Minnesanteckningar TL HSVO

Transkript

1 TL HSVO Minnesanteckningar TL HSVO Deltagare: Åsa Himmelsköld, Region Uppsala Mikael Köhler, Region Uppsala Gunilla Svedström, Region Uppsala Åsa Dahlen, Region Uppsala Jan Andersson, Region Uppsala Torun Hall, Region Uppsala Johanna Woltjer, Region Uppsala Susanne Söderberg, Uppsala kommun Lenita Granlund, Uppsala kommun Mats Ståhl Elgström, Håbo kommun Mikael Sjöberg, Tierps kommun Helena Carlsson, Tierps kommun Hans Åhnberg, Knivsta kommun Håkan Dahlqvist, Östhammars kommun Claudia Forsberg, Älvkarleby kommun Frånvarande: Åsa Johansson, Heby kommun Elisabeth Kantor, Enköpings kommun Lotta Tronêt, Enköpings kommun Inbjudna: Lena Sjöberg Eva-Lena Nilsson Helen Unberg Askebro Anita Lakström Monika Brundin Ann-Marie Thordeman 1. Inledning och laget runt om sommaren Akademiska sjukhuset har haft stor platsbrist i sommar, inte minst på akuten. Bättre på psykiatrin där det införts dubbelrum. Lasarettet i Enköping slöt en samverkansöverenskommelse med kommunen om LAH i början av sommaren. Lasarettet har också stöttat AS genom att öppna fyra extra vårdplatser. Det har generellt fungerat bra i kommunerna i sommar. Flera kommuner lyfte dock att utskrivningsprocessen hackar. Samverkan med slutenvården måste bli bättre. Kontakten med WeMind i norra delen av länet fungerar dåligt. Regionkontoret Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 2 (5) 2. Prioriterade sakfrågor Effektiv och nära vård a) Information delbetänkande Vård i samverkan Se bilder (Lena Sjöberg) Totalt ska utredningen lämna fyra delbetänkanden. Slutbetänkande lämnas 15 januari Delbetänkandet Vård i samverkan kommer inte att remisshanteras. Det innehåller inte skarpa förslag, mer fördjupande analyser och resonemang utifrån genomförda dialoger och tidigare remissvar. Det ger en nulägesbild av omställningen. Medföljer dialogfrågor och filmer som stöd för implementering. Målbilden kvarstår! Utredningen lyfter fram betydelsen av attityder, kultur och tillit. Ändrad kultur avgörande för omställningen! Även viktigt att tydliggöra och stärka den kommunala hälso- och sjukvården. Den syns inte i strategier och beslut idag. Kommunala hälso- och sjukvården omfattar patienter och 25 % av totala kostnaderna för den svenska hälso- och sjukvården. Dragning av underlaget på Samrådet den 20 sep. Eventuellt bjuda in någon från utredningen till nästa möte för TL HSVO den 4 oktober. b) Underlag för inriktningsbeslut vårdcentrum Se bilder (Åsa Himmelsköld) Inriktningsbeslutet är ett gemensamt underlag med fokus på att ha samma målbild och synsätt på vårdcentrumutvecklingen. Det ska dras på Samrådet den 20 september. Respektive huvudman fattar därefter beslut hos sig. TL HSVO beslutar att komplettera underlaget med psykisk hälsa samt att stärka det kommunala perspektivet i bikakefiguren. Ytterligare synpunkter på underlaget ska lämnas senast nästa vecka (v.37) till Åsa H. c) Vårdcentrum del 3 genomförande inkl uppdrag om vård i hemmet och hälsouppdrag Se bilder (Eva-Lena Nilsson, Jan Andersson, Helen Unberg Askebro) Redovisning av arbetsläge för vårdcentrum och underlaget från dialogmöten. Del 2 har avslutats i och med sammanställningen av underlaget från dialogmötena. Nu startar del 3 som innebär en konkretisering av förslag och framtagande av underlag till budget. Följande delprojekt är aktuella under hösten: Närvårdsavdelning Närmottagningar Akutverksamhet på vårdcentrum hösten 2019, vintern Sjukhusbaserade funktioner på vårdcentrum Förstärkt geografiskt hälsouppdrag Vård i hemmet. Viktigt i samverkan är fokus på en gemensam inriktning samt att inkludera fastighetsutveckling och planeringsfrågor. Upplägg på två av delprojekten diskuterades:

3 3 (5) Förstärkt geografiskt hälsouppdrag Uppdraget är tvådelat; dels uppsökande hälsofrämjande insatser, dels samverkan inom det hälsofrämjande arbetet. Förslaget från projektansvarig var att piloter genomförs på ett vårdcentrum (Östhammar) och en vårdcentral (Skutskär). Efter diskussion lämnades flera alternativa förslag. Gottsunda vårdcentral/vårdcentrum var ett förslag och även i Tierp ansågs det finnas bra förutsättningar för en pilot. Knivsta omnämndes också med motivet att det är en ung befolkning som är en viktig målgrupp och att det finns bra förutsättningar för utvecklingsarbete tillsammans med skolan. TL HSVO beslutar att tidplan för genomförande av pilotprojekt inom förstärkt geografiskt hälsouppdrag ska redovisas vid nästa möte. Projektledaren får i uppdrag att skicka ut bilderna med frågeställningar för återkoppling inom en vecka. Vård i hemmet Arbetet med utvecklingen av vårdstrukturen i länet bör kompletteras med förutsättningarna för fler patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov att få vård i det egna hemmet i stället för på sjukhus. En regional översyn bör genomföras av vården i hemmet där alla huvudmän involveras. Hitta en modell som kan understödja och integreras i utvecklingen av vårdcentrum och med utgångspunkt i förutsättningarna för egenvård och den mobila hälso- och sjukvården. Inledningsvis titta på kartläggning och ansvarsfrågor. TL HSVO beslutar att godkänna inriktningen för delprojekt Vård i hemmet. d) Nuläge Cosmic Link (Anita Lakström) Projektet har rekryterat en projektledare. Det saknas fortfarande representation i projektgruppen. Viktigt att alla skickar omgående till anita.lakstrom@regionauppsala.se e) Effektiva samverkansprocesser för in och utskrivning, rapport från GAP-UL Se bilder (Monika Brundin, Lena Sjöberg, Ann-Marie Thordeman) Robert Sarkadi är ordförande för GAP-UL. GAP-UL har tagit fram en skriftlig rapport för perioden jan-juni 2019: Positiv trend; betalningsansvaret har minskat, merparten av återinskrivningar bedöms som ej undvikbara. Förbättringsområden; information vid utskrivning, samordnad planering, analys avvikelser, hjälpmedel i samband med utskrivning, gemensam granskning av återinläggningar. Reflektioner om utvecklingsområden: Samordnad planering och information; Involvera vårdcentralerna! Viktigt att PV får insatser och stöd för att förbättra förutsättningarna för SIP. Olika förutsättningar i olika kommuner. Vi bör undvika att använda Prator som chattforum. Kan försvåra samarbete genom fokus på att lösa ansvarsfrågor istället för att se till patientens behov.

4 4 (5) Funktionsbedömningar och hjälpmedel; Det är svårt att få till funktionsbedömningar. Sträva efter vårdkedja som håller ihop där kommunernas terapeuter involveras. Återinskrivningar; Det är en framgångsfaktor att göra analyser tillsammans, både regionalt och lokalt. Ger bra underlag för diskussion om problem, vidare analyser och beslut. TL HSVO beslutar att GAP-UL kan användas för att bedriva specifika projekt i framtiden. Projektuppdrag ges av TL HSVO. f) Assistans och egenvård, revidering av gällande överenskommelse inklusive omvärldsspaning. (Monika Brundin, Ragna Kihlström) Den gällande överenskommelsen slöts Det finns ett behov av att fortsatt ha en överenskommelse. Sondmatning är ett krav fr.o.m. 1 november (beslut i juni). Utreds nationellt om även andning ska ingå. Viktigt att vi följer den nationella utvecklingen. Revidera underlaget i överenskommelsen och gör tillägg med uppföljning. Inkludera barnpratorprojektet i projektarbetsgruppen för Cosmic Link. TL HSVO beslutar att fortsätta revidering av överenskommelse och stärka fokus på kontinuerlig uppföljning. Förslag tas upp på TL HSVO den 4 oktober. Därefter remiss. Pilotprojektet Prator på barnsjukhuset ska tas med i arbetet med Cosmic Link. 3. Ekonomi, lagstiftning, avtal, riktlinjer och rutiner som fastställs i samverkan a) Återrapportering avtal läkarmedverkan och riktlinje (Jan Andersson, Monika Brundin) Ett utkast till nytt avtal för läkarmedverkan har tagits fram. Kopplat till avtalet har även en ny riktlinje tagits fram. Riktlinjen är en sammanslagning och uppdatering åtta tidigare riktlinjer som berör området. Dokumenten kommer att remissas med kommunerna innan avtalet tas upp för beslut hos respektive huvudman. Riktlinjen beslutas i enlighet med sedvanlig process. TL HSVO beslutar att godkänna föreslagen arbetsprocess. b) Bakgrund och nuläge regionala riktlinjer för hjälpmedel (Birgitta Olsson, Karin Borgström) Frågan har lyfts av politiken i samrådet. Uppsala län har inget gemensamt regelverk för dessa frågor. Det är relativt lika förskrivningsprocess i kommunerna, däremot vissa skillnader när det gäller utbud och priser. Att frågan lyfts taktar bra mot en av prioriterade frågorna inom utskrivningsarbetet, behov av hjälpmedelsfrågor. Frågan tas upp på nästa möte i socialchefsnätverket. De lämnar därefter input om ett gemensamt ställningstagande innan samrådet den 20 september.

5 5 (5) TL HSVO beslutar att frågan tas upp på samrådet den 20 september. Handläggarna får i uppdrag att formulera ett eventuellt uppdrag i ett missiv med utgångspunkt i socialchefsnätverkets ställningstagande. 4. Övriga frågor a) Nuläge Team Maria (Gunilla Svedström) Förslag till förändringar i projektet. Nystart den 1 januari med två pilotprojekt, ett i Uppsala och ett i Enköping. Uppsala ska ha samma uppdrag som tidigare. I Enköping är syftet att utforma modell för patientgruppen som integreras i arbetet Effektiv och nära vård. Projektet har gått med ekonomiskt överskott eftersom det inte har köpts heldygnsvård utomläns. Behovet har inte funnits. De pengarna kan prioriteras om för att jobba med piloten i Enköping. En uppföljning genomförs och slutrapport kommer i oktober. Redovisning på TL HSVO. TL HSVO beslutar att uppföljningen ska redovisas på TL HSVO den 4 oktober för vidare diskussion om hur arbetet ska fortsätta.

6 Dialog delbetänkande 3. God och nära vård. Vård i samverkan, SOU 2019:29 TML HSVO 30 augusti 2019, Lena Sjöberg

7 Vad är nära vård? Nära vård är ett sätt att tänka kring hur man organiserar all hälso- och sjukvård med utgångspunkt i patienters och brukares individuella behov, förutsättningar och preferenser så att hela hens livssituation kan beaktas. Nära vård är inte en ny organisationsnivå. Inte heller en ny benämning på dagens primärvård. Den nära vården kan inte enbart organiseras fram. Den nära vården handlar också om kulturförändring. Primärvård är den första vårdnivån, som svara för behovet av sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens. Har både landsting och kommun som huvudman. Samordnad utveckling för god och nära vård 2

8 Utredningens tidsramar Regeringsbeslut 2 mars 2017 Första delbetänkande 7 juni 2017 Ändrade organisatoriska principer Behovsstyrd vårdgaranti i primärvården Färdplan och målbild Tilläggsdirektiv 21 september 2017 Andra delbetänkande 1 juni 2018 Tilläggsdirektiv 23 augusti 2018 En primärvårdsreform Tredje delbetänkande Juni 2019 Slutbetänkande 31 mars 2020 Delbetänkande Ytterligare tilläggsdirektiv kom 15 augusti 2019 Slutbetänkande 15 januari 2021 Samordnad utveckling för god och nära vård 3

9 Generellt upplägg i delbetänkande 3 Rapport om hur arbetet fortskrider inga skarpa förslag. Fördjupade analyser över ett antal områden som fanns med i utredningens föregående betänkande. Information utifrån genomförda dialoger och tidigare remissvar. Dialogfrågor för att stimulera diskussioner. - som ingång har det tagits fram korta filmer utifrån olika teman Målbilden från tidigare betänkanden kvarstår. Samordnad utveckling för god och nära vård 4

10 Uppdrag samordnad omstrukturering (1) En särskild utredare ska utifrån förslagen i betänkandet Effektiv vård stödja landstingen, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. Utredaren ska bl. a. fördjupa analyserna av förslag i betänkandet Effektiv vård, redovisa förslagens konsekvenser samt i dialog med företrädare för samtliga landsting, myndigheter och andra berörda aktörer utarbeta en nationell plan där primärvården är utgångspunkten för en ökad närhet till patienten. Utredaren ska i planen redovisa vad som krävs för en nationellt samordnad förändring, vilka utmaningar som finns samt redovisa en med berörda aktörer förankrad tidsplan för det fortsatta förändringsarbetet. Samordnad utveckling för god och nära vård 5

11 Uppdrag samordnad omstrukturering (2) Tilläggsdirektiv den 21 september 2017 Utredaren ska utöver vad som framgår av redan beslutade kommittédirektiv, analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen vård och sluten vård i relation till utredningens övriga förslag samt redogöra för vilka konsekvenser en förändring respektive borttagning av dessa begrepp skulle kunna få, och utreda och lämna förslag på hur samverkan mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen kan underlättas och hur gränssnittet mellan dessa verksamheter bör se ut. Samordnad utveckling för god och nära vård 6

12 Uppdrag samordnad omstrukturering (3) Tilläggsdirektiv den 23 augusti 2018 Utredaren ska utöver vad som framgår av redan beslutade kommittédirektiv, undersöka hur förutsättningarna för att samordna vårdinsatser för patienter och brukare i alla åldrar med omfattande och komplexa vårdbehov kan förbättras, se över befintlig lagstiftning när det gäller krav på vårdplaner och överväga en författningsreglering som ställer krav på patientkontakt i form av en övergripande vårdplan för patientens samtliga vårdinsatser oavsett aktör eller huvudman, klargöra hur patientkontraktet bör förhålla sig till samordnad individuell plan, så kallad SIP utreda och förslå hur läkare och fysioterapeuter som får ersättning enligt lagen om läkarvårdsersättning resp. lagen om ersättning för fysioterapi, ska kunna integreras i den ordinarie primärvården och dess vårdvalssystem samt i övrig öppenvård, i samklang med de övriga förändringar som sker inom hälsooch sjukvården. Samordnad utveckling för god och nära vård 7

13 Uppdrag samordnad omstrukturering (4) Tilläggsdirektiv den 15 augusti 2019 Utredaren ska bl. a utreda förutsättningarna för att utveckla en ny form av skyndsamma och ändamålsenliga, insatser inom primärvården vid lättare psykisk ohälsa, överväga vilka målgrupperna ska vara för de nya insatserna, överväga hur och när en medicinsk bedömning av behoven ska ske utifrån syftet att stödet ska ges skyndsamt och på rätt nivå, överväga hur insatserna ska passas in i primärvårdens uppdrag och organisation, överväga hur verksamheter såsom studenthälsovård och företagshälsovård kan bidra till och komplettera primärvårdens uppdrag, utreda hur föreslagna insatser ska följas upp och hur effekterna ska utvärderas, omvärldsbevaka om liknande lösningar för lättare psykisk ohälsa utformats i annat land inom EU eller EES-området. Samordnad utveckling för god och nära vård 8

14 Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter Historisk tillbakablick Centrala begrepp Prioriteringar Svårigheten att prioritera preventiva insatser Primärvårdens prioriteringar kräver fortsatt metodutveckling med fokus på bedömning av en patients helhetsbehov av vård Samordnad utveckling för god och nära vård 9

15 Nulägesbild av omställningen i hälso- och sjukvården exempel på innehåll: Betydelsen av attityder, kultur och tillitsfrågor - ändrad kultur går inte att lagstifta fram - frågorna behöver diskuteras i forum på alla nivåer. Omställningen pågår i hela landet, flera län har etablerat gemensamma strategier för omställningen tillsammans med kommunerna med stöd i medborgardialoger. Utveckling av fyra storheter för uppföljning av omställningen i sin helhet. Övergripande förutsättningar; ex kompetensförsörjning. Digitalisering och vision E-hälsa. Arbete att synliggöra, stärka och understödja kommunal HSV. Samordnad utveckling för god och nära vård 10

16 Nuläge Efter Ädelreformen Hälso- och sjukvård (HSL) Socialtjänst (SoL) Huvudman: Staten Huvudman: Landsting Huvudman: Kommuner patienter (2016) Cirka 25% av hälso- och sjukvårdens kostnader Samordnad utveckling för god och nära vård 11

17 Hälso- och sjukvårdens struktur Se över gränserna mellan sluten- och öppenvård och skapa ett mer flexibelt förhållningssätt till begreppet vårdplats. Förtydliga att öppenvård bör väljas i fösta hand. Det saknas mellanvårdsformer enligt HSL. Avancerad vård i hemmet benämns olika över landet. Samordnad utveckling för god och nära vård 12

18 Personcentrerad samverkan Det är viktigt att sätta mål utifrån patienten och inte efter en organisatorisk indelning när en personcentrerad vårdprocess formas. Gråzoner - syftet med insatsen avgör om en insats är HSV eller socialtjänst. Viktigt att integrera kommunalt finansierad HSV innebär att det behövs ökad kunskap och förståelse för varandras uppdrag. Kapitlet innehåller information patientkontrakt och författningsreglerade planer inkl. samverkan med skolan. Samordnad utveckling för god och nära vård 13

19 Hälso- och sjukvårdens roll att främja hälsa, förebygga sjukdom och bygga funktionsförmåga Avgörande för utvecklingen av en god och nära vård och att möta framtidens utmaningar. Såväl förebyggande som rehabiliterande insatser är en central del av primärvårdens uppdrag och omfattar såväl somatisk som psykisk hälsa. Primärvården har med sitt relativt tydliga och begränsade geografiska områdesansvar, inte minst på kommunsidan, unika möjligheter att följa upp de speciella behoven i befolkningen och möta dessa. Svårigheten att mäta effekt diskuteras - långt tidsspann mellan insats och effekt. Samordnad utveckling för god och nära vård 14

20 Forskning, utveckling och utbildning Forskningskulturen utanför sjukhusmiljö behöver stärkas. Detta är ett perspektiv som måste beaktas i omställningen. Inom forskning så väl som andra delar behöver samverkan öka. Även forskning inom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande områden lyfts. Kompetensförsörjning och förutsättningar för utbildning. Samordnad utveckling för god och nära vård 15

21 Förutsättningar för det fortsatta omställningsarbetet Omställningsarbetet måste fortsätta många år fram över. Det är avgörande att det är förankrat på högsta nivå, men det är inte tillräckligt. Omställningsarbetet måste kommuniceras vidare ut i verksamheterna, hela vägen ut till första linjens chefer och deras medarbetare. Viktigt att få med medborgarna = sammanhållen strategisk kommunikation. Samordnad utveckling för god och nära vård 16

22 - Vilka kompetenser vi tillhandahåller är viktigare än i vilket hus vården ges. Nära vård handlar inte om vårdnivå, det handlar om patientens upplevelse av hälso- och sjukvården, säger Anna Nergårdh. Samordnad utveckling för god och nära vård 17

23

24 Effektiv och nära vård Projekt Vårdcentrum Tjänstemannaledning HSVO Eva Telne, strategiansvarig Förnyad vårdstruktur EvaLena Nilsson, projektchef

25 Vårdcentrum

26 Vårdcentrum projekt i tre delar Del 1 - Ta fram grundförutsättningar för utvecklingen av vårdcentrum minikrav för ett vårdcentrum. Klart 28 feb 2019 Del 2 - I samverkan med lokala aktörer såsom kommuner arbeta fram lokala förslag utifrån minikrav Klart 5 juni 2019 Kungsgärdet Samariterhemmet Enköping Tierp - Östhammar Del 3 konkretisering, underlag till budget 2021 hösten 2019

27 Resultat projekt Vårdcentrum del 1 Närvårdsavdelning öppen dygnet runt med möjlighet till akuta inskrivningar. Mobila närvårdsteam ska utgå från vårdcentrum och vara bemannat med läkare och sjuksköterska. Allmänmedicin, psykiatri, barnmedicin och geriatrik - obligatoriskt på varje vårdcentrum. Internmedicin på närvårdsavdelning. Basutbud inom habilitering blir obligatoriskt på varje vårdcentrum. Varje vårdcentrum ska ha tillgång till röntgen och laboratorium. Öppettider utifrån lokala behov

28 Projekt Vårdcentrum del 2 Tre workshopar i fyra länsdelar Inbjudna från region, kommuner, lokala aktörer Uppsala (Kungsgärdet och Samariterhemmet) (inkl Knivsta och Heby) Enköping (inkl Håbo) Tierp (inkl Älvkarleby) Östhammar Stort engagemang och delaktighet, bra diskussioner

29 Projekt Vårdcentrum del 2 Resultat från lokala dialoger Workshop 1 Kartläggning behov Barn, äldre och psykisk ohälsa grupper med störst behov Workshop 2 - Kartläggning utbud regional och kommunal vård Ökad förståelse för verksamheter och resurser över huvudmannagränserna Workshop 3 Förslag på verksamheter på vårdcentrum Identifierat möjliga framtida samarbeten inom regionen och mellan region och kommuner

30 Projekt Vårdcentrum del 2 Delprojekt Närvårdsavdelning har lämnat generellt förslag hur en närvårdsavdelning ska drivas kompetenser som behövs vilka patienter/diagnoser som ska vårdas på närvårdsavdelning vilka inskrivnings- samt utskrivningskriterier som ska gälla

31 Förslag från del 2 och fortsatt arbete del 3 Närvårdsavdelning - en av de mest prioriterade frågorna att börja med Under hösten 2019; Tillsammans med kommunerna Granska vårdnivån på korttidsplats Svartbäcksgården Beräkna kostnad för närvårdsplats Beskriva antal platser per vårdcentrum

32 Förslag från del 2 och fortsatt arbete del 3 Förstärkt geografiskt hälsouppdrag I uppdraget ingår samverkan, uppsökande och uppföljning Vid vårdcentrum och vid hälsocentral i de kommuner som inte har ett vårdcentrum Under Förbereda och starta två piloter i länet Följa upp och planera för införande

33 Förslag från del 2 och fortsatt arbete del 3 Mobila verksamheter Under hösten 2019 (ev. fortsättning under 2020) Steg 1 - Kartläggning av nuvarande mobila verksamheter Steg 2 - Förtydligande av ansvarsförhållanden mellan huvudmän inkl revidering av befintliga rutiner och riktlinjer Steg 3 - Fördjupad översyn med förslag till anpassningar och utveckling av organisation och arbetsformer.

34 Förslag från del 2 och fortsatt arbete del 3 Närmottagningar Under hösten 2019: Kartlägga vårdbehov och definiera baskrav för närmottagning Föreslå möjliga geografiska placeringar Kostnadsunderlag Akutverksamhet på vårdcentrum Under hösten 2019 (ev. fortsättning 2020): Kartläggning befintliga jourmottagningar samt Närakuten Beskriva behov (volymer, medicinska tillstånd, bemanning, kompetensförsörjning) Jourer och beredskap Öppettider samt behov av lab och röntgen Kostnadsunderlag

35 Förslag från del 2 och fortsatt arbete del 3 Sjukhusbaserade funktioner på vårdcentrum Barnmedicin, geriatrik, psykiatri och intermedicin (närvårdsavdelning). Sjuksköterskor, psykologer, fysioterapeuter, dietister, arbetsterapeuter, apotekare och logopeder. Lokala behov styr omfattning och ev ytterligare kompetenser. Nya arbetssätt behöver också utvecklas exempelvis med hjälp av digitala verktyg. Under hösten 2019: Geriatrik och Barnmedicin vilka behov, former och innehåll för verksamheten på vårdcentrum Psykiatri ingår i uppdrag Psykisk hälsa

36 Psykisk hälsa tidigare nationella samordnaren, Kerstin Evelius leder arbetet 2019 Slutrapport rörande barn och unga lämnad Ledning och styrning för köfri vård 2020 Förebyggande och hälsofrämjande tillsammans med kommunerna Flödes- och behovsanalyser samt utveckla samskapande 2020 Mål och uppföljning Stegvis vård bl.a. utveckla vården vid vårdcentrum för målgruppen Översyn remisshantering mm Uppdrag att starta upp arbete rörande vuxna

37 Gemensam Analysgrupp för samverkansprocesser i Uppsala Län GAP-UL Rapport för januari-juni 2019

38 Organisation/processbeskrivning

39

40 Väntetider i genomsnitt för bedömning av utskrivningsklar till utskrivning 5,8 3,8 3,1 1 1, ,9 1 1,05 0, JAN 2016 DEC 2017 DEC 2018 DEC 2019 JAN 2019 FEB 2019 MARS 2019 APRIL 2019 MAJ 2019 JUNI 2019 JULI

41 Mål och delmål Mål Att det finns kända och kvalitetssäkrade processer som säkerställer samordnad planering för dem med insatser från länets kommuner och Region Uppsala. Delmål Att det finns standardiserat underlag för statistik och analys av siffror Att analyserna genomförs i samverkan och utgör underlag för att initiera förbättringar Att det finns en plan för kommunikation av analysens utfall till berörda verksamheter

42 Process för analys vad händer sedan? Närvårdssamverkan analys av processer på lokal nivå GAP-UL Länsövergripande analys Rapport till TML HSVO?

43 Sammanfattning Positiva trender mätningen visar att 91% av patienterna går hem dag 0-3 betalningsansvar som utgår från och med dag 4 har successivt minskat till 9% i juni merparten av lokalt granskade återinskrivningar bedöms som ej undvikbara Förbättringsområden information vid utskrivning samordnad planering systematik för analys av avvikelser i utskrivningsprocessen funktionsbedömning och hjälpmedel i samband med utskrivning fördjupade gemensamma granskningar av återinläggningar

44 Vad är era reflektioner utifrån uppföljningsrapporten och GAP-ULs identifierade förbättringsområden? Samordnad planering och information Funktionsbedömningar och hjälpmedel Återinskrivningar

45 Synpunkter från gruppdiskussion Kunskapsluckor Otydligt ansvar vem som gör vad och när Spelregler för dokumentation/kommunikation vad kan läsas var och av vem? Bättre sammanhållen vårdkedja så att ingen hamnar mellan stolarna Viktigt att analysera återinskrivningar tillsammans triggers Viktigt att erbjuda SIP. Vilka satsningar behöver göras lokalt/centralt?vad ska göras utifrån rapporten? Medicinsk vårdplanering Viktigt att inte fokusera på betalningsansvar utan mer på att inte bli kvar på sjukhus vad behöver skruvas i processerna till gagn för patient Viktigt att se på siffror ur många perspektiv Uppdrag att analysera insatser, uppföljning, Arbetsterapeuterna ansvarsområde behöver ses över När skrivs patienter ut?? Vad gagnar patient/anhöriga

46 Deltagare i GAP-UL

47 Överenskommelse avseende assistans och egenvård för barn i Uppsala län Återkoppling från Redaktionsrådet ViS utifrån uppdrag och behov av revision

48 Bakgrund Förändrad praxis avseende möjlighet att få personlig assistans Innebar ökad kostnad för kommunerna Utskrivningsklara barn med komplexa behov blev kvar på sjukhus Överenskommelse i Uppsala län mellan Barnsjukhuset och länets kommuner upprättades och fastställdes av TML HSVO som reglerar ekonomisk överenskommelse ( ) ViS rutinen, Samverkan vid egenvård för barn med omfattande behov av insatser, skapades för gemensamt arbetssätt vid egenvård avseende barn BarnPratorprojektet (SIP)

49 Hur går vi vidare? RR tycker att revision av överenskommelsen behövs och att den förlängs ett år i taget Standard för hur uppföljning ska ske bör ingå i överenskommelsen Ska revisionen utmynna i ett avtal istället nu då samarbetet tydliggjorts i rutinen? Av skrivelse från Barnsjukhuset framgår att man även där anser att det fortsättningsvis behövs en överenskommelse Samla gruppen som skrev rutinen vid revision för granskning Nytt lagförslag i prop. Personlig assistans för hjälp med andning 2018/19:145 beaktas vid revisionen Vad anser TML HSVO?

50 TL HSVO regionuppsala.se

51 Avtal läkarmedverkan - syfte Hälso- och sjukvårdslagen 16 kap 1 Övergripande inriktning och långsiktighet Gemensamma målsättningar och åtaganden Utgå ifrån enskildas behov Tydlig koppling till relevant riktlinje regionuppsala.se

52 Fortsatt arbete Utkast godkännt av arbetsgrupp Information i TML HSVO den 30 augusti Remiss socialcheferna (även riktlinje) Godkännande TML HSVO per capsulam Beslut hos respektive huvudman regionuppsala.se