alumnitidningen Förändring Håll kontakt alumni.du.se Tips: Ctrl L för helskärm

Transkript

1 alumnitidningen en mötesplats för dig som har studerat vid Högskolan Dalarna - nr Bild från Orienterings-EM, ett evenemang som Högskolan Dalarna var representerat på Förändring Tips: Ctrl L för helskärm Håll kontakt alumni.du.se

2 alumni.du.se Innehållsförteckning 3 Krönika Marit Nybelius 4 Alumnibrevet Conny 6 Extra Extra Doktorsexamensrätt 8 Nyheter på Högskolan 10 Lärarprogrammet 12 Sjuksköterskeprogrammet 14 Turism/besöksnäring 16 KTP Dalarna 18 Energi/miljö 20 IT/media Produktion: Högskolan Dalarnas Alumnverksamhet Redaktion: Martina Wiklund Redaktör: Marit Nybelius Fotografer: Stefan Karlsson, Henrik Stub, Ulf Palm Skribenter: Martina Wiklund, Marit Nybelius 2

3 ALUMNIANSVARIG SÄGER... alumni.du.se Krönika Senast jag skrev så var det mörkt och kallt i december. Jag skulle gärna skriva att så inte är fallet när jag sitter här och det börjar närma sig sommar, men dessvärre måste jag väl tillstå att det visserligen är ljusare sedan solen har bestämt sig för att gå upp lite tidigare och ner senare, men var är värmen? I mars hade vi en fin vår, men sedan blåste den bort. Och det är lite blåsigt även inom högskole- och universitetsvärlden just nu. Regeringen har bestämt sig för att gå en utbildningslinje som ser ordentligt annorlunda ut jämfört med den tidigare. Oppositionen går emot. Högskolorna och universiteten har i uppgift att försöka anpassa kompassen till direktiven som kommer från högre ort, vilket inte alltid är så lätt. Dessutom genomförs förändringarna betydligt snabbare än tidigare. Ett av direktiven som redan har genomförts är att Högskoleverket har fått i uppdrag att granska alla ämnen i Sverige. Det är i och för sig inget nytt utan något som förekommer med jämna mellanrum. Skillnaden den här gång en är att de ska granska studenternas resultat och inte som tidigare ana lysera innehållet på utbildningarna och kurserna. Lite mer om detta kan du läsa om längre in i tidningen. Så här långt kan du konstatera att tidningen är sig ganska lik, men bara du vänder blad kommer du att upptäcka att tidningen är indelad lite annorlunda mot tidigare. Varför det är så får du reda på i nästa uppslag. Det är mycket som händer hela tiden här och allt får vi inte plats med i alumnitidningen, men vi försöker se till att det finns något för alla. Om ni vill veta mer vad som händer på högskolan så föreslår jag att du förutom att vara med i alumnnätverket går in på med jämna mellanrum där det både finns de senaste nyheterna och ett kalendarium. Jag har varit programansvarig under många år och den jobbigaste veckan som fanns var veckan efter 15/4 då vi fick resultatet på antalet sökanden per program. Tuffaste perioden var runt då det fanns betydligt fler utbildningsplatser än vad det fanns presumtiva studenter i Sverige. Den tiden är dock ett minne blott för programansvariga på Högskolan Dalarna. De flesta kan med lätt sinne titta på ansökningssiffrorna och konstatera att många har sökt deras program, i år igen. Det är en av flera glada nyheter vi har med i det här numret. Även om det har varit kallt en bra bit in i maj lever vi ännu på hoppet om en fin och varm sommar. Snart börjar semestrarna och innan dess har ett stort antal studenter från Högskolan Dalarna gått på avslutningsceremoni, gratulerats och blivit lyckönskade. Med det sagt så önskar jag er alla en riktigt skön sommar. Foto: Henrik Stub 3

4 alumni.du.se ALUMNIBREVET En studietid i flera tidsåldrar En gång i tiden (tidigt 80-tal) valde jag gymnasielinje utifrån tanken att bli lärare. Det var ett drömjobb för den unge Conny. Egentligen oklart varför men så var min framtid utstakad av mig själv. Gymnasiet visade sig vara ett bra ställe för mig. Jag lärde mig väldigt mycket. Dock tyvärr väldigt lite som gav betyg för att komma in på Lärarhögskolan. Vid det här laget hade jag också förträngt min plan. Det kom att dröja till 1993 innan jag kom på att jag skulle studera vidare. Nu var planen socionom. Sagt och gjort. Jag började läsa in gymnasiet på Komvux och efter ett år där hade jag bestämt mig för att jag skulle bli lärare i Samhällskunskap och Engelska. Insåg dock veckan före skolstart på Högskolan Dalarna att Engelska inte var min grej. Min sambo förklarade för mig att jag hade lite begränsningar rent språkligt. Vilken tur att hon sa det för då valde jag Historia istället. Så hösten 94 började jag läsa SH och Hi på enstaka kurser. Planen var att bli Gymnasielärare i de ämnena. Det var en ny värld för mig, skrämmande men intressant. Trots att mina lärare var enormt bra och studierna intressanta gick det sådär. Det kan bero på att jag samtidigt startade en skivaffär samt att vi fick barn. Men hösten 98 efter lite studieuppehåll och barnledigt kom jag in på Gymnasielärarprogrammet. Religion och Samhällskunskap var nu mina ämnen. Nu gick det bättre, hade mindre distraktion i mitt liv samt att jag nu var mer förberedd på vad som förväntades av mig. Det gick 4

5 ALUMNIBREVET alumni.du.se mycket bättre och jag klarade nästan alla mina kurser. Jobbade tydligen alldeles för mycket vid sidan om igen. Men våren 2002 hade jag läst klart alla mina kurser. Dock inte poäng i alla så tji blev det med examen. Tydligen räckte mina resultat till för att en rektor i Sandviken skulle anställa mig på en högstadieskola. Högstadiet var det ställe jag minst av allt ville jobba på, men man tager vad man får. Att arbeta på högstadiet visade sig vara stället för mig. Har aldrig ångrat en sekund av mitt arbetsval. Han fick rätt min Didaktik/ SH lärare Jan Morawski som en gång sa: Conny strunta i att bli gymnasielärare, satsa på högstadiet istället. Det är mycket roligare och intressantare där. Han såg kanske att jag var för barnslig för gymnasiet, vad vet jag? Varje morgon (nästan) ser jag fram emot att åka till jobbet utom den dagen i månaden då jag öppnar min löneavi. Förresten glömde jag en punkt i min utbildningskarriär började det bli nerskärningar i kommunen. Bara lärare med examen skulle få vara kvar. Det blev nästa vända till Högskolan Dalarna. Denna gång halvfart ett år på distans. Jag läste Lärarskap 3 för att får en examen för skolans senare år var jag klar efter 15 års studier. Det kändes helt OK att bli klar. Så kan en studiekarriär se ut, men det är inget jag rekommenderar. När jag började 94 var Högskolan liten, få program osv. Lärarna kände studenterna med namn. Det var allmänt hemtrevligt. Jag skrev mitt första PM på skrivmaskin (det ni). 98 när jag kom tillbaka hade skolan blivit väldigt stor, många ny program. Det var trångt. Det mesta sköttes digitalt. Sista gången jag läste en kurs på Högskolan Dalarna sköttes allt via webben. Jag behövde bara besöka skolan två ggr under ett läsår för att sköta mina studier, långt ifrån den där skrivmaskinen. Conny 5

6 alumni.du.se HÖGSKOLAN DALARNA Extra Extra Doktorsexamensrätt till Dalarna Högskolan Dalarna har erhållit till stånd att utfärda doktorsexamen i mikro - dataanalys efter prövning hos Högskoleverket. Högskolan har strävat efter doktorsexamensrätten sedan mitten av 90-talet och beskedet är glädjande och efterlängtat både för Högskolan och för Dalarnas näringsliv. Forskningen i mikrodataanalys sker i sam arbete med näringslivet och bidrar till ökad konkurrenskraft främst inom handel, IT, processindustri, transporter och turism i Dalarna. Företagens framtida konkurrenskraft är ytterst viktig för Dal arna då var tredje privatanställd är sysselsatt i företagen och de förväntas stå för den framtida tillväxten. Tillståndet att utfärda egna doktorsexamina gör att vi lättare kan rekrytera spetskompetens till Dalarna. Dalarnas när ingsliv och Högskolan kan nu driva gemensamma forsknings- och utveck lings - projekt mycket effektivare, säger forskningsledaren professor Kenneth Carling. Dessutom ökar Högskolans status och attraktionskraft. Starkt samarbete Det starka samarbetet mellan Dalarnas näringsliv, förvaltningar och Högskolan inom området mikrodataanalys är en viktig förklaring till att tillståndet erhållits. Samarbetet har fördjupats under åren när näringsliv och förvaltning har samordnat sina enorma datamängder 6

7 HÖGSKOLAN DALARNA alumni.du.se Extra Extra och Högskolan bistått i bearbetningen och analysen av dem. Resultatet är bättre verksamhetsstyrning för organisationerna och därtill framforskandet av nya analysmetoder som vunnit internationell uppmärksamhet. 35 miljoner i omsättning Forskningen i mikrodataanalys om sätter redan idag runt 35 miljoner kro nor vid Högskolan. Området har ett 50- tal anställda forskare och lärare i Borlänge och därtill ytterligare ett 30-tal doktorander som nu kommer att kunna disputera på hemmaplan. Forskarna spelar också en avgörande roll för Högskolans stora utbildningar inom ekonomi, IT och turism. Lycka på HDa Det är verkligen en glädjens dag, säger rektor Marita Hilliges. Forskarna och stödpersonalen har arbetat hårt i åratal för detta och vi får nu ett bevis på kvaliteten och den framtida potentialen i forskningsprofilen. Text: 7

8 alumni.du.se HÖGSKOLAN DALARNA Nyordning i alumnitidningen och nyheter på Högskolan Dalarna Vad har hänt med tidningen? Tidigare var tidningen till stor del upp delad efter akademier och några sidor med högskoleövergripande artiklar. Nu ser det lite annorlunda ut. Anledningen till nyordningen är att alumnitidningen ingår i EU-projektet Fokus InnoWent. Fokus InnoWent har några profilområden och det är: Turism/ besöksnäring, IT/media, Materialutveckling och Energi/Miljö. Därför kommer även tid ningen att ha fokus på de områdena, men vi kommer naturligtvis att ha kvar sidor som handlar om hela Högskolan och även sidor med de två största pro grammen, Lärarprogrammet och Sjuksköterskeprogrammet. Det ska förhopp ningsvis finnas något intressant för var och en av er som har tillgång till tid ningen. I varje nummer finns alumnibrevet med. Är du interesserad att skriva ett alumnibrev till ett av våra nummer så hör gärna av dig till mig mny@du.se eller alumnansvarig Märet Brunnstedt mba@du.se. I alumnibrevet skriver du om när du läste på Högskolan Dalarna, vad du läste och vad du gör nu för tiden. Det ska vara max ord och vi behöver även ett foto på dig som vi kan sätta in i samband med brevet. På Högskolan Dalarna satsas det stort på NGL. Nästa Generations Lärande. Det finns en hel enhet som arbetar för att utveckla teknik, pedagogik etc. Det finns även 13 doktorander som forskar på NGL. Ett hett ämne för NGL är distansundervisning. Idag är en stor del av studenterna på Högskolan Dalarna distansstudenter, vilket betyder att de egentligen kan befinna sig var som helst i världen bara de har tillgång till nätet, ett par hörlurar och helst en webkamera. Det finns idag till och med program som genomförs helt och hållet på nätet. Den 21-23/2 genomfördes även en nordisk konferens under temat: Next Generation Learning Conference 2012, NGL 2012, en nordisk konferens om den digitala revolutionens konsekvenser för utbildning och lärande. Torsdagen den 22 mars besökte 300 barn Ljushallen på Campus Falun. Det blev en föreställning, som streamades till barnens skolor och till andra skolor som deltar i KNUT-projektet. KNUT-projektet syftar till att öka barn och ungdomars intresse, kunskap och engagemang för klimat-, 8

9 HÖGSKOLAN DALARNA alumni.du.se resurs- och energifrågor. Inom projektet ska ämnesövergipande metoder utvecklas för att integrera klimat, resurs- och energifrågor i undervisningen. Projektet finansieras bl a av Energimyndigheten. HSV granskar just nu alla ämnen i hela landet och på alla lärosäten. Processen att granska alla ämnena tar ungefär ytterligare två år till. Den här gången har HSV arbetat med ett nytt sorts analysverktyg som i första hand tar fasta på studenternas resultat i examensarbetet. Denna metod har fått skarp kritik av EU. Tidigare granskade HSV i första hand innehåll. Det ämne som har klarat sig bäst på Högskolan Dalarna hittills är Kulturgeografi. Det finns flera punkter som granskas. Om ett ämne får bristande kvalitet på någon av punkterna har lärosätet ett år på sig att rätta till bristerna och därefter granskas ämnet en gång till och om det brister i kvalitet även vid den andra kontrollen blir lärosätet av med examenrättigheterna i det aktuella ämnet. Det är därför upp till varje lärosäte att se till att ämnena har den kvalitet som krävs och får de resurser som krävs för att ämnena ska kunna uppnå tillfredställande resultat. Sådana här granskningar genomförs med jämna mellanrum. Högskolan Dalarnas program och kurser lockar fortfarande många sökanden och det blev till och med en ökning från förra året. 300 fler sökanden i första hand till något av programmen. Det är fortfarande Sjuksköterskeprogrammet som är populärast och nytt för i år är att Högskolan Dalarna erbjuder ett Socionomprogram som många söker. Som vi har skrivit om tidigare ansöker Hög skolan Dalarna om att bli Riksidrottsuniversitet. Det är en hård konkur rens. Riksidrottsförbundet som är den instans som utser vilka som ska bli riksidrottsuniversitet(rf) har som syfte med processen att hitta en modell för samarbete mellan idrottsrörelsen och akademin. RF har genomfört studiebesök på 13 lärosäten och har sedan april tillsatt en referensgrupp med fem personer från olika lärosäten. En av personerna i referensgruppen är Helena Bellardini från idrottsmiljön på Högskolan Dalarna. Hon säger följande om utnämningen: Att just jag fick förfrågan om att vara med i referensgruppen ser jag som en kvalitetsstämpel på hela idrottsmiljön vid Högskolan Dalarna och på det utvecklingsarbete som bedrivs här. Högskolan Dalarna syns i många olika sammanhang. Bland annat i samband med idrott. Under EM i orientering fanns Högskolan på plats. Orientering som för övrigt är den idrott som har flest akademiker. Högskolan Dalarna syntes även i samband med AXA Floorball Cup som är en av de största innebandyturneringarna i världen. Avslutningsceremoni. Sedan något år tillbaka firas de som är klara med sina utbildningar med pompa och ståt. Tidigare år har avslutningsceremonin varit en solitär tillställning. I år genomfördes för första gången avslutningsceremonin tillsammans med en studentmässa och presenta tioner. Dagen var uppdelad som så att för middagen innefattade studentmässa samt pre s- entationer och eftermiddagen den traditionella ceremonin med ett ordentligt firande. 9

10 alumni.du.se LÄRARPROGRAMMET Bildämnen populära på Högskolan Dalarna Högskolan Dalarna är ett av få läro säten i Sverige med examinationsrätt i ämnet Bild. Lee Nordevald-Sjöberg har arbetat på Högskolan Dalarna sedan Hennes arbetsområden är många. Bland annat ansvarar hon för utbudet i bildämnet och är samtidigt med och tar fram nya kurser. Utöver det hanterar Lee även vali derings ärenden och sköter budgeten ihop med avledningschefen. Högskolan Dalarna är tillsammans med Konstfack i Stockholm, universitetet i Umeå och Göteborg samt nykomlingarna Högskolan i Malmö och Linnéuniversitetet, ensam om examinationsrätt i bildämnet. Anledningen till att Högskolan Dalarna kunnat tillgodogöra sig examensrätt beror mycket på att ämnet håller en bred vetenskaplig, konstnärlig och pedagogisk kompetens inom det visuella området. Vi har sedan starten på lärar programmet utbildat lärare i bild, varför vi har lång erfarenhet av det, berättar Lee. Själv har Lee alltid haft ett brinnande bildintresse med släktingar som hjälpt henne utveckla sina kreativa sidor. Hon började sina studier på Konstfack och läste även konstvetenskap på universitet. Efter detta fick hon under ett antal år gå som specialelev på Konstfacks keramikavdelning om kvällarna. Det skulle dröja ytterligare några år innan hon erhöll sin magisterexamen i bildpedagogik på Konstfacks fortbildning. Studenterna på lärarprogrammet för bild får under sina studier utveckla sitt eget bildskapande i både hantverksmässiga och digitala tekniker. I de digitala teknikerna ingår både fotografi och video. Kurserna erbjuder också bildteori och ämnesdidaktik och man sätter stort värde på att studenterna utvecklar sin förmåga att analysera och samtala om olika former av visuella uttryck. Och bildämnen på Högskolan Dalarna är populärt: Ansökningssiffrorna kom för några veckor sedan och visar att intresset för vår ämneslärarutbildning i bild är stort. Med 24 ansökningar har bildämnet flest sökande av samtliga ämnen vid Högskolan Dalarna, säger Lee. Nöjda studenter Lee talar gott om utbildningen i sin helhet. Högskolan Dalarna har utbildat lärare i bild sedan år 2001 och studenterna har sedan dess varit mycket nöjda med utbildningen. Ett plus är dessutom att möjligheterna till arbete efter examen visat sig vara mycket goda då de flesta studenter hittat lämpliga yrken efter avslutad utbildning. Nytt för kommande höst är att högskolan planerar att starta en nätbaserad bildlärarutbildning, vilket ses som en spän nande utmaning för bildlärarna på högskolan. Så vitt jag vet är vi ensamma om en sådan utbildning i landet, avrundar Lee. Text: Martina Wiklund 10

11 LÄRARPROGRAMMET alumni.du.se 11

12 alumni.du.se SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET David lever livet som lärare 12

13 SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET alumni.du.se Medicinsk vetenskap är ett brett område att fördjupa sig inom. David Wahlström har läst till doktor i ämnet. Att han läste ända till doktorsgraden beror på intresse. Det började med en nyfikenhet kring hur människokroppen faktiskt fungerar, och hur man kan optimera kroppens fysiska prestationer. Mitt intresse ledde mig vidare till studier och jag läste några år på Karolinska universitetet, biologi och kemi bland annat. Jag studerade också miljögifter och hur de påverkar signalsystemen hos däggdjur. Doktorshatt och sambo Efter åren som student disputerade David till doktor i medicinsk vetenskap och träffade sin nuvarande sambo. Därefter gick flytten till Dalarna. Han blev rekryterad av Högskolan Dalarna och erbjuden en tjänst som lärare. I sin yrkesroll examinerar han studenter och skriver tentor, men säger sig också verka som en myndighetsperson. Tillsammans med sina kollegor analyserar David hur kurserna och innehållet ska förbättras. Och det är nödvändigt med tanke på ämnesområdets bredd: Efter utbildningen kan man bland annat bli forskare, som jag är i grunden, eller produktutvecklare, berättar David. Man kan också jobba med utvärderingar, arbeta som lärare eller arbeta inom den kliniska vården som dietist. Jag har även jobbat flera år i labb och experimenterat och ser en bred arbetsmarknad inom den privata och akademiska sektorn. David betraktar Högskolan Dalarna som ett universitet i framkant: Intranätet Fronter och streamade föreläsningar var helt nytt för mig och det fanns inte på Karolinska universitetet. Att jag också utvärderar och bedriver två kurser, anatomi och fysiologi, i ett projekt kallat NGL (Next Generation Learning), är spännande. Det innebär att studenter får läsa i fri fart och fri start, säger han. Inte ett jobb utan ett liv Utöver lektorrollen ser David sitt samarbete med de övriga lärarna som mycket roligt. Vid sidan av arbetet engagerar han sig fackligt och har även läst högskolepedagogik under två terminer. Genom det fick han upp ögonen för hur andra ämneslärare arbetar och utvecklar sina utlärningsmetoder. Det har varit jättekul och intressant att få en inblick i andra lärares strategier. Man eftersträvar ändå ett samarbete mellan lärarna och de olika ämnena, vilket kan utvecklas framöver. Även om läraryrket är ett nio till fem-jobb på pappret jobbar vi mycket med eget ansvar och man planerar sin egen tid, säger David. Som lärare, rent generellt, lever man med sitt jobb. Ett perfekt yrkesval Även om ämnet är brett och det finns ett varierande utbud av möjligheter känner David att hans yrkesval är helt rätt. Om jag inte jobbade som lektor skulle jag kanske vara egenföretagare inom friskvård. Men arbetet på Högskolan Dalarna låter mig ständigt utvecklas och jag känner aldrig att jag stagnerar i min roll. Allt kan utvecklas, avslutar David. Text: Martina Wiklund 13

14 alumni.du.se TURISM/BESÖKSNÄRING Mångfalden berikar Högskolan Dalarna Albina Pashkevich är lektor i Kulturgeografi och började sitt arbete på Högskolan Dalarna året Sedan tidigare hade hon med sig den nödvändiga pedagogiska erfarenheten i baga get, något som Albina menar är viktigt i rollen som lektor. Utöver det ingår även forskning i hennes tjänst och hon ansvarar samtidigt för en del administration och tidsplanering. Vägen mot lektorskapet gick via en femårig Masterutbildning samt en fyraårig forskarutbildning. Men lektor är ingenting man bestämmer sig för att bli antar jag, den titeln ska ses som en naturlig del i en egen utveckling, förtydligar Albina. Med fokus på fjäll och kultur Och järnen är många i elden inom turism- och besöksnäringssatsningen på Högskolan Dalarna: Vi representerar en av de mest dynamiska delarna av Högskolan Dalarna och utbildningen är vårt främsta ansvar. Vi jobbar även aktivt med samarbete med andra Europeiska universitet för att kunna upprätthålla hög nivå på innehåll och metoder som vi använder i undervisningen. Sedan några år tillbaka har vi fokuserat på undersökningar av den regionala turismnäringen där fokusområdena är Sälen och Idre fjällen men även Dalarnas unika kulturarv, berättar Albina. Specialister i vissa språk sökes När det gäller turismen i Dalarna tror man att den svenska marknaden inte räcker till för att kunna upprätthålla de volymer som behövs inom besöksnäringen. På Högskolan Dalarna utbildar man därför studenter inom Tourism Management och destinationsutveckling på engelska. Men behovet av fler språk är stort och framtidens specialister behöver kunna språk som holländska, tyska och ryska för att utvecklingen ska gå framåt. Forskare underlättar utvecklingen Dalarna ligger bra till när det handlar om besöksvolymer och är ett känt turism område både i Sverige och internationellt. Därför måste det finnas möjlig heter att utbilda sig inom turism för att kunna hantera alla besökare som någon gång besöker oss. Samtidigt kan vi som turismforskare också hjälpa till att planera inför de nya satsningarna som kommunerna i Dalarna vill genomföra, säger Albina. 14

15 TURISM/BESÖKSNÄRING alumni.du.se Utöver svenska studenter har Högskolan Dalarna genom åren haft en del utbytesstudenter som trivts bra i länet. Albina berättar också att förutom deras deltagande i internationella utbildningsmässor, besöker de partneruniversitet inom Erasmus. Där träffar de andra lärare och kan på så vis locka till sig deras studenter. Ett utbyte sker därav på många olika nivåer. Albina själv härstammar från norra Ryssland och kom till Sverige som utbytesstudent I samband med sina egna studier utmanades hon att lära sig det svenska språket, något som hon anser var både en fantastisk och lärorik del av livet. Jag är en del av mångfalden på Högskolan Dalarna och självklart ser det annorlunda ut i dag än för bara några år sedan. Den berikar vår arbetsplats. Ett ryskt hjärta i Dalarna Att Albinas hjärta klappar för Dalarna är ingen hemlighet: Det bästa med Högskolan Dalarna är mina kollegor och våra duktiga studenter. Vi inspirerar varandra och är väldigt glada och stolta när våra studenter jobbar inom turismbranschen, precis det vi utbildar dem till. Det ger oss det högsta betyget! 15

16 alumni.du.se HÖGSKOLAN DALARNA KTP Dalarna Framtidens sätt att rekrytera de främsta högskolestudenterna till företagen! 16

17 HÖGSKOLAN DALARNA alumni.du.se KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa ett i Storbritannien mycket fram gångsrikt koncept för kvalificerad kunskapsväxling mellan akademi och näringsliv, Knowledge Transfer Partnerships KTP. Projektet innebär i korthet att en nyligen examinerad student från Högskolan upp till två år på heltid gen om för ett strategiskt kvalificerat utvecklingsprojekt hos ett företag i regionen. Un der hela tiden medverkar Högskolan med en kvalificerad handledare, oftast en forskare. Man kommer också koppla på en affärscoach från Stiftelsen Teknikdalens Företagsinkubator. Skolan bidrar också med labbresurser etc. Studenten erhåller mark nadsmässig lön, företaget betalar hälf ten och resten finansieras med projekt medel. Fredrik Remes är anställd för att ro proj ektet i hamn och just nu är han och hans team ute och dammsuger regionen på bra idéer. Vi åker från Smedjebacken i söder till Sälen i norr, berättar Fredrik. Win-Win Hur många projekt kan sättas igång? Det finns fem projekt som ska pågå under två år och tio projekt som ska pågå under 20 veckor. Syftet med projekten oberoende längd är detsamma. Företaget ska kunna få hjälp att utveckla sin idé med hjälp av Högskolan och studenten ska ha möjlighet att få jobb när projektet är klart. Snart har tiden gått Det är full fart just nu. Om cirka två och ett halvt år ska projekten vara klara och då ska de har genomförts och utvärderats. Text: 17

18 alumni.du.se ENERGI/MILJÖ För fler arbeten i små företag Energi- och miljökompetenscentrum Anders Angantyr är civilingenjören från Falun, som efter fyra och ett halvt års studier i Luleå och sju års arbete inom företaget Alstom, åter hamnade i Dalarna. Med erfarenheter inom kraftverk och vindkraft, började han sitt arbete som verksamhetsutvecklare på Högskolan Dalarna. I sin yrkesroll arbetar han med det treåriga projektet Energi- och miljökompetenscentrum, vilket ska fungera som ett resurscentrum för små företag i regionen kopplade till förnyelsebar energi. Tillsammans med kollegan Daniel Hägerby arbetar de för att finaniseringarna från tillväxtverket ska generera arbeten i småföretagen. Vi jobbar direkt med att hjälpa företag i mer kvalificerade teknikfrågor där kompe tensen är mindre, berättar Anders. Tonvikten ligger dock på energifrågor och att öka företagskompetensen. Vi jobbar också med samordnande och upplysande verksamhet till företagen, till exempel ett tyskt företag som utvecklat en teknik för att tillverka vindkraftverk i trä, tillägger han. Anders analyserade tekniken som användes och sammankallade arrangörer med intresse för detta, däribland Stora Enso. Utdelningen blev god då fler inbjudna än tänkt kom till mötet. Men eftersom idén är så ny är den ännu inte på tapeten i Sverige. Lokalt på Högskolan Dalarna arbetar man däremot för att växa inom energieffektivt byggande och tack vare finansiering har byggplanerna påbörjats. Thailand diskuteras vid kaffet Den energifråga som engagerar mest runt kaffeborden är dock hur den enskilda individen kan påverka. Om man vill tänka energismart ska man hellre åka till Dalafjällen än Thailand. Åker man två vuxna och två barn till Thailand gör man av med 8 kubikmeter olja, vilket innebär kilowatttimmar per kubikmeter. En genomsnittlig villa drar omkring kilowatt-timmar per år, berättar Anders. 18

19 ENERGI/MILJÖ alumni.du.se Har då Anders själv varit i Thailand? Jag har inte varit i Thailand, men där emot i Malaysia, så några synder har jag, säger han och skrattar. Om man blir nyfiken på vilka vägar som leder till utbild ningar inom energi och miljö finns det bra alternativ på Högskolan Dalarna. Anders Angantyr läste förvisso i Luleå till civilingenjör, och doktorerade i datorstödd maskinkonstruktion, men rekommenderar varmt de kvalitativa programmen i Dalarna. Extra populärt har det ettåriga programmet European School for Solar Engineering varit, främst bland utländska studenter vilket främjar det internationella utbytet. Vad är det bästa med Högskolan Dalarna och är utbildningarna inom energi och miljö populära? - Det senaste söktrycket till Dalarnas program var hyfsat stort. Viktigast är ändå att man känner ett brinnande intresse för ämnet innan man söker. Det är ett aktuellt och viktigt ämne för framtiden, speciellt sol- och energiprojekten i samhället, säger Anders. Text: Martina Wiklund Foto: Ulf Palm 19

20 alumni.du.se IT/MEDIA DD Street har gett mig blodad tand Som ny student på Högskolan Dalarna kände jag mig nästan nyfödd. Nyfödd in till en helt ny värld med nya människor, nya studiesätt och framförallt nya möjligheter. Eftersom jag läste media på gymnasiet kändes mitt programval till högskolan helt rätt. Och redan under det första året kom Pr och internationell kommunikation att föra med sig en hel del extra bonusar. Jag kom ganska tidigt i kontakt med högskoletidningen DD Street, en nätbaserad tidning driven av studenter och i samarbete med Dala Demokraten. Till min stora lycka uppskattades min inskickade provkrönika och dåvarande redaktionschefen välkomnade mig som en i styrkan. Med rätten till en åsikt Under året då tidningen varit aktiv har DD Street publicerat artiklar om både lätta och tunga ämnen, krönikor om livets upp- och nedgångar, och intervjuer med spännande och intressanta människor. I tidningen har det funnits utrymme för det mesta och gensvaret har varit positivt. Tidningen höll 20 länge en tydlig trend med kulmination på måndagar då vimmelreportagen från helgen publicerades. Med tiden har dock tidningen både omarbetats och förändrats. Precis som det är med media. Allting förändras, tar en ny form, kanske en ny skepnad. Jag tror att det är viktigt med sidoprojekt på varje högskola, i synnerhet projekt där studenter får ta vara på egna erfarenheter och medverka i något där man själv får vara med och styra. Känna att man är en i gänget med rätt till en åsikt. Inspirerad inför framtiden Arbetet med DD Street har lärt mig både redaktionellt lättare arbete, hur man bygger texten för ämnet och hur man undviker smygreklam i sina texter. Jag känner mig helt enkelt varmare i kläderna. Kanske är just det meningen med att sätta sina kunskaper på prov i praktiken. Med DD Street som inspirationskälla i bakhuvudet känner jag mig mer än redo att sätta tänderna i nästa projekt! Text: Martina Wiklund

21 IT/MEDIA alumni.du.se Idrottskonceptet Falun/Borlänge Högskolan Dalarnas mediekommunikationsstudenter driver tillsammans med redaktör Henrik Stub Insajd.nu, en hemsida med fokus på idrott i Borlänge- och Falunregionen. På hemsidan står att läsa om lokala idrottsevent och nyheter som de vanliga tidningarna inte har utrymme för. Utöver sin roll som redaktör för webbplatsen är Henrik Stub även lärare till de femton studenterna som driver projektet. Matnyttigt om idrottsutbildning Insajd.nu är en aktiv webbplats och drivs av duktiga skribenter som läser sitt andra år på högskolans Mediekommunikationsprogram. Projektet är ett samarbete med bland annat Borlänge och Faluns kom muner och på webbplatsen finns därför också information om idrottsutbildningar och idrottsanläggningar i kommunerna. Ak tuella nyheter i sportvärlden varvas med utförlig information om både gymnasieval och högskolans idrottsinriktade utbild ningar. Idrottens alla sidor Insajd.nu har varit en verksam portal sedan april 2011 och man får snabbt en tydlig bild av att hemsidan är seriös i sitt arbete. Som läsare får man inte bara ta del av nyhetsflödet, utan också följa motivationsbloggar av aktiva idrottsutövare i Insajds egen redaktion och läsa krönikor som behandlar både lätta och tunga ämnen om de förväntningar och besvikelser som existerar i idrottsvärlden. PR för HDa:s studenter Att projektet drivs av studenter skapar inte bara en nyfikenhet, det skapar ett intresse för den kompetens som Högskolan Dalarnas studenter visar. Att driva ett projekt vid sidan av sina studier kompletterar inte bara den egna utbildningen, utan är oerhört berikande och ger både nyttiga erfarenheter och lärdomar. Man får helt enkelt en möjlighet att sätta sina kunskaper på prov i praktiken och nya källor till nyhetsförmedling är utan tvekan ständigt aktuella. Gå gärna in på Text: Martina Wiklund 21

22