Dokumentation från workshop den 6 december 2012

Transkript

1 Dokumentation från workshop den 6 december 2012 Vad kan en kommun göra för att rädda Östersjön? Vad krävs för att lyfta havsmiljöpolitiken på den politiska agendan? Och hur kan vi använda havet som resurs? Havs- och vattenambassadör Lisa Emilia Svensson, Olof Johansson, ordf. för Kalmarsundskommission och BalticSTERN s Henrik Scharin var några av deltagarna på workshop Havet som resurs vilken arrangerades av Havs- och vattenmyndigheten i samarbete med Östersjöinitiativet den 6 december på Skeppsholmen, Stockholm. Syftet var att positionera Östersjöinitiativet och belysa möjligheterna med ett samarbete med tydligare governance perspektiv.

2 Vi har något att berätta. Du som har hittat hela vägen hit och öppnat detta dokument, det är för dig vi skriver det här. Inledning En fossilfri kommunikationsplattform som Göran Lindstedt kallar fartyget Briggen Tre Kronor, vilken tagit på sig rollen att samla intressenter och näringsliv för att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling kring Östersjön, ramar strategiskt in den gråmulna vinterdagen vilken ska komma att bli det tredje fotsteget för den nyligen tillkännagivna avsiktdeklarationen Östersjöinitiativet. Fartyget byggt av trä, vars gudmor är kronprinsessan Viktoria, är en träffande mötesplats för workshopen Havet som resurs. Efter oroliga sena mailkonversationer, direktkontakter med SMHI och minutiösa uppdateringar från SJ, då Sverige tycks lika förvånade varje år över att vi bor på nordligare breddgrader och således kan drabbas av något som heter snö, så hade alla berörda lyckats ta sig till Skeppsholmen, Briggen Tre Kronors hemmahamn, en torsdagsmorgon i början av december. Nästan alla. Ett inställt flyg och en av de fem pusselbitarna som tillsammans bildar Östersjöinitiativet fick närvara på distans. Östersjöinitiativet Östersjöinitiativet är en avsiktsförklaring mellan fem aktörer; Kalmarsundskommissionen, Kraftsamling för Östersjön (Gotland), Marint centrum (Simrishamn), Trelleborgs kommun och Östersjöns Hus (Vaxholm) om samverkan för att stärka insatserna för Östersjöns miljö och ekonomiska utveckling, vilken signerades den 2 juli under Almedalsveckan Syftet med initiativet är att utveckla miljöförbättrande åtgärder i kustzonen, initiera, och främja miljödriven näringslivsutveckling och bedriva information och folkbildning. Dagen inleds med att de fem olika parterna i initiativet presenterar sitt arbete, och visar på hur de tillsammans och gemensamt kan bidra och skapa en handlingskraftig enhet, värdig att hålla i fanan för en hållbar utveckling av Östersjön med stödet från myndigheter och miljödepartementet i ryggen. Först ut och med uppgiften att positionera Östersjöinitiativet som den mest representativa, kompetenta, och bäst organiserade partner som Havs- och vattenmyndigheten och de övriga statliga myndigheterna kan ha. är Trelleborgs kommuns Sten Björk. Trelleborgs kommun driver sedan flera år tillbaka ett aktivt och offensivt arbete för att minska övergödningen och förbättra kustmiljön, bland annat genom att producera biogas av alger, minska hamnens miljöpåverkan och restaurera åar och våtmarker i flera nationella och internationella projekt. Sten Björk Sten Björk tror inte på förändring genom en styrning med hela handen, utan istället på att låta någon gå före i processen som en föregångare, någon som vill. Och han tar även tillfället i akt att be om klarhet om hur man från de statliga myndigheterna vill arbeta för att få till stånd ett effektivt genomförande av den politik som statsmakterna kring östersjön har beslutat om. Skeppsholmen Lunchpaus

3 Havet som resurs Att arbeta under devisen Havet som resurs var en idé Östersjöinitiativet landade i efter diskussioner med miljödepartementet den 25 september, då man satte agendan för avsiktsdeklarationen (steg nummer två). Som det ser ut idag så har havsmiljöpolitiken i sig själv inte tyngden att lyfta sig till den nivå som skulle behövas, förklarar Sten Björk. Att sluta se Östersjön som en döende patient och istället betrakta Östersjön som en gemensam resurs är en viktig kommunikationsstrategi vilken kommer att öppna många dörrar till en hållbar utveckling kring kustzonen. Att se Havet som resurs är utgångspunkten i följande presentation, då Ann-Marie Camper s röst intar scenen genom en klar telefonlänk, från själva kärnan i vad vi vill åstadkomma som Allan Larsson, Forum Östersjön, refererar till när han lämnar över ordet till Marint centrum. Marint centrum i Simrishamn är en plattform som samlar näringsliv, organisationer, forskning och offentlig förvaltning med koppling till hav, vatten och innovationsutveckling under ett tak. Syftet är att utbyta kunskap, samarbeta och utveckla idéer och blåa affärsmöjligheter. Här bedrivs också konkreta projekt, liksom kunskapsspridning. Ann-Marie lyfter fram många av dessa projekt samt näringar där hon ser framtidspotential. Hon vill utveckla näringar som skall minimera miljökatastrofer och utgå från ekosystemanasatsen och ekosystemtjänster. Inför framtiden påpekar hon att det från det statliga hållet kommer att vara viktigt med styrinstrumenten; översiktsplanering, havsplanering och att man använder dessa i konsekvensanalyser. Bland de många projekt Ann-Marie pressenterar kan blanda annat nämnas fiskerinäringen, där hon ser potential för utveckling och stora möjligheter för miljöteknikutveckling. Ett annat hett område med utvecklingspotential är läkemedelsbranschen som har trillat upp på både nationella och internationella agendan som ett riktigt stort problem, att utveckla biologsikt hållbara läkemedel är en stor utmaning. vi måste sluta se Östersjön som en döende patient Fler projekt Presentationerna, lobbyingen och gensvaren avlöste varandra och tidsschemat hade spruckit, ungefär här. Nästa pusselbit i initiativet att presenteras är Region Gotland, med Jonas Nilsson i spetsen. På Gotland samarbetar Region Gotland, Länsstyrelsen, Högskolan och Forum Östersjön i nätverket Kraftsamling för Östersjön. I detta samarbete bedrivs publik utställningsverksamhet och folkbildning av Forum Östersjön samt ett antal konkreta projekt för att förbättra havsmiljön, ett av dessa projekt är Burgsviken, på Gotland. - Burgsviken kan beskrivas som en miniatyr av Östersjön inflikar Fredrik Gröndahl, KTH. Det är en grund vik, i vilken ett stort antal vattendrag mynnar ut och tillför näringsämnen som får viken att växa igen. Det som en gång i tiden var attraktiva badstränder och fiskevatten har nu ersatts av vassruggar och igenslammade bottnar. Man genomför nu ett projekt där man ska återskapa dess naturliga status, ett lyckat projekt kan implicit ge stora möjligheter för Östersjön i sin helhet. Oscar Phil representerar Vaxholms kommun, där stort fokus ligger på utvecklandet av en hållbar turismnäring. Som bas för denna utveckling inom ramen för en blå tillväxt planeras ett Östersjöns hus, en mötesplats för kunskaper och insikter om det hållbara havet. I och med att Stockholm växer med ca 2 SL bussar om dagen, planerar Vaxholm att utöka kapaciteten för sin infrastruktur med hjälp av en miljömässigt hållbar kollektivtrafik. Och varför inte en lokal fiskmarknad? Varför transportera fisken från Göteborg, ifrågasätter Oscar, (en nervkittlande tanke för undertecknade Göteborgare).

4 Governance Bo Lindholm, representerar Kalmar kommun och Kalmarsundskommissionen, vilka arbetar konkret med vattenmiljön och med att samordna insatser i regionen så att resurser, kunskaper och utrustning för vattenvård utnyttjas bättre. Kommissionen är ett forum för samverkan mellan offentlig verksamhet, näringsliv, forskning och allmänhet. Hans presentation lägger ytterligare ett perspektiv på samarbetet, dels mellan Östersjöinitiativet sinsemellan, och dels mellan Östersjöinitiativet och statliga myndigheter, nämligen governance perspektivet. Inom statskunskapen innebär termen governance sektorsövergripande samhällsstyrning vilken kännetecknas av samarbete, flexibilitet och öppenhet inom ett så kallat triple helix samarbete, det vill säga när akademin, den offentliga sektorn samt det privata näringslivet samarbetar, governance kan handla såväl om de strukturer vilka berörda aktörer skapar och ingår i samt de processer som pågår mellan de olika aktörerna. The Triple Helix Model, Källa Skåne.se The triple helix model,källa Skåne.se Ett governance inriktat samarbete mellan Östersjöinitiativet och staten (miljödepartementet och myndigheter, i.e. Havs- och vattenmyndigheten) skulle innebära att man ökar kopplingen mellan problem och nyttigheter. Östersjöinitiativet kan ses som en bro mellan problem och policylösningar. - Vi måste använda broarna mellan forskning och praktik och hitta en väg till skorsskaliga insatser och kvalitetssäkrade metoder för utveckling av ett blått näringsliv. Trianglarna illustrerar att samverkan kan ske på tre på tre olika nivåer. Utbyte av kunskaper och erfarenheter lyfter många frågor och lockar olika intressenter, vilket kan leda till samsyn och samordning, vilket i sin tur kan leda till att gemensamma projekt genomförs. Den blå triangeln illusterar var vi står nu, det vill säga fram till nu har Östersjöinitiativet framför allt omfattat de två första nivåerna. Men vilken av dessa nivåer har möjlighet att skapa förändring? Jo, det är projekten, men alla delarna behövs. - Vi behöver bara vända på triangeln! vi måste använda broarna mellan forskning och praktik Window of opportunity Det finns en amerikansk statsvetare, John W. Kingdon som har tittat på när förändring de facto sker. Kingdon menar att det finns tre av varandra oberoende strömmar (problem, politik, policylösningar) i den process som fastställer den politiska agendan. Olika problem fångar politikers, beslutfattares och lobbyisters uppmärksamhet. Samtidigt finns det en policy community av specialister, byråkrater, tjänstemän, akademiker, forskare och intressegrupper som koncentrerar sig på att få fram lösningar (den så kallade urtidssoppan, som fått sitt namn på grund av att de enda policy lösningarna som överlever är de som möter vissa kriterier vilka kan sammanfattas i att de är effektiva, eller som Bosse kallar dem, kvalitetssäkrade modeller och metoder ) den tredje strömmen är den politiska strömmen, vilket i praktiken syftar till vem som innehar regeringsmakten och hur administrationen ser ut. I teorin kan en verklig förändring ske då dessa tre strömmar blir sammankopplade, en sammankoppling som sker då ett fönster av möjligheter öppnas.

5 Som till exempel när muren föll och Olof Johansson, då i rollen som Sveriges miljöminister, var med och bidrog till att bland annat tre nya avloppsreningsverk öppnades, tack vare ett politiskt spel i bästa Aaron Sorkin anda. - Muren föll, vi ville visa att vi brydde oss, vi agerade snabbt, kringgick byråkratin och lyckades göra verkstad snabbt. Det var det bästa jag har gjort. (Nedan; Utdrag ur regeringens skrivelse 1993/94:252, Insatser på miljö-området till Central- och Östeuropa) Förutsättningarna för miljöförbättringar i Central- och Östeuropa har förändrats markant i och med övergången till demokrati och marknadsekonomi. En av de fyra målsättningarna för det svenska samarbetet med Central- och Östeuropa är att stödja åtgärder för att förbättra miljön. Miljöproblemen är i vissa områden mycket stora. [ ] Regeringen skapade genom omläggningen av energibeskattningen ( ) helt nya förutsättningar för stödet Öst- och Centraleuropa ( ) vilket möjliggjort konkreta och framgångsrika miljöförbättrade åtgärder. [ ] Tack var skyndsamt programarbete från myndigheternas sida har stödinsatser snabbt kunnat komma igång. [ ](Östersjöprogrammet) är ett gemensamt program som avser insatser i såväl öst- som västländer för att återställa Östersjöns ekologiska balans. Inom ramen för detta program har länderna gemensamt och i samverkan med de internationella finansieringsbankerna, främst Världsbanken (IBRD) och Europeiska utvecklingsbanken (EBRD), prioriterat ett antal åtgärdsobjekt. Många av dessa är investeringsobjekt, t.ex. kommunala avloppsreningsverk. Eller kanske det kommande Köpenhamnsmötet i höst, då miljöministermötet inom HELCOM äger rum, vilket Ida Reuterswärd från miljödepartementet påpekar. - Opinionsbildning är otroligt viktigt. Det är viktigt att synas inför Köpenhamnsmötet, viktigt för Lena Ek s position. Vi behöver ett tak för kväve och fosfor och det kommer att bli tuffa förhandlingar. Parterna inom Östersjöinitiativet är formidabla på att visa att det går att nå mål, visa opinionen att det går att nå målen och tjäna pengar på det. Flagga era goda exempel, och satsa på det internationellt heta frågorna, exempelvis antibiotika frågan som Ann-Marie nämnde tidigare. Jag föreslår att ett av era nästa steg är att utveckla en kommunikationsstrategi. Och använd 2013 att kraftsamla inför 2014 års programutlysningar. Finansiering Att 2013 inte kommer att vara året där det finns många öppningar i budgeten från myndigheter som Tillväxtverket, Vinnova, framgick under passet då representanter från dessa myndigheter snabbt gick igenom möjligheterna. Karin Nygård Skalman, från Vinnova föreslog visserligen att det finns vissa akuta möjligheter som ABC ansökan, strukturfondsmedel, men som Ulf Andersson från Naturvårdsverket sa, 2013 är dödens dal. Däremot ser möjligheterna större ut inför 2014 i och med nästa generations EU program. - Tänk om detta samarbete kan leda till en gruppansökan till EU-projekt, inom 2-3 år, inflikar Bo Lindholm. Det är frusterande att veta hur mycket välfärdsvinster det går att göra Möjligheternas forskning Henrik Scharin från BalticSTERN, presenterar rapporten som den 6 december fortfarande var varm från pressarna, rapporten som innefattar en betalningsviljestudie och en uppföljande kostnads-nyttoanalys för Östersjön, ett samarbete mellan nio länder. Namnet på det internationella nätverket, BalticSTERN står egentligen för Systems Tools and Ecological evaluation a Research Network men dess förkortning är självklart inspirerad av den uppmärksammade Sternrapporten, signerad ekonomen Nicholas Stern, beställd av Gordon Brown, där man för första gången satte ett pris på kostnaden för den globala uppvärmningen. Motvilligt presenterar Henrik siffrorna; Vinsten att rädda Östersjön är 4 miljarder, kostnaden 1 miljard. Men nyttan är underskattad spin-off effekterna av miljöförbättringar är svårt att inkludera i dessa typer av studier vilket innebär att välfärdsvinsterna egentligen är betydligt större. - Det finns forskning, vi har governance, vi har mål vi saknar styrmedel. Det måste finnas en hybrid av styrmedel och använda oss av prissignaler som en motor. Det är frusterande att veta hur mycket välfärdsvinster det går att göra.

6 Nordiska Investeringsbankens egen Anders Alm, och ansvarig för BSAP, förtydligar; - Det finns alltså vinster att göra för minst 4 miljarder, med en kostnad av 1 miljard. När åtgärderna är klara måste någon öppna plånboken och man måste vara beredd att satsa själv och gå före, men för att våga göra det så måste det finnas tydliga investeringsmöjligheter och en lobbyverksamhet som kan visa på möjligheterna, någon som tar initiativet. - Det är därför Östersjöinitiativet är så viktigt, just den här viljan, vi vill, vi ska, vi ska gå före, och jag hoppas att myndigheterna tar tag i den här viljan. Jag hoppas myndigheterna tar tag i den här viljan Havs- och vattenmyndigheten har beslutat att bevilja i planeringsstöd till Östersjöinitiativet, till en början. Genom att publicera denna dokumentation vill vi visa upp ett beundransvärt initiativ och hoppas att det kan inspirera andra att se de möjligheter en omställning till ett hållbart samhälle kan innebära. -Thomas Johansson Enhetschef, Catarina Hedar, Miljöteknisk strateg Bland deltagarna under workshopen; Ewa Andersson, miljödrivna marknader, Tillväxtverket Ulf Savbäck, Interregprogram mm, Tillväxtverket Karin Nygård Skalman, BSR Star, Vinnova Fredrik Gröndahl, Submarina projekt mm, KTH Henrik Scharin, Baltic Stern Catarina Hedar, miljöteknikstrategi, HaV Pia Ovik, finansiering mm HaV Ida Reuterswärd, Miljödepartementet Lisa Emelia Svensson, Havs- och vattenmiljöambassadör RK Anders Alm, Nordiska Investeringsbanken Åke Hagström, Havsmiljöinstitutet Ulf Andersson, Naturvårdsverket Frida Hagström, dokumentation, HaV Bo Lindholm, Kalmar kommun Sten Björk, Trelleborgs kommun Anne-Marie Camper, Marint Centrum, Simrishamn Olof Johansson, Kalmarsundskommissionen Oscar Phil, Vaxholms kommun Jonas Nilsson, Region Gotland Change will not come if we wait for some other person or som other time. we are the ones we ve been waiting for. We are the change that we seek. ~Barack Obama Källor; Kingdon, J., Agendas, Alternatives and Public Policies, (2003), Addison-Wesley Educational Publishers Inc. Regeringen; skr. 1993/94:252, Insatser på miljöområdet till Centra- och Östeuropa Simrishamns hemsida: Torfing, J., Peters, G., Pierre, J. och Sorensen, E. (2012) Interactive Governance Advancing the Paradigm, Oxford University Press