D-UPPSATS. Påverkar strategin kapitalanskaffningsbeslut för småföretag med hög tillväxt? En fallstudie med fem småföretag i Norrbotten

Transkript

1 D-UPPSATS 2007:019 Påverkar strategin kapitalanskaffningsbeslut för småföretag med hög tillväxt? En fallstudie med fem småföretag i Norrbotten Jeanette Andersson Johanna Groth Luleå tekniska universitet D-uppsats Företagsekonomi Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Redovisning och styrning 2007:019 - ISSN: ISRN: LTU-DUPP--07/019--SE

2 Förord Vi vill inleda denna uppsats med att tacka de företag som ställt upp på våra intervjuer och därmed gjort vår uppsats genomförbar. Vi vill rikta vår tacksamhet till Robert Karlsson på Div A fashion AB, Eva Modig på Telefonpassningen i Norr AB, Leif-Erik Bergström på Rör City i Luleå AB, Mats Welberg på Brand och Säkerhet i Norr AB samt Carl Göte Lindström på Lindströms Transport i Luleå AB som ställt upp och svarat på våra frågor. Vidare vill vi tacka vår handledare Hans Lundberg för värdefulla synpunkter och den hjälp vi fått under vårt uppsatsskrivande. Vi vill även tacka våra studiekamrater för den konstruktiva kritik och det stöd vi fått ta del av under uppsatsseminarierna. Till sist vill vi också tacka varandra för ett gott samarbete under ytterligare en uppsats. Luleå Jeanette Andersson Johanna Groth

3 Sammanfattning Strategier påverkar hur företagens kapitalstruktur ser ut, dessa används för en effektiv fördelning av företagets resurser så att de uppsatta målen ska kunna nås. Strategin kan sträcka sig över olika tidsintervall, de kan vara generella och övergripande men också väldigt specifika för vissa aktiviteter. Strategin bygger på yttre omständigheter och hur företagets önskade position ser ut inför framtiden. Ett företags strategi är nödvändig för alla beslut som tas inom företaget. De flesta företag vill växa, därför kan även tillväxtstrategier vara viktiga för företag att ta i beaktande för att få en stabil och planerad tillväxt. För att kunna följa strategin och finansiera företaget krävs kapital. I Sverige är 95 procent av alla företag småföretag med färre än 50 anställda. Småföretag har begränsade valmöjligheter när finansieringsform ska väljas, detta kan bero på att företaget har för lite att lämna i säkerhet eller att framtiden ser osäker ut. Det är tidskrävande och komplicerat för småföretaget att ta reda på vilken typ av finansieringsform som är det bäst lämpade för varje enskild investering. Val av finansieringsform är mycket viktigt för småföretag i tillväxtfasen, då mycket kapital krävs på kort tid för att företaget ska kunna klara av att finansiera tillväxten. Syftet med denna uppsats är att undersöka om småföretagens strategi påverkar val av finansieringsform. Undersökningen genomfördes i form av fallstudier, där undersökningen inte visade någon tydlig koppling mellan strategi och finansieringsform. Undersökningen visade att oavsett strategi är det egna genererade kapitalet att föredra eftersom att ledaren i småföretaget vill bibehålla handlingsfrihet och självständighet. Banklån kan ofta också vara ett alternativ om småföretagets ledare anser att ett banklån behövs samt att bankkontakten fungerar väl.

4 Abstract Strategies influences what the companies capital structure looks like, these are used to efficiently distribute the companies resources to enable the company to reach its defined goals. The strategy can reach over various time intervals, they can be general and comprehensive but also very specific for certain activities. The strategy is built on external circumstances and what the wanted position is for company s in the future. A company s strategy is necessary for all decisions taken within the company. Most companies want to grow, therefore a strategy for how to enhance the growth is important to enable a stable and well planned growth should be taken into consideration. To be able to follow the strategy and finance the company, capital is required. In Sweden 95 percent of all companies are small companies with less than 50 employees. The small companies have limited choices when it comes to choose the form for finances, this might depend on that the company does not have enough to leave as collateral security or that the future is uncertain. It is time consuming and complicated for the smaller companies to find what forms of finance that are best suited for each separate investment. The choice of finance is very important for small companies in their potential growth, as very much capital is need in a short period of time to enable the company to finance its growth. The purpose of this composition is to look into if the companies strategy influences their choice of finance. The inquiry was performed as a case study, the inquiry did not show any clear connection between the strategy and the form for financing. The inquiry showed independent of the strategy it is the capital generated by the company, that is to be preferred due to the fact that the manager wishes to maintain independence and the liberty of action. A bank loan can also be an alternative if the manager finds it necessary and that the contact with the bank office is a good one.

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Problemdiskussion Syfte Definitioner Uppsatsens fortsatta disposition Metod Ämnesval Angreppssätt Litteraturstudie Fallstudie Val av fallstudieobjekt Empiriinsamling Metod för sammanställning av analys Metodproblem Teoretisk referensram Strategi Bowmans strategiska klocka Ansoffsmatrisen tillväxt strategier Teorier för val av finansieringsform The Static trade off model Pecking order Analysmodell för den teoretiska referensramen Empiri Div A fashion AB Telefonpassning i Norr AB Rör City i Luleå AB Brand och säkerhet i Norr AB Lindströms Transport i Luleå AB Sammanställning av empiri Analys Allmänt Strategi Val av finansieringsform Jämförelse mot vår tidigare studie Koppling mellan strategival och val av finansieringsform Slutsatser Slutsatser om småföretags strategier påverkar deras val av finansieringsform Avslutande diskussion Förslag till fortsatt forskning Litteraturförteckning... 32

6 FIGURFÖRTECKNING Figur 1. Bowmans strategiska klocka modifierad till svenska... 9 Figur 2. Ansoffsmatrisen Figur 3. Pecking order modellen.. 14 Figur 4. Analysmodellen Figur 5. Sammanställning av fallstudieföretagen i analysmodellen TABELLFÖRTECKNING Tabell 1. Sammanställning av empiri Tabell 2. Sammanställning av fallstudieföretagen BILAGOR Bilaga 1. Finansieringsformer Bilaga 2. Intervjuguide

7 INLEDNING 1. Inledning I detta kapitel kommer vi att introducera läsaren i ämnesområdet för att sedan presentera det problemområde vi behandlat. Detta i sin tur leder fram till uppsatsens syfte samt de definitioner vi gjort. Sist i kapitlet presenteras hur uppsatsens fortsatta disposition ser ut. 1.1 Problemdiskussion De flesta företag använder sig av strategier, antingen medvetna, omedvetna, nedskrivna eller endast existerande i affärsidén. Strategier började användas för att företagets resurser skulle räcka för att uppnå företagets uppsatta mål. Strategier är de övergripande och generella aktivitetsstrukturer som sträcker sig över ett längre tidsperspektiv i ett företag. Företagsstrategin bestäms av företagets relation till omgivningen och påverkas av faktorer som exempelvis rådande konkurrensförhållanden, in- och utträdesbarriärer till olika marknader, maktförhållanden, legala och institutionella normer med mera. Ett företagets strategi beskrivs utifrån de olika dimensionerna såsom aktuell och önskad framtida position. (Johnson, Scholes & Whittington 2005) Enligt Bengtsson och Skärvad (2001) är ett företags strategi essentiellt för alla beslut som tas, frångås strategin skapas en obalans i företaget. Det finns många olika modeller för företagsstrategier, exempelvis så finns Bowmans strategiska klocka som bygger på att företag antingen kan konkurrera med pris eller kundupplevt värde eller möjligen både och (Faulkner & Bowman, 1995). Ansoffsmatrisen visar en rad olika tillväxtstrategier som utgår från vilken marknad och med vilken produkt som företaget vill konkurrera (Söderman, 2002). Ett företags strategi påverkar valet av kapitalstruktur, vill företaget exempelvis växa för framtiden kommer mer kapital att krävas. (Anderson & Groth, 1997). Varannan småföretagare har problem med att skaffa nödvändigt kapital, bland företag som befinner sig i tillväxtfasen är andelen ännu högre. I dagsläget finns det ingen generell brist på kapital i Sverige, men det är svårt för många småföretagare att hitta rätt bland de olika alternativen. Att hitta rätt finansieringsform för småföretag är komplicerat och tar ofta lång tid. Det är viktigt för småföretagen att de undersöker möjligheterna som finns vid finansiering och att de utgår från sina förutsättningar, samt gör en bedömning av de för- och nackdelar som finns med de olika finansieringsformerna. Många småföretagare känner inte till vilka möjligheter som finns, utan de flesta tycker att processen med att hitta rätt finansieringsform är krånglig och tar tid. Därmed struntar många småföretagare i denna process vilket kan hämma företagens tillväxtmöjligheter. Undersökningen visade också att endast 8 procent av småföretagen finansierar sin tillväxt med lånat kapital. ( Även Landström (1988) belyser att småföretag i Sverige ofta har en alltför svag kapitalbas för att kunna växa och att de egna vinstmedlen sällan räcker till och därför kan det komma att krävas extern finansiering. Val av finansieringsform för småföretag beror på en rad olika kriterier och utgångspunkter, exempelvis risker och kostnader (Landström, 2003). Det finns ett antal 1

8 INLEDNING olika teorier om hur företag väljer finansieringsform. Utgångspunkten för de flesta av dessa teorier är Modigliani och Millers (1958) modell som visar på att oavsett skuldsättningsgrad så har företaget lika högt värde. En vidareutveckling av denna teori är Trade-off modellen av Chirinko och Singha (2000) som tar upp olika för- och nackdelar som skall vägas in när valet skall göras mellan att finansiera med eget kapital eller lån. En ytterligare omarbetning av dessa teorier är Mayers och Maljufs (1984) Pecking order modell, denna teori bygger på att företag i första hand vill finansiera sin verksamhet med eget genererat kapital, sedan med extern finansiering och till sist med nytt eget kapital. Landström (2003) anser att småföretag med en hög tillväxt har ett stort behov av finansiering för att klara av de investeringar som behövs för att de skall kunna fortsätta växa. Enligt Myers (1984) är handlingsfriheten en viktig aspekt när många småföretagare skall välja typ av finansiering. Bruns (2003) anser att det är svårt för småföretagen att få tillgång till kapital från bankerna, detta eftersom att småföretag sällan har tillräckligt med säkerhet att lämna. I vår tidigare undersökning valde vi ut fyra stycken fallstudieföretag, där alla företagen var småföretag, aktiebolag och hade en hög tillväxt i Norrbotten. Enligt den tidigare studien visade det sig att de valda småföretagen har finansierat sin tillväxt genom eget genererat kapital och vill även fortsätta med det i framtiden. Det egna genererade kapitalet hjälper småföretagen att behålla handlingsfriheten och kontrollen över företaget. Utifrån denna undersökning ansåg vi det intressant att vidare undersöka om det finns något annat som påverkar valet av finansieringsform, där vi valde att se på strategier. (Andersson & Groth, 2006) 1.2 Syfte Uppsatsens syfte är att undersöka om strategier påverkar småföretag med hög tillväxt när de ska välja finansieringsform. 1.3 Definitioner Småföretag Vi har i denna uppsats valt att följa EU:s definitioner för mikro- och småföretag som trädde i kraft 1 januari 2005 med vissa av oss gjorda förändringar. EU definition: Mikroföretagen sysselsätter färre än 10 personer samt att årsomsättningen och balansomslutningen inte får överstiga 2 miljoner euro. Småföretag definieras som ett företag som sysselsätter mellan 10 och 49 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 10 miljoner euro per år. ( Det som vi i denna uppsats benämner som småföretag är företag med mellan 1 och 49 anställda och en omsättning på maximalt 10 miljoner Euro per år. Tillväxt Ett företags tillväxt kan beskrivas med en rad olika mått, några av de mest förekommande är enligt Nilsson, Isaksson och Martikainen (2002): förändring i antal anställda, förändring av omsättning, förändring av vinst, förändring i summa tillgångar och förändring i eget kapital. Nilsson et al (2002) menar vidare att vilken eller vilka mått som bäst beskriver tillväxten beror på från vilket perspektiv tillväxten skall mätas. Det traditionella sättet att definiera tillväxt är genom omsättningsökning. (ibid) Enligt 2

9 INLEDNING Davidsson (2001) är omsättning det bästa måttet för tillväxt i småföretag. Utifrån Nilsson et al (2002) och Davidsson (2001) så har vi i denna uppsats valt att definiera hög tillväxt som en omsättningsökning mellan år 2004 och 2005 på minst 50 procent, de två åren innan måste de även ha haft en positiv tillväxtökning. Eget genererat kapital Med eget genererat kapital menar vi att ägarna låter vinster stanna kvar i företaget som sedan kan utnyttjas till bland annat investeringar. (se bilaga 1) Extern finansiering Med extern finansiering menas att företagen ordar finansiering utifrån som till exempel banklån, ALMIs företagslån, riskkapital från privata investerare, leverantörskredit, starta eget bidrag, checkräkningskredit, factoring och leasing. (se bilaga 1) Nytt eget kapital Med nytt eget kapital menar vi att ägarna går in med nya medel i företaget. (se bilaga 1) 1.4 Uppsatsens fortsatta disposition Kapitel 1 i detta kapitel har läsaren fått en första inblick i vad uppsatsen kommer att handla om, uppsatsens syfte samt de definitioner som gjorts. Sist i kapitlet redogör vi för hur uppsatsens fortsatta disposition ser ut. Kapitel 2 redogör för vårt metodologiska tillvägagångssätt samt de metodproblem som förknippas med den valda metoden. Kapitel 3 består av den teoretiska referensramen där vi inledningsvis kommer att redogöra för olika modeller rörande strategier. Därefter presenteras olika teorier som kan tillämpas vid val av finansieringsform. Vi kommer också att nämna kort om de relevanta finansieringsformerna som finns för våra valda fallstudieföretag. Sist i detta kapitel presenteras vår analysmodell. Kapitel 4 redogör för våra fallstudieföretag och därefter följer en redogörelse för de personliga intervjuerna vi har genomfört. Kapitel 5 innehåller analys och tolkningar av våra personliga intervjuer. Vi försöker identifiera hur småföretagarnas strategier påverkar deras val av finansieringsform. Detta kommer sedan att kopplas till den teoretiska referensramen och vår analysmodell. Kapitel 6 är det avslutande kapitlet, där presenteras våra slutsatser. Sist i kapitlet kommer vi att ge förslag till fortsatt forskning inom ämnet. 3

10 METOD 2. Metod I detta kapitel kommer vi att beskriva vilket metodologiskt tillvägagångssätt vi använt oss av för vårt uppsatsarbete. Vi kommer att presentera ämnesval, angreppssätt, litteraturstudie, fallstudie, val av fallstudieobjekt, empiriinsamling samt den metod vi använt oss av för sammanställning av analys. Sist i kapitlet kommer vi att också att redogöra för de metodproblem som är förknippade med vårt val av metodologiskt tillvägagångssätt. 2.1 Ämnesval Idag har ungefär 99 procent av Sveriges samtliga företag färre än 50 anställda och benämns därför som småföretag (NUTEK, 2002). I regeringsförklaringen 2006 nämnde statsminister Fredrik Reinfeldt att småföretagarna är nyckeln till Sveriges framtid och genom dessa skall Sverige lyftas (Lidström & Littorin, 2006). Vi valde detta ämne eftersom att det är aktuellt och intressant med småföretag samt att undersöka de svårigheter som finns kring finansiering. En ytterligare faktor som bidrog till valet av ämne var den uppsats vi skrev under våren 2006, där vi behandlade hur småföretag med hög tillväxt resonerar kring sin kapitalanskaffning. Vi ville fortsätta på samma spår men i denna uppsats valde vi att utöka antalet fallstudieföretag samt att vi även valde väga in hur småföretagens strategier påverkar dess val av finansieringsform. 2.2 Angreppssätt Enligt Arbnor och Bjerke (1994) skall ett antal val göras då det gäller forskning. Ett av dessa val är att utreda vilken slags kunskap forskaren avser att framställa. Därför blir det viktigt att klargöra det kunskapsteoretiska synsätt som använts. En kunskapsteoretisk målsättning med vår studie har varit att öka förståelsen kring hur småföretagens strategier styr deras val av finansieringsform. Arbnor och Bjerke (1994) anser att valet av metodsynsätt sker mot bakgrund av undersökarens verklighetsuppfattning och de nämner tre olika angreppssätt på forskningsmetodik. Dessa är; det analytiska synsättet, systemsynsättet samt aktörsynsättet. Enligt Arbnor och Bjerke (1994) kan två ytterligheter urskiljas när det gäller verklighetsuppfattning. Den ena av dessa två utgörs av uppfattningen av att det existerar en objektiv verklighet, oberoende av aktörerna, denna uppfattning kallas det analytiska synsättet. Den andra ytterligheten utgörs av uppfattningen att det inte existerar någon objektiv, av aktörerna, oberoende verklighet, detta synsätt kallas aktörsynsättet. Arbnor och Bjerke (1994) menar att verkligheten enligt detta synsätt är en social konstruktion vilken skapas utifrån människan själv. Aktörsynsättet vill redogöra för de dialektiska sambanden, vilket innebär att samband försöker förstås mellan olika aktörers tolkningar relativt olika innebördsstrukturella nivåer. Arbnor och Bjerke (1994) menar vidare på att en individs verklighetsuppfattning inte behöver vara renodlat analytiskt eller aktörsorienterat utan den kan innehålla komponenter från båda dessa synsätt. Metodsynsättet i vår uppsats kommer därmed vara 4

11 METOD av både analytisk- och aktörsorienterad karaktär, eftersom att vi ville få fram aktörernas synpunkter men även analysera och jämföra fallstudieföretagen mot varandra. Vår undersökning baserades på kvalitativa fallstudier med fem småföretag i fem olika branscher i Norrbotten som undersökningsobjekt. Vi ansåg att detta undersökningssätt lämpade sig väl eftersom vi ville få en djupare förståelse i ämnet. Macintosh (1994) förespråkar kvantitativa data och statistiska analyser. Yin (1994) menar däremot att detta inte är nödvändigt eftersom uppsatsens syfte avgör om det är kvantitativ eller kvalitativ data som lämpar sig bäst. Enligt Holme och Solvang (1997) innebär ett kvalitativt undersökningssätt att det som undersöks studeras intensivt och begränsas till endast ett fåtal enheter. Thurén (1991) pekar på att det finns två olika sätt att dra slutsatser på vid studier av vetenskapliga problem. De två sätt som nämns är deduktion och induktion. Ett deduktivt angreppssätt innebär att forskaren utifrån existerande teori försöker dra slutsatser om det som studeras. Thurén (1991) anser att deduktion innebär att en logisk slutsats dras och att denna betraktas som giltig om den är logiskt sammanhängande. Den behöver däremot inte vara sann i den bemärkelsen att den överensstämmer med verkligheten. Den deduktiva ansatsen är med andra ord en logisk analys av vad den allmänna teorin betraktar om ett särskilt inträffande imorgon. (ibid) Arbnor och Bjerke (1994) belyser att en induktiv ansats innebär att slutsatser dras ifrån den insamlade teorin. I denna uppsats kommer vi att tillämpa den deduktiva ansatsen. Detta motiverades med den knappa tid vi hade på oss samt att vi ville förstå verkligheten kring hur småföretagen anskaffar kapital utifrån de teorier som redan finns inom ämnet. Ytterligare motiv till att vi valde den deduktiva ansatsen var att vi ansåg att detta var det lämpligaste arbetssättet och att det kändes naturligt att börja med att studera de redan befintliga teorierna inom ämnet. 2.3 Litteraturstudie Eftersom vi valde att arbeta med den deduktiva ansatsen började vårt arbete med uppsatsen i biblioteket på Luleå Tekniska Universitet, där vi gjorde en litteraturstudie för att få en ökad och djupare förståelse för vårt val av ämne, samt att vi byggde en teoretisk grund som skapade gynnsammare förutsättningar för det senare arbetet med uppsatsen. I uppsatsens arbete använde vi oss av böcker och vetenskapliga artiklar som var kopplade till vårt område. För att hitta litteratur inom vårt problemområde använde vi oss av de databaserade sökmöjligheterna på Universitetsbiblioteket. Böckerna hittades genom en sökning i Luleå Universitetsbiblioteks egen sökmotor, Lucia samt genom Libris som är en nationell sökmotor. De vetenskapliga artiklarna vi använde oss av hittade vi genom att söka i sökmotorerna Business Source Elit (Ebsco), Science direct, Jstor, Econlit och Emerald. Sökord som användes var småföretag, hög tillväxt, strategier, pecking-order modellen, static trade-off modellen, finansieringsformer, Ansoffsmatrisen och Bowmans strategiska klocka. Vi sökte även på de engelska motsvarigheterna till dessa ord. Vi sökte också källor genom att använda befintliga referensförteckningar som vi hittade i böcker och uppsatser relaterade till uppsatsämnet. Vi har även sökt på Internet och därigenom hittat 5

12 METOD en del grundläggande källor, samt att vår handledare Hans Lundberg har varit till stor hjälp vid vårt val av litteratur. 2.4 Fallstudie Undersökningen vi genomfört gjordes i form av en kvalitativ fallstudie för att få en djupare och mer detaljerad förståelse kring hur småföretag med hög tillväxt resonerar kring sin kapitalanskaffning samt vilka faktorer som kan tänkas spela in i detta val. Denscombe (2000) anser att användningen av fallstudier är det som är bäst lämpat för att pröva teorier. I denna uppsats fokuserar vi på fem företag, vilka är de enda som uppfyller våra kriter, och studerar dessa mer djupgående. Också här anser Denscombe (2000) att användningen av fallstudier lämpar sig bäst då dessa kan fånga in den kunskap som de andra forskningsstrategierna inte kan. Enligt Denscombe (2000) skall en fallstudie vara inriktad på relationer och processer, detta passar bra eftersom det är just detta vi har tänkt undersöka närmare i denna uppsats. Fallstudier har en tendens att studera saker såsom de naturligt uppträder, utan inslag av artificiell förändring eller reglering. (ibid) Denscombe (2000) pekar också att utifrån en fallstudie finns det möjligheter att dra allmänna slutsatser genom att belysa det generella och titta på det enskilda. För att utföra vår kvalitativa undersökning valde vi att titta på fem småföretag i olika branscher med hög tillväxt i Norrbotten. 2.5 Val av fallstudieobjekt Vi valde att titta på fem småföretag i Norrbotten. För att avgränsa oss ytterligare tittade vi enbart på aktiebolag med hög tillväxt. Vid vår sökning i Affärsdata fick vi ett antal träffar utifrån kriterierna att om att hög tillväxt var en minst 50 procentig omsättningsökning mellan 2004 och 2005, samt att företaget skulle ha mellan 1 till 49 anställda och var ett aktiebolag i Norrbotten. Vi valde ut de företag som överensstämde med våra kriterier och som befann sig i olika branscher i Norrbotten. Efter detta ringde vi till företagen, presenterade oss och frågade om vi fick komma till dem och ställa ett antal frågor rörande deras kapitalanskaffning och strategi. Efter vidare genomgång återstod fem företag i fem olika branscher och dessa företag var Div A fashion AB, Telefonpassningen i Norr AB, Rör city i Luleå AB, Brand och säkerhet i Norr AB och Lindströms transport i Luleå AB 2.6 Empiriinsamling För att samla in den information vi behövde använde vi oss av personliga intervjuer med representanter på våra fem valda fallstudieföretag. För att kunna ge rum till följdfrågor och utvecklande svar använde vi oss av den intervjuform som Denscombe (2000) kallar semistrukturerad intervju, där det fanns slutna frågor men även öppna följdfrågor. Personliga intervjuer gör det möjligt för den som intervjuar att förtydliga frågeställningarna samt att det även ges möjlighet att ställa eventuella följdfrågor. Enligt Holme och Solvang (1997) är den främsta fördelen med personliga intervjuer dess flexibilitet. Vi valde att kontakta företagen via telefon för att komma överens om en dag vi kunde komma och besöka deras företag och genomföra vår intervju. Vi förberedde intervjuerna genom att utforma en intervjuguide (se bilaga 2) med ett antal frågor som 6

13 METOD representanterna för de olika företagen fick svara på vid vårt besök. Vidare hittade vi relevant fakta på de valda fallstudieföretagens hemsidor. Denscombe (2000) kallar denna information för skriftliga källor och nämner att dessa källor är kostnadseffektiva och pålitliga då många andra redan har läst dess information och fakta. De valda fallstudieföretagens årsredovisningar hittade vi på affärsdata. Den första intervjun genomfördes den 12 december hos Div A fashion AB och där pratade vi med Robert Karlsson som är delägare i företaget. Nästa intervju genomfördes också den 12 december i Sävast hos Eva Modig som är VD i företaget Telefonpassningen i Norr AB. Den tredje intervjun utfördes 14 december där vi besökte Rör City i Luleå AB, där vi träffade Leif-Erik Bergström som är delägare. Den 15 december besökte vi Brand och säkerhet i Norr AB där vi pratade med företagets VD Mats Welberg. Sista intervjun genomfördes på telefon den 16 december med ägaren till Lindströms transport i Luleå AB, Carl Göte Lindström. Intervjuerna tog cirka en timma vardera. Innan vi tackade dem för att de ställt upp på vår intervju frågade vi om det gick bra om vi hörde av oss igen ifall det var något vi missuppfattat, eller behövde komplettera och detta gick bra i samtliga fall. 2.7 Metod för sammanställning av analys Det material vi fick in under våra personliga intervjuer med representanter för våra fem valda fallstudieföretag är strukturerat och sammanställt med utgångspunkt i de olika områdena i vår teoretiska referensram. Sammanställningen av empirin har efter det analyserats med hjälp av olika teorier. De fem fallstudieföretagen jämförs därefter för att se om det föreligger några skillnader och likheter dem emellan då det gäller val av strategi samt finansieringsform och hur detta påverkar företagens val av finansieringsform. 2.8 Metodproblem Att genomföra kvalitativa intervjuer är ett mindre problem än att genomföra kvantitativa intervjuer, detta eftersom undersökaren vid kvalitativa intervjuer är närmare aktören vilket i sin tur leder till att eventuella missförstånd lättare kan upptäckas. Aktörens svar kommer alltid till viss del utgöras av olika uppfattningar och det är inte alltid säkert att dessa stämmer överens med hur aktören faktiskt handlar. Det finns en risk att aktören saknar den kunskap som krävs och därför inte har möjlighet att besvara frågorna på ett korrekt sätt. För att minska detta problem försökte vi förklara oklarheter för aktören så att denne skulle förstå frågorna. (Holme & Solvang, 1997) För att undvika felaktiga svar på grund av oklarheter och skapa en hög trovärdighet var vi så objektiva vi bara kunde vara vid intervjutillfällena, detta för att inte påverka aktören alltför mycket. Risken för feltolkningar vid intervjutillfällena minimerade vi genom att använda oss av lättförståeliga frågor. För att ytterligare minska risken för feltolkningar som kan ske vid intervjutillfällen och öka tillförlitligheten så var alltid båda författarna med vid intervjuerna samt att anteckningar fördes av båda författarna samt att vi använde ett dataprogram för inspelning. Fyra av intervjuer genomfördes på aktörernas företag, detta för att varje aktör skulle känna sig så trygg och avslappnad som möjligt. Tyvärr fanns ingen möjlighet att besöka det femte företaget, då ägaren var tvungen att arbeta. Detta 7

14 METOD löste vi genom att istället göra en telefonintervju där båda författarna deltog. Även här antecknades och spelades allt in. Detta för att vi i efterhand skulle ha möjlighet att gå tillbaka och se om det var något vi missat. Detta kan ha påverkat trovärdigheten i vår undersökning positivt. Ytterligare en aspekt som kan ha påverkat vår undersökning är vårt val av att endast studera småföretag med hög tillväxt. Att företaget har en hög tillväxt kan innebära att företagsledaren är mer positiv till de beslut som skall tas vid val av finansieringsform. På grund av detta kan de slutsatser vi dragit i denna uppsats inte anses som generaliserbara på alla småföretag med hög tillväxt. Vi är väl medvetna om att våra slutsatser inte kan appliceras på alla småföretag i alla branscher samt att undersökningen vi gjort är helt beroende på vilka företag vi valt att undersöka. Inga generella slutsatser kan dras utifrån vår undersökning, eftersom att det inte fanns någon möjlighet att underöka företag från samma bransch. Detta eftersom att det endast finns ett fåtal företag i Norrbotten som uppfyller våra kriterier. 8

15 TEORETISK REFERENSRAM 3. Teoretisk referensram I detta kapitel kommer vi att redogöra för relevanta strategier och befintliga teorier som rör val av finansiering. Vi kommer också kort att ta upp relevanta finansieringsformer som finns tillgängliga för småföretag med hög tillväxt. 3.1 Strategi En strategi bygger på att formulera mål och använda en strategi för att nå dit. Mål och strategi har en nära koppling. Genom åren som gått så har ordet strategi börjat att alltmer förknippas med konkurrensfördelar, resursfördelning och företagets position både mot kunder och mot konkurrenter. Strategi är därmed ett sammanhängande handlingsmönster som stöder företaget för att bli differentierat, uppnå konkurrensfördelar, förbättra positionen och fördela resurserna på effektivast sätt. (Bengtsson & Skärvad, 2001) I detta avsnitt så har vi valt ut två teorier rörande strategi, de kategoriserar företag efter vissa faktorer. Bowmans strategiska klocka visar på olika typer av övergripande strategier för hela företaget (Faulkner & Bowman, 1995), denna strategi är lämplig då vi anser att den är tillämpbar på småföretag. Även Ansoffmatrisen fungerar bra på småföretag speciellt då våra valda fallstudieföretag är tillväxtföretag som går att placera i matrisen. Ansoffsmatrisen förklarar olika typer av företags tillväxtstrategier (Johnson et al, 2005). Vi anser att det är intressant att kategorisera våra valda fallstudieföretag för att reda ut om den allmänna och tillväxtstrategin påverkar företagens val av finansieringsform Bowmans strategiska klocka Faulkner och Bowman (1995) presenterade sin strategiska klocka för att få en mer verklighetsskildrande bild av företagande och framgång (se figur 1). Strategi klockan utgår från ett givet utgångsläge T 0 och därifrån finns det åtta strategier att gå mot, varav fem normalt sett, kan leda till långsiktig överlevnad. Figur 1. Bowmans strategiska klocka modifierad till svenska 9

16 TEORETISK REFERENSRAM Faulkner och Bowman (1995) anser att det är vanligt att ett nystartat företag använder sig av differentieringsstrategi (1), att hålla priset för en produkt men ändå lyckas med att öka kundvärdet. Dock följer konkurrenterna efter och skapar lika högt värde på sina produkter, vilket gör att nystartade företag ofta sedan ändrar strategi till lågpris (4, 5). Enligt Faulkner och Bowman (1995) så krävs det en existerande grupp av köpare för att en fokuserad differentieringsstrategi skall fungera (2). Dessa kunder skall vara villiga att betala mer för en produkt enbart genom den upplevda kundvärdesökningen. Faulkner och Bowman (1995) identifierar strategier som misslyckade (3) när priset höjs utan att det adderade värdet ökar samt då värdet minskar utan att priset sänks. Dock finns det vissa omständigheter då även dessa strategier kan fungera och generera positiva resultat till företag. Ett exempel när detta kan fungera är på monopolmarknader, eller då det föreligger generella kostnadsökningar i branschen på insatsvaror (Johnson et al, 2002). Hybrid strategin (6) innebär ett ökat kundupplevt värde men ett lägre pris, vilket förflyttar företaget till ett nytt lägre marknadssegment med sämre kvalitetsprodukter. Denna strategi är vinnande eftersom att priset är lägre och produkten anses bättre än konkurrenternas. Småföretag använder i regel antingen differentieringsstrategin eller fokuserade differentieringsstrategin. (Faulkner & Bowman, 1995) Ansoffsmatrisen tillväxt strategier Igor Ansoffs bok från 1965 räknas som en klassiker inom den företagsekonomiska världen. Boken fokuserade då för första gången på strategisk planering istället för långsiktsplanering. Det Ansoff (1965) tar upp är att företagen behöver en analysmetod för att identifiera de ibland svårtidentifierade hoten och möjligheterna i omgivningen men även företagets inre styrkor och svagheter. Ansoff kom fram till en rad olika teorier med den anses mest relevant i samband med vår uppsats är de olika tillväxtstrategierna. Ansoff (1965) beskriver fyra elementära tillväxtstrategier för företag. De fyra alternativa tillväxtstrategierna återfinns inom respektive kvartil. I denna matris så skiljer Ansoff (1965) på tre olika expansionsalternativ och ett diversifieringsalternativ (se figur 2). Expansion kan göras genom att öka andelarna på nuvarande marknad (marknadspenetration) med existerande produkter. Detta innebär inte att företaget kan sitta med samma produkter under en längre tid utan snarare att företaget kan visa att produkterna ändå utvecklas och företagets kunskap gör att företaget kan behålla samma konkurrenskraft på marknaden. Marknadspenetration kan innebära att företaget kan vara tvungna att dra ner på eller ta bort vissa delar, på grund av exempelvis produktens livscykel är slut eller att aktieägarna inte tror på den. För att kunna bibehålla marknadsandelar eller för att öka dessa andelar på sikt så måste företagen tänka på att detta beror på hur mycket marknaden växer. Exempelvis så är det lättare för ett litet företag att vinna marknadsandelar på en marknad med hög tillväxttakt. Resurstillgången i företaget påverkar också huruvida företaget kan öka andelarna. (Johnson et al, 2005) 10

17 TEORETISK REFERENSRAM Expansion kan också ske genom produktutveckling genom att företaget modifierar gamla produkter eller skapar helt nya produkter. Produktutveckling kan ha en mycket viktig roll i företagets strategi, speciellt om produkterna har en kort livscykel. Företag som vill arbeta med produktutveckling som strategi måste följa kundernas önskemål och efterfrågan. Dock kan denna typ av tillväxtstrategi vara riskabel, dyr och kanske inte ens lönsam eftersom det krävs planering för en bred produktplattform för framtiden och alla produkter kanske inte är lönsamma eller så kommer de inte ens ut på marknaden. (Johnson et al, 2005) Det är vanligt att företaget arbetar på en och samma marknad under en längre tid vilket gör att det till slut inte finns något utrymme att expandera på och då krävs en så kallad marknadsutveckling, existerande produkter på en ny marknad. Andra anledningar till marknadsutveckling är exempelvis att andra marknadssegment har samma typ av lönsamhetsfaktorer vilket gör detta segment lämpligt. Eller så finns det nya användare för dessa existerande produkter kanske även på en internationell marknad. I verkligheten är det dock ofta så att en marknadsutveckling kräver till viss del också produktutveckling. Företaget kan också mötas av vissa problem som att trovärdigheten är lägre på den nya marknaden vilket förhindrar eller försvårar marknadsutvecklingen. Diversifiering innebär istället att företaget tar en annan riktning genom att utveckla nya produkter på en ny marknad. (Johnson et al, 2005) Figur 2. Ansoffsmatrisen (Bengtsson et al, 2001) Söderman (2002) återger vikten av att kunna hantera och använda sig av alla de fyra typerna av strategiskt handlande. Han anser vidare att en riktigt skicklig affärsutvecklare skall klara av att utnyttja samtliga fyra situationer men med olika kraft och förekomst, anpassat efter rådande marknadsläge samt konkurrenssituation. (ibid) Dock anser Baghai, Coley och White (1999) att Ansoffsmatrisen med endast fyra tillväxtstrategier är en allt för enkel skildring av vilka valmöjlighet ett tillväxtorienterat företag möter. 3.2 Teorier för val av finansieringsform Det finns en rad av olika teorier och modeller för hur en optimal kapitalstuktur ser ut. I detta avsnitt tar vi upp relevanta teorier rörande företags val av finansieringsform. Vi utgår från den grundläggande teorin av Modigliani och Miller för att sedan använda de 11

18 TEORETISK REFERENSRAM vidareutvecklade teorierna Trade off och Pecking order. Vi avslutar med att kort ta upp de vanligaste och relevanta finansieringsformerna för småföretag. Grunden till de flesta kapitalanskaffningsteorier är Modigliani och Miller (1958) teori om kapitalstrukturens irrelevans. Teorin utgår från en del antaganden som inte alltid är verklighetsförankrade som till exempel att det inte finns några skatter, inga konkurskostnader, inga transaktionskostnader, att privatpersoner och företag kan låna pengar till samma ränta, att alla har samma förväntningar samt att det finns perfekta substitut för företag ur riskhänseende. (ibid) Denna teori blev starkt kritiserad för utelämnadet av företagsskatten samt att den bygger på att det skulle existera perfekta marknader. Efter några år så utökade därför Modigliani och Miller (1963) sin teori med en korrigering så att den skulle ta hänsyn till just företagsskatt. Det är utifrån denna modell som våra finansieringsteorier bygger på The Static trade off model Slutsatsen från Modigliani och Miller (1958) tankegång är att oberoende av hur företaget är finansierat gör de lika stora kapitalinvesteringar på perfekta marknader. Modigliani och Miller (1958) verklighetsfrämmande resonemang där företagsskatten och eventuella konkurskostnader inte inkluderas förrän efter en omarbetning har alltså kritiserats. En teori som tar både företagsskatt och eventuella konkurskostnader i beaktande är den teori som kallas The Static Trade off modell (Ross, Westerfield & Jaffe, 2005). Chirinko och Singha (2000) menar att The Static trade off model handlar om företagets val mellan eget kapital och skulder samt att den handlar om en bedömning mellan de föroch nackdelar som de olika finansieringsalternativen innebär. Chirinko och Singha (2000) menar vidare på att företaget kan få en skattefördel genom att ta banklån, detta eftersom att räntebetalningar är avdragsgilla. Men å andra sidan innebär en ökad belåning en ökad finansiell risk för företaget. The Static Trade off modell har alltså tyngdpunkten på skatter och säger därmed att företaget skall låna upp till den grad där skattefördelarna av nuvarande skuld är lika stort som nuvarande värde på eventuella kostnader för så kallad finansiell nöd. Chirinko och Singha (2000) menar däremot att ökade agentkostnader, vilka kan uppstå till följd av en ökad risk för konkurs eftersom långivare och aktieägare har en viss tendens till att ha delade preferenser under sådana förhållanden. Chirinko och Singha (2000) menar vidare att det inte finns någon nytta för aktieägarna att genomföra investeringar i företaget om risken för en eventuell konkurs är överhängande. Företagets trovärdighet kan också komma att försämras vilket i sin tur kan leda till att företagets relationer med bland annat långivare och aktieägare försämras. I sin tur kan detta leda till att företaget får hårdare villkor från kunder och leverantörer genom till exempel hårdare kreditvillkor. (ibid) Då en jämförelse görs mot Modigliani och Millers teori som säger att företaget skall ta så mycket lån som möjligt så säger trade off modellen att antagandet om kapitalstrukturen inte skall rationaliseras (Brealey & Myers, 2003). Trade off teorin tar i beaktande att den optimala kapitalstrukturen skiljer mellan olika branscher och olika företag. Högteknologiska och växande företag som har tillgångar som kan klassas som riskfyllda 12

19 TEORETISK REFERENSRAM har oftast en låg skuldsättningsgrad medan till exempel flygbolag kan låna mycket då de har säkra realtillgångar. Företag som har säkra realtillgångar och en hög skattemässig inkomst att skydda bör därmed en ha kapitalstruktur som består av en hög andel lån, medan olönsamma och osäkra företag med osäkra realtillgångar bör finansiera sin verksamhet främst med eget kapital. (ibid) Enligt Chirinko och Singha (2000) innebär en finansiering med eget kapital att det sker kassaflöden från företaget i form av utdelningar till aktieägarna. Finansiering med eget kapital passar ofta småföretag bra eftersom småföretagaren ofta har ett högt kontrollbehov över sitt företag. Dock erbjuder inte finansiering med eget kapital någon skattefördel då utdelningar betalas ut till aktieägarna från företagets resultat efter skatt. (ibid) Pecking order Pecking order modellen är en utökning av den traditionella trade off modellen. Mayers och Maljuf (1984) utarbetade denna modell i vilken ett optimalt samband försöker klargöras mellan kostnaderna och fördelarna med en eventuell skuld. Pecking order modellen går ut på att företag väljer finansieringsform efter en sorts hackordning, därav namnet Pecking order. (Se figur 3) Modellen försöker förklara hur företag gör vid kapitalanskaffning och modellen går att tillämpa på både små och stora företag. (ibid) Mayers och Maljuf (1984) utgår från att det i pecking order modellen finns perfekta finansiella marknader där finansiärerna inte känner till det verkliga värdet av existerande tillgångar eller nya möjligheter. Företagets ledning antas agera efter existerande aktieägares intressen, det vill säga att öka aktievärdet (ibid). Brealy och Myers (2003) menar att det som ligger till grund för pecking order modellen är asymmetrisk information i en perfekt marknad. Med asymmetrisk information menas att informationen mellan två parter är snedvriden. I företagets värld kan dessa två parter vara investerare och ägare. Ägaren har såklart mer vetskap om företaget då det gäller framtidsutsikter och risker (ibid). Då ett företag väljer att emittera sina aktier så kan detta vara en positiv aspekt sett ur investerarnas synvinkel om detta beror på att företaget visar möjlighet till tillväxt. Men det kan också vara en negativ aspekt om det visar sig att aktierna övervärderas av investerarna. Enligt Myers (2001) beror den övervärdering som investerarna kan göra på att de inte har all den information som krävs för att göra en korrekt bedömning av aktievärdet. Mayers och Maljuf (1984) anser att den risk som finns om företaget tar in externa finansiärer i företaget är att aktierna riskerar att undervärderas och därför anses internt genererade medel bättre. Myers och Maljuf (1984) anser vidare att när företag skall välja finansiering väljer de i första hand internt genererat kapital, i andra hand lånat kapital (eller varianter av lån och eget kapital) och i sista hand nytt eget kapital. Vid finansiering med interna medel undviker företagen problem som kan uppstå i samband med informationen och dessutom undviker företaget andra kostnader som kan uppkomma vid extern finansiering. Pecking order modellen säger att företag väljer att finansiera sin verksamhet med interna medel före externa medel, dock finns det ingen tydlig bild av hur mixen mellan skulder och eget kapital skall vara Brealy och Myers (2003). 13

20 TEORETISK REFERENSRAM Pecking order modellen ger en förklaring till varför vissa företag väljer extern finansiering samt varför lönsamma företag lånar mindre (Myers, 2001). Enligt Myers (2001) lånar lönsamma företag generellt mindre än de som inte är lika lönsamma. Detta beror på att de lönsamma företagen inte behöver pengar utifrån. De mindre lönsamma företagen lånar mer eftersom att de inte har tillräckligt med interna medel för att kunna finansiera sin verksamhet på och för att lån är den första finansieringsformen som kommer i pecking order modellen då det gäller extern finansiering (ibid). Brealy och Myers (2001) anser att modellen fungerar bäst i mogna företag, men det finns ingen förklaring till varför pecking order fungerar bättre för vissa företag än för andra. Figur 3. Pecking order modellen En del kritik har dock riktats mot denna modell. Enligt Voung (2002) räknar modellen inte med skatter, konkurskostnader, säkerhetskostnader eller de investeringsmöjligheter företaget har. Voung (2002) menar också att modellen inte visar hur skillnader i information påverkar företagets finansiering. Watson (2002) pekar på ett annat problem med pecking order modellen vilket är antagandet om att uppfylla aktieägarnas intressen. Detta kan leda till problem i småföretag där ägarna och ledarna ofta är samma personer eller att de befinner sig i ett nära samarbete. Howorth (1999) introducerade en förenklad pecking order modell. Denna förenklade pecking order modell säger att företag inte nödvändigtvis behöver gå igenom alla steg i den ursprungliga pecking order modellen, det vill säga att företag i första hand inte måste välja genererat eget kapital, sedan banklån och till sist nytt eget kapital. Howorth (1999) menar att företag kan avbryta sitt finansiella sökbeteende vid det steg som de anser lämpligt. Det är främst småföretag som är emot att strikt följa pecking order modellen eftersom att dessa företag ofta har ett starkt kontrollbehov och att de är rädda för att tappa den kontrollen över företaget. För småföretag gäller ofta en avkortad pecking order modell. Exempelvis kanske en ägare av ett småföretag inte vill använda sig av extern finansiering och därmed vägrar denne att röra sig till nästa steg i pecking order modellen. Om denna vägran beror på förhållandena kring utbudet av finansieringsalternativ så kommer inte småföretaget att röra sig till nästa steg i modellen förrän förhållandena ändras. Beror vägran däremot på ägarens egna preferenser och ovilja att skuldsätta sitt företag, kommer företaget oavsett om förhållandena kring finansieringsalternativen ändras ändå inte att följa pecking order modellen. (ibid) Howorth (1999) anser att småföretag med en ägare som är ovillig att skuldsätta företaget inte kommer att söka kredit hos en bank. Oviljan av att söka långsiktig finansiering hos banken kan vara en viktig komponent till att förklara det stora utnyttjandet av korta krediter, till exempel leverantörskrediter som kan vara väldigt långa i småföretag. Motståndet till att röra sig till nästa steg i pecking order modellen gör att småföretagarna begränsar sig till endast vissa traditionella finansieringsformer. Som traditionella 14