Patientsäkerhetsberättelse Medicinskt Centrum i Linköping, MCL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Patientsäkerhetsberättelse Medicinskt Centrum i Linköping, MCL"

Transkript

1 Linköping Patientsäkerhetsberättelse Medicinskt Centrum i Linköping, MCL År Magnus Vegfors Anestesiläkare, Docent Verksamhetschef

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerheten...8 Struktur för uppföljning/utvärdering Uppföljning genom egenkontroll Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter Sammanställning och analys Samverkan med patienter och närstående Resultat Övergripande mål och strategier för kommande år Bilagor... 28

3 Sammanfattning De viktigaste åtgärderna som vidtagits för att öka patientsäkerheten vid MCL är att upprätthålla en välfungerande avvikelsegrupp med genomtänkt strategi för att behandla och processa de avvikelser som finns samt att alla medarbetare har förutsättningar och viljan att värna patienternas säkerhet. Den kreativa samverkan med Landstingets ledningsstab utgör grunden till en bra patientsäkerhet. Inom de tre discipliner (ortopedi, kirurgi och urologi), som enligt avtal samarbete sker med landstinget, utförs vården enligt de nationella vårdprogrammen. Postoperativa infektioner, bakteriologisk mätning på operationssalarna och reoperationer registreras. Vid skyddsronder och hygienronder kontrolleras de viktigaste funktionerna vid kliniken tillsammans med fackliga företrädare. Värdegrundskriterier för alla medarbetare borgar för egenkontroll och att medarbetarna har fokus på patientvården och säkerheten. Alla medarbetare uppmuntras att skriva avvikelserapporter som syftar till att förbättra rutiner och öka säkerheten för våra patienter. Patienternas synpunkter välkomnas och det är lätt att nå klinikledningen. Resultaten är mycket uppmuntrande med få postoperativa komplikationer och goda resultat vid patientenkäter, men det kan finnas ett mörkertal då patienterna uppsöker annan vårdinrättning vid komplikationer. Med goda relationer med olika samarbetspartners sker ett arbete att minimera dessa mörkertal. 3

4 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Medicinskt Centrum i Linköping, MCL, bedriver sedan 2009 på uppdrag av Landstinget, Region Östergötland, mottagnings- samt dagkirurgisk verksamhet inom disciplinerna ortopedi, kirurgi och urologi. Denna skrift hänför sig till år Efter dec 2015 kommer ingen möjlighet finnas att förlänga avtalet ytterligare, och beslut kommer att tas våren 2015 om ny upphandling av dagkirurgin kommer att ske. Under 2015 kommer, efter överenskommelse med landstingets ledningsstab, ortopedproduktionen minskas motsvarande ett värde på en MKR. Detta beror på att behovet minskat. Urologproduktionen ökas med 500 tkr och åderbråcksoperationer (laserkirurgi) kommer att utföras till ett värde av 500 tkr. Den totala produktionen mot Landstinget blir därmed oförändrad. I nedanstående tabell framgår omfattningen av verksamheten: Somatisk mottagningsverksamhet Mottagningsbesök och hembesök Läkare Sköterska Somatisk dagsjukvård 5) Dagkirurgi/Operation Allmän kirurgi Ortopedisk kirurgi Urologisk kirurgi Hand- och Plastikkirurgi Vi vill genom systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete ständigt säkra och förbättra vården i enlighet med krav som finns i hälso- och sjukvårdslagen. Alla medarbetare skall se detta som en naturlig del i sitt dagliga arbete. Vår kvalitetspolicy och vår värdegrund är utvecklad och förankrad i dialog med våra medarbetare och utgör grunden för vårt gemensamma arbete med att säkra och utveckla vården. Vår värdegrund har sin utgångspunkt i de etiska principer som kommer till uttryck i hälso- och sjukvårdslagen och i socialstyrelsens föreskrifter för kvalitetsledningssystem och patientsäkerhet. Dessa etiska principer är grundläggande för alla individer och organisationer som arbetar med hälso- och sjukvård. Värdeskapande Bemöta andra som jag själv vill bli bemött Öppenhet och tydlighet Närvarande och engagerat ledarskap Tro på individens egen förmåga Tro på att vi alltid kan bli bättre 4

5 Värdegrunden genomsyrar arbetssättet inom Neron Hälso- och Sjukvårdsutveckling AB. Den har tagits fram av ledare inom Neron och dess dotterföretag och förankras i dialog med alla medarbetare. Detta åstadkommer vi lokalt genom deltagande i koncernens ledarutvecklingsprogram och regelbundet vid arbetsplatsträffar m.m. För att uppnå och utveckla en kunskapsbaserad och ändamålsenligt hälso- och sjukvård krävs dels professionell kunskap och dels kompetens om utvecklings- och förbättringsarbete. För att säkra detta finns medicinskt ansvarig läkare som tillsammans med verksamhetschefen är kvalitetsansvarig. En viktig förutsättning för att säkra den goda vården är att ständigt förbättra kommunikationen med våra samarbetspartners. Vi agerar i huvudsak på uppdrag av Landstinget som är vår största och viktigaste samarbetspartner. I diskussionerna måste hela tiden patientens bästa och god säkerhet i vården komma i första rummet. MCL måste dessutom kunna anpassa sig till ändrade förutsättningar om det bidrar till ökad säkerhet. Alla medarbetare skall vara välinformerade om patientsäkerhetsarbetet och aktivt bidra till ett fortlöpande förbättringsarbete med stöd av klinikledningen. Uppföljning och kontinuerlig mätning av viktiga parametrar i vården utgör grunden till att förändringsarbetet skall utvecklas. En avvikelsegrupp har funnits sedan starten 2009 med månadsvisa sammanträden där samtliga ärenden diskuteras och protokollförs. Inget ärende avslutas utan signering av verksamhetschef och beslut om åtgärd och hur resultatet skall redovisas. Socialstyrelsens handbok tillämpas vid händelse- och riskanalyser (ISBN: , december 2005), bilaga 1. Patientsäkerhetslagen tillämpas (SFS nr 2010:659), bilaga 2. Medicinskt Centrum i Norrköping AB är ett helägt dotterbolag till Neron Hälso- och Sjukvårdsutveckling AB. Inom Medicinskt Centrum finns fem verksamheter, varav en är Medicinskt Centrum i Linköping. Viktiga funktioner i koncernen kan vid behov kontaktas, som t.ex. chefläkare samt kvalitetssamordnare. 5

6 För Lex Maria ärenden finns en detaljplan utarbetad, se nedan. Sammanfattning av patientsäkerhetsmål och strategier 2014 Medvetenhet hos alla medarbetare att rapportera och registrera avvikelser Uppföljning; i PoU-samtal obligatorisk punkt som protokollförs. Uppmana återkommande vid personalmöte veckovis. Protokollförs även vid personalmöte. Skyndsamt via avvikelsegruppen hantera samtliga avvikelser Uppföljning; alla avvikelser skall hantera senast inom en månad efter inkommen anmälan i avvikelsegruppen. Protokollförs och redovisas internt. Det viktigaste i detta sammanhang är att noga redovisa vilka eventuella konsekvenser avvikelsen får. Innebär det t.ex. nya rutiner så redovisas ett nytt PM för alla medarbetare som berör ändring av rutin. Vid Lex Maria noga följa den mall som upprättats Uppföljning; se specifik punkt Lex Maria under punkten organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet. Chefläkaren redovisar detta inom koncernen och verksamhetschefen för kliniken. Redovisning av avvikelsegruppens slutsatser för alla medarbetare utan dröjsmål Uppföljning; När avvikelsegruppen fattat beslut redovisas beslutet för alla medarbetare inom en vecka för alla medarbetare, vilket också protokollförs under specifik punkt = avvikelser. Öka informationen till enskild patient Uppföljning; vid avvikelser där patient är inblandad protokollförs i avvikelsegruppen hur patienten informerats, oftast direkt av verksamhetschefen. Skapa uppföljning där det tydligt framgår till vilken kategori avvikelsen hör. Uppföljning; Nytt från och med 2012 i patientsäkerhetsberättelsen är att alla avvikelser som registreras också kategoriseras (t.ex. a = administrativ, m = medicinsk o.s.v.) 6

7 Värna om goda relationer med samarbetspartners och patientsäkerhetsenhet/chefläkare Uppföljning; samverkansmöten regelbundet med landstingets representanter. Dessa möten protokollförs och i detta framgår hur samverkan fungerar. Avvikelsegruppen protokollför hur samverkan sker med andra aktörer, t.ex. vårdcentraler, kliniker på Universitetssjukhuset etc. Dialog med chefläkare inom koncernen dokumenteras. Noggrant rapportera till koncernledning uppkomna avvikelser månadsvis Uppföljning; chefläkare inom koncernen skickar regelbundet ut information rörande väsentliga patientsäkerhetsärenden. Verksamhetschef redovisar i den månatliga verksamhetsrapporten till affärsområdeschef uppkomna avvikelser. 7

8 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Alla avvikelser skall rapporteras. Månadsvis sammanträder avvikelsegruppen vid MCL som består av verksamhetschef, en sekreterare samt en specialistsjuksköterska med speciell utbildning och ansvar för avvikelsehantering. Det finns även kompetens i denna grupp att utföra riskanalys samt händelseanalys. Erforderlig utbildning i landstingets avvikelsesystem Synergi finns i gruppen. Varje sammanträde protokollförs och de avvikelser som inte gruppen kan avsluta hanteras vidare beroende på allvarlighetsgrad. Ett avslutat ärende signeras alltid av verksamhetschefen där det framgår vilka de vidtagna åtgärderna är samt hur medarbetarna skall informeras. Oftast sker rapport till medarbetarna vid det veckovisa morgonmötet som följs efter att avvikelsegruppen haft sammanträde. Denna procedur är granskad två gånger i samband med ISO-certifiering utan kritik, bilaga 3. Alla skär- och stickskador hanteras enligt PM från smittskyddsläkaren, Stockholms Läns Landsting, bilaga 4. Lex Maria Om chefsläkaren bedömer det som ett anmälningsärende påbörjas intern utredning. Denna genomförs av verksamhetschef. I utredningen skall verksamhetschefens yttrande med beskrivning och bedömning av avvikelsen samt beskrivning av vidtagna och eventuellt planerade åtgärder ingå. Dessutom krävs yttranden från berörd personal, kopia på avvikelserapport samt relevanta journalhandlingar. Eftersom anmälan skall vara gjord inom två månader från inträffad avvikelse sker rapportering till chefsläkare omedelbart. Händelseanalys genomförs på alla avvikelser som blir föremål för anmälan och bifogas till Socialstyrelsen. Om avvikelsen/anmälan omfattar flera verksamheter är chefsläkare uppdragsgivare för händelseanalysen, i övriga fall verksamhetschef. Uppgift om hur patient och närstående informerats finns i anmälan och patienten skall ha möjlighet att bifoga sin beskrivning av det inträffade. Det skall också framgå om patient valt att inte lämna sin beskrivning efter att han/hon blivit informerad. Vid avvikelser där medicintekniska produkter är inblandade följs speciell rutin och utrustningen skall om möjligt tas ur drift tills undersökning av utrustningen gjorts av medicinteknisk personal. Verksamhetschef ansvarar för att berörd personal har tillgång till arbetsgivarens stöd. Chefsläkaren redovisar statistik över Lex Maria-anmälningar, genomförda händelseanalyser samt vilka åtgärder som vidtagits löpande till koncernledningen. Chefläkaren gör årligen en koncerngemensam sammanställning, som presenteras skriftligt till koncernledningen. 8

9 Avvikelsehantering och rapportering sker månatligen på föreskrivet sätt och ingår i koncernens och verksamhetens styrkort. Inom Neronkoncernen har man enats om att följande skall anmälas: fallskador som lett till allvarliga konsekvenser för patienten och som föranletts av brister i samband med undersökning, vård eller behandling förväxlingar, felaktiga förskrivningar, feldoseringar eller felexpedieringar sådana där läkemedel är inblandade, om de föranlett eller borde ha föranlett aktiva behandlingsåtgärder eller överföring av patienten till en annan vårdenhet utebliven eller fördröjd undersökning, diagnos, vård, behandling eller rehabilitering som varit motiverad enligt vetenskap och beprövad erfarenhet felaktigt utförd undersökning, vård eller behandling felaktig, otillräcklig eller vilseledande information till patienten eller närstående felaktig, otillräcklig eller vilseledande instruktion eller information till personalen vid behandlande eller mottagande vårdenhet Antalet avvikelse vid MCL under åren 2010 tom 2014 (Landstingets- och koncernens avvikelsesystem): Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Summa a 6a 1m a 2m 0 2a 2a 1a 0 2a 2m 2m 1a 1a 1m 1m 1a 2a 2a 31 3m 1a 1m 4a 15a 11m a 1m 1a 0 0 2m 3a 4a 0 1 m (LM) 1m 4a 1m 4a 3a 3a 26a 11 m 32 a = administrativ, m = medicinsk, LM = Lex Maria Det finns en tendens till ökande antal avvikelser. Alla avvikelse är av icke allvarlig natur, med undantag av en avvikelse som är Lex Maria (LM). Ett omfattande arbete pågår för att alla medarbetare skall registrera avvikelser då något problem uppstår som borde kunna förebyggas. Ökningen tolkas inte som att det förekommer fler problem på arbetsplatsen, utan att rutinen ökats för att registrera avvikelser. Från och med augusti 2012 redovisas även till vilken kategori avvikelserna hör (a = administrativ, m = medicinsk, LM = Lex Maria). MCL har gjort en egen Lex Maria efter inrådan från chefläkare på Neron Hälso- och Sjukvårdsutveckling. 9

10 MCL gjort egen Lex Maria-anmälan: MCL:s urolog har framgångsrikt diagnosticerat en njurtumör där patienten sökte för åderbråck i pungen november Det är så att vid dessa åderbråck finns en något ökad frekvens njurcancer, och remiss skickades för ultraljud njurar. Emellertid försenades behandlingen på grund av att rutiner saknades för att bevaka röntgenremissvar (stängt jul & nyår). Dessa rutiner har nu ändrats så att avläsning sker regelbundet. Relationen med patienten är god och sannolikt har inte patientens prognos påverkats negativt. Detta är en potentiell mycket allvarlig händelse varför ett gemensamt beslut av verksamhetschefer, urolog samt chefläkare MCL om Lex Maria-anmälan tagits. Kopia till Universitetssjukhuset chefläkare. Händelseanalys utförd vid MCL och denna bifogas Lex Maria-anmälan. IVO betraktar åtgärderna som fullgoda, med vidtagna åtgärder på nya rutiner vid remissvar och avskriver ärendet 10

11 Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Interna patientenkäter utförs med regelbundenhet. Under 2011 utfördes dessutom i samarbete med Linköpings Universitet, en uppföljning av ca 500 patienter som genomgått dagkirurgi vid MCL med fokus på återhämtning. Arbetet leddes av från Universitetet disputerad sjuksköterska och redovisades i en magisteruppsats. Alla spontana kommentarer från patienterna har dessutom redovisats och hanterats av klinikledning och personalgrupp. Resultatet gällande återhämtning efter dagkirurgi var mycket bra och jämförbart med andra enheter. Viss kritik framfördes gällande informationsintegriteten och därför har ett arbete inletts i samråd där åtgärder vidtagits för att, i mån av möjlighet, alltid patientinformationen skall ges i lugn och ro och avskilt. Under 2013 startades en ny form av uppföljning där vi ringer samtliga patienter vid flera tillfällen efter operationens genomförande. Vi valde två patientgrupper där t.ex. postoperativ smärta kan vara ett problem; axeloperationer (acromioplastik, clavikelresektion) samt operation av stortå (hallux valgus). Samtliga patienter uppskattade telefonkontakten, informationen till patienterna om postoperativ smärta och hur konvalescensen är i normalfallet var god. Ingen patient var missnöjd med det allmänna omhändertagandet, flertalet patienter fick dessutom råd i detaljfrågor av specialistsjuksköterskan som ringde upp. Från och med okt 2014 har bröstcanceroperationerna i Östergötland överförts till MCL:s regi. Undantag är de allvarligt sjuka patienter (ASA 3-4) som opererats på Universitetssjukhuset i Linköping. Denna grupp är mindre än 10 % av de totalt antal patienter som opereras. Sedan start i okt 2014 och fram till dags dato har ca 140 patienter opererats med gott resultat. Tidigare hade ett par patienter i veckan med dessa ingrepp övernattat på sjukhus, men efter att MCL övertog ansvaret har endast en patient av ca 140 patienter övernattat på MCL. I och med denna omstrukturering och poliklinisering av bröstcancervården har ett patientnöjdhetsprotokoll gemensamt med Landstinget, Region Östergötland framtagits, se bilaga 5. Vi flera tillfällen har tillsammans med ansvariga inom Landstinget preliminärresultat offentliggjorts. Samtliga patienter är mycket nöjda med vården, speciell det personliga omhändertagandet i den svåra situationen med canceroperation. Ingen patient har varit missnöjd med att få skickas hem efter operationen. Totalanalys av patientenkäterna kommer att tillsammans med landstinget redovisas senare under MCL deltar också i den nationella patientenkäten där mycket goda resultat redovisats. När det gäller mätning av infektioner i samband med kirurgi redovisas dessa i speciell databas. Alla medarbetare har klara instruktioner att så fort en infektion misstänks skall vederbörande bedöma huruvida det är en postoperativt uppkommen infektionskomplikation. 11

12 Opererande läkares synpunkter väger förstås tungt i detta sammanhang. Avvikelsegruppen, som sammanträder månadsvis, ställer vid varje sammanträde frågan om ny infektionskomplikation registrerats. Om så är fallet diskuteras det enskilda ärendet på samma sätt som en avvikelse. MCL:s databas kan vara ofullständig då det finns risk att MCL saknar informationen att infektion uppstått om patienterna söker vård vid annan vårdinrättning, t.ex. infektion uppstår vid resa eller på annan ort. Alla patienter uppmanas därför att kontakta MCL i dessa situationer. En annan situation är att patienten insjuknar jourtid och uppsöker t.ex. akutmottagning och blir inlagd utan att MCL nås av informationen. Nu finns ett mycket nära och bra samarbete med Universitetssjukhuset, men arbete pågår för att ytterligare säkra informationsinhämtningen i dessa situationer. Antalet postoperativa infektioner åren 2010 tom 2014: Årtal Urologi Kirurgi Ortopedi Summa I tabellen ovan noteras att infektionerna var väldigt få under 2010 till och med En orsak kan vara att personalen inte var informerad tillräckligt tydligt att alla infektioner måste registreras. Det är nu klart påtalat till alla medarbetare. Inom kirurgi kan noteras att totalt 11 patienter uppvisat infektion efter operation av pilonidalsinus (2011, 2012, 2013 och 2014), dock är dessa operationer s.k. orena till så motto att operationsområdet är kontaminerat av bakterier innan operationen startas. Andra operationer som kan klassas som orena preoperativt är atherom och nageltrång. Under 2014 klassades 4 patienter med atherom och en patient med nageltrång som postopinfektion. Vi har i alla fall valt att ta med dessa diagnosgrupper i redovisningen. Under 2014 uppvisade åtta patienter opererade för ljumskbråck infektion postoperativt. Alla fick antibiotika och återhämtade sig snabbt. Inte vid något tillfälle har man behövt operera bort det inopererade nätet. Infektionsfrekvensen 2014 för ljumskbråcksoperation ligger totalt på ca 2,5-3%. Inom urologi finns inga patienter med postoperativ infektion registrerade under 2010 och 2011, detta är ett klart observandum, men efterforskning visar att ingen av personalen har registrerat att någon patient inom urologi sökt för postoperativ infektion. Undantaget är att det kan förekomma en känd komplikation i form av urinvägsinfektion eller till och med sepsis efter prostatabiopsi. MCL följer noggrant de rutiner som finns i landstinget och nationellt, se nedan. Denna komplikation lyder alltså inte under postoperativ komplikation utan redovisas separat. 12

13 Alla patienter som redovisas i tabellen har idag utläkta sår och är avslutade. Samarbetet med landstingets hygienavdelning fungerar utmärkt. Hygiensjuksköterska från landstinget har besökt alla medarbetare vid MCL och deltagit i diskussioner för att öka hygiensäkerheten samt bidragit med uppskattad föreläsning. Hygienombud är utsedd som i samarbete med sjukhusets hygienavdelning deltar i regelbundna hygienronder enligt för verksamheten anpassat protokoll där vi ser över rutiner och förrådshantering. Vi följer vårdhygiens hygienregler. Odlingar görs med Agarplattor på operationssalarna i samarbete med vårdhygien med godkända resultat. Kirurgi Vid MCL registreras kontinuerligt samtliga ljumskbråckoperationer i det nationella kvalitetsregistret för ljumskbråckskirurgi. Sedan 2009 har MCL deltagit i en internationell bråckstudie med totalt sju deltagande centra från fyra länder (Frankrike, Tyskland, England och Sverige). I denna studie jämfördes två olika nät och tekniker vid ljumskbråckkirurgi och resultaten har presenterats vid ett flertal nationella och internationella konferenser. Under två veckor, hösten 2014, genomfördes en kurs i bråckkirurgi riktad till ST-läkare på Kirurgkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping. Patientsäkerhetsaspekten påtalades särskilt, och erfaren huvudoperatör fanns hela tiden på plats och omfattande omarbetning av patientinformationen genomfördes. Kursen fick ett lyckat resultat för patienter och övriga inblandade. Ortopedi Inga patienter har behövt re-opereras akut vid MCL. Dock har korrigerande ortopedkirurgisk åtgärd utförts på 7 patienter under 2010, 6 patienter 2011, 5 patienter 2012, 7 patienter 2013 och 5 patienter Urologi Både postoperativa infektioner och postoperativa reoperationer registreras. Inom urologi finns en relativt större mottagningsverksamhet med utredning jämfört med den operativa verksamheten. Se beskrivning av urologverksamheten på sidan

14 Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Inom kirurgi jämförs resultaten vid MCL med andra stora och viktiga centra i Europa. Antalet infektioner och reoperationer registreras fortlöpande. Resultaten är bättre än de som finns registrerade i de nationella registren för de aktuella specialiteterna. MCL deltar sedan 2014 i en multicenterstudie angående visst typ av inopererat nät vid navelbråcksoperation. Inom ortopedi har ortopedläkarna tillsammans med sjukgymnasterna utvecklat ett protokoll vid knäartroskopi. Efter operationen markerar läkaren i en schematisk bild exakt vilka skador man funnit i knäleden. Patienten får efter informationen protokollet i handen med sig hem samt skriftlig information om konvalescenstid, skriftlig träningsinstruktion och telefonnummer och namn på sjukgymnast etc. Inom urologin registreras alla nyupptäckta prostatacancerfall i INCA-registret. Det är ett nationellt cancerregister som även landstinget rapporterar till. Antal nyupptäckta prostatacancerpatienter uppgick under åren 2009 tom 2014 till patienter per år. Urologmottagningen på MCL har i uppdrag att stödja urologklinikens öppenvård med mottagning, men även med operation. Cirka nya fall per vecka bedöms. Verksamheten omfattar utredning och eventuell behandling av misstänkt prostatacancer, utredning och eventuell behandling av godartad prostataförstoring, blåssjukdomar samt sjukdomar i penis/pung. Vid prostatacancerdiagnos bestäms i samråd med patienten vilken behandling som är lämpligast. Vid kurativt syftande behandling skickas remiss till urolog- eller onkologkliniken för second opinion, och eventuell behandling. Komplikation till biopsi: Allvarlig komplikation, det vill säga febril urinvägsinfektion, misstänkt urosepsis har förekommit i en frekvens av 3-4 %. Dessa har enligt överenskommelse med urologkliniken hänvisats till urologavdelning 1, Universitetssjukhuset i Linköping. Detta har fungerat mycket tillfredsställande. Patient som går till strålbehandling återremitteras till MCL:s urolog efter avslutad behandling. Samarbetet med urologkliniken är gott. Dialog förs vid komplicerade utredningar/behandling. Upprättande av kontaktsjuksköterska: I enlighet med de instruktioner som finns har MCL upprättat kontaktsjuksköterska som lätt kan nås efter att cancerbesked meddelats. Hon har även starkt stöd av de undersköterskor som dagligen arbetar med prostatacancerpatienter. Ansvarig för kontaktsjuksköterskeprojektet har besökt MCL och vår kontaktsjuksköterska har varit på utbildning i samband med Svensk Urologisk Förenings möte i Linköping. 14

15 Möjligheten att nå kontaktsjuksköterska på ett enkelt sätt är mycket uppskattat av patienterna. Benign prostatahyperplasi (BPH): Patienten får behandlingsförslag. Tablettbehandlade patienter följ upp efter 3-6 månader, beroende på terapival. Om icke tillfredsställande resultat utreds patienten ytterligare med sikte på eventuell operation. Ett stort antal män med förhudsproblem opereras årligen, antingen med plastik eller circumcisio. Cirka 10 % av de plastikopererade patienterna måste re-opereras på grund av otillräcklig effekt. Cirka 4 % av circumcisiopatienterna re-operas på grund av kosmetiskt otillfredsställande resultat. År 2014 har två patienter tvingats söka akut efter operation av circumcisio. Scrotalsjukdom: Ett stort antal män med scrotala problem handläggs. En del patienter opereras framförallt på indikationen hydrocele/spermatocele. Enstaka patienter har haft behov av akut vård på grund av blödning. I MCL:s statistik har fem patient sökt för postoperativ infektion, och för en av patienterna krävdes många omläggningar. Alla fullt återställda. Ett för MCL unikt instrument för att bedöma medarbetarna Värdegrundskriterium: Detta har utvecklats av klinikledningen och kommunicerats mot alla medarbetare. Både klinikledningen och medarbetaren har betygsatt varje enskild färdighet på en 10-gradig skala. Värdegrundskriterier MCL: Yrkesrollen Yrkesskicklighet inom den specialitet man har. Hur man tar till sig och delger ny kunskap. Ansvarstagande? Hur tillämpas utarbetade PM, rutiner etc. Förmåga att arbeta självständigt samt att driva och utveckla egna ansvarsområden och delge kollegor. Teamkänsla Förmåga att ge arbetskamraterna energi och skapa god stämning i gruppen. Mån om att alla ska må bra. Ger stöd till arbetskamrater som har en dålig dag. Förmågan att få kamrater att växa. Positiv öppen grundinställning. 15

16 Patientkontakt Förmågan att bemöta patienter på ett välkomnande sätt. Lyhördhet för när extra insatser behöver göras gentemot våra patienter, t.ex. då oförutsedda väntetider uppkommer. Förmåga att skapa trygghet och en trevlig stämning runt patienten samt bemöta negativt inställda patienter på ett professionellt sätt. Gäller alla patientkontakter, även telefon. Effektivitet och prioriteringsförmåga Förmågan att se till helheten och prioritera rätt i olika situationer, kan t.ex. handla om att MCL alltid måste ha en hög patientsäkerhet vilket aldrig får bortprioriteras. Förmågan att ej slösa dyrbar tid på bagateller. Hjälper till och/eller tar tag i övriga arbetsuppgifter som uppkommer. Lojalitet samt kommunikationsförmåga inom och utom kliniken. Handlar om att kommunicera på rätt sätt med en positiv framtoning även i stressituationer. Finns hjärtat hos MCL? Viljan att bidra till en positiv utveckling av MCL. Medverkar till ett öppet klimat samt till att ge MCL ett gott rykte utanför arbetet. Förändringsbenägenhet/ Kreativitet Ser möjligheter i förslag som på sikt kan skapa en bättre/effektivare arbetsplats med större konkurrenskraft. Villig att ta på sig nya arbetsuppgifter med fokus på flexibilitet samt initiativförmåga. Vikten av att kunna se helheten. Feedback Öppen och rak kommunikation. Förmåga att både ge och ta kritik samt att lyfta klagomål på rätt sätt och till rätt person (personer). Förmågan att inte hålla inne med problem/frågeställningar som uppkommer utan att kommunicera med rätt person vid rätt tillfälle. Affärsmässighet Bidrar i ord och handling till lägre utgifter och högre intäkter samt förståelse för att vi arbetar i en konkurrensutsatt verksamhet. De verktyg för att arbeta med risk- och säkerhetsfrågor som tillämpas vid Landstinget, Region Östergötland, har anpassats till MCL:s verksamhet. Rh-check är ett viktigt exempel på detta. Under 2014 har Rh-checkskyddsronder genomförts i sin helhet tillsammans med fackliga representanter gällande: Brandskydd Funktionssäkerhet och miljö Informationssäkerhet Patientsäkerhet Personsäkerhet, arbetsmiljö Medicinteknisk säkerhet 16

17 Blanketterna har samma upplägg som landstingets och närvarande har varit de medarbetare med det specifika specialområdet som ansvarsområde samt verksamhetschef. Även facklig representation har förekommit. Vid dessa skyddsronder har specifika noteringar upprättats där åtgärd krävs och dessa följs upp under nästkommande ronder. Skyddsronden inom medicinteknisk säkerhet har inneburit att enklare medicinteknisk apparatur ansvarar verksamhetschefen MCL för och inte MTÖ (Medicintekniska Avdelningen i Östergötland). Den enkla apparaturen har katalogiserats och märkts upp. Varje enskild apparat har diskuterats ur patientsäkerhetssynvinkel. All avancerad apparatur som kopplas på patient kontrolleras av MTÖ enligt speciellt avtal. Är det utrustning som måste kalibreras, t.ex. HB-mätaren Haemocue, görs detta enligt tillverkarens instruktioner. Annan kalibrering sker via MTÖ. MCL är ISO certifierat (ISO 9001:2008 Kvalitet och ISO 14001:2004 Miljö; SFK Certifiering), (bilaga 3), sedan 2010 med årliga kontroller och uppföljningar. Inga brister har noterats gällande patientsäkerhetsarbetet vid MCL. Denna inspektion kommer att fortsätta kommande år. Patientsäkerhet vid nödläge och brand: En heldag har 2012 ägnats åt patientsäkerhet vid MCL där alla medarbetare deltog. Under 2013 diskuteras under de veckovisa klinikmöten patientsäkerhet, brandskydd och larmfunktioner. Under 2014 har brandskyddet åter prioriterats i de veckovisa återkommande personalmötena. Individuell diskussioner under 2014 på grund av nyanställningar. 17

18 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 I patientsäkerhetsgruppen finns en specialistsjuksköterska inom anestesi som har mycket bred kompetens i aktuella frågor. Hon har både utbildning i händelse- och riskanalys. Under 2014, genomfördes en händelseanalys inom urologi, i samband med att MCL gjorde en egen Lex Maria anmälan. På grund av intern organisation fördröjdes ett cancerbesked till patient med nyupptäckt njurcancer. Resultatet av händelseanalysen inskickades till IVO tillsammans med Lex-Maria anmälan. IVO:s bedömning var att erforderliga åtgärder vidtagits omedelbart för att undvika upprepning och ärendet avslutades. Infektionsregistreringen har kommunicerats mot alla medarbetare. Ledningen har klart påtalat att alla som stöter på en patient med infektion måste registrera detta i databasen. Under 2012 infördes hygienombud och hygienronder infördes Nya arbetssätt utvecklas med mindre spring på salarna och rutiner och arbetssätt utvärderas/förbättras ständigt. Vid MCL är teamkänslan mycket stark i små arbetsgrupper där nya förslag/beslut snabbt kan bli verklighet. Hygienrond planeras under Det har anordnats heldag för att arbeta enbart med patientsäkerhetsfrågor samt åtgärder vid nödläge som t.ex. brand. Patientinformationen sker nu mer enskilt till patienten efter ett operativt ingrepp, då detta har påtalats i den senaste patientenkäten som genomfördes i samarbete med Universitetet i Linköping. Skyddsronder genomförs regelbundet och värdegrundskriterier diskuteras med alla medarbetare vid utvecklingssamtalen. 18

19 Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 2 3 p 3 MCL:s huvudsakliga samarbetspartner är landstinget där samarbetet finns beskrivet i det grundavtal som tecknats med Medicinskt Centrum. Landstingets ledningsstab sammanträder med representanter för MCL ett par gånger per termin då flera aspekter berörs som t.ex. remissflöde, produktion, kvalitet i vården och ekonomi. Mellan dessa möten sker fortlöpande kontakter med nyckelpersoner och syftet är att de båda enheterna skall hjälpa varandra, exempelvis om landstinget inom specifik diagnosgrupp har ökande köer så strävar MCL att möta upp med ökade resurser. Samtidigt kan MCL uppleva att remisser saknas inom specifikt område och då vidtas adekvata åtgärder. Detta samspel har successivt utvecklats till en ömsesidig samverkan som kanske till och med är den viktigaste patientsäkerhetsfaktorn. Under senare del av 2014 minskade remissflödet till MCL inom ortopedi. Orsaken är huvudsakligen beroende på effektiv samverkande sjukvård med minskande köer. Resultatet hade dock ekonomiska konsekvenser och resulterade i s.k. garantifaktura till Landstinget. Enligt Svenska Läkaresällskapet pågår ett långsiktigt arbete med att följa arbetet med strukturerad journalföring. Det innebär att arbeta systematiskt med strukturerad journalgranskning. Tanken att retrospektivt granska och identifiera vårdskador och studera möjligheten att kunna undvika skadan tilltalar MCL:s arbetssätt och diskussion pågår hur vi ska kunna tillämpa detta förhållningssätt. Om landstingspatient drabbas av vårdskada är förfarandet beskrivet tidigare i texten. Mycket stor fördel är givetvis att MCL har tillgång till landstingets avvikelsesystem där adekvata åtgärder gemensamt kan beslutas. De antal avvikelser som beskrivits årsvis tidigare är en summa av de avvikelser registrerade i Synergi (landstinget) och koncernens avvikelsesystem. 19

20 Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Då det utförs operationer vid MCL, de flesta i narkos, måste adekvat medicinsk kompetens finnas på plats samt godkänd medicinteknisk utrustning. Inga anestesier utförs utan att specialistkompetent anestesiolog finns på plats. I och med bröstcancerprocessen nu överförts till MCL och det finns övernattande patienter har ansvarsförhållandet granskats gällande patienter vid MCL efter arbetstidens slut. Då opererande kirurg lämnar kliniken och då patient fortfarande vårdas överförs det medicinska ansvaret till MCL:s anestesiolog. All personal på operation som operations- och anestesisjuksköterskor har gedigen utbildning och erfarenhet. Kirurg, ortoped samt urologläkarna som är anställda vid MCL har mycket hög kompetens. För att säkra bibehållen kompetensutveckling är klinikledningen mycket positiv till fortbildning av alla slag vilket också tillämpas. Läkarna åker på medicinska konferenser för att tillgodose sig nya behandlingsmetoder och övrig personal får ansöka om fortbildning som gynnar verksamheten t.ex. har en operationssjuksköterska och en anestesisjuksköterska fått delta i en post graduate utbildning vid Universitetssjukhuset i Linköping som sträckte sig över ett halvår. Brandkåren gör regelbundna visiter och ronder på kliniken. Det har även förekommit skarpa övningar på gården då olika brandsläckare demonstrerats och vi har fått släcka riktiga bränder under uppsyn av brandförsvaret. Brandskyddsansvarig personal finns utsedd som regelbundet tillsammans med verksamhetschefen gör interna ronder där risken fortlöpande bedöms beträffande utbildningsbehov samt allmän sannolikhetsbedömning av riskerna för brand eller annan patientskada i samband med oförutsedda händelser, t.ex. strömavbrott. En gång per år kontrollerar brandservice våra brandsläckare. Det utförs också brandlarmsprov en gång per kvartal. Brand och säkerhetsinformation utgör obligatoriska punkter som gås igenom vid nyanställning. Koncernledningen kallar verksamhetschefer till ledarutvecklingsmöten flera gånger per termin där kvalitet i vården prioriteras. 20

21 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 p 5 Avvikelser Hela verksamheten vid MCL täcks av den Rh-check som utförs regelbundet vid skyddsronderna. Dessa är: Brandskydd Funktionssäkerhet Informationssäkerhet Patientsäkerhet Personsäkerhet, arbetsmiljö Medicinteknisk säkerhet Vid dessa ronder arbetar man förebyggande och rapport sker om brister uppdagas. Verksamhetschefen deltar också vid samtliga av dessa ronder. Även om patientsäkerhetsronden tar upp patientsäkerhet har man den inställningen vid MCL att alla dessa områden samverkar för att påverka patientsäkerheten. Om det t.ex. råder en god arbetsmiljö med nöjda medarbetare så är risken betydligt mindre att någon patient skall råka illa ut än vid fallet där medarbetare är missnöjda. Klinikledningen ägnar därför stor energi åt enskilda samtal och lyhördhet inför förbättringsförslag vid t.ex. utvecklingssamtalen. De för MCL utarbetade värdegrundskriterierna som beskrivits ovan premierar också medarbetare som är kreativa, tar egna initiativ och deltar aktivt i ett förbättringsarbete, huvudsakligen inom det ansvarsområde man är tilldelad. Upptäcks brister som innebär att rutiner måste läggas om, diskuteras detta i avvikelsegruppen. Är det inte helt uppenbart vid första genomgång, vilken åtgärd som skall vidtas (eller om flera åtgärdsförslag föreligger), görs en intern riskanalys. Efter beslut om åtgärd/ändrade rutiner nedtecknas de nya rutinerna i ett PM undertecknat av verksamhetschefen. Alla nya rutiner återkopplas till all personal vid det veckovisa klinikmötet. Viktig information utgår dessutom skriftligen till alla medarbetare. Alla PM uppdateras efter diskussion med de aktuella författarna av verksamhetschefen årligen. Om enskild medarbetare upptäcker risker för patienterna i vårdarbetet, skall detta omedelbart rapporteras till klinikledningen för fortsatt analys internt enligt ovan. 21

22 Hantering av klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 MCL har utförliga patientinformationer som bifogas kallelser som sändes till patienterna. Där finns verksamhetschefens namn nedtecknat. På hemsidan ( finns klinikledningen representerad med namn och bild på flera ställen, där också mobiltelefon finns nedtecknat, både till verksamhetschef, biträdande verksamhetschef och affärsområdeschef för specialistvård inom Neron. Det framgår också tydligt mejladress till kliniken. Önskar man nå specifik doktor vidarebefordrar verksamhetschefen/sekretariatet mejlet till aktuell doktor. Vidare finns på hemsidan, speciell sidrubrik: Tyck till! Vi värdesätter din åsikt! Målet för oss är att du ska känna dig väl omhändertagen hos oss. Vi tar gärna emot synpunkter och förbättringsförslag från dig som skulle kunna leda till att vi blir bättre. Alla synpunkter, positiva som negativa från patienter återkopplas till verksamhetschefen som, beroende på ärende, handlägger eller vidarebefordrar till berörd personal. Innebär ett klagomål ny rutin handläggs det som beskrivet ovan via avvikelsegruppen. MCL äger också en facebooksida med kommentarer. Det går att nå MCL måndag-torsdag dagligen via telefon där både specialistsjuksköterska och vårdadministratör finns avdelad för att svara patienterna i telefon. Även fredagar finns vi tillgängliga via telefonsvarare och ringer upp patienterna som kontaktat oss. Patientnämndsärenden och ärenden från Socialstyrelsen eller Landstingets ledningsstab handläggs direkt av verksamhetschefen. Resultaten från de olika patientenkäterna beskrivna ovan, inklusive den nationella patientenkäten, innebär viktig information till MCL. Vi ser dessa resultat som det viktigaste instrumentet för att genomföra förbättringar. Som exempel kan nämnas att vid den patientenkät som genomfördes i samarbete med Linköpings Universitet, för att studera återhämtning efter dagkirurgi, uppdagades brister hur vi hanterade den personliga integriteten. Endast dagar efter den informationen hade rutinerna vid utskrivningssamtalen ändrats så att läkaren inte ger information i utskrivningsrummet utan går till avskild samtalsplats. Dessutom, i vissa lämpliga situationer, ges all information i lugn och ro i operationsrummet efter avslutat ingrepp. Då upphör allt arbete kring patienten och läkaren får ensam berätta operationsfynd, åtgärd och eventuell uppföljning. Resultatet av dessa förändringar kommer att kunna analyseras i kommande patientenkäter. 22

23 Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Finns klagomål av väsentlig karaktär diskuteras dessa inte bara internt, som beskrivet ovan, utan tas upp tillsammans med landstingets ledningsstab, eller med sammankallande i denna grupp. Finns en gemensam syn att detta ärende bör handläggas tas ärendet upp på de regelbundet återkommande samverkansmötena med landstingets ledningsstab. Då blir resultatet en analys som gemensamt hanteras i respektive organisation. Vid ISO-certifieringsprocessen sammanställs resultaten för klinikledningen där även frågor som berör klagomål och patientärenden hanteras. 23

24 Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 MCL uppmuntrar patienterna att via de återkommande patientenkäterna inkomma med synpunkter på vården. I dessa enkäter ställs inte bara specifika frågor, utan det uppmuntras och finns god plats i formulären att skriva enskilda kommentarer. I receptionen finns blanketter utlagda (med rubriken - vi önskar bli bättre) där alla patienter uppmanas nedteckna sina egna idéer hur vi kan förändra till det bättre. Patientsäkerhetsberättelsen publiceras årligen i sin helhet på hemsidan då denna text skall vara fullt öppen för både patienter och vårdgivare. 24

25 Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 MCL har efter sex års verksamhet kontinuerligt vidareutvecklat och förbättrat ett system för avvikelsehantering och har en avvikelsegrupp som sammanträder regelbundet. Inga avvikelser kommer undan granskning och åtgärd som signeras av verksamhetschefen. Verksamheten är ISO certifierad med godkänt resultat, se bilaga 4. Stort fokus vid denna granskning har varit på vårdhygien och läkemedelshantering samt patientsäkerheten under operationerna som även utförs i narkos. God kompetens hos alla medarbetare med erforderlig fortbildning säkras. Den goda arbetsmiljön som råder, med relativt liten personalomsättning, borgar för säker vård. Infektionsfrekvens postoperativt samt andelen reoperationer (akut och på sikt) ligger väl i fas eller bättre än de nationella kvalitetsregistren. Bakteriologiska mätningar utförs på operationssalarna med goda resultat och samarbete finns med sjukhusets hygienavdelning. 25

26 Övergripande mål och strategier för kommande år De mätningar som utförs vid kliniken skall utvecklas ytterligare, exempelvis infektionsregistrering som idag innehåller ett mörkertal. Med gott samarbete med i första hand Universitetssjukhuset kan registrering bli mer tillförlitlig. Patientupplevd vårdkvalitet kommer att utgöra grunden för god vård och patientenkäter kommer regelbundet att utföras och bearbetas. Ett ökat samarbete med hygienavdelningen har inletts och hygienronderna utförs tillsammans med representanter från Universitetssjukhuset hygienavdelning. I och med att samtliga bröstcanceroperationer (med undantag av en liten grupp mycket svårt sjuka patienter) i Östergötland sedan hösten 2014 genomförs vid MCL har patientsäkerhetsgranskning av processen genomförts. Ansvarsförhållanden (dag som natt) har identifierats och särskilt fokus har lagts på den preoperativa bedömningen som nu ligger hos MCL:s anestesiolog. Täta kommunikationer med sjuksköterskor på bröstmottagningen förekommer för att på bästa sätt planera operationsprogrammen. Ansvarig bröstkirurg har hållit föreläsning för MCL:s personal om bröstcanceroperationer. MCL deltar också i de dagliga transporterna till patolog-respektive mammografiavdelningarna på US under det att patienten ligger sövd på operationsbordet. Noggrann genomgång av de elektroniska remisser som krävs för att genomföra fryssnitt och leverans av preparat under operation har utförts. Operationsprogrammen har utökats från 3 till 4/5 operationer per sal i och med att bröstcanceroperationer skall genomföras inom 17 dagar efter diagnosbesked. MCL:s personal ställer lojalt upp kvälls- som nattetid för att vårda patienterna postoperativt. I och med att hela processen polikliniserats har den viktigaste förutsättningen varit att penetrera patienternas hemsituation. Ingen patient skall skickas hem mot sin vilja, och om man skickas hem och är ensam skall kontakter tas med eventuella anhöriga, hemtjänst och andra kontaktpersoner för att säkra en så god och säker postoperativ vård som möjligt. Kan inte denna garanteras erbjudes från och med år 2014 bröstcancerpatienterna övernattning i MCL:s regi. Detta har med god planering varit ytterst sällsynt. Klinikledningen kommer att prioritera ständig fortbildning för all personal och även utbildning i patientsäkerhetsfrågor. Medarbetarna kommer att ytterligare stimuleras att registrera incidentrapporter som har som viktigaste syfte att göra vården säkrare utan för stort fokus på enskilda individers arbete. Det mest avgörande inför framtiden är att bevara den goda arbetsmiljön som råder och att stödja medarbetarna i det högkvalitativa patientfokuserade arbete som utförs. 26

27 Den goda arbetsmiljön och förtroendet för klinikledningen bekräftades i medarbetarenkäten som utfördes för första gången på alla enheter inom koncernen år 2012 där MCL fick bästa resultat. Ungefär samma goda resultat uppnåddes vid 2013 och 2014 års medarbetarenkät. Klinikledningen måste också värdesätta den goda relationen som råder mellan MCL och de olika samarbetspartners. 27

28 Bilagor 1 Socialstyrelsens handbok vid händelse- och riskanalyser (ISBN: , december 2005). 2 Patientsäkerhetslagen (SFS nr 2010:659). 3 ISO 9001:2008 Kvalitet och ISO 14001:2004 Miljö; SFK Certifiering. 4 Hantering av skär- och stickskador inom vården. Stockholms läns landsting, Enkät till patienter opererade för brösttumör. 28

Patientsäkerhetsberättelse Medicinsk Centrum i Linköping, MCL

Patientsäkerhetsberättelse Medicinsk Centrum i Linköping, MCL Linköping Patientsäkerhetsberättelse Medicinsk Centrum i Linköping, MCL År 2012 2012-08-06 Magnus Vegfors Anestesiläkare, Docent Verksamhetschef Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Medicinskt Centrum i Linköping, MCL

Patientsäkerhetsberättelse Medicinskt Centrum i Linköping, MCL Linköping Patientsäkerhetsberättelse Medicinskt Centrum i Linköping, MCL År 2013 2014-02-08 Magnus Vegfors Anestesiläkare, Docent Verksamhetschef Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014. CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-16

Patientsäkerhetsberättelse 2014. CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-16 Patientsäkerhetsberättelse 2014 CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-16 INNEHÅLL 1. Fakta...3 2. Sammanfattning...4 3. Övergripande mål och strategier...4 4. De viktigaste åtgärderna som vidtagits för

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir Datum och ansvarig för innehållet Februari 2015 Pia Henriksson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Landstinget Sörmland Regionsjukhuset Karsudden LSN-RSK13-049 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 2012-02-18 Malin Lotterberg Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall

Läs mer

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Mona Andersson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården

Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-25 Annika Kahlmeter Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-21 Anita Segerslätt Lars Tengryd Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare

Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus 2012 Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare 2 (13) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-24 Rikard Strömqvist Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Marie Sigurdh, Fäladshöjden, Lund, 2013-02-19 Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN UE,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad Patientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad År 2014 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20150227 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-16 Inger Berglund, verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-13 Stella Georgas, Verksamhetschef enligt HSL Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende BILAGA 6 Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende Datum och ansvarig för innehållet 2014-01-02 Ritva Alrenius, Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Övergripande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. Ortopediska Huset

Patientsäkerhetsberättelse. Ortopediska Huset Patientsäkerhetsberättelse Ortopediska Huset 2014 2014-09-01 Granskad och godkänd av Björn Waldebäck Verksamhetschef 1 Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9,

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2015-01-12 Carina Jansson Britt-Inger Benhajji Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Vardaga Ullstämma servicehus DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012 2013-01-10 Ulla Wigberth Tholén 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse År 2012 Enskede 2013-03-01 Ansvarig för innehållet: Gunnel Köhler Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Saltsjöbadens Sjukhus

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Saltsjöbadens Sjukhus 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Saltsjöbadens Sjukhus Datum och ansvarig för innehållet Eva Magnusson KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Scandinavian Venous Centre Sverige AB

Patientsäkerhetsberättelse för. Scandinavian Venous Centre Sverige AB Patientsäkerhetsberättelse för Scandinavian Venous Centre Sverige AB År 2014 2015-02-17 Sammanställd av Verksamhetskoordinatorer; Annette Stenberg Marie Ekdahl Sofia Dahlman Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE. CityAkuten i Praktikertjänst AB. År 2013

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE. CityAkuten i Praktikertjänst AB. År 2013 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE CityAkuten i Praktikertjänst AB År 2013 Faktaruta Kontaktuppgifter Hemsida: www.cityakuten.se Informationstelefon 020-150 150 Vårdgivare/ VD CityAkuten i Praktikertjänst AB Tf

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse År 2015 Enskede 2016-02-11 Ansvarig för innehållet: Gunnel Köhler Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 2 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 3 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-02-28 Anneli Kinnunen Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-21 Ninette Hansson tf Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för:

2014 års patientsäkerhetsberättelse för: 2014 års patientsäkerhetsberättelse för: Kärnabrunnsgatan 1B Söderleden 41 Platensgatan 33 Mörnersgatan 9 Hjälmsätersgatan 14C Rydsvägen 9 Rydsvägen 288 Trumslagaregatan 77 Hunnebergsgården Datum och ansvarig

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2015. Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10)

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2015. Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10) 1 (10) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 2 (10) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Falkenbergs kommun 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Falkenbergs kommun 2012 Patientsäkerhetsberättelse för 2012 Datum:2013-03-01 Sophia Lehnberg, MAS Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur

Läs mer

Verksamhetschef: Annika Tumstedt 2016-03-10. Patientsäkerhetsberättelse för Kastanjens Äldreboende År 2015

Verksamhetschef: Annika Tumstedt 2016-03-10. Patientsäkerhetsberättelse för Kastanjens Äldreboende År 2015 Verksamhetschef: Annika Tumstedt 2016-03-10 Patientsäkerhetsberättelse för Kastanjens Äldreboende År 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården. År 2015

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården. År 2015 Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården År 2015 2016-02-19 Luis Quiroga Verksamhetschef Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall Kvalitetsavdelningen 2015-12-01

Läs mer

Förlängning av avtal om öppen specialistvård med Medicinskt Centrum i Norrköping AB

Förlängning av avtal om öppen specialistvård med Medicinskt Centrum i Norrköping AB BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Marianne Gedda 2012-11-09 LiÖ 2012-3650 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förlängning av avtal om öppen specialistvård med Medicinskt Centrum i Norrköping AB Bakgrund Hälso-

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-25 Carina Persson Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Capio Geriatrik Nacka 2014. 20150215 Gunilla Brohmé, Linda Holmgren

Patientsäkerhetsberättelse för Capio Geriatrik Nacka 2014. 20150215 Gunilla Brohmé, Linda Holmgren Patientsäkerhetsberättelse för Capio Geriatrik Nacka 2014 20150215 Gunilla Brohmé, Linda Holmgren Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting 2 Övergripande mål och strategier... 3 Patienten

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom den somatiska specialistsjukvården Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB Datum och ansvarig för innehållet 2016-01-12 Ewa Sjögren Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner

Läs mer

Tillsyn av vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete vid den allmänpsykiatüska slutenvården i Malmö.

Tillsyn av vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete vid den allmänpsykiatüska slutenvården i Malmö. Tg1 2013 v2.5 n W BESLUT Expedit rat lnspektionen för värd och omsorg 2015-07-30 Dnr 8.5-7644/2014-21 1(8) Avdelning syd Jill Franssohn _ii".fi'anssohi'l@ivo.sc Vårdgivarens dnr 1500855 Region 291 89 KRISTIANSTAD

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad.

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad. 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad. Datum och ansvarig för innehållet 29/2-2016 Susanna Årman Kvalitetsavdelningen 2015-12-01 Mallen är anpassad

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik 150122 Grännäs Strands Vårdboende / Åsa Högö VC, Christina Witalisson SSK, Malin Hansson SSK. 1/11 Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2016 Diarienummer: RS160656 2017-01-15 Patrick Överli, verksamhetschef PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE/2017-01-15/PÖ 1. Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg Hallens vård och omsorgsboende 15710-5 AL-SE e-blankett Britt Wahlström 2014-02-24 1(8) Förkortningar HSL Hälso- och sjukvårdslagen SOL Socialtjänstlagen

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2013-11-26 Kungälvs sjukhus Kungälv Kirurgkliniken Sjukhus Ort Klinik Susanne Tumlin Ekelund och Göran Felländer Inspektörer STRUKTUR A Verksamheten:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för barn- och kvinnocentrum

Patientsäkerhetsberättelse för barn- och kvinnocentrum Patientsäkerhetsberättelse för barn- och kvinnocentrum År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-01-14 Annika Hull Laine, centrumchef för barn- och kvinnocentrum Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner

Läs mer

Uppföljning 2012-07-25 Proffssystern i Stockholm AB

Uppföljning 2012-07-25 Proffssystern i Stockholm AB SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120725 Proffssystern i Stockholm AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation Företagets

Läs mer

Handlingsplan för gynekologi och urologi

Handlingsplan för gynekologi och urologi 1 Hälso- och sjukvårdavdelningen Referens Datum Diarienummer Daniel Holmdahl 2007-03-06 RSK 549-2006 Handlingsplan för gynekologi och urologi Bakgrund Tillgängligheten till delar av den gynekologiska och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Solna SpecialistCenter 2015

Patientsäkerhetsberättelse för Solna SpecialistCenter 2015 Patientsäkerhetsberättelse för Solna SpecialistCenter 2015 Avseende år 2014 I handen håller du Solna SpecialistCenters patientsäkerhetsberättelse för år 2014. Här beskriver vi hur vi har arbetat för att

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-26 Ida Björkman Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2015 2016-01-07 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB -Styrdokument- 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Ledningssystem Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-08-11, 132 Dokumentansvarig

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem Datum och ansvarig för innehållet 2016-03-01 Marja Gesslin, Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån

Läs mer

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag 2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2013 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2013 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-01-10 Linda Wetterberg verksamhetschef Linnégården Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner och

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Bäckagården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Bäckagården. 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Bäckagården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-06 Agneta Nilsson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2012 Datum och ansvarig för innehållet Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 20-21 maj 2015 Lasarettet i Motala Motala Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 2012-02-28 1(10) Patientsäkerhetsberättelse SOS Alarm 2011 Sylvia Myrsell Patientsäkerhetsenheten Inledning SOS Alarm Sverige AB är en vårdgivare med verksamhet över hela landet vid 18 SOS-centraler. Enligt

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården (SHV) Kramfors Kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården (SHV) Kramfors Kommun Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården (SHV) Kramfors Kommun 2013 Datum och ansvarig för innehållet; 20140217 Christina Norlander Verksamhetschef SHV Kramfors Kommun Mallen är framtagen av Sveriges

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 PaN 2011-12-09 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014

Läs mer

FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete

FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsplan 2013-2014 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 2 Varför ett ledningssystem för kvalité?... 2 Utgångspunkt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse År 2013

Patientsäkerhetsberättelse År 2013 Patientsäkerhetsberättelse År 2013 2014-02-21 Revideras senast 2015-02-27 Sören Akselson Chefsöverläkare 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Kumlaviken

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Kumlaviken 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Kumlaviken Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-22 Patrik Sjösten verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån

Läs mer

Beslut Landstinget i Uppsala län ska redovisa följande:

Beslut Landstinget i Uppsala län ska redovisa följande: BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-01-30 Dnr 8.5-37428/2013 E1(8) Avdelning mitt Sylvia Noren sylvia.norengivo.se Landstinget i Uppsala län Box 602 751 25 UPPSALA Ärendet Tillsyn avseende dosförpackade

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3)

Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Emil Ring Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1.

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-05-05--06 Norrlands universitetssjukhus Umeå Infektionskliniken Sjukhus Ort Klinik Pia Forsberg, Professor, Infektionskliniken Östergötland,

Läs mer

Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2013 för Nygårds Vård Gotland AB

Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2013 för Nygårds Vård Gotland AB 1 (10) Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2013 för Nygårds Vård Gotland AB Garda, januari 2014 Anna Larsson, verksamhetschef / föreståndare Conny Hörnsten, vårdhemschef Agneta Hörnsten Svanberg,

Läs mer

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Landstingsjurist Lena Jönsson Landstinget Dalarna Tfn 023 490640 Patientens rätt i vården stärks Patientdatalag

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun Landstingets/regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-28

Läs mer

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING Denna utgåva är en provisorisk anpassning till den revidering som beslutades vid SPUREX den 2014-01-23. INLEDNING Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning),

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Lizbeth Blennerup, Medicinskt Ledningsansvarig

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Region Medicin Förenade Care AB

Patientsäkerhetsberättelse för. Region Medicin Förenade Care AB Patientsäkerhetsberättelse för Region Medicin Förenade Care AB 2013 Marie Kraft, VC, ASiH Roslagen/Finsta Gård Jeanette Bergkvist, VC, Märsta Läkarmottagning Susanne Thoors, Biträdande chefsjuksköterska

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Socialnämnden 2015-03-01 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Handläggare: Ann-Britt Christensen, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad: 2015-03-01 BAKGRUND Patientsäkerhetslagen(SFS

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Onkologiska kliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Onkologiska kliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Onkologiska kliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Växjö LSS

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Växjö LSS 215 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 216 för Vårdgivare boende Växjö LSS Datum och ansvarig för innehållet Ulrika Hansson 216-2-9 Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och

Läs mer

Hammarö kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB 2015-02-02 Antal sidor: 4

Hammarö kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB 2015-02-02 Antal sidor: 4 Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel Advisory Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 4 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Organisation Folkmängden

Läs mer

Verksamhetsplan för skolhälsovården inom Kalmarsunds gymnasieförbund

Verksamhetsplan för skolhälsovården inom Kalmarsunds gymnasieförbund Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Mål - Uppdrag 03 1(8) Dokumentansvarig (namn och funktion) Fastställd av (namn och funktion) Fastställd datum Reviderad datum Chatharina Gustafsson, administrativ

Läs mer

ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET

ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET Denna policy omfattar frågor som har med vanor och skadligt bruk att göra och kan användas som mall för upprättande av en egen alkohol- och drogpolicy. Syfte och mål

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS1, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Catharina Johansson

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS1, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Catharina Johansson Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Catharina Johansson Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Upprättad av Eva Bladh, medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015-03-01 EVA BLADH MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA 1 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-22 Helene Sandqvist Benjaminsson Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak Inspektionsdatum: 120223-24 Landsting Sjukhus Landstinget i Västmanland BUP Västmanland STRUKTUR A. Verksamheten (3 p) Den barn- och ungdomspsykiatriska

Läs mer

Välkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna

Välkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Välkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Allmänt Karolinska Universitetssjukhuset i Solna har en klinisk undervisningsmottagning KUM som ligger i anslutning till akutmottagningen.

Läs mer

VÄLFÄRDSFÖRVALTNINGENS LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ENLIGT SOSFS 2011:9

VÄLFÄRDSFÖRVALTNINGENS LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ENLIGT SOSFS 2011:9 Verksamhetsområde Kvalitet Förvaltning Välfärdsförvaltningen Fastställd av Humanistiska nämnden 2013-06-18 Omsorgsnämnden 2013-06-19 Dokumentnamn Välfärdsförvaltningens ledningssystem för systematiskt

Läs mer

Vägledning Patientsäkerhetsberättelsen

Vägledning Patientsäkerhetsberättelsen Vägledning Patientsäkerhetsberättelsen Birgitta Boqvist Patientsäkerhetsarbete Att göra vården säkrare. Säkrare vård ska leda till färre vårdskador och därmed ökad patientsäkerhet Patientsäkerhetslagen

Läs mer

Kvalitetsberättelse för vårdgivare

Kvalitetsberättelse för vårdgivare Kvalitetsberättelse för vårdgivare År 2013 Upprättad 2013-01-31 BRITT-MARIE KARLSSON KVALITETSUTVECKLARE 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Mål /strategier 2013 4 Organisatoriskt ansvar för kvalitetssäkringsarbetet

Läs mer

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Personalpolitiska rutiner Sid 1 av 5 RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Dessa rutiner och metoder är ett komplement till personalpolitiska riktlinjer

Läs mer

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,

Läs mer

Eksjö kommun. Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet. Revisionsrapport. KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson

Eksjö kommun. Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet. Revisionsrapport. KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson ABCD Eksjö kommun Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet Revisionsrapport KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson ABCD Eksjö kommun Rapport systematiskt arbetsmiljöarbetet 2010-05-03 Innehåll 1. Bakgrund

Läs mer