läs mer

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK GSJUK13v Tentamenskod: Tentamensdatum: 2015 10 02 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %).

Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %). NFO DRIVES AB (Publ.) Org.nr 556529-9293 Delårsrapport 1/1 30/9 2012 Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %). Resultat efter skatt

Läs mer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer Innehåll 1 Hypotesprövning Innehåll Hypotesprövning 1 Hypotesprövning Inledande exempel Hypotesprövning Exempel. Vi är intresserade av en variabel X om vilken vi kan anta att den är (approximativt) normalfördelad

Läs mer

Kapitalstruktur i Fastighetsbolag

Kapitalstruktur i Fastighetsbolag Kapitalstruktur i Fastighetsbolag En flermetodsstudie på Svenska Fastighetsbranschen Marcus Johansson Martin Bällstav 2015 Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Företagsekonomi Finansiering

Läs mer

Tentamen i Statistik, STG A01 och STG A06 (13,5 hp) Torsdag 5 juni 2008, Kl

Tentamen i Statistik, STG A01 och STG A06 (13,5 hp) Torsdag 5 juni 2008, Kl Karlstads Universitet Avdelningen för Nationalekonomi och Statistik Tentamen i Statistik, STG A0 och STG A06 (3,5 hp) Torsdag 5 juni 008, Kl 4.00-9.00 Tillåtna hjälpmedel: Bifogad formelsamling, approximationsschema

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Finansiella definitioner

Finansiella definitioner Finansiella definitioner Eniro presenterar vissa finansiella mått i delårsrapporten som inte definieras enligt IFRS. Eniro anser att dessa mått ger värdefull kompletterande information till investerare

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

AID:... Uppgift 1 (2 poäng) Definiera kortfattat följande begrepp. a) IRR b) APR c) Going concern d) APV. Lösningsförslag: Se Lärobok och/alt Google.

AID:... Uppgift 1 (2 poäng) Definiera kortfattat följande begrepp. a) IRR b) APR c) Going concern d) APV. Lösningsförslag: Se Lärobok och/alt Google. Notera att det är lösningsförslag. Inga utförliga lösningar till triviala definitioner och inga utvecklade svar på essä-typ frågor. Och, att kursen undervisas lite olika år från år. År 2013 mera från Kap

Läs mer

Bestämmande faktorer för kapitalstruktur

Bestämmande faktorer för kapitalstruktur Bestämmande faktorer för kapitalstruktur En kvantitativ studie i fastighetsbranschen Seminariearbete C-nivå i Industriell och finansiell ekonomi Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Höstterminen

Läs mer

Statistik och epidemiologi T5

Statistik och epidemiologi T5 Statistik och epidemiologi T5 Anna Axmon Biostatistiker Yrkes- och miljömedicin Dagens föreläsning Fördjupning av hypotesprövning Repetition av p-värde och konfidensintervall Tester för ytterligare situationer

Läs mer

Tentamen: Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5hp distans (D1) & campus (T1), ht12

Tentamen: Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5hp distans (D1) & campus (T1), ht12 Tentamen: Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5hp distans (D1) & campus (T1), ht12 Datum: 2013-01-18 Tid: 09.00-12.00 (En student med förlängd skrivtid skriver 09.00-13.00) Plats:

Läs mer

Kassaflödesanalys. SSABs kassaflödesanalys. Kap 24 Kassaflödesanalys Kap 25 Utvidgad finansiell analys. Koncernen. ME1001 Industriell ekonomi GK

Kassaflödesanalys. SSABs kassaflödesanalys. Kap 24 Kassaflödesanalys Kap 25 Utvidgad finansiell analys. Koncernen. ME1001 Industriell ekonomi GK Kassaflödesanalys Kap 24 Kassaflödesanalys Kap 25 Utvidgad finansiell analys ME1001 Industriell ekonomi GK 1 2011 Vt period 4 Tomas Sörensson 1 SSABs kassaflödesanalys Koncernen Koncernens kassaflödesanalys

Läs mer

FACIT (korrekta svar i röd fetstil)

FACIT (korrekta svar i röd fetstil) v. 2013-01-14 Statistik, 3hp PROTOKOLL FACIT (korrekta svar i röd fetstil) Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Syftet med denna laboration är att ni med hjälp av MS Excel ska fortsätta

Läs mer

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Verksamhets- och branschrelaterade risker Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och

Läs mer

Restid och resebeteende

Restid och resebeteende Lunds universitet Ht 2010 Nationalekonomiska institutionen Handledare: Jerker Holm Restid och resebeteende - Hur en minskning av tågets restid kan få flygresenärer att övergå till tåget. Författare: Max

Läs mer

Kapitalstruktur i svenska aktiebolag

Kapitalstruktur i svenska aktiebolag Södertörns högskola Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomi Vårterminen 2014 Kapitalstruktur i svenska aktiebolag En studie om påvisade faktorers egentliga påverkan

Läs mer

Inventering av kommunägda företag 2000

Inventering av kommunägda företag 2000 Inventering av kommunägda företag 2000 OE0108 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

Läs mer

Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel. Hot & Cold Grupp F

Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel. Hot & Cold Grupp F Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel Hot & Cold Grupp F!! Hur gick det för er? Jämförelse med tidigare plan Initialt följde vi vår plan fram till det första marknadsmötet då vi

Läs mer

Halvårsrapport januari juni 2012

Halvårsrapport januari juni 2012 Västerås Stockholm Provinsfastigheter I AB (publ) Obligationslån 8,5 % Allokton I 2015 Januari juni 2012 April juni 2012 Nettoomsättning för perioden uppgick till Nettoomsättning för perioden uppgick till

Läs mer

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 20 mars 2015 9 14

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 20 mars 2015 9 14 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISK STATISTIK Tentamen för kursen Linjära statistiska modeller 20 mars 2015 9 14 Examinator: Anders Björkström, bjorks@math.su.se Återlämning: Fredag 27/3 kl 12.00, Hus 5,

Läs mer

Omsättning 2013 (Mkr)

Omsättning 2013 (Mkr) Axfood är idag en av de största aktörerna inom dagligvaruhandeln i norden. Aktien har gett en stabil direktavkastning, samtidigt har värdet ökat med ungefär 15 % per år de senaste 14 åren. De senaste dagarna

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Delårsrapport januari mars 2013

Delårsrapport januari mars 2013 Västerås Gävle Provinsfastigheter I AB (publ) Obligationslån 8,5 % Allokton I 2015 Januari 2013 Nettoomsättning för perioden uppgick till 21,0 (33,2) MSEK Bruttoresultat för perioden uppgick till 5,9 (9,5)

Läs mer

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 16 augusti 2007 9 14

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 16 augusti 2007 9 14 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISK STATISTIK Tentamen för kursen Linjära statistiska modeller 16 augusti 2007 9 14 Examinator: Anders Björkström, tel. 16 45 54, bjorks@math.su.se Återlämning: Rum 312, hus

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

I SVENSKA MIKROFÖRETAG

I SVENSKA MIKROFÖRETAG CER ING OM CENTRUM FÖR FORSKN ER EKONOMISKA RELATION RAPPORT 2014:2 R E R O T K A F S T E H M A S N Ö L I SVENSKA MIKROFÖRETAG Lönsamhetsfaktorer i svenska mikroföretag Darush Yazdanfar Denna studie identifierar

Läs mer

OMTENTAMEN I GRUNDLÄGGANDE STATISTIK FÖR EKONOMER

OMTENTAMEN I GRUNDLÄGGANDE STATISTIK FÖR EKONOMER STOCKHOLMS UNIVERSITET Statistiska institutionen Termeh Shafie OMTENTAMEN I GRUNDLÄGGANDE STATISTIK FÖR EKONOMER 2012-04-16 Skrivtid: 15.00-20.00 Hjälpmedel: Miniräknare utan lagrade formler eller text,

Läs mer

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1(6) PCA/MIH Johan Löfgren 2016-11-10 Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1 Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar varje år statistik över elevprestationer

Läs mer