Positiv utvärdering av Askprogrammet

Transkript

1 Nyhetsbrev från Värmeforsk-program för miljöriktig användning av askor Nr Positiv utvärdering av Askprogrammet Ett effektivt skött program som fyller sitt syfte, men som brister i förmågan att utanför programmet sprida kunskaper om vunna resultat. Det är i korthet professor Stefan Axbergs resultat i den utvärdering av Askprogrammet som han utfört. Han rekommenderar att Askprogrammet söker finansiering för ytterligare en period. Stefan Axberg professor Kvaliteten på forskningen är god, samhällsnyttan är uppenbar, administrationen välordnad och programmet leds på ett effektivt sätt, menar Stefan Axberg i Foto: Martin Norsell sin utvärdering. Den huvudsakliga brist han funnit är att resultaten från forskningen är för lite spridda utanför den egna gruppen. Därför bör kommunikationen få ökad status och resurser. Programmets mål att öka kunskapen om askors användbarhet med tagna miljöhänsyn bedömer han kan uppfyllas förutsatt att programmets externa kommunikation förbättras under innevarande programperiod. Han anser att det finns goda skäl för att genomföra en ny programperiod: Det finns behov av ytterligare kunskap inom området. Det är kostnadseffektivt - långa försöksserier ger unik kunskap, särskilt för skogsbruket. Workshop den 26 januari 2011 Nytt askprogram 2012 Se för mer information. Vetenskaplig artikel An ecotoxicological approach for hazard identification of energy ash Se sidan 6. Det finns ett behov i samhället av detta med hänsyn till urbaniseringens följder, miljöhänsyn, effektiv resursanvändning, kretsloppstänkande m m. Han har också en rad konkreta förslag för den framtida verksamheten bland annat anordnande av en internationell konferens för utbyte av kunskaper och erfarenheter inom området. Mer om detta går att läsa i Värmeforsks rapport Askprogrammet utvärdering och rekommendationer av Stefan Axberg. Aska/fiberslam bottentätning i Fågelmyrans avfallsanläggning Ett tillstånd av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation har öppnat möjligheter för Borlänge Energi att använda en blandning av fiberslam och askor som geologisk barriär för bygget av en ny deponi i Fågelmyrans deponi. Projektet är unikt i Sverige och beräknas pågå i flera år, berättar Kjell-Olof Matsson, affärsområdeschef Avfall och Transport. Borlänge Energi fick i slutet av 2007 tillstånd av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation att använda en blandning av askor och fiberslam till sluttäckning av en gammal askdeponi. Sluttäckningen skulle också utgöra en geologisk barriär för att bygga en ny deponi ovanpå den gamla. Dessutom fick man tillstånd att lägga en konstgjord geologisk barriär med samma material för en helt ny deponi för icke-farligt avfall. Det är första gången som man tillåtit användning av Värmeforskrapport nr 301 Användning av restprodukt för täckning av avfallsupplag har legat till grund för aska/ fiberslam-lösningen i Fågelmyrans deponi. askor för dessa ändamål. Det hela har sin grund i en studie som Askprogrammet lät genomföra 1988 Användning av restprodukter för täckning av avfallsupplag (Erik Mattsson, Stora Enso, och Ulf Qvarfort). Resultatet från denna studie ledde till att aska/slam-blandforts. på sidan 2

2 ASKA/FIBERSLAM... Forts. från sid 1 ningen användes som täckning av gamla sandmagasin från gruvdrift. Efter en hel del förberedelser skickades 2004 en miljökonsekvensbeskrivning och ansökan om tillstånd hos länsstyrelsen. Efter en process med successiva justeringar fick man tillståndet i december Här har vi sedan dess haft fullt upp, säger Kjell-Olof Matsson som är ansvarig bland annat för att stänga en deponi och bygga två nya deponier en askdeponi ovanpå den gamla och en konventionell deponi. När den gamla deponin var sluttäckt påbörjades bottenkonstruktionen för den nya deponi ovanpå. Asklagret består av aska/slamblandning från Stora Enso Kvarnsveden. Detta blandas i enlighet med ett recept som tagits fram för Stora Ensos och Borlänge Energis räkning. Permeabilitetsprov tas, vilket innebär att man kontrollerar att materialet har den täthet som krävs för att fungera som bottenkonstruktion och bli den täta geologiska barriär som krävs för den nya deponin. Bottentätningen består av flera lager som är 2 Kjell-Olof Matsson affärsområdeschef Avfall och Transport, Borlänge Energi gånger 0,5 meter tjocka. Själva deponin är cirka 3 hektar stor. Arbetet har rullat på bra utan några större problem. Vi har haft stor hjälp av Falun Energi och Vatten som hade mycket kunskap när det gäller hantering av askor som konstruktionsmaterial i sina deponier. Kjell-Olof Matsson lyfter också det goda samarbete som man har med Stora Enso som också står för de kontinuerliga provtagningarna. Foto: Lena Larsson Ny period för Askprogrammet föreslås Askprogrammets styrgrupp beslutade i oktober, mot bakgrund av resultaten i Stefan Axbergs utvärdering, att söka stöd hos sina finansiärer för ytterligare en programperiod. Foto: Ingemar Larsson Utvärderingen var bra och värdefull, kommenterar Henrik Bristav, ordförande. Det är bra att få arbetet granskat av en utomstående person. Vi har fått veta att vi jobbar bra, att vi får fram bra kunskap och att det är effektivt. Kommunikationen ska vi förbättra. Vi har kommit en bra bit på väg och det finns fortfarande kunskaps- luckor att fylla, fortsätter Henrik Bristav. Dessutom har vi långa serier av prover som behöver fortsätta så att vi får en högre tillförlitlighet i resultaten. Det vore synd att sluta nu. Nätverket kring Askprogrammet är också en värdefull tillgång som vi behöver hålla levande. Ett förslag till innehåll för en ny programperiod är under utarbetande. Henrik Bristav miljöchef vid Umeå Energi och ordförande i Askprogrammet Beslutade projekt Q Kopparspeciering i lakvatten från avfallsbottenaska en europeisk samsyn för geokemisk jämviktsmodellering, Susanna Toller, Ecoloop. Tilläggsansökan. Det utvidgade projektets mål är att beskriva vilken/vilka fraktioner av det lösta organiska materialet i asklakvatten som bidrar till komplexbindning med koppar och hur komplexbindningen och koncentrationen aktiv (dvs toxisk) koppar ska kunna förutsägas på ett enkelt sätt. Utvidgningen tjänar dels till att kunna publicera resultaten i ES&T, dels till att kunna föreslå ett pragmatiskt tillvägagångssätt för geokemisk jämviktsmodellering av koppar i asklakvatten. Arbetet sker i nära samarbete med en holländsk forskargrupp vid ECN. Q Förvaltning av askdatabasen Allaska Henrik Bjurström, ÅF-Industri. Uppdraget innebär fortsatt förvaltning av databasen Allaska under 2010 och 2011 samt att fortsätta förbättra presentationen på Internet. Data som tas fram inom bl a Askprogrammet fram till utgången av 2011 och även data från Waste Refinery programmet fram t o m 2010 ska föras in. Några nyheter i kommande uppdatering är att ingående huvudämnen kommer att presenteras både som viktprocent oxid samt som gram grundämne/kg aska samt att slaggrus kommer att införas som en sökbar grupp i databasen. forts. på sid 6

3 SEMINARIUM OCH DISKUSSION OM MILJÖPRÖVNING AV ALTERNATIVA MATERIAL I ANLÄGGNINGSARBETEN Lätt att göra rätt miljöprövning av alternativa material i anläggningsarbeten Det var titeln på ett seminarium arrangerat av Ecoloop i september. Avsikten var att sätta igång och även bredda diskussionen kring miljöprövning av alternativa konstruktionsmaterial. I Sverige produceras cirka 1,3 miljoner ton askor per år. Av dessa nyttjas, enligt Svenska Energiaskor, nästan 1 miljon ton per år huvudsakligen som konstruktionsmaterial för ytor och för sluttäckning av deponier. De används också till rekonditionering och konstruk- tion av vägar samt återföring till skog. Deponierna är sluttäckta inom en tioårsperiod och man behöver finna bra och miljöriktiga lösningar för att kunna nyttja denna resurs inom andra områden. Frågan var hur kan miljöprövningen av alternativa material i anläggningar göras så enkel och rättssäker som möjligt? Går det att formulera en gemensam målbild när det gäller nyttiggörande av aska och andra alternativa material och slutligen vad bör bli nästa steg? Gemensam målbild saknas Susanna Toller, konsult vid Ecoloop och forskare vid KTH redogjorde för en intervjustudie finansierad av Värmeforsk, Svenska Energiaskor och Å-forsk som hon utfört. Frågeställningarna var vilka Förenklad anmälan om användning av torvaskor i Uppsala Bernt Forsberg, miljökontoret Uppsala, var inbjuden till Ecoloops seminarium för att berätta hur man löst problemet med miljöprövning av aska i Uppsala. När jag kom till miljökontoret och fick veta att jag skulle handlägga askor var jag skeptisk ska man verkligen sprida aska, det vill säga tungmetaller i naturen? Min företrädare hade redan påbörjat ett arbete kring detta och för mig var det bara att ta vid. Bernt Forsberg började titta på materialet som visade sig vara torvaskor från Vattenfalls anläggning i Uppsala. Jag insåg ganska snart att man behövde titta på detta inte enbart ur en naturvetenskaplig synvinkel utan också i ett bredare samhälleligt perspektiv. Det handlade om att göra en riskvärdering samt att upprätta rutiner för en smidig handläggning. Efter att Vattenfall gjort en generell MKB kunde bolaget skapa en blankett för förenklad anmälan som kunde nyttjas av markägare. Blanketten avser anmälan enligt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd för nyttjande av aska till anläggningsändamål. Personlig kontakt viktig Innan blanketten skickas in bör markägaren ha en kontakt med grannar och andra som kan vara berörda. Den kontakten verkar vara viktig, säger Bernt Forsberg. Vår erfarenhet är nämligen att det oftare kan komma Foto: MEJ Bernt Forsberg miljökontoret Uppsala negativa synpunkter när vi kommunicerar ut ärendet för yttrande i de fall sökanden har avstått från att ha haft en personlig kontakt innan. Beslutet innehåller sedan bl a föreläggande om försiktighetsåtgärder t ex en inskrivning i fastighetsboken. Bernt Forsberg understryker att det varit en stor fördel att torvaskorna är så homogena, men visar yttrandet från den sökande att det kan finnas risker med platsen för var avfallet ska användas så ombeds man att påvisa en alternativ plats eller så avstyrks anmälan. Till dags dato har torvaskor använts till cirka femtio objekt sedan 2001, mest till skogsbilvägar. Omkring ton torvaska per år återanvänds på detta sätt.

4 behov och problem upplevs i dagsläget när det gäller miljöprövning av askanvändning? samt hur kan underlaget för miljöprövningen förbättras? Intervjuade var materialägare, verksamhetsutövare och miljöprövningsmyndigheter. Problemen i dagsläget handlar om att: skillnaderna är stora när det gäller hur olika ärenden hanteras regelverket ger utrymme för tolkningar, vilket kan vara både positivt och negativt prövningen bygger ofta på enskilda individer vilket leder till att rättsäkerheten kan ifrågasättas det är svårt för verksamhetsutövaren att planera systemet är känsligt för personalomsättning. Susanna Toller konstaterade också att skilda utgångspunkter för de olika aktörerna gör att en gemensam målbild saknas. Slutsatsen av detta är att såväl miljöprövningsmyndigheter som verksamhetsutövare och materialägare är i behov av ökat stöd och samordning gällande bedömningsgrunder samt krav på och sammanställning av underlagsinformation. Ytterligare samordning och förankring behövs Svaren visar en större variation än väntat när det gäller vilka aspekter som ska tas upp i underlagen för miljöprövning, sa Susanna Toller. Ytterligare samordning och förankring behövs för att nå en gemensam standard på övergripande nivå något som kanske kan leda till en gemensam målbild för alla parter. En aspekt som kom fram är att hushållnings- och kretsloppsprinciperna ofta hamnar i skymundan i underlaget och de intervjuade menade att detta borde lyftas fram mer. För att få en effektiv och rättvis prövning krävs enligt Susanna Toller: ökad tydlighet när det gäller myndigheternas krav ökad kvalitet när det gäller verksamhetsutövarnas underlag en gemensam målbild för materialägare, verksamhetsutövare och miljöprövningsmyndighet Vägledningar efterfrågas Ett annat resultat var att generella detaljerade riktlinjer för miljöprövning inte ansågs relevanta, istället efterfrågas vägledningar som är material- och funktionsspecifika och som förankrats hos samtliga parter. Riktlinjer för miljöbedömning Under seminariet redovisade Naturvårdsverket sin handledning för användning av avfall för anläggningsändamål. Denna ger vägledning för avfall som endast utgör mindre än ringa risk men anger inte vad som ska vara tillåtligt i anmälnings- och prövningsärenden. Men Carl-Mikael Strauss handläggare på miljörättsavdelningen vid Naturvårdsverket underströk att hand- Hushållnings- och kretsloppsprincipen hamnar ofta i skymundan och borde lyftas fram mer. boken dock ger stöd för att bedöma risker i det enskilda fallet, till exempel: Förekommer det utfasningsämnen? Hur är avståndet till brunnar? Hur exponeras människor? Dammar avfallet? Frågan är ju sedan vad som är relevant i de enskilda fallen och vad askan Miljösamverkan Västra Götaland startade 1999 för att effektivisera tillsynen enligt miljöbalken. I projektet ingår 49 kommuner i Västra Götaland. Två projektledare finns tillsatta för att driva Miljösamverkan. Miljökontoren i de olika kommunerna föreslår och rangordnar vilka projekt som bedöms mest intressanta att samverkan kring. Hantering av schaktmassor blev högt rankad bland annat på grund av svårigheter att tolka lagstiftningen, att ärenden hanterades Susanna Toller konsult vid Ecoloop, forskare vid KTH ska användas till. Inom Askprogrammet har exempelvis riktlinjer för miljöbedömning tagits fram av bland annat Ola Wik vid SGI. Han var också på seminariet och redogjorde för vilka bedömningar som gjorts i det projektet. Mer kunskapsutbyte De flesta var överens om att det återstår mycket att göra kring dessa frågor. En nyckel i det fortsatta arbetet är kommunikation och kunskapsutbyte mellan verksamhetsutövare, materialägare och miljöprövningsmyndighet. Modell även för askor? Miljösamverkan i Västra Götaland tog sig an frågan om schaktmassor Elin Arvidsson Glans, miljöinspektör vid miljöförvaltningen i Trollhättan, redogjorde under Ecoloops seminarium för hur man gemensamt inom ramen för Miljösamverkan Västra Götaland hanterat frågan om schaktmassor. mycket olika i länet, men inte bara där utan även i landet i övrigt. Då miljösamverkan i Värmland ungefär samtidigt startat ett liknande projekt bestämde sig projektgrupperna för att driva ett gemensamt projekt kring hantering av schaktmassor. Projektet startade i mars 2009 och avslutades i april Kontakter med alla parter etableras Projektet startade med att definiera intressenter, etablera kontakter och Sida 4 (av 6) 5 mm smalare sida

5 skicka ut en enkät till entreprenörer, beställare och maskinentreprenörer. Dessutom organiserades ett möte med Naturvårdsverket. Några av de involverade miljökontoren blev sedan i slutskedet testpiloter. Frågor som hanterades i projektet var vilken syn intressenterna hade på schaktmassor huruvida de var en resurs eller inte, hur de skulle klassificeras, ärendegången, hur en anmälan ska gå till, om provtagning behövs och vad som behöver stå i beslutet. Följande dokument har tagits fram inom projektet: Tillsynshandledning Hantering av schaktmassor 2010 Informationsblad till aktörer Exempel på blankett för anmälningsärenden enligt punkt Klassning av verksamhet Flödesschema anmälningsärenden Vi har ännu liten erfarenhet av handledningen men den har tagits emot väl och många är intresserade av det här arbetet inte bara hos oss men även utanför länet, berättar Elin Arvidsson Glans. Mer information går att hämta på Elin Arvidsson Glans Miljöinspektör vid miljöförvaltningen i Trollhättan Foto: MEJ Sida 5 (av 6) 5 mm smalare sida Portugisiskt besök i Borlänge Foto: Massimo Di Biaggio Under hösten har miljöteknikkonsultbolaget Due Mondi Ecotec, och aktörer från den portugisiska offentliga och privata sektorn besökt svenska återvinningsföretag. Syftet har varit att titta på lösningar som med framgång även kan användas i Portugal och att utbyta kunskaper och erfarenheter. Den portugisiska industrin har sedan EU-inträdet genomgått en rad förändringar och på senare år har intresset för miljöteknik ökat kraftigt, säger Massimo Di Biaggio, vd för Due Mondi Ecotec. Sverige har gott rykte och svensk miljöteknik anses världsledande. Under sitt besök i Sverige besökte man bland annat Econova, Eskilstuna Energi & Miljö samt Borlänge Energi och vatten. Delfim Trancoso, kvalitetsoch miljöchef hos Portucel Viana S.A. (mitten), berättar under besöket i Fågelmyra här om sina erfarenheter av aska och deponitäckning från pappersbruket Portucel Vianas industrideponi. Intresserade åhörare är fr.v. Kjell- Olof Mattsson, miljöingenjör Borlänge Energi, Claes Ribbing, f.d. vd Svenska Energiaskor, Jörgen Dahlin, konsult Jakko Pöyry samt Luis Santos, ansvarig för avfalls- och återvinning vid den regionala miljömyndigheten för norra Portugal. Svenskt helhetstänk Sveriges kunskap och erfarenheter inom återvinning och återanvändning av industriella restprodukter (såsom aska och slam) är unik, anser Massimo Di Biaggio. Besöken visade hur man genom det svenska miljösystemtänket lyckats bygga upp kostnadseffektiva kretslopp, där avfall omvandlas till en resurs för samhället. Just helhetssynen och den praktiska tillämpningen av lösningarna tilltalade de portugisiska gästerna. Till exempel var appliceringen av aska och fiberslam som både sluttäckningsmaterial och geologisk barriär på deponin i Borlänge Energi en mycket intressant lösning. Sverige har redan haft del i Portugals framtid vad gäller kretslopp och återvinning men för att behålla försprånget är det viktigt att vara ödmjuk; man måste hålla koll på och anpassa sig till utvecklingen i resten av världen. Jag har stor respekt för de jättesteg man gjort i Portugal under de senaste 5 10 åren; det finns faktiskt redan idag portugisiska återvinningsanläggningar som är väl värda ett besök. Ett ökat utbyte idag skulle framför allt gagna Sverige... men kanske inte i morgon, avslutar Massimo Di Biaggio.

6 B Askor ingår i kretsloppssamhället Det är viktigt att ur miljösynpunkt återanvända alla resurser, säger Monica Lövström, ny vd för Svenska Energiaskor. Naturligtvis ska det ske på ett miljöriktigt sätt. I oktober tillträdde Monica Lövström sin nya post. Hon efterträder Claes Ribbing som går i pension. Claes kommer dock att finnas kvar i bakgrunden som rådgivare vid behov och vara involverad i särskilda projekt. Monica Lövström har arbetat i regeringskansliet i nio år och under fyra av de åren varit politiskt sakkunnig åt tidigare miljöministern Lena Sommestad. Närmast kommer hon från Avfall Sverige där hon de senaste två åren arbetade med samhällskontakter. Det nya jobbet ser hon som en spännande utmaning. Jag är van att kunna se sammanhang, strukturer och strategier säger hon. Expertkunskaperna finns hos Energiaskor. Nu ska vi sätta vår agenda utifrån våra mål och hitta vägen mot en ökad och hållbar användning av askor. Vi är en del i energisystemet och ingår i kretsloppssamhället. Askor återanvänds i stor utsträckning idag som konstruktionsmaterial på deponier. Dessa kommer att vara sluttäckta om tio år. Värmeforsks forskningsprogram för miljöriktig användning av askor arbetar med att ta fram de nödvändiga fakta och kunskaper som behövs för att finna lämpliga användningsområden för askor. Ett sådant lämpligt område är exempelvis som fyllnadsmaterial vid konstruktioner av vägar, hamnar och andra typer av större infrastrukturprojekt. Svenska Energiaskor ska finnas med i den pågående politiska processen Monica Lövström vd för Svenska Energiaskor och kunna påverka den lagstiftning som rör området och inte minst tilllämpningen av den, säger Monica Lövström. Det handlar om att visa att vi finns, vad vi står för och att vi är en viktig del av energiförsörjningen. Ytterligare ett uppdrag är att vidga medlemsskaran i Svenska Energiaskor. Vi behöver ha ett brett stöd. Dessa frågor är av stor vikt inte bara för energibranschen utan även för samhället. Energisystemet är en del av vårt konsumtionssamhälle. De restprodukter som uppkommer ur vår konsumtion ska vi återanvända på ett hållbart sätt, avslutar Monica som ser fram mot den spännande utmaning hon antagit. Foto: Xxxxx Beslutade projekt forts. från sid 2 Q9-753 Askåterföring till hygge efter skogsbränsleuttag, Ulf Sikström, Skogforsk. Projektet innebär att anlägga ett fältförsök på hygge på bördig skogsmark i södra Sverige för att belysa effekter av helträdsavverkning och askåterföring på trädens tillväxt och på mark- och markvattenkemi. Målsättningen är att utöka försöksmaterialet avseende effekter av helträdsavverkning och askåterföring på fastmark. Det finns få försök i Sverige och även internationellt. Q9-754 Askor långsiktiga ekotoxikologiska miljörisker, Magnus Breitholz, Inst för tillämpad miljövetenskap, SU. Projektet syftar till att studera hur laktestförhållanden påverkar ekotoxiciteten hos lakvatten från askor. Ett representativt åldrat slaggrus kommer att lakas med skaktest vid olika L/S förhållanden (förslagsvis i spannet L/S 0,5 100) samt testas med avseende på subkronisk toxicitet hos kräftdjuret Nitocra spinipes. Stort fokus kommer att ligga på att förklara vilken/vilka komponenter som ligger till grund för den observerade toxiciteten. Projektet samfinansieras av Svenska Energiaskor och har också sökt finansiering från Avfall Sverige. Q9-755 Magnetiserbart Avgränsningar och tillståndskartering för askkonstruktioner, Göran Blomqvist, VTI. Projektet syftar till att undersöka om magnetiserbarhet kan användas för att kontrollera askkonstruktioners tillstånd och avgränsning. Metoden förväntas underlätta kvalitetsgranskning av askkonstruktioner vid anläggningsfasen då den pekar ut ojämnheter och brister i konstruktionen, underlätta drift- och underhållsfasen av askkonstruktioner då den pekar ut avsnitt där underhållsbehovet är som störst, samt underlätta möjligheten att i framtiden identifiera och avgränsa konstruktioner som tas ur bruk. En enkel och oförstörande metod som kan vara intressant för att kunna visa status på askkonstruktioner för tillsynsmyndigheterna. Godkända rapporter Q9-727 Orienteringsrapport. Förvaltning av databasen Allaska2009, Henrik Bjurström, Solvig Grönstedt och Samira Shamsa. Q9-105 Utvärdering av Askprogrammet , Stefan Axberg. RAPPORTER PÅ AVSLUTADE PROJEKT FINNER DU PÅ Vetenskaplig artikel An ecotoxicological approach for hazard identification of energy ash Artikeln finns nu publicerad online. Den är skriven av S. Stiernström, K, Hemström, O. Wik, G. Carlsson, B.-E. Bengtsson och M. Breitholtz. Du kan hämta hem den på Nr Utges av Värmeforsk Service AB Stockholm Tfn Ansvarig utgivare: Gullvi Borgström Redaktör/texter: Madeleine Engfeldt- Julin, madeleine@mejcom.se, telefon Produktion: MEJ Communications AB Tryck: Kjellis Offset, Stockholm 2010.