Version 23 mars Bergs drivmedelsdepå. Vision Bergs

Transkript

1 Version 23 mars 2015 Bergs drivmedelsdepå Vision Bergs

2 VISION BERGS Bergs är den största och modernaste drivmedelsdepån i Mälardalsregionen. Bergs bör även i framtiden utgöra navet i en rationell och konkurrens-neutral försörjning med flytande drivmedelsprodukter. Mälardalsregionen är Sveriges mest tättbefolkade område och i Stockholms, Uppsala och Södermanlands län bor knappt 30 procent av landets innevånare. Tillsammans svarar de tre länen för drygt en femtedel av landets förbrukning av flytande drivmedel. Såväl samhällsekonomi som miljömål och trafiksäkerhetsmål kräver en rationell hantering av regionens drivmedelsförsörjning där avstånden mellan depåer och slutförbrukare hålls nere för att minimera det trafikarbete som krävs för att hålla regionens tankställen försörjda. En avgörande fråga när depåbehovet ska fastställas blir vilka antaganden vi gör om volymutvecklingen för flytande drivmedel. På många håll är förhoppningarna stora om att nya kollektivtrafiklösningar och nya drivmedel på ett radikalt sätt ska minska behovet av flytande bränslen. Statoil har därför låtit göra en analys av volymutvecklingen med utgångspunkt från framförallt de scenarier som presenterats i en s.k. FFF-utredningen, utredningen om vägar till ett fossiloberoende transportsystem. Slutsatsen i vår utredning är att behovet av flytande drivmedel, och därmed behovet av centralt placerade lagringsdepåer, kommer att finnas kvar under mycket lång tid. Samtidigt kan vi konstatera att volymerna minskar, om än i beskedlig takt. Utvecklingen av bilar och bränslen och övergången till mer diesel har redan haft viss effekt och sammantaget kan man beräkna att även utan nya bestämda politiska åtgärder så skulle förbrukningen år 2050 vara drygt 80 procent av dagens volymer. I tabellen nedan redovisas detta som Referensscenariot. Det är m a o en kalkyl, som bygger på fattade beslut, befolkningsprognoser och prognoser för den ekonomiska utvecklingen och som alltså inte tar hänsyn till eventuella kommande politiska beslut. Det har utarbetats för FFF-utredningen av Energimyndigheten och Trafikverket. Scenariot förutsätter bland annat att den specifika energiförbrukningen per kilometer nästan halveras till 2050, som ett resultat av höga bränslepriser och EU-regler. Men politiska åtgärder kommer med all sannolikhet att vidtas, oavsett styre i landet och regionen. Med ett scenario för regionen som utgår från erfarenhet och realistiska antaganden om politisk beslutskraft kan vi förutse höjd trängselskatt, höjda fordons-/bränsleskatter, fler elfordon och effektivare stadsplanering som sammantaget skulle minska efterfrågan snabbare än i referensscenariot. Fram till 2020 kan i detta scenario således volymerna minska med 12 procent och under kommande tio år med ytterligare 5 procent. Därefter kan ytterligare kraftfulla politiska beslut, som kräver längre förberedelsetid än en mandatperiod, inom skatte-, stadsplanerings-, som trafikområdet, liksom introduktionen av ny och revolutionerande framdrivningsteknik och energidistribution komma att medföra en mer kraftfull minskning av efterfrågan på såväl fossila som biobaserade flytande drivmedel så att volymerna 2050 mer än halverats i jämförelse med Det finns däremot ingen anledning att anta att behovet av flytande drivmedel upphört till

3 Tabell 1. Volymutveckling, flytande drivmedel Källa: Underlagsmaterial från FFF-utredningens sekretariat (se tabellbilagan) och egna beräkningar Referensscenario ,12 87,20 84,18 82,66 Politiska åtgärder Effekt av trängselskatt procent Höjda skatter Elektrifiering Stadsplanering 0 0 Huvudscenario, där politiska 88,12 83,20 64,18 52,66 åtgärder vidtagits Satsningar på järnväg och kollektivtrafik kommer inte att dramatiskt ändra denna bedömning. För persontransporterna gör befolkningsutvecklingen i regionen att ny och utökad kollektivtrafik i bästa fall kan innebära att kollektivtrafiken behåller dagens marknadsandelar. Eventuella satsningar på godstransporter på järnväg kan nationellt medföra minskade biltransporter. Inom Stockholmsregionen blir förhållandena sannolikt de motsatta eftersom omlastningsterminaler kommer att ligga långt från de områden där efterfrågan finns. Volymutvecklingen visar alltså att behovet av lagringskapacitet kvarstår på i stort sett oförändrad nivå åtminstone fram till 2030 för att därefter minska i något snabbare takt. Investera i omställning Så länge det finns behov av flytande bränslen finns det behov av lagringskapacitet och oljedepåer. Depåsamarbetet mellan bolagen, som bland annat tillkommit för att hålla nere transporterna på land, innebär också att depåerna måste hålla en viss storlek för att de olika bolagen ska kunna tillhandhålla sina unika produkter. Här har Bergs drivmedelsdepå sin givna plats. Det är på depåer som Bergs, som en viktig del av bränsleproduktionen sker genom att fossila och biobaserade bränslen blandas och de bränslebesparande additiven som flera bolag använder tillsätts. Som Skandinaviens modernaste och säkraste drivmedelsdepå bör Bergs därför fortsätta att ha en central roll i regionens trafikpolitiska infrastruktur under överskådlig framtid. Det innebär däremot inte att volymerna kommer att hållas oförändrade. Med ledning av det totala behovet av depåkapacitet kan en eventuell kommande avveckling planeras in för att gå hand i hand med den succesiva, men vad vi vet begränsade, utfasning av flytande drivmedel som kan förutses. Det på sikt minskade behovet av flytande drivmedel understryker samtidigt det samhällsekonomiskt riktiga i att inte investera i nya depåer så länge som vi har kapacitet för de volymer vi kan förutse. Omställningen till ett fossiloberoende samhälle kommer att göra transportarbetet dyrare. Det kan vara en kostnad som såväl politiker och medborgare är villiga att ta för att t ex minska klimatpåverkan. Men den klimatvinsten kan snabbt ätas upp om den förutsätter längre och dyrare transporter från depå till tankställe, nedmontering av befintliga väl fungerande depåer och investeringar i nya anläggningar med kort beräknad livslängd. 3

4 Vad händer på Bergs? Sedan årsskiftet 2013/2014 tvistar Statoil med Nacka kommun om innebörden av det avtal som är en förutsättning för depån på Bergs. Nacka kommun upplåter markområdet Bergs till Statoil med tomträttsavtal, vilket ger ett skydd för tomträttsinnehavaren som ligger mycket nära ett eget ägande. Tomträttsavtal som inte sagts upp förlängs således automatiskt med 40 år, vilket för Bergs betyder fram till Nacka kommun prövade att vid årsskiftet 2014 säga upp tomträttsavtalet med Statoil eftersom kommunen säger sig vilja bygga bostäder på marken. Statoil bestrider uppsägningen på såväl formella som sakliga grunder. Enligt kommunens egen översiktsplan är Bergs betecknad som utredningsområde och någon utredning har ännu inte slutförts. Uppsägningen kommer nu att prövas av Mark- och Miljödomstolen vid Nacka tingsrätt, en process som kan komma att dra ut över en längre tid. Bergs är idag landets modernaste drivmedelsdepå med avancerad utrustning för säkerhet och miljöskydd. Reningsanläggningar för störande emissioner till luft och vatten har installerats och åtgärder har vidtagits för att minimera bullerstörningar från tankbilstrafik I avvaktan på de slutliga juridiska avgörandena kommer Statoil fortsätta driva anläggningen eftersom vi menar att alla andra alternativ skulle ge sämre utfall för miljö, säkerhet och leveranstrygghet samt vara förenade med ökade kostnader för slutkunderna. Skulle Statoil förlora återstår ett flerårigt saneringsarbete ovan jord och i bergrummen. Bergs och Loudden, regionens viktigaste depåer I Stockholmsregionen finns idag två depåer, Loudden och Bergs. OKQ8, Preem och Statoil har alla egen verksamhet på Loudden medan Bergs är helägt av Statoil, samtidigt som depån betjänar alla de stora bolagen. Båda depåerna är anslutna till det depåsamarbetet som innebär att alla bolag som hämtar produkter kan få tillgång till sina egna specifika nischprodukter, baserade på t ex tallolja eller HVO. Depåsamarbetet är utvecklat för att vara konkurrensneutralt. Det innebär att det kräver en viss volym av depåer för att ingen aktör ska kunna dominera marknaden. Loudden och Bergs kompletteras därför av ett antal mindre depåer runt om i östra Sverige framförallt Gävle, Norrköping, Södertälje och Västerås. Alla bolag med verksamhet på Loudden har arrendeavtal som löper ut Stockholms hamnar har varit tydliga med att de inte har vare sig skyldighet eller för avsikt att förlänga dessa ytterligare. Stockholm har också initierat ett hävande av det riksintresse som hittills skyddat Loudden. Stora delar av den befintliga drivmedelsvolymen på Loudden 2020 skulle, om bolagen så önskar, kunna flyttas till Bergs drivmedelsdepå. Om Bergs, efter en stängning av Loudden, skulle vara den enda stora depån i Stockholmsregionen är Statoil berett att diskutera lösningar som genom långsiktiga avtal säkerställer fortsatt konkurrens och rationella strukturer för alla bolag på marknaden. Skulle de bolag som idag lastar på Loudden välja en annan lösning än att hämta på Bergs förefaller Södertälje och St1 ligga närmast till hands. Där pågår också ett arbete för att öka kapaciteten 4

5 genom bättre järnvägsförbindelser och möjlighet att ta emot större båtlaster. St 1 skulle då i sin terminal kunna ta emot m3. Tillståndsvolymen i Södertälje är på hela 1,5miljoner m 3 men för att den ska kunna utnyttjas krävs investeringar i utökad cisternkapaciteten. I det följande redovisas några räkneexempel med utgångspunkt från att Loudden stängs enligt plan och att så stora volymer som möjligt läggs till Södertälje, medan återstående volymer flyttas över till Bergs, där sedan all neddragning sker. Räkneexemplen anger ingen viljeinriktning för Statoil vad avser var volymer ska läggas utan är endast ägnat att illustrera behovet av depåkapacitet inom ramen för befintliga anläggningar i närområdet. Räknestyckena bygger på två exempel. I det första utgår vi från huvudscenariot ovan. I det andra lägger vi på en än kraftfullare politik för att minska volymerna så att volymerna 2040 och 2050 bara motsvarar 57,18 respektive 43,66 procent av dagens volymer. Exemplet visar att Bergs fyller en viktig funktion för regionens försörjning med flytande drivmedel under hela perioden fram till 2050 oavsett tänkt volymutveckling. Detta gäller både i fallet med huvudscenariot där Bergs år 2050 skulle ta emot en volym motsvarande vad Södertälje tar idag och i fallet med en kraftfull politik där Bergs skulle ta emot ca hälften av vad som idag tas emot i Södertälje. Tabell 4. Volymer fördelade på depåer. Södertälje förstahandsalternativ men med oförändrad kapacitet. 1000m Huvudscenario Volym Loudden Volym Södertälje Volym Bergs Kraftfull politik Volym Södertälje Källa: WSP rapport 2014, Statistik från bolagen, egna beräkningar Volym Bergs Bergs ger låga externa effekter jämfört med alternativen Våra beräkningar gäller framförallt volymutvecklingen och vilka krav de ställer på depåkapacitet. 5

6 I en annan studie, Stockholmsregionens framtida drivmedelsförsörjning, som WSP presenterat i mars 2014 har en analys av konsekvenserna av att flytta volymer från Loudden och Bergs till längre bort liggande depåer gjorts. Inte oväntat skulle ett scenario där både Bergs och Loudden fanns kvar ge stora fördelar jämfört med andra analyserade alternativ nämligen att lägga alla volymer i Södertälje eller omfördela volymer till Gävle, Västerås och Norrköping ( tabell nedan, WSP s 49). Dessa fördelar kvarstår även om bara Bergs skulle finnas kvar. all volym södertälje Transportkostnader Ökar Ökar mest Olyckskostnader, lastbil Ökar Ökar mest Utsläppskostnader Ökar Ökar mest Riskpåverkan på boende Minskar Minskar mest Trafikarbete genom Ökar mest Ökar vattenskyddsområde Intransporter på Mälaren 1 Ökar marginellt Ökar mest All volym omfördelas till befintliga depåer i Västerås, Gävle och Norrköping Sårbarhet Ökar Ökar En nackdel med Bergs och Loudden jämfört med alternativen är att de ger större riskpåverkan för boende i depåns närområde. Som vi förstår rapporten är dessa riskvärden beräknade från standardiserade värden och tar inte hänsyn till de omfattande miljöinvesteringar som gjorts på Bergs och som inneburit väsentligen minskade emissioner i närområdet. Av bilaga H till WSP- rapporten framgår också att det framförallt är Loudden som redovisar en hög boendetäthet nära depån. Statoil menar därför att det finns anledning ifrågasätta rapportens slutsats att riskpåverkan på boende skulle minska om Bergs stängdes. Frågan om sårbarhet är en av de viktigaste frågorna då man kopplar ihop drivmedelsförsörjningen med andra viktiga samhälleliga funktioner som är beroende av drivmedel. Inte oväntat bedöms sårbarheten vara stor för det scenario där en depå, Södertälje, ersätter såväl Bergs som Loudden. Driftsstörningar inträffar såväl på depåer som i logistikflödet. Med endast en depå ökar riskerna markant. Svårast att beskriva är här de konsekvenser som en allvarligare driftstörning i Södertälje skulle få samt hur man kan förebygga och hantera en sådan situation. Statoils egna scenarioanalyser pekar på att ett relativt stort antal stationer står utan drivmedel redan det första dygnet. (Enligt WSP-rapporten har kommunen här ett långtgående ansvar för att planering och förberedelser som behövs för att kunna leda, samverka och informera under en extraordinär händelse, såsom en störning av bränsledistributionen. En förutsättning för att en sådan process skall komma till stånd och resultera i åtgärder bedöms vara att kommunen i samråd med Länsstyrelsen, eftersom flera kommuner berörs, tar på sig detta samordningsansvar.) 1 20 Inga beräkningar har genomförts. En skattning, antaget på att intransporter ökar på Mälaren när Västerås depå får en större roll för försörjning av Stockholmsregionen. Bergs ger låga externa effekter jämfört med alternativen 6

7 Enligt den studie, Stockholmsregionens framtida drivmedelsförsörjning, som WSP presenterat i mars 2014 skulle ett scenario där både Bergs och Loudden fanns kvar ge stora fördelar jämfört med andra analyserade alternativ nämligen att lägga alla volymer i Södertälje eller omfördela volymer till Gävle, Västerås och Norrköping ( tabell nedan, WSP s 49). Även om bara Bergs skulle finnas överväger fördelarna. Jämförelse av scenario Scenario C3X 0- all volym södertälje Transportkostnader Ökar Ökar mest Olyckskostnader, lastbil Ökar Ökar mest Utsläppskostnader Ökar Ökar mest Riskpåverkan på boende Minskar Minskar mest Trafikarbete genom Ökar mest Ökar vattenskyddsområde Intransporter på Mälaren 20 Ökar marginellt Ökar mest Sårbarhet Ökar Ökar All volym omfördelas till befintliga depåer i Västerås, Gävle och Norrköping 20. Inga beräkningar har genomförts. En skattning, antaget på att intransporter ökar på Mälaren när Västerås depå får en större roll för försörjning av Stockholmsregionen. 7