PROTOKOLL Trafik- och samhällsplaneringsnämnden. Johanna Tydén Kl

Transkript

1 1 Sammanträdesplats Sammanträdets öppnande Sessionssalen, Linköping 64 Ordföranden hälsar alla välkomna samt förklarar sammanträdet öppnat.

2 2 Närvarande 65 Ledamöter Göran Gunnarsson (C) Ordförande Cvijeta Stojnic-Karlsson (MP) Tjänstgörande ersättare för Bengt Nordström (MP) Jan Owe-Larsson (M) 2:e vice ordförande Fredrik Lundell (M) Ingvar Våxmo (SD) Jörgen Oskarsson (S) Åke Svensson (M) Franco Sincic (V) Björn Jansson (L) Nils-Ingvar Graan (KD) Per-Arne Larsson (S) Martin Tollén (S) Sara Eriksson (S) Riita Leiviskä Widlund (S) Fia Storkull (S) Tjänstgörande ersättare för Bertil Jonsson (-) Tjänstgörande ersättare för Lena Westerlund (S) Ersättare Birgitta Gunnarsson (C) William Jonsson (M) Louise Holm (M) Ann-Charlotte Wiberg (S) Britt-Marie Hamnevik Söderberg (L) Torgil Slatte (KD) Frånvarande Bengt Nordström (MP) 1:e vice ordförande Bertil Jonsson (-) Lena Westerlund (S) Övriga (under hela eller del av sammanträdet) Andreas Capilla, regionutvecklingsdirektör, nämndsekreterare Sofia Malander, vd, Östgötatrafiken Göran Denitton, biträdande projektledare Se Upp Anders Bäckstrand, enhetschef Malin Gumaelius, strateg Eva Skagerström, strateg Östgötatrafiken Anna Lindberg, strateg Lena Tasse, strateg

3 3 Markus Konow, politisk sekreterare (M) Peder Björn, regionsekreterare Lina Thurfjell, strateg Östgötatrafiken Conny Malmström, strateg Östgötatrafiken Peter Karlsson, strateg Fredrik Sunnergren, strateg Lena Lindgren, strateg Stiva Liwiz, strateg

4 4 Val för protokollsjustering 66 Jan Owe-Larsson (M) utses att förutom ordföranden justera dagens protokoll.

5 5 Sammanträdets föredragningslista 67 Ordföranden presenterar föredragningslistan. Ordförande drar tillbaka ärende 6.12 för fortsatt beredning.

6 6 Informationer 68 Göran Gunnarsson informerar om transportstödet i skärgården och överenskommelse med kommunerna. Andreas Capilla informerar om han i slutet av juni 2018 träffar samarbete inom östra Mellansveriges större städer för att prata om stadsutveckling av nod-städer samt elkraftsförsörjning. Sofia Malander informerar om att MÄLAB etapp två förbereds för att kunna tas upp i nämnden under hösten. Sofia Malander informerar om att den 27 juni är det förhandsvisning av Mälartåg. Jan Owe-Larsson informerar om Ostlänken/E22 AB. Göran Denitton informerar om överenskommelsen med civilsamhället/social ekonomi/idéburen sektor. Anders Bäckstrand informerar om Energikontoret Östra Götaland AB. Malin Gumaelius informerar om det regionala serviceprogrammet. Eva Skagerström informerar om resultatet från uppdrag om elbussintroduktion i Linköping. Anna Lindberg informerar om nuläget med EU:s långtidsbudget. Anders Bäckstrand informerar om handlingsplan miljöintegrering. Lena Tasse, projektledare informerar om projektet Baltic Blue Growth, musselprojektet. Göran Gunnarsson, Jan Owe-Larsson och Martin Tollén informerar från olika konferenser - AER General Assembly - Nordiska skärgårdssamarbetet - Ten- T days - Östersjökonferensen - Sweden Emilia Romagna Network (SERN)

7 7 Ewa Lindqwister, Andreas Capilla och Sofia Malander informerar om delårsrapport trafik- och samhällsplaneringsnämnden. Eleonor Mörk informerar om länsplan för regional transportinfrastruktur för Östergötlands län. Lina Thurfjell informerar om nya riktlinjer för kollektivtrafikens prissystem och färdbevis. Underlaget bearbetas och kompletteras inför beslut. Lina Thurfjell informerar om ny prismodell för kollektivtrafiken i Östergötland. Conny Malmström informerar om skillnadsersättningen i Norrköping avseende spårvagnstrafiken. Peter Karlsson informerar om nuläget i strategi för stöd till utvecklingen av skogsnäringen i Östergötland. Fredrik Sunnergren informerar om förslag på vilken sorts landsbygdsstatistik som ska tas fram i enlighet med det uppdrag som tidigare getts av trafik- och samhällsplaneringsnämnden. Lena Lindgren informerar om remissyttrandet över Bostadsförsörjningsprogram Finspångs kommun Lena Lindgren informerar om remissyttrandet över Havsplan för Östersjön, Havs- och vattenmyndigheten. Stiva Liwiz informerar om remissyttrande över Effektivare energianvändning SOU 2017:99 (Utredningen om energisparlån). informerar om trafik- och samhällsplaneringsnämndens sammanträdestider 2019.

8 8 Länsplan för regional transportinfrastruktur för Östergötlands län TSN Region Östergötland har i egenskap av länsplaneupprättare statens uppdrag att upprätta en länsplan för regional transportinfrastruktur enligt förordning 1997:263. Region Östergötland uppdrag (rskr. 2016/17:101) från regeringen är att upprätta en länsplan för regional transportinfrastruktur för åren (LTP ). LTP är en investeringsplan. Arbetet har bedrivits i en regional arbetsgrupp, bestående av representanter från Region Östergötland, kollektivtrafikmyndigheten, länsstyrelsen, Trafikverket samt länets kommuner. Arbetet har letts av en politisk referensgrupp där samtliga partier i regionens trafik- och samhällsplaneringsnämnd varit representerade. Tre dialogmöten och träffar med länets samtliga kommuner har genomförts under processen. Viktiga underlag för förslaget är, förutom regeringens direktiv, de nationella transportpolitiska målen, Regionala Utvecklingsprogrammet för Östgötaregionen (RUP), Regional strukturbild och Regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland. Mellan 31 augusti och 30 november, 2017 har samråd av förslaget genomförts och totalt inkom 30 yttranden. Enligt beslut TSN 8/2018 skickades förslag till Länstransportplanen, LTP till regeringen. Regeringen har genom beslut den 4 juni 2018 fastställt den definitiva ekonomiska ramen för den trafikslagsövergripande planen för infrastrukturen, LTP i Östergötland, till miljoner kronor. Detta motsvarar den planeringsram regeringen gav Östergötland i planeringsdirektiven. Senast 1 oktober ska den planeringsansvariga organisationen i Östergötlands län fastställa länstransportplanens innehåll. BESLUTAR föreslå regionstyrelsen tillstyrka regionfullmäktige besluta a t t fastställa Länstransportplan, LTP inklusive miljökonsekvensbeskrivning.

9 9 Riktlinjer för kollektivtrafikens prissystem och färdbevis TSN Förslaget är en uppdatering av de Riktlinjer för kollektivtrafikens prissystem och färdbevis som beslutades av den dåvarande Trafiknämnden Det är av vikt att systemet för prismodell, priser och färdbevis gör det möjligt och attraktivt för fler att resa och lösa biljett. En grundförutsättning för detta är att systemet är enkelt och lätt för kunderna att förstå. En annan viktig faktor vid utformningen av prissystem och färdbevis är att kunderna kan känna trygghet och att de kan lita på att priser och färdbevis inte förändras i någon större utsträckning. Systemet ska vara förutsägbart och utformat på ett sådant sätt att det är hållbart över tid. Samhällsfinansieringen av kollektivtrafiken har gradvis har ökat under de senaste drygt tio åren och ligger idag på cirka 60 procent. Denna trend måste brytas. På längre sikt finns ett krav på att kunderna betalar hälften av kostnaderna för att möta högt ställda ambitioner i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Modellen för färdbevis och priser ska vara utformad så att den bidrar till denna utveckling. Målet är att kollektivtrafiken ska vara ett naturligt val vid resor och att så många som möjligt ska välja kollektivtrafiken som huvudsakligt transportmedel. Yrkanden Göran Gunnarsson (C) yrkar bifall till enligt ledningsstabens justerade förslag. Vilket innebär följande justeringar i beslutsunderlag respektive riktlinjerna: Text i beslutsunderlaget Samhällsfinansieringen av kollektivtrafiken har gradvis har ökat under de senaste drygt tio åren och ligger idag på cirka 60 procent. Denna trend måste brytas. På längre sikt finns ett krav på att kunderna betalar hälften av kostnaderna för att möta högt ställda ambitioner i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Modellen för färdbevis och priser ska vara utformad så att den bidrar till denna utveckling. Text i riktlinjen Den samhällsekonomiska sidan av prissystemet ska beaktas. Samhällsfinansieringen av kollektivtrafiken har gradvis har ökat under de senaste drygt tio åren och ligger idag på cirka 60 procent. Denna trend

10 10 måste brytas. På längre sikt finns ett krav på att kunderna betalar hälften av kostnaderna för att möta högt ställda ambitioner i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Modellen för färdbevis och priser ska vara utformad så att den bidrar till denna utveckling. Franco Sincic (V) lämnar följande yrkande: Vänsterpartiet föreslår följande ändring i riktlinjerna. Att höja biljettpriserna eller skära ner på fler kollektivtrafiklinjer är inte önskvärt. Vänsterpartiet yrkar att TSN beslutar: Att på sidan 4 (5) stryka följande: Samhällsfinansieringen av kollektivtrafiken har gradvis har ökat under de senaste drygt tio åren och ligger idag på cirka 60 procent. På kort sikt är målet att denna trend ska brytas. Den långsiktiga målsättningen är att nivån för egenfinansieringen av kollektivtrafiken återgår till 50 procent. Propositionsordning Ordförande föreslår följande propositionsordning: Göran Gunnarssons yrkande prövas mot Franco Sincics yrkande. Propositionsordningen godkänns. Prövning Ordföranden ställer Göran Gunnarssons yrkande mot Franco Sincics yrkande och finner att Göran Gunnarssons yrkande vinner bifall. BESLUTAR föreslå regionstyrelsen tillstyrka regionfullmäktige besluta a t t fastställa Riktlinjer för kollektivtrafikens prissystem och färdbevis enligt föreliggande förslag. Reservationer Franco Sincic (Vänsterpartiet) reserverar sig till förmån för sitt eget yrkande.

11 11 Ny prismodell för kollektivtrafiken i Östergötland TSN Dagens prismodell (idag zonkarta) för kollektivtrafiken i Östergötland har använts sedan tidigt 1990-tal. Den består av drygt 310 fasta zoner samt ytterligare ett antal tätorts- och närområdeszoner vilket gör modellen komplex och bitvis svår att kommunicera. Vidare uppfattas den inte alltid som logisk ur ett kundperspektiv, då en relativt kort resa kan ha ett högre pris än en längre, detta beroende på hur modellen är uppbyggd och var de fasta zonerna är placerade. Östgötatrafikens styrelse har beslutat att samarbeta med Skånetrafiken och Blekingetrafiken kring utvecklingen av ett nytt biljett- och betalsystem. Det är därför en bra tidpunkt att, i samband med lanseringen av ett nytt biljettoch betalsystem, även lansera en ny och enklare prismodell som bättre speglar dagens behov och resmönster hos kollektivtrafikresenärerna. Den nya prismodell som tagits fram följer till stora delar upplägg och logik i den prismodell som Skånetrafiken använder vid prissättning av resor. Utgångspunkten för framtagandet av den nya prismodellen har varit att den ska vara enkel att förstå och kommunicera, samt mer logisk och individanpassad än dagens modell. Resans pris ska vara förutsägbart för kunden. Vidare ska modellen möjliggöra prisvärda och konkurrenskraftiga resor jämfört med motsvarande resa med bil. Modellen är baserad på individuella zoner där kunden styr placeringen av respektive zon utifrån resmönster och önskemål. Modellen är baserad på avståndsbaserade zonstorlekar. Modellen är bedömd att vara intäktsneutral mot dagens zonkarta. Förslag på individuella zoner: Liten zon: Upp till 8 km (eller en tätortszon) Mellan zon: 8-20 km Stor zon: km Hela länet: 35 Förslaget innehåller även en möjlighet köpa till giltighet för resa i tätort, så kallat tätortstillägg. När prismodellen har fastställts av regionfullmäktige kommer Trafik- och samhällsplaneringsnämnden fatta beslut om sortiment och priser för den

12 12 allmänna kollektivtrafiken utifrån prismodellen. Priser och sortiment ska sättas på ett sådant sätt att den nya prismodellen blir intäktsneutral i förhållande till dagens modell. Mindre justeringar av storleken på modellens zonstorlekar kan behöva göras i samband med fastställande av priser och sortiment för att uppfylla det kravet. BESLUTAR föreslå regionstyrelsen tillstyrka regionfullmäktige besluta a t t fastställa prismodellen för kollektivtrafik i Östergötland enligt föreliggande förslag, a t t ge i uppdrag att utifrån den nya prismodellen för kollektivtrafik i Östergötland besluta om priser och sortiment, a t t priser och sortiment utifrån den nya prismodellen ska vara intäktsneutrala i förhållande till dagens prismodell, samt a t t ge mandat att vid behov göra mindre justeringar av storleken på zonerna i prismodellen i samband med fastställande av priser och sortiment.

13 13 Avtal beträffande principer för ansvars- och kostnadsfördelning avseende spårvagnstrafiken i Norrköping TSN Region Östergötland är sedan den 1 januari 2012 ansvarig för den regionala kollektivtrafiken och utgör länets regionala kollektivtrafikmyndighet enligt Lag (2010:1065) om kollektivtrafik. I enlighet med det principbeslut som regionen och länets kommuner fattat om den regionala trafiken ska den verksamhetsmässiga och ekonomiska ansvarsfördelningen för spårvagnstrafik vara kostnadsneutral för regionen jämfört med om trafiken bedrivits med buss. Ett särskilt avtal behövs därför mellan regionen och Norrköpings kommun för att reglera ansvars- och kostnadsfördelning kopplat till spårvagnstrafiken i Norrköping. Nuvarande avtal beträffande ansvars- och kostnadsfördelning mellan regionen och Norrköpings kommun har sagts upp av Norrköpings kommun och går ut i anslutning till att nytt trafikavtal för stadstrafiken i Norrköping börjar gälla den 15 juni Ett nytt avtal för perioden 15 juni 2018 fram till Östgötatrafikens tidtabellsskifte i juni 2030 har därför tagits fram. Avtalet bygger på samma principer som nuvarande avtal, vilket innebär bland annat att regionens verksamhets- och kostnadsansvar ska motsvaras av kostnaden som om spårvagnstrafiken bedrivits med buss. Kommunen ansvarar för den infrastruktur som krävs för att trafiken ska kunna bedrivas med spårvagn enligt ett separat avtal som tecknas mellan AB Östgötatrafiken och Norrköpings kommun. Grundprincipen beträffande kostnadsersättning för upphandlad trafik utgår från ett alternativkostnadsresonemang där regionen fastställer den ersättning som kommunen ska betala till eller erhålla från regionen. Ersättningen (i avtalet benämnt skillnadsersättning) utgör skillnaden mellan faktisk upphandlad kostnad för buss- och spårvagnstrafiken i Norrköpings tätort och, en framräknad, alternativ kostnad för trafiken om den enbart hade bedrivits med bussfordon. BESLUTAR a t t godkänna principerna för ansvars- och kostnadsfördelning avseende spårvagnstrafiken i Norrköping enligt föreliggande förslag, samt a t t ge i uppdrag till regiondirektören att teckna avtal beträffande principer för ansvars- och kostnadsfördelning avseende spårvagnstrafiken i Norrköping.

14 14 Delårsrapport trafik- och samhällsplaneringsnämnden TSN Delårsrapport är det sammanfattande namnet på verksamhetsuppföljning, delårsbokslut och helårsbedömning. Delårsrapport 04 innehåller uppföljning av trafik- och samhällsplaneringsnämndens verksamhetsplan, delårsbokslut med resultat till och med april, samt en ekonomisk helårsbedömning. Beslut enl förslag BESLUTAR a t t godkänna redovisad delårsrapport inklusive ekonomisk helårsbedömning.

15 15 Strategi för stöd till utveckling av skogsnäringen i Östergötland TSN Under 2016 avsatte engångsmedel till satsningar inom miljöområdet. En insats blev att ta fram en handlingsplan för bioekonomin i Östergötland. Bakgrunden var att många aktörer upplevde att samverkan och synliggörande av verksamhet inom detta område skulle bidra till en utveckling, där alla gynnas. En av de värdekedjor, som lyftes fram, var den som utgår från skogen. Strategin, som nu presenteras, är en fortsättning på handlingsplanen och innehåller en fördjupning av hur skogen kan vidareutvecklas som resurs i ett biobaserat samhälle. beslutade i augusti 2017 att uppdra åt regionutvecklingsdirektören att ta fram en regional strategi för skogen. Som hjälp i arbetet inrättades en referensgrupp med fem ledamöter från nämnden och sex sakkunniga från skogsnäring och berörda myndigheter. Arbetet, som pågått sedan hösten 2017, har resulterat i det nu föreliggande förslaget. Eftersom utgångspunkten har varit skogens betydelse som råvara inom bioekonomin, har perspektivet förtydligats till att gälla skogsnäringen och dess förutsättningar. Andra aspekter på skogen, t.ex. skogsbrukets inverkan på biologisk mångfald, har lämnats utanför det här arbetet, men den kunskap som byggts upp om skogsnäringens förutsättningar, behov och möjligheter gör att Regionen framåt kan delta i dialoger också om sådana frågor utifrån en stabil grund. Uppdraget skulle redovisas för nämnden till sommaren Nu finns ett förslag till strategi färdigt, men referensgruppens slutsats är att det är önskvärt att öppna för fler synpunkter på innehåll och förslag genom ett remissförande innan det slutliga beslutet fattas. I enlighet med nämndens uppdrag finns nu ett remissförslag till Region Östergötlands strategi för stöd till utveckling av skogsnäringen. Strategin utgår från det som Region Östergötland har rådighet över, på egen hand eller i samverkan med andra regionala aktörer. Strategin har arbetats fram med stöd av en referensgrupp med politiker och sakkunniga, men kan ges en större legitimitet genom att prövas bredare i en remissrunda. Där kan också frågan ställas till aktörer utanför Region Östergötland och referensgruppen hur man ser på behovet av ett nästa steg. Efter det att strategin är antagen behöver en handlingsplan tas fram, som konkret beskriver hur arbetet med strategin ska gå till. De frågor, som nämnden behöver få svar på i samband med remissen är:

16 16 - Synpunkter på förslaget till strategi om något saknas, bör tas bort, ändras eller korrigeras? - Förslag på punkter till en kommande handlingsplan konkreta insatser, hur det ska gå till och vem som ansvarar? - Erbjudanden om att ta ansvar för konkreta insatser kopplade till strategin? - Synpunkter på hur kommande samarbeten i Östergötland ska initieras, organiseras och drivas? Remissen ska vara öppen till mitten av september. Slutligt beslut om strategin kan därefter tas på nämndens möte i oktober. BESLUTAR a t t föreliggande förslag till strategi för skogsnäringen i Östergötland godkänns som remissutgåva och skickas på remiss till berörda aktörer i regionen.

17 17 Landsbygdsstatistik TSN beslutade den 1 mars att ge ledningsstaben i uppdrag att ta fram förslag kring hur landsbygdsstatistik ska hanteras. Det kan konstateras att en definition av landsbygd behövs för att kunna arbeta med frågan på ett strukturerat sätt. Det saknas idag en entydig och allrådande definition av landsbygd. Inte sällan används begreppet för att beskriva den del av geografin som ligger utanför tätorter, det vill säga ytor där det bor 200 individer eller fler i en samlad bebyggelse. Definitionen har ett antal svagheter, dels har definitionen av tätort ändrats över tid, dels är det tveksamt om det går att betrakta orter med 200 invånare eller fler som urban och resten av geografin som landsbygd. Att endast se till ortens storlek skulle resultera i att orter som t.ex. Horn och Norsholm skulle anses ha samma förutsättningar och därmed vara i behov av samma typer av insatser, vilket i de flesta fall antagligen inte är sant då deras omgivning skiljer sig åt avsevärt. Ledningsstaben föreslår att som utgångspunkt för fortsatt arbete använda en grunddefinition där den del av geografin som ligger minst 2 km från en tätort med eller fler invånare betraktas som landsbygd. Det går att diskutera huruvida det är ett rimligt antagande utifrån flera perspektiv. Vad innebär det att en ort har invånare? Vad innebär 2 km för såväl upplevd tillhörighet till landsbygden som de faktiska funktionella förutsättningar som gäller i den valda geografin? Tanken är att ha denna grunddefinition som en utgångspunkt för fortsatt arbete. I det fortsatta arbetet kommer andra aspekter som närheten till de av Region Östergötland utpekade stråken och närhet till större tätorter kunna beaktas för att förfina definitionen och på så sätt kunna göra mer kvalificerade analyser. Den statistik som tas fram kommer användas inom ramen för ordinarie verksamhet, till exempel vad gäller regional planering, inklusive infrastrukturplanering. BESLUTAR a t t uppdra åt regionutvecklingsdirektören att fortsätta arbetet med att utveckla definitionen av landsbygd i statistiksammanhang utifrån underlaget och inom ramen för arbetet med landsbygdsutveckling och regional planering ta fram erforderlig statistik, samt a t t återrapportera definitionen till nämnden senast i december 2018.

18 18 Yttrande över Bostadsförsörjningsprogram Finspångs kommun TSN Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över remiss Bostadsförsörjningsprogram Finspångs kommun Kommunen önskar att svar anges via en särskild länk, och yttrandet skickas i sin helhet parallellt till kommunen. Syftet med bostadsförsörjningsprogrammet är att ta fram mål och åtgärder för att möjliggöra den utbyggnad som skisseras i arbetet med ny översiktsplan för Finspång. Region Östergötland ser att riktlinjerna ansluter till Regionalt utvecklingsprogram för Östergötland (RUP) och till Strukturbild för Östergötland vilka ligger till grund för Region Östergötlands yttrande. BESLUTAR a t t avge yttrande över Bostadsförsörjningsprogram Finspångs kommun enligt föreliggande förslag.

19 19 Yttrande över Havsplan för Östersjön, Havs- och vattenmyndigheten TSN Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över remiss Havsplan för Östersjön, Havs- och vattenmyndigheten. Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram förslag till statliga havsplaner för Sverige. Havsplanerna blir efter antagande vägledande för myndigheter och kommuner vid planläggning, tillståndsgivning eller förvaltning av havet. Planerna avser även ge vägledning till näringsidkare. Syftet med havsplanerna är att ge vägledning kring vad som är den bästa användningen av havet. Planerna ska förena näringspolitiska mål, sociala mål och miljömål. En havsplan är en strategisk plan med stora drag och få detaljer. Region Östergötland bedömer tillsammans med kommunerna att den användning av havet som förslaget innebär är i stort sett förenlig med kommunernas översiktliga planering respektive den gemensamma utvecklingsplanen för kust och skärgården som antogs Inom ramen för det fortsatt arbetet finns det anledning att titta vidare på riskfrågor vid olycka med utsläpp till följd, i anslutning till farlederna. Region Östergötland har lyft remissen inom Samrådet för samhällsplanering, men framförallt deltagit i en fördjupad dialog med Norrköping, Söderköping och Valdemarsviks kommuner samt med Länsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten. BESLUTAR a t t avge yttrande över remissen Havsplan för Östersjön, Havs- och vattenmyndigheten enligt föreliggande förslag.

20 20 Yttrande över Effektivare energianvändning SOU 2017:99 (Utredningen om energisparlån) TSN Bostadsbeståndet står för cirka en tredjedel av Sveriges totala energianvändning. Energianvändningen i nya byggnader minskar för varje år, men minskningen behöver vara större och takten på energieffektivisering av befintliga byggnader behöver öka för att Sverige ska uppnå de uppsatta energimålen. Utredningens uppdrag är att reda ut förutsättningarna inklusive det samhällsekonomiska motivet för att införa statliga energisparlån i Sverige med syfte att få till stånd en ökad energieffektivisering i bebyggelsen. Utredningen har analyserat behovet av och möjligheterna med en statlig stimulansåtgärd för att åstadkomma den ökade takten i energirenoveringar. Med en statlig stimulansåtgärd avser utredningen ett ekonomiskt styrmedel som syftar till att påverka beteendet hos fastighetsägare att ompröva sin energianvändning och investera i omfattande energieffektiviserande åtgärder. Utredningen har utgått från att styrmedel bör utformas så att det löser det grundläggande problemet: bristen på energieffektiviseringsinvesteringar. Utredningen redovisar flera tänkbara alternativ med deras för- och nackdelar. Utredningens förslag Utredningen föreslår ekonomiska styrmedel i form av energisparstöd för ägare av flerbostadshus och skolbyggnader som kombineras med informativa styrmedel. Ekonomiska styrmedlet består av investeringsstöd till energieffektivitetsåtgärder i flerbostadshus och skollokaler, samt en statlig kreditgaranti för finansiering av renoverings- och energieffektiviseringsåtgärder i flerbostadshus på svaga bostadsmarknader. Investeringsstödet ska kunna lämnas om energieffektiviseringsåtgärderna har medfört att byggnadens energiprestanda förbättras med minst 30 procent. Vissa åtgärder som minskar byggnadens beroende av utetemperaturen måste ingå i energieffektiviseringen för att stöd ska kunna lämnas. Kreditgarantin kan lämnas om energieffektiviseringsåtgärderna beviljats investeringsstödet. Utredningen föreslår att särskilda insatser med relevant information bör genomföras av nyligen inrättade Informationscentrum för hållbart byggande, då det bedöms särskilt viktigt med omfattande riktade informationsinsatser för att stödet ska bli framgångsrikt.

21 21 BESLUTAR a t t avge yttrande över remissen Effektivare Energianvändning SoU 2017:99, Betänkande av Utredningen om energisparlån enligt föreliggande förslag.

22 22 Trafik- och samhällsplanerings nämndens sammanträdestider 2019 TSN Ledningsstaben har arbetat fram ett förslag till sammanträdestider för år 2019 för trafik- och samhällsplaneringsnämnden i enlighet med bifogat förslag. Förslaget till sammanträdestider för 2019 är avstämt med den politiska ledningsgruppen (PLG) och framtaget utifrån av PLG utarbetade principer. BESLUTAR a t t fastställa sammanträdestider för trafik- och samhällsplaneringsnämnden år 2019 i enlighet med redovisat förslag.

23 23 80 Delegationsbeslut Ordföranden informerar om delegationsbeslut. Delegationsbeslut läggs till handlingarna.

24 24 Aktuella kurser och konferenser 81 Ordföranden informerar angående aktuella kurser och konferenser. Lista över aktuella kurser och konferenser läggs till handlingarna.

25 25 Sammanträdets avslutning 82 Ordföranden förklarar mötet avslutat klockan

26 26 Vid protokollet Justerat Göran Gunnarsson Jan Owe-Larsson Den har meddelande om justering av detta protokoll satts upp på Region Östergötlands officiella anslagstavla.

27 27 Bilagor till protokoll Bilaga 1. Delegationsbeslut Skrivelse, protokoll etc Smtr-dag Datum för beslut Dnr Tjänstemannayttrande över handlingsplan för grön infrastruktur i Östergötland, beslutat av Andreas Capilla, Regionutvecklingsdirektör TSN