Samverkansstrukturen och samverkansprocesser

Transkript

1 Minnesanteckningar tjänstemannaledning hälsa, stöd, vård och omsorg 30 november 2018, klockan 09: Clarion Hotell Gillet (fika från 08.30) Inledning Ny socialchef i Håbo kommun, Mats Ståhl Elgström ersätter Thomas Brandell som går i pension. Thomas tackas för sina insatser! Samverkansstrukturen och samverkansprocesser HSVO:s arbetsgrupp för kunskapsstyrning information (Susanne S) Det pågår flera olika utvecklingsprocesser som rör kunskapsstyrning - nationellt, regionalt och lokalt. Nationellt finns NPO (nationella programområden). Under det finns RPO (regionala programområden) som omfattar Örebro-Uppsalaregionen. Under det finns LPO (lokala programområden) som omfattar Uppsala län. Som en del i utvecklings-arbetet fattade TML HSVO beslut i juni om ett uppdrag att se över strukturen för och styrningen av lokala programområden. Ansvarig är Ann-Charlott Norman (Region Uppsala). Uppdragen för NPO och RPO tas upp och beskrivs på nästa möte. Implementering av nationella riktlinjer schizofreni förslag till beslut (Jan Andersson) Förslaget innebär en tillfällig organisation för att ta emot de nationella riktlinjerna i väntan på utvecklade lokala programområden. Nationella medel behöver säkras inför 2019 genom särskild ansökan innan nyår. Medlen ska vara en del av finansieringen av arbetet med att etablera ett nytt arbetssätt med lokala programområden. TML HSVO godkänner förslaget till mottagarorganisation av de nationella riktlinjerna med komplettering av det bredare användningsområdet. Kommunikation närvårdsstrategi lägesrapport (Susanne S) Framtaget material testas i Knivsta kommun. Utifrån erfarenheterna där får arbetsgruppen i uppdrag att ta fram ett konkret förslag om vidare hantering. Ny överenskommelse SUF förslag till beslut, se bilagor. (Markus Myllyoja) Information om arbetet och nuläget. Justera underlaget och ändra från styrgrupp till ledningsgrupp. TML HSVO beslutar att anta föreslagen riktlinje. Respektive huvudman föreslås besluta om avtal i enlighet med riktlinjen. Centrumbildningarnas funktion i framtiden? information (Torun Hall) Information om Centrum för funktionshinder och Centrum för hälsa och integration på Nära vård och hälsa. De har båda ett oklart uppdrag. Det är brist på ledning och styrning, inget specifikt uppdrag har givits och ingen rapportering har efterfrågats. Det finns en oklarhet kring mandaten och det är stor omsättning på deltagare och dålig uppslutning på möten. Bör Regionkontoret Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 2 (5) övervägas om frågorna hanteras bättre inom andra forum då det finns nya strukturer för samverkan. TML HSVO förordar att Centrum för hälsa och integration hanteras inom ramen för länets arbete med Regionala överenskommelser och integrationsstrategier (RÖK). Förslag att Torun bjuds in till regionala ledningsgruppen för att diskutera det framtida uppdraget. Därefter tas frågan upp på TML HSVO för återrapportering. TML HSVO ifrågasätter om behovet för ett Centrum för funktionshinder fortfarande finns. Torun får i uppdrag att identifiera frågeställningar och behov som måste hanteras i andra forum om centrumbildningen skulle avvecklas eller förändras. Återapportering till TML HSVO i februari Hantering av HSVO uppdragen barn och unga muntlig rapport (Åsa H) Birgitta Ekholm Lejman kommer tillbaks den 3 dec på 25 % men kommer inledningsvis inte ingå i externa uppdrag. Uppdragen hanteras enligt följande: Autismspektra Geli Lytter på Nära vård och hälsa blir ansvarig för att leda det arbetet i enlighet med den tidplan som föreslagits. Barn med problem tal, röst och språk avvaktar med lösning på detta till efter årsskiftet. Gymnasiesärskolan start hade sedan tidigare skjutits upp till aug-sept 2019 och återrapport i dec Barn och unga med komplex problematik Geli L och Carina Lodén tittar på arbetsformer för att ta fram överenskommelse. Även överenskommelsen om missbruk, riskbruk och beroende togs upp. Den var inte tillräckligt förankrad vid beslutet. Ansvarsfördelningen var inte korrekt beskriven vad gäller barnskyddsteamet vid Akademiska sjukhuset som utförare i vissa delar. Det är en intern fråga för Region Uppsala att lösa. Tillsvidare är barnskyddsteamet i vart fall ingången för kommunerna. Mikael Köhler återkommer med ytterligare tydliggörande nästa möte. För att hantera inflödet av frågor på området på ett effektivare sätt fattade TML HSVO beslut om att införa en ledningsgrupp för barn och unga som kopplas till HSVO. Förslag att deltagare blir Susanne S, Hans Å, representant från elevhälsan och Region Uppsala. Hur ska vi arbeta långsiktigt med samordningsfunktionernas roll? diskussion (Åsa H, Torun Hall) En långsiktig lösning för samordningsfunktionerna behöver diskuteras. TML HSVO beslutar att ett förslag på en långsiktig lösning tas fram av den tidigare arbetsgruppen för samverkansstruktur. Åsa Dahlén är sammankallande. Återapportering i TML HSVO efter årsskiftet. Suicidprevention, syfte och målsättning med arbetet förslag till beslut (Erik Klingenberg) TML HSVO bedömer att det finns behov av att ha ett gemensamt regionalt arbete som kan driva detta med bredd och djup. Det behöver vara långsiktigt hållbart. Alla parter behöver dock jobba med frågan och identifiera vilka resurser man har på hemmaplan. Lämpligt att nyttja kommunernas kontaktperson plus representant från skolan för att sondera förutsättningar och formulera tidsåtgång för ett gemensamt arbete. TML HSVO beslutar att arbetet ska fortsätta drivas med länsövergripande stöd och med lokala resurser och insatser.

3 3 (5) Ekonomi, lagstiftning, avtal, riktlinjer och rutiner som fastställs i samverkan Långsiktig finansiering av Team Maria Uppsala län Förslag till beslut (Gunilla S, Susanne S) För att utveckla en välfungerande samverkansmodell med kommunerna och få fram ett gediget underlag avseende volymer och vårdbehov innan verksamheten permanentas sker införandet inom ramen för ett pilotprojekt. I enlighet med beslut på sjukhusstyrelsen ska kontinuerlig uppföljning ske och utvärdering genomföras vid projektets slut. Verksamheten har dragit igång och började ta emot patienter förra veckan. Se framtagen broschyr/bilder bilaga. Det finns en styrgrupp för att driva piloten och arbetsgrupp för kvalitets- och metodutveckling. Förslaget är att det även behövs en arbetsgrupp för att titta på finansiering och resursbehov på lång sikt. Vilken typ av kompetens behövs och hur ska ansvaret fördelas? TML HSVO beslutar att utse en arbetsgrupp bestående av en representant från varje kommun och representanter från Region Uppsala, representanter meddelas till styrgruppen (Susanne S). Prioriterade sakfrågor Effektiv och nära vård information och dialog med särskilt fokus på vårdcentrum utveckling (Louise Hamark) Information om bakgrund, förutsättningar och målbild. Se bilaga. Arbetet kommer att genomföras i två övergripande delar: Del 1: Ta fram grundförutsättningar för utveckling av vårdcentrum i länet. Detta steg ska vara klart i slutet av februari Del 2: Utveckling av vårdcentrum på lokal nivå. Denna del kan i sin tur delas upp i flera steg med start av dialog rörande vårdcentrum i Tierp, Östhammar, Enköping och minst ett i Uppsala from början av Frågor och diskussion som återförs till projektledare: Hur ser kommunrepresentationen ut i arbetet? Finns med övergripande i genomförandet av steg 1, både genom referensgrupper och i projektgrupp. Kommer att bli en naturlig del av genomförande i steg 2 för varje berörd kommun. Det är även viktigt att TML HSVO känner sig representerade i alla viktiga sammanhang. Hur ska det delade huvudmannaskapet i Heby hanteras i processen? Kommunen ställer också frågan om varför man inte ska ha vårdcentrum i Heby? Enligt utredningsunderlaget som utgår från befolkningsunderlag fanns inte tillräckligt befolkningsunderlag i Heby och Älvkarleby. Viktigt att titta på utifrån restider, transporter, kompetensförsörjning, patientsäkerhet. De vill ha starkare koppling mot Uppsala för att logistik och transporter fungerar bäst. Åsa Johansson inbjuds att delta i referensgruppen inom delprojekt 3. Ett grundläggande synsätt som måste prägla arbetet är hur vi kan dra nytta av brukarrepresentanter och patientrepresentanter i det vidare arbetet. Jämförelse från arbetet med barn och unga där förhållningssättet är: från barnperspektiv till barnets perspektiv! Det handlar om brukarinflytande.

4 Vad innebär det samordnade förstärkta hälsouppdraget? Det är i hög grad en lokal fråga och det är viktigt att hälsocentraler och folkhälsoarbete samkörs mellan kommunerna och Region Uppsala. Utgångspunkt inom specialistvården är inte att bygga upp eller befästa sjukhus. Byt fokus. Sjukhusen vill/ska nödvändigtvis inte vara sjukhus längre utan syssla med specialistvård. Problemet är vårdplatserna. Ett litet sjukhus som vill fortsätta vara ett sjukhus bromsar utveckling. De bör istället ses som en specialistenhet. Det ger större flexibilitet och utvecklingspotential. Sluta använda uttrycket utlokaliserad sjukhusvård! Privata vårdcentraler/privata aktörer är ev inte tillräckligt representerade och involverade i arbetet och den övergripande utvecklingen. Hur ser vi på rörelsemönster i vården och patientunderlag? Ska vi tänka stora vårdcentrum med specialistvård eller ska vårdcentrumen vara slussen in till specialistvården? Ska exempelvis Hebyborna åka omvägen till vårdcentrum Tierp för att sedan slussas till specialistvården i Uppsala? Vi är idag indelade i fack och strukturer som klustrar ihop oss. Vi löser inte problemen genom att bara flytta runt gränser/skapa nya gränser. Vi måste utgå från varje patients behov. Vi har mycket att lära från glesbygden och de lösningar de tvingats utveckla. Alla kommunerna behöver vara med från början och dra erfarenheter från varandra. Inte bara de som ska få vårdcentrum i första läget. Det är ett lärande i detta som är nödvändigt för den samlade utvecklingen. Innebär att Knivsta hakar på Uppsala och Håbo på Enköping. Utveckling sker inom andra områden och på platser där inte vårdcentrum startas. Spelar ingen roll att vissa kommuner har längre tidsperspektiv eller andra förutsättningar. 4 (5) Övriga frågor, datum för nästa år Tillitsramverk för identitets och behörighetshantering SAMBI Information (Thomas Brandell, Sverker Östman) Information bifogas, se bilder. Det är ett gemensamt tillitsramverk och handlar i grunden om säkrare läkemedelsförskrivning. Stärkta krav från november 2019 som i princip kräver medlemskap i Sambi (Samverkan för behörighet och identitet inom hälsa, vård och omsorg). Ansökan om medlemskap sker på organisationsnivå, men medlemskap i Inera innefattas. Vissa krav ska uppfyllas t.ex. ledningssystem för informationssäkerhet. TML HSVO beslutar att avvakta information om hur medlemskapet ska hanteras. Under tiden är det viktigt att arbeta för att uppfylla kraven. Patientnämnden muntlig återrapportering avseende avtal med kommunerna (Helena Carlsson) Kommunerna har i samverkan med patientnämnden tagit fram förslag till nytt avtal. Flertalet kommuner har sagt ja till avtalsförslag. Återstår att komma överens om finansiering. Patientnämnden har förstärkt och breddat uppdraget, därför behövs utökad finansiering. Två nya uppdrag är ökad informationsskyldighet och sammanställning/ analys som underlag till IVO. Förhoppningsvis klart med avtal innan årsskiftet. Ev. utgå från invånare över 17 år vg. grund för finansiering. Statistik från uppföljning skickas ut till MAS:arna i kommunerna.

5 Habiliteringens uppdrag kring vuxna utifrån 9:1 i LSS, dvs råd och stöd samt intygsskrivning till försäkringskassan i samband med ansökan om personlig assistans Frågan om intyg bör generellt ses över för denna målgrupp. Frågan tas upp senare i TML HSVO. Vårdhygien på SÄBO Hur ska vi komma överens om metoder och inställning i frågor som rör vårdhygien? Kommunerna och Vårdhygien behöver mötas på ett bättre sätt. Det är bristande förståelse idag från bägge håll. TML HSVO beslutar att frågan fortsatt diskuteras i masnätverket/patientsäkerhetsgruppen men att medskicket också är att gå hem och fråga efter resultat. Nästa möte Försäkringskassan bjuds in för att informera om nuläge och framtida praxis rörande assistans och egenvård barn/unga. Slutbetänkandet från LSS-utredningen kommer i mitten av december. Datum för vårens möten skickas ut inom kort. 5 (5) Närvarande: Åsa Johansson Thomas Brandell Eleonor Hedberg Mats Ståhl Elgström Hans Åhnberg Helena Carlsson Ulrika Hjerpe Håkan Dahlqvist Carina Kumlin Lotta Tronét Elisabeth Kantór Irene Hansson Susanne Söderberg Eva Telne Mikael Köhler Gunilla Svedström Åsa Dahlén Åsa Himmelsköld Torun Hall Jan G Andersson Heby kommun Håbo kommun Knivsta kommun Knivsta kommun Knivsta kommun Tierps kommun Älvkarleby kommun Östhammars kommun Östhammars kommun Enköpings kommun Enköpings kommun Enköpings kommun Uppsala kommun Region Uppsala

6 Mottagarorganisation nationella riktlinjer schizofreni TML HSVO 30 november

7 Bakgrund Socialstyrelsen har i oktober 2018 utkommit med nationella riktlinjer angående schizofreni. Nya eller reviderade riktlinjer hanteras vanligen inom något av de regionövergripande programråden som ansvarar för implementering. För schizofreni saknas programråd och en mottagarorganisation behöver etableras.

8 Förutsättningar Första etableringen av en mottagarorganisation för en specifik riktlinje där programråd saknas. Arbete med ett organisationsförslag för lokal kunskapsstyrning i Region Uppsala ska vara färdigt senast vid årsskiftet. Implementering av nationella riktlinjer ingår i detta arbete. Mottagarorganisationen för schizofreni blir därför av tillfällig karaktär.

9 Finansiering Uppdraget genomförs inom ramen för befintliga tjänster. Kostnader för utbildningsinsatser tillkommer. Medel via samverkansnämnden i Uppsala Örebroregionen ( kr) för riktade insatser till RU och kommunerna inom området psykisk hälsa. Medlen reserverade under 2018 på Regionkontoret enligt beslut i TML HSVO 15 mars Dessa medel kan användas 2019 men inget beslut finns ännu (särskild ansökan).

10 Organisation Uppdragsägare är Vårdkvalitetschef Ann Charlott Norman Agneta Eklund, Hälso och sjukvårdsavdelningen, sammankallande och uppdragsledare Inge Bruce, chefsläkare, Hälso och sjukvårdsavdelningen Barbro Nordström, medicinsk redaktör, Hälso och sjukvårdsavdelningen Representant från psykiatridivisionen Representant från Wemind, Norduppland Representant från Nära vård och hälsa, distriktsläkare Två representanter från länets kommuner Representant för lokal brukarorganisation gällande schizofreni

11 Förslag tidplan En mottagarorganisation för den nationella riktlinjen gällande schizofreni ska vara etablerad och godkänd av TML HSVO senast den 31 januari En plan för implementering ska vara godkänd av TML HSVO senast den 31 mars 2019.

12 Tjänstemannaledningen HSVO föreslås besluta att: Godkänna förslag till mottagarorganisation för Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer angående schizofreni enligt bifogad bilaga. Utse representation från Nära vård och hälsa, Akademiska sjukhuset/psykiatrin samt två representanter från länets kommuner. Använda tidigare reserverade medel om kr för insatser såsom utbildningar utifrån de nya riktlinjerna.

13 Vårdcentrum inom Effektiv och nära vård 2030 För ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion

14 Bakgrund Regionfullmäktige beslutade enigt i juni 2018 att man stödjer målbild och strategier för effektiv och nära vård 2030

15 LH1 Varför behöver vi ställa om vården? Regionens invånare blir allt fler och allt äldre vilket leder till ett ökat vårdbehov Den medicinska kvaliteten i svensk hälso och sjukvård är mycket bra men arbetssätt, organisation och struktur har inte utvecklats i samma takt. Den är inte tillräckligt anpassade för att möta invånarnas behov Vi har en alltför sjukhustung sjukvård vården behöver komma närmare invånarna och primärvården stärkas Invånarna förväntar sig en högre tillgänglighet och kontinuitet i vården än vad vi kan erbjuda idag Omvärlden ställer nya krav vi behöver ta tillvara digitaliseringens möjligheter.

16 Bild 3 LH1 Louise Hamark;

17 Omställning till en Effektiv och nära vård 2030 Nära Effektiv Förebyggande och hälsofrämjande Geografisk Tillgänglighet Relationell Rätt nivå Koncentration Kontinuitet Del i lokalsamhället Utifrån behov Uppsökande Samskapande Inflytande Personcentrering Partnerskap

18 Kommunal sjukvård, omsorg och socialtjänst Nära vård Sjukhusvård och specialiserad vård ASIH Primärvård Mobila -team Statliga Myndigheter Vad är Nära vård? E- hälsa Företags hälsovård Elevhälsa Ungdoms -mott Civilsam hället Emma Spaks beskrivning av Nära vård, SKL

19 Hur påverkar det vårdens vardag? Vi behöver utveckla nya arbetsformer och samverka över organisations och specialitetsgränser för att skapa kontinuitet och trygghet för patienten Patienternas delaktighet kommer att öka Vi ska använda oss av digitala vårdformer som blir en naturlig del av arbetet Vi ska fortsätta utveckla personcentrerat arbetssätt Vi ska hjälpa patienterna rätt i vården.

20 Vad innebär det för patienter och invånare? Invånaren upplever att vården är lätt att hitta och att komma i kontakt med Patienten upplever sig trygg och väl omhändertagen i kontakt med vården Patienten upplever att vården är säker och av god kvalitet Den vård som patienten behöver ofta ska finnas i patientens närhet För vård som behövs mer sällan kan man behöva åka lite längre Det ska bli möjligt att i högre grad använda digitala tjänster Patienten ska inte behöva känna av organisatoriska gränser.

21 Egenvård och ingångar i vården Vård hemma och i SÄBO mobila team Elevhälsa Närmottagningar Hälsocentraler Hälsocentraler med särskilt hälsouppdrag Vårdcentrum med närvårdsplatser Specialiserad vård utanför sjukhus Nära vård för dig med behov som är vanliga eller när det finns behov av lotsning eller koordinering Viss koncentration av nära vård och förebyggande insatser För dig med komplexa behov eller som kräver något högre vårdnivå Vårdstrukturen 2030 Länssjukvård Regionsjukvård Rikssjukvård Utlandsvård Koncentrerad länssjukvård och högspecialiserad vård För dig med komplicerade eller sällan förekommande behov

22 Vårdcentrum med närvårdsplatser Tierp Östhammar Enköping Uppsala minst 2, på sikt fler Bålsta och Knivsta inom 5-7 år För Heby och Älvkarleby föreslås hälsocentral med förstärkt hälsouppdrag Förstärkt hälsouppdrag ingår!

23 Det är i vår vardag den stora omställningen till en effektiv och nära vård sker i praktiken!

24 Syfte Att få till stånd en nära vård som är likvärdig och jämlik över länet och tillgänglig hela dygnet på primärvårdsnivå Att öka tillgängligheten och kontinuiteten för befolkningen och särskilt för dem med komplexa behov Att öka samarbetet med vårdgrannar för att få till en bättre samverkan över organisatoriska gränser

25 Två steg för genomförande av projektet Del 1: Ta fram grundförutsättningar för utveckling av vårdcentrum i länet- klart slutet av februari 2019 Del 2: Utveckling av vårdcentrum på lokal nivå. Denna del kan i sin tur delas upp i flera steg med start av dialog rörande vårdcentrum i Tierp, Östhammar, Enköping och minst ett i Uppsala from början av 2019 Uppdraget att utveckla vårdcentrum är komplext med många inblandade aktörer och har stark koppling till fastighetsplanering. Ett genomförande fullt ut förutsätter också politiska ställningstaganden inom länets kommuner. Det finns dessutom kopplingar till förslag om nationell reglering av primärvårdsuppdraget som behöver bevakas

26 Projektmål del 1 av projektet Att baskravet på vad som ska vara uppfyllt för att få kalla sig ett vårdcentrum är definierat: Närvårdsavdelning- vilka patienter ska vårdas där? Mobila team- vilket uppdrag har de och hur är de uppbyggda? Utlokaliserad sjukhusvård- vilka specialiteter ska organisatoriskt finnas representerade i vårdcentrum och hur ser formerna för detta ut? Röntgen och laboratorium- vilka öppettider och vilken utrustning ska finnas? Öppettider och akutverksamhet- ska allt vara öppet 24/7 redan från start? Utökat områdesansvar och hälsouppdrag samt sistahandsansvar- vad innebär det och hur ska det organiseras? Samverkan med kommunerna och andra aktörer- hur samverkar kommun och region kring punkterna ovan?

27 Övergripande risker Ett ekonomiskt ansträngt läge i regionen medför risk för fokus på kortsiktiga lösningar och ekonomiska åtstramningar med åtföljande svårighet att prioritera det långsiktiga behovet av strukturförändringar i vården och satsning på den nära vården Kompetensförsörjningsproblematiken i regionen

28 Ledning och styrning av programarbetet Regionfullmäktige, Regionstyrelse HS utskottet Koncernledning Vårdledningsgrupp Regionalt Forum Samråd (HSVO) Regionala ledningsgruppen Tjänstemannaledning (HSVO) Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Saknämnder Tjänstemannaledningar

29 Projektorganisation del 1 Arbetsgång och överlämnande: Minst två möten med alla referensgrupper och projektmedlemmar i delprojekt 2 och 3 för att ta in olika aspekter för att kunna definiera baskravet. Slutrapport skrivs och presenteras muntligt och skriftligt för styrgrupp och projektägare slutet av feb-19. Projektägaren ansvarar sedan för vidare redovisning till politiken. Projektledare: Louise Hamark Referensgrupper: AU till PV forum Led.gr NVH Kommunrepresentanter Delprojekt 1: utökat områdesansvar, sistahandsansvar och utökat hälsouppdrag Projektmedlemmar Delprojektledare: person från HSA Regionkontoret NVH representant Andra representanter Projektägare/Åsa Himmelsköld Styrgrupp/VLG Delprojekt 2: specialiserad vård utanför sjukhus Projektmedlemmar Psykiatri Barn Geriatrik Specialmedicin Smärtrehab NVH/PV Privat PV Chefsläkare AS Chefläkare NVH Delprojekt 3: basuppdrag i vårdcentrum Projektmedlemmar Kommun Habilitering NÄVA MNT/LAH NVH Chefsläkare NVH Akutmedicin Närakuten Tandvården

30 Vad får patienten på ett vårdcentrum? Patienten Vad kommer patienten att märka för skillnad jämfört med när patienten söker vård idag? Vilka kompetenser och vilka resurser behövs på ett vårdcentrum? Hur stora skillnader kan det få vara mellan olika vårdcentrum- dvs vad ska vara baskravet på alla vårdcentrum och vad får se olika ut beroende på demografin i aktuellt område? Hur kan vi matcha kompetens utifrån patientens behov?