RPU. Regionalpolitiska utskottet Silvergruvan Torsdagen den 3 maj Regionalpolitiska utskottet beslutar att

Transkript

1 Bilaga 1 Lena Karlström PROTOKOLL RPU 8 Organ Plats Tidpunkt Regionalpolitiska utskottet Silvergruvan Torsdagen den 3 maj 2012 Ledamöter Övriga Tommy Levinsson (S), ordförande Fehrni Paulus (S) Tony F d (S) Britt Janwald (S) Agneta Lambert Meuller (MP) Gunnar Bjömstad (M) Ida Lindh (FP) Magnus Ekblad (C) Lena Karlström Maria Ek, Länsstyrelsen 5 25 Anna Jerdén, LTV Fastställande av föredragningslista Regionalpolitiska utskottet beslutar fastställa utsänd preliminär föredragningslista. tj 22 Föregående protokoll Anmäls protokoll från sammanträdet justerats i föreskriven ordning. tj 23 Justering Regionalpolitiska utskottet beslutar utse Fehmi Paulus jämte ordföranden justera dagens protokoll Nästa sammanträde Regionalpolitiska utskottet beslutar nästa sammantrade skall äga rum torsdagen den 13 September 2012, kl. 13:OO-16:30, Tidö, Landstingshuset, ing 4.

2 j? LANDSTINGET VASTMANLAND Lena Karlström PROTOKOLL RF'U Bilaga 1 8 Organ Regionalpolitiska utskottet Plats Silvergruvan Tidpunkt Torsdagen den 3 maj 2012 Ledamöter Övriga Tommy Levinsson (S), ordförande Fehrni Paulus (S) Tony Frunk (S) Britt Janwald (S) Agneta Lambert Meuller (MP) Gunnar Bjömstad (M) Ida Lindh (FP) Magnus Ekblad (C) Lena Karlström Maria Ek, Länsstyrelsen 5 25 Anna Jerdén, LTV 5 26 g 21 Fastställande av föredragningslista Regionalpolitiska utskottet beslutar fastställa utsänd preliminär föredragningslista 5 22 Föregående protokoll Anmäls protokoll f& sammanträdet justerats i föreslcriven ordning Justering Regionalpolitiska utskottet beslutar utse Fehmi Paulus jämte ordföranden justera dagens protokoll Nästa sammanträde Regionalpolitiska utskottet beslutar nästa sammantrade skall äga rum torsdagen den 13 September 2012, kl. 13:00-16:30, Tidö, Landstingshuset, ing 4.

3 PROTOKOLL RPU tomsid Lansplan Maria Ek frk Länsstyrelsen ansvarig för framtagandet av länsplan Västmanland besökte utskottet och berättade om arbetet. Regionalpolitiska utskottet beslutar notera informationen Ej 26 Demokratikanalen Anna Jerdén, projektledare för Demokratikanalen besökte utskottet och berättade om demokratikanalen. Läs mer Regionalpolitiska utskottet beslutar notera informationen 8 27 Samverkansmodellen Regionalpolitiska utskottet beslutar behandla ärendet vid nästa möte. Ej 28 Folder När foldem tagits fram har hänsyn tagits till Landstingets grafiska profil. Regionalpolitiska utskottet beslutar godltänna foldem efter justeringar och använda den vid medborgardialog Medborgardialog Rapport och diskussion om arbetet med medborgardialog samt den kommande rapporten. Allabtskottsledamöter funderar på lämpliga medborgargrupper föra dialog med. Det har tagits fram ett brev och en enkät som kan användas vid medborgardialog. Information om möte med pensionärsorganisationer som hölls den 2 maj. Temat var kultur och kollektivtrafik, och deltagarna var nöjda med de genomgångar som gjordes. Regionalpolitiska utskottet beslutar sekreteraren skickar ut digitalt material till ledamötema använda vid medborgardialog.

4 PROTOKOLL wu 8 30 Kollektivtrafikmyndighet I kollektivtrafikmyndighetens uppdrag ingår bland annat utarbeta ett förslag till regionalt trafikförsörjningsprogram som senast den 1 oktober 2012 skall fastställas av Landstingsfullmäktige. Kollektivtrafikmyndigheten önskar nu få in synpunkter på den remissversion av Västmanlands lans första regionala trafikförsörjningsprogram som nu är framtaget. Remissen består av en huvudrapport med två bilagor och remisstiden går ut 3 1 maj Förslag till beslut Magnus Ekblad och Tommy Levinsson tittar på trafikförsörjningsprogrammet ocli relaterar det till de utforda medborgardialogerna som RPU haft om kollektivtrafik, s-t skriver ett förslag till remissvar som delges ledamöterna digitalt- 31 Finskt Förvaltningsområde Sekreteraren gick igenom landstingets arbete med finskt förvaltningsområde. Landstingen får kr i statsbidrag årligen. Medlen har anvants till intem och extern info såsom foldrar, affischer, finska webbsidor, Översättningar, kunskapsinhamtning etc. LTV samarbetar med k o m e n och just nu är ett projekt på gång med MVCIBVC. I samarbete med kommunen diskuteras hur vi ska kunna samarbete kring äldre sjuka sverigefinnar som glömt eller delvis glömt svenskan. Det finns också tankar på landstingen gemensamt ska satsa en del av statsbidraget för få texter på 1177.se översa. Samarbete med kulturverksamhetema inom landstinget är också aktuell. Förslag till beslut notera informationen

5 PROTOKOLL RPU Vid protokollet ena Karlström Justerat ;07 Fehmi Paulus

6 PROTOKOLL Organ Kollektivtrafiknämnden Plats Kollektivtrafikmyndigheten, Retortgatan 7, Västerås Tidpunkt Måndagen den 2 1 maj 2012 Ledamöter Ersättare Övriga Lars Eriksson (S), ordförande Annika Duh (S) Stig Henriksson (V), l:e vice ordförande Lars Flodim (MF') Maria Dellham (M), ersättare för Tomas Högström (M) Hans Strandlund (M) Torsten Källberg (FP) Anna Nikula Wikström (S) Annica Lindholm (V) Agneta Lambert Meuller (MF') Joakim Widell (KD) Maria Linder, förvaltningschef Stefan Öhlander, ekonomichef Anne-Marie Smeds, informatör Peter Backman, trafikplanerare Jakob Klasander, trafikplanerare Helen Jacobsson, kanslisekreterare Hugo Oljemark, VD Tåg i Bergslagen, t o m 34 Anders Akerström, Centrum för regionutveckling, t o m Faststäiiande av föredragningslista KoUektivtrafiamnden beslutar fastställa utsänd preliminär föredragningslista Föregående protokoil Anmäls protokoll ftån sammanträdet justerats i föreskriven ordning Justering Kollektivtrafiknamnden beslutar l utse Torsten Käilberg jämte ordföranden justera dagens protokoll,

7 PROTOKOLL Nästa sammanträde Kollektivtrafiknamnden beslutar nästa sammanträde äger rum måndagen den 13 augusti klockan Tåg i Bergslagen - fordonsfrågan med mera Hugo Oljemark, VD för Tåg i Bergslagen (TiB) informerar om verksamheten när det gäller utveckling, tågtrafiken, trafikuppgift och mål samt utmaningar %r framtiden. Vid TiB:s styrelsemöte i juni behandlas förslag till upphandling av tolv nya större fordon. SJ lägger om trafiken på Malarbanan i december viket innebär stora problem med längre bytestider i Västerås för byten tilllfran Bergslagspendeln. Tågkompaniet har ansökt om iåglägen på sträckan Västerås-Stockholm (timmestrafik). OH-presentationen distribueras till nämnden. Koiiektivtrafiknamnden beslutar notera information Delårsrapport 1 för LTV ) Delårsrapport 1 för 2012 omfar verksamhetsrapport och ekonomirapport för kollektivtraiiknamndens verksamhetsområde. Stefan Ohlander presenterar det ekonomiska resultatet som inte visar några större avvikelser mot budget. Även prognosen följer budget, dock väntas tågkostnaderna bli högre än budget på grund av ökade kostnader för periodkortsgiltigheten på SJ:s tåg. Maria Linder redovisar verksamhetsrapporten, som omfar bolagsfrågor, information/kommunikation/marknad, SmartKoll, intresseanmälan för inköp av tre X12-fordon, nytt biljettma~ns~stem, resandeutveckling och Nöjdkund'mdex NKI. OH-presentationen distribueras till ledamöterna. Kollektivtrafiknamnden beslutar lägga delårsrapporten till handlingarna En bättre sits -övergripande mål för transportsystemet "En bätke sitsw-processen har nystartat inför nästa planeringsomgång avseende transportinfiasbukturen. I höst kommer en ny infrastnikturproposition som innebär det ska tas fram ny nationell plan och nya d

8 PROTOKOLL regionala planer för transportinfiastnikturen. Arbetet drivs med Mälardalsrådet som värdorganisation. Arbetet har bö jat med översyn av de övergipande målen för transportinfrastrukturen i den geografi som omfar länen Gotland, Stockholm, Sörmiand, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötland. Förslaget ar utskickat för förankring och synpunkter i de berörda länen. Tjänstemamaförslaget till övergripande mål är i grunden en uppdatering och bearbetning av målen från den föna processen. Sedan förra planeriagsomgången har kollektivtrankmyndighetema bildats. I organiseringen av arbetet med den nya "En bättre sitsx-processen ingår nu också dess a myndigheter, både i tjänstemannagruppen och den politiska sqtgwpen. I tjänstemannagruppen har arbete också påbö jats med uppdatering av den så kallade systemanalysen. bil Anders Akerström redogör för arbetet med förslaget till Övergnpmde Lars Flodin redovisar förslag till övergripande mål som en politisk mpp inom Mälardalsrådet arbetat fram (bifogas). Målen ska behandlas ax7 Mälariinget den 1 juni. Kollektivtrafiknamnden beslutar notera informationen med konstaterande länet inte varit delaktigt i processen, samt uppdra till landstingets deltagare i Mälartinget ta stallkg i ärendet Information om utredning av Lanstrafiken Mälardalen AB Anders Akerström presenterar en utredning om Länstrafiken Mälardalen AB som genomförts på uppdrag av landstingsdirektörerna i Sörmland, Vastmanland och Örebro. Fönit~ättnhg~rna för nuvarande samverk- inom Länstrafiken Mälardalen har förändrats med den nya kollektivtranklagen. Utredningen presenterar tre altemativ till samverkan, varav utrednirigen rekommenderar respektive kollektivtraf~kmyndighet svarar for S-tliga uppgifter och Länstrafiken Mälardalen AB avvecklas. Forts Swverkm mellan myndigheterna föreslås inom områdena tekniska system och traf&- upplysningkundtjänst och regleras genom avd. Nämnden konstaterar det behövs expertstöd, fkamför allt när det gäller tågfragor. Detta kan lösas genom Mälab får ett större ansvar och/eller forts samverkan i utvecklingsfkågoma, viket utreds vidare. Kollektivtrafikoamnden beslutar notera informationen. ;I

9 PROTOKOLL Avtal för UVEN-trafken frhn KTM ) Mälab och SJ ingick år 2009 avtal om trafik på UVEN (tågtrafiken Uppsala - Västerås -Eskilstuna - Norrköping). Mälab ersätter SJ f6r trafiken och f& ersättning för trafikavialet från berörda lämtrafikbolag baserat på produktion (iåpkilometer) - i resvektive län. Utöver huvudavtalet finns sedan 201 O - ett.. tilläggsavtal för ytterligare en avgång i vardera riktningen Sala - VSisterås. Inför 2013 sker förändringar i tidtabellen för UVEN: De fyra avgångarna i vardera riktningen Sala - Uppsala försvber (trafikeras av Upptåget). m Avgångarna Sala - Västerås laggs om och en avgång i vardera riktningen läggs till, vilket sammantaget skapar timmestrafik fzr hela sträckan Sala - Norrköping mellan cirka klockan * Två fristående turer Norrköphg - Katrineholm förs in i UVEN-avtalet, Utökad trafik lördag - söndag. Den nya trafiken innebär en mindre omfördelning av kostnaderna för avtalet mellan länen. Fördelningen bygger liksom tidigare på fördelning av underskottet proportionellt baserat på uppskat antal planerade iågkilometer. Det tidigare tilläggsavtalet inkluderas i det nya avtalet- För Västmanland uppgår ersättningen 2013 till tkr ( tkr år 2012). Kollektivtrafhämnden beslutar godkänna nytt avtal för UVEN-trafiken för år 2013 till ett belopp av tkr, uppdra till nämndens firmatecknare, ordförande och förvaltningschef, underteckna avtalet Remiss av regionala trafikförsörjningsprogram för Örebro, Uppsala respektive Sörmlands KTM , och ) Kollektivtrafikmyndigheten i Västmanland har erbjudits lämna synpunkter på förslag till regionala trafikförsörjningsprogram för Örebro, Uppsala respektive Sörmlands län. Kollektivtrafiknämnden beslutar uppdra till förvaltningen svara på remisserna.

10 PROTOKOLL Information om Malab Maria Linder informerar om: a) Processen med ändrat ägande av Malab Mälab ags till 15 procent av VL AB. VL kommer sälja andelen till landstinget. Bolagsstämma i VL hålls den l l juni. Förslag till n ya ägardirektiv för Mälab föreslås behandlas av landstingsstyrelsen i augusti och av fullmäktige i september. Likalydande beslut konimer tas i alla Mälab-länen. b) Utkast till avsiktsförklaring avseende utveckling av den regionala tågtrafiken i Östra Sverige Mälab behandlar avsiktsförklaringen på styrelsemöte den 23 maj och lämnar därefter över förslaget till de regionala kollekhivtrafikmyndigheterna för forts hantering. Avsiktsförklaringen tas upp på kollektivtrafikberedningen i juni och i nämnden i augusti för därefter behandlas vidare inom landstinget. Koiiektivtrafiiamnden beslutar notera informationen. 41 Anmalningsärenden a) Skrivelse inkommen fik kommu11styrelsen i Arboga kommun med synpunkter på SJ:s nya tågtidtabell T-13. Svar från kollektivtrafiknamndens ordförande (Dm KTM ) b) Skrivelse ställd till SJ AB om SJ:s förslag på förändrad tidtabell för Mälarbanan T13 (DN KTM ). c) Skrivelse fiån Centerpartiet i Tillberga inkommen om återinförande av ett tågstoppitåguppehåll vid Tillberga järnvägsstation (DN KTM ). d) Skrivelse inkommen från kommunstyrelsens ordförande i Skinnskeberg om limje 880, diiektbuss mellan Skinnskeberg och Västerås (Dnr KTM ). Kolektivtrafiknamndenektivtraknamnden beslutar notera informationen.

11 PROTOKOLL Övriga frågor Maria Linder påminner om inbjudan till seminarium på Bombardier den 4 juni. Vid protokollet Helen Jacobsso Justerat Att justeringen tilus'ämagivits på landstingets anslagstavla d3 intygas:

12 övermi~ande måi - En Bättre Sits Malet med revidera "En bättre sitsm-samarbetet 2012 är skapa ett hallbart och tillgängligt transportsystem i en utökad region. Utgångspuukten maste vara den *stegsprincip som tillämpas av Trafikverket f& uppnå ett transportsnalt samhiile. Trafikverkets tolkning av klimatmalen innebär dessutom minskad biltrafik samtidigt som resandet med gång- och cykel- och kollektivtrafik fördubblas &am till 2030 och fyrdubblas till För godstransporterna innebär det effektivisering genom Mrad logistik satnt ait järnväg och sjöfart tar hand om ökningen av godstransporterna. Det övermioande svftet med arbetet måste vara: 1. En långsiktigt hallbar utveckling för regionen såväi ekologiskt, ekonomiskt som socialt. 2. En strategisk samverkan så sonen och nationen kan ägera ihop för en raktivt region., 3. En helhetssyn, samverkan och ett effektivt utnyttjande av d a trafikslag i regionen vilket leder till klimateffektivitet. 4. En flerkärnig regional utveckling som skapar en integrerad arbetsmarknad i hela regionen med starka noder.

13 För skapa goda förutsättningar ur ett transportperspektiv: 1. Hållbarhet och miliö 1.1. Miljömalen häver minskad biltrafik samt fördubblad gång-, - - cykel- och kollektivtrafik till 2030 och fyrdubblad till Okningen av godstransporterna måste tas om hand av järnväg och sjöfart samt förbättrad logis& Fossila bränslen måste ersas av förnyelsebara bränslen 1.4. Resurshushållning är primärt 1.5. Energieffektiv tela& måste premieras 1.6. Järnväg prioriteras mellan regionens noder, så kallad stomtrafik 1.7. Kombi@&.d fungerande anslutningar samt ökad kapacitet på järnvägen kravs för kunna överföra långväga gods till j-g och sjöfart. 2. Narin~sliv och arbetsmarknad 2.1. Internationella kontakter och globala perspektiv är avgörande för en god utveckling av ekonomin och för rahera människor. företag samt arbetstillfallen Kommunikationsmöjlighetema för personeroch gods lokalt, regionalt, nationellt samt internationellt är avgörande för näringslivets utveckling i regionen ~efolknin~sut~cklm~, bostadsbiggande och tra&port~ystem maste utvecklas i samma takt för bibehålla och stärka regionens utveckling Ett tillgängligt och jämställt kollektivtrafiksystem är avgörande for ge alla oavsett kön, funktionsnedsättning eller andra variabler samma förutsätbkngar i vår region 3. Effektivitet och sammanhang 3.1. transportsystemet måste utvecklas utifrån vad som är effelctivt i ett helhetsperspektiv innefande en levande region Atgärder och förbgthingar i transportsystemet prövas utifrån fyrstegsprincipen Atgärder för minimera tidstjuvar, trängsel och förseningseffekter prioriteras ~ehokratiska processer, kom&&ation-och dialog mellan politiskapartier i samhallet behöver förbras. 4. Remonal utveckling och en levande region 4.1. En flerkärnig regionstniktur med tyngdpunkt. -- i de lokala arbetsmarknaderna skapar en balanserad utvec-kling i regionen regionens flerkärnighet stärks genom samordning mellan infrastruktur, bebyggelse och verksamheter 4.3. Snabb och fat trafik knyter samman kärnomas resecentra i regionen En sammanhållen, snabbt, tillgangligt och prisvärt resesystem ger en samlad regionen med möjlighet bo och verka i regionens da delar Terminaler för effektiv omlastning av gods nära tatorter ansluts till befintligt eller nytt järnvägsnät för minska den tunga trafiken i tatbefolkade områden.

14 Bilaga 3 Motion Motion till Landstingsfullmäktige för Landstinget: Vastmanland Ge BUP helhetsansvaret liir "sina" barns hjälpmedel ANKOM Trycket p& Barn- och ungdomspsykiatrin ökar. En av de giupper som behöver hjälp och stöd, Ur barn och ungdomar med nagon form av neuropsykiatrisk diagnos. Deras vardag skulle underlunas om det fanns en enklare och snabbare möjlighet till ait f& de hjblpmedel som skapar blfttre föruts!ittningar Mr klara av den problematik som finns kopplad till diagnosen. I dag ar de här barnen och ungdomarna hanvisade till sin famiijeläkarenhet och den arbetsterapeut som finns där. Den personen har oftast otillräcklig eller ingen kompetens om hjälpmedel som kan underlätta vardagen förjust den h& gruppen. Det blir istitllet föräld~r som far ta ett stort ansvar i upplysa arbetsterapeuterna om vad som skulle hjälpa deras barn och även deras familj till en biittre vardag. Därför vore det synnerligen anskvart BUP far det arbetsterapeutiska och ekonomiska ansvaret för de barn som de har inskrivna och möjlighet anstalla en arbetsterapeut med adekvat kompetens. Mod bakgrund av ovanstaende yrkar jag Landstingsfullm2ktige beslutar: ge Landstingsstyrelsen i uppdrag genomf6ra de förändringar som kravs för BUP ska kunna ta över helhetsansvaret tör sina inskrivna barn och ungdomars behov av hjglprnedel. Vasterhs.. den 11 april 2012 Helena Hagberg Folkpartiet Liberalerna Fullin2ktigegr~ppen. Västmanland 1andst;ngs. Landstingshuset VdsterAs. tfn w.folkpartiet.selvartni3nland.vastmanland@fol~partiet.se

15 r-ank Bilaga 4 LANDSTINGET VASTIVIANLAND Motion till Landstlngsfullmtiktige Landstinget Vastmanland,d /T/J05=//?- / Dnr ,,,,.., Ungdomsavtal för framtiden! '1 Sverige har under lång tid haft för hög ungdomsarbetslöshet. Statistiken säger allt från 7 procent till 50 procent beroende på inom vilka åldersintervall man räknar. Enligt vår mening borde det vara en O-gräns. Inga unga skall stå utan Utbildning eller jobb just innan inträdet i vuxenlivet. Därför denna motion. Sverige har i dag en mycket sammanpressad Iönestruktur. I många yrken är löneutvecklingen alltför dålig. De relativt sett höga ingångslönerna gör det dessutom svårt för den som står utanför komma in och få ett arbete. Kostnaden för anställa en ung person, med begränsad skol- och arbetslivserfaren het, upplevs som hög i förhållande till en äldre med gedigen erfarenhet. Det gör det svarare för unga få in en fot ps arbetsmarknaden. Folkpartiets utgångspunkt ar det alltid ar bättre ha ett arbete gå till än inget alls. En ökad Iönespridning, med relativt sett lägre ingångslöner, skulle kunna förbättra möjligheterna för unga f8 det första jobbet. En ökad Iönespridning innebar också en uppvärdering av erfarenhet och kunskap. I en rad yrken, varav många ar kvinnodominerade, ar Iöneutvecklingen så svag den som jobbat 20 år 1 bara tjänar begränsat mer an den som ar nyanställd. 1 Vi ar emot lagstifta om en ökad Iönespridning. Den svenska modellen, där parterna sköter Iönebildningen, har varit framgångsrik och ska varnas. För den svenska arbetsmarknadsmodellen i framtiden ska kunna fungera val måste emellertid kompetens och erfarenhet premieras mer an idag. Inom den offentliga sektorn, där lönestrukturen ofta ar mycket sammanpressad, ar det politiker som ar arbetsgivare. Har vill Folkpartiet verka för en större Iönespridning. åle et bör vara löner i låg och normalinkomstlägen för dem som arbetat länge i ett yrke i kommande avtal ska öka snabbare an ingångslönerna. Folkpartiet föreslår Landstinget västmanland i samarbete med berörda fackliga organisationer inför särskilda ungdomsavtal vid nyanställning av personer under 25 Sir. Avtalen ska ta hänsyn till ungas särskilda situation, ge dem möjlighet få värdefull erfarenhet och handledning och ge dem en fot in på arbetsmarknaden och kanske till och med stimulera dem fullfölja och slutföra sin utbildning. Folkpartiet Liberalerna ~ullmäkt'~e~ruppen, Landstinget Vasrmanlana, Landstgngshuset, vasterås, tfn and, vastrnanland@folkpartlet.se 1

16 Som förebild finns det avtal som Metall redan har tecknat. Enligt deras uppgörelse med arbetsgivarna riktar sig ungdomsavtalen tlll personer som är under 25 ar och saknar yrkeserfarenhet. Lönen ska vara minst 75 procent av lagstalönerna i riksavtalen. Anställningen ska innehålla handledning och utbildning och s ka vara högst ett 8r med möjlighet till förlängning, f alet med avtalet är göra det lättare för ungdomar få jobb och trygga personalförsörjningen när många ä ldre går i pension. Det är självklart så ungdomsavtal passar bättre inom vissa yrkeskategorier an andra. Det ar något som parterna gemensamt måste bedöma. I, l Ungdomarna är framtidens arbetsgivare och arbetstagare. Det är de som ska bära samhället framöver. Att ge dem förutsättningar för en plats på arbetsmarknaden är en investering för samhället och välfärdens fortbestand. Alla måste med! Folkpartiet föreslår Landstingsfullmäktige med förebild 1 ovan beslutar : 1. Landstinget, i egenskap av arbetsgivare, arbetar för en större lönespridning i yrken som idag har en mycket sammanpressad Iönestruktur, 2. Landstinget, nu tar upp lokala förhandlingar för få till stånd Särskilda ungdomsavtal inom lämpliga 3. Landstinget, med målsättningen skapa många ungdomsjobb med särskilda ungdomsavtal, snarast inventerar var dessa jobb kan ska pas. asterå ås den 20 april 2012 För Folkpartiet Liberalernas landstingsgrupp Torsten Källberg Helena Hagberg Folkpartiet Liberalerna Fullmtiktigegruppen, Landstinget Västmanland, Landstlngshuset, ~äster%s, ffn vastmanland@folkpartiet.se

17 Bilaga 5 Motion tipp Landstinget Vgsitnadmd Att alla människor har lika rättigheter och skyldigheter ar centralt för oss liberaler. Vi ser det darför som viktiet Landstineet " Vastmanland bemöter människor likv'ärdirrt och alla blir synliggjorda oavsett sexuell raggning eller könsidentitet. HBT-personer (ho~osexuella, bisexuella och transpersoner) ska kunna käcanna sig trygga i sina kmtakter med landstinget. Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, RFs, har tagit fram en modell för HBTcertifiering. Certifieringen innehåller såväl utbildningsmoment för all personal som h lan mas sig - av styrdokument och arbetsförhallandensamt återkommande uppföljningar. Det blir ett kvitto på verksamhetens personal har kompetens vad det galler HBT-personers behov. Utbildningen tar mellan scx till åtta månader och följs upp vartannat år. Certifierade verksamheter ISr använda certifieriiigens logotype i sin marknadsföring. Landstinget Vastmanland bör inleda ett långsiktigt arbete för uppni HBT-ccrtifiering för sina verksamheter. Der bör galla siviil oriinirvird som slutenvård samt andra verksamheter dir landstii~gets personal mötermedborg~e.... För vissa verksamheter 2r det viktigwe än för andra. Ungdomsmottagningen är ett sadant exempel. Hit vänder sig ungdomar i en Kinslig ålder för f& råd och hjap i frfraeoi- som ofta rör sex, samlevnad och identitet. Jag föreslår darför Ungdomsmottagningarna blir den första verksamhet i Landstinget Västmanland som HBT-certineras. Med hanvisning till ovanstående yrkar jag Landstingsfullmäktige beslutar: Landstingsstyrelsen får i uppdrag HBT-certifiera Ungdomsmottagningarna. Landstingsstyrelsen får i uppdrag långsiktigt arbeta for HBT-certifiering av landstingets övriga verksamheter. Helena Hagberg Folkpartiet Liberalerna

18 Landstingsfullmäktige Motion Ang. Minska kötiderna till varden - inra ett vhrdgarantiko Landstinget i Västmanland brottas med stora ekonomiska underskott och ar därmed lånat ifrån målbilden vara ett av de främsta landstinaen I landet. Ett orobiem som -. höga kostnader är iandstlngets oförmåga klara vårdgarantin, vilket dessutom leder till onödigt lidande för patienten och en dålig arbetsmiljö för de anställda. ) vårdgarantin anger inom vilka tidsgränser man ska erbjudas vård från landstinget. Vårdgarantln är sedan l. juli 2010 en lagstadgad del av hälso- och sjukvårdslagen. s ånga kötider för vård och behandlingar i landstinget är, och har varit, ett problem för hälso- och sjukvarden i länet. Särskilda insatser görs visserligen inom ramen för den så kallade kömiljarden, men för möta utvecklingen i framtiden krävs landstinget skärper reglerna för vard och behandling i tid utöver vad vårdgarantin säger. Vi i Landstingsalliansen vill Landstinget Västmanland lever upp till vårdgarantin inom samtliga verksamheter. ~åiet ska vara ett "köfritt landsting". Inom Landstinget Västmanland finns idag inget centralt kö-kansli, som kan samordna arbetet med hjälpa patienter hitta andra vårdgivare. I stället ar det personalen på respektlve klinik som, vid sidan av ge vård till behövande patienter, också ska a gna tid åt denna administration. Trots stenhårt arbete från duktig personal leder denna "bisyssla" till viktig patienttid i stället läggs på tidsödande administration. För underlätta för vår personal och för ge bättre förutsättningar för den enskilde patienten, vill vi i Landstingsalliansen därför det inrättas ett sarskilt vårdgarantikontor ' ) ' vid Landstinget Västmanland med samlad kompetens och resurser. Vårdgarantikontorets syfte är hitta vårdgivare för de patienter dar Landstinget västmanland inte kan uppfylla vårdgarantin inom ramen för kömiljardens hårdare krav I den egna verksamheten. Vi ar övertygade om en &dan lösning ar bra bade för patienter och personal och denna åtgärd i längden ger bättre förutsättningar för Landstinget Västmanland uppfylla vårdgarantin och få del av kömiijarden. Med anledning av vad som anförts i motionen yrkas: Att ge landstingsstyrelsen i uppdrag inra ett centralt vardgarantikontor. 1ngfl Nordén ~KD)

19 Motioep Ang. minskning aw vantetiderna i epecialislsjukvbsrden Det är väl kant Landstinget Västmanland inte klarar vårdgarantin och inte får ta del av kömiljardens stimulandsmedel. Landstinget placerar sig bland de sämsta i landet och våra patlenter tillhör dem som f%r vänta Iangst p8 åtgärder och behandling. Dessa problem kräver nu nya lösningar. Verktyget stavas LOV och innebär andra vårdgivare an landstinget ska kunna behandla patienter Inom specialistsjukvården. Lagen bygger på det inte är nagon priskonkurrens mellan leverantörerna. Landstinget tar fram ett regelverk, gör en prissning samt sluter avtal med utförare. Den enskilde patienten ges då möjlighet välja den utförare som hon eller han uppfar tillhandahåller den basta kvaliteten. Med en'fri etableringsrätt finns förutsättningar för ökad tillgänglighet inom ramen för den solidariska finansieringen, Ett vårdval för specialister skulle precis som motsvarigheten i primärvården främja entreprenörskap, nytänkande och mångfald samtidigt som man stimulerar tlll kortare köer inom sjukvården. Stockholm har som föregzngare infört valfrihetssystem Inom 22 områden och Uppsala och Halland kan namnas bland flera som ar på gång. Regeringen har även avs stimulansmedel som landstinget kan få ta del iv om man uppfyller kriterier som integration inellan primärvård, öppen specialistvård och sjukhus, hög Innovationstakt, flytt av sjukhusvård till öppenvård och satsningarna innefar forskning, och utveckling. Fokus ska ligga på de områden där köerna är Iangst och dar landstinget har svirast uppfylla vårdyarantin. I Vastmanlands fall kan det vara aktuellt titta på bland annat öron-{läsa-hals, höft och knaprotesoperationer vilka har särskilt långa väntetider.

20 Med anledning av det som anförts i motionen föreslas stu Landstinget W8sPmaniand utreder m6jligheten finf6ra ~ilimhets~~58e8uo enligt LOV anom specialistsjuh~rden

21 Bilaga 8 t,q 0 '- j I Motion om in&-a vaaccimationi av ssp8dbau-m mot hepatit B I i3i En levertransplantation vid fulminant leversvikt ors&ad av hepatit B kan kosta närmare en miljon. Att behandla en patient med kronisk hepatit B kan kosta runt kr. Idag finns möjlighet vaccinera spädbarn mot hepatit B. Det innebär inget merarbete för sjukvården eftersom vaccinet kan ges i samma spruta som de vacciner som idag ges till spädbarn vid tre, fem och tolv manader. WHO och Sveriges barnhälsovård anser vaccinering av alla barn ska utföras. En mzjoritet av landstingen erbjuder denna vaccinationsmö,jlighet men pi olika s. En del har föräldrarna får betala on: man vill barnet ska vaccineras medan det hos andra landsting är gratis. Landstinget Västmaiiland erbjuder gratis vaccination till barn i riskgrupper. Med anledning av ovanstående yrkar vi Landstingsfullmäktige beslutar - ge Landstingsstyrelsen i uppdrag ta fram beslutsunderlag för kunna erbjuda gratis vaccination mot hepatit B av alla spädbarn. Västerås ,--3,.' '.."+.-..* i F. /k+&&,..z <,? d.*.,. -",.a..,c -, ~&:3& L' &&ar Nordén i Roy Cederbäck... Malin Gabrielsson L,,. '-.i ---,.,',, P..., - -.,, x' i &';:5?:<2$.J.,,,.Z' ~,.','.,:.,,;%..L:<,>: : 8,. Anna-tena ~e&ksson -.>.

22 Landstingsfullmäktige Motion Ang. inrande av patientlotsar Det ar ett välkänt faktum de svårast sjuka kräver en stor andel av vårdresurserna. Därför anser vi Landstinget västmanland bör ta alla mtijligheter i beaktande för förbättra och effektivisera vården för denna patientgrupp. Tidigare har det lagts ett förslag om införa mångbesökarmodellen, som också syftar till hjälpa de svårast sjuka på ett mer effektivt och ändamålsenligt sätt. Inom ramen för mångbesökarmodellen anser vi at,t det ar lämpligt med ett pilotprojekt med patientlotsar. En patientlots är en specialutbildad sjuksköterska som följer patienten, lotsar denne till rätt vårdprofession, samordnar vårdkontakterna, stöttar patienterna och ger bättre förståelse och kunskap när det galler symtom, sjukdom och behandlingar. Stockholms läns landstlng permamentar nu sitt försök med vårdcoacher. Där har resultaten varit goda med farre vårddygn, farre akutbesök och bättre överlevnad far patienterna. Ostergôtland har inlett ett pilotprojekt genom anstaila sex sjuksköterskor särskilt för ändamalet. Vi anser Landstinget Västmanland bör ta efter de goda exemplen och därför inra ett pllotprojekt med patientlotsar. Förslagsvis kan fem specialistsjuksköterskor anställas under en försöksperiod, som sedan utvärderas för kontrollera om de avsedda effekterna med bland annat farre vårddygn och farre akutbesök uppnåtts. Med hanvisning tillovanstdende yrkar vi Att landstlngsfullm~ktige ger landstingsstyrelsen 1 uppdrag genomföra ett pllotprojekt med patientlotsar la om as bgström A (M) &F% Birg tta Anderss (C) Torsten Käilberg (FP) Ingv~r Norden (KD) V

23 Bilaga 10 Medborgarförslag till Landstingsfullmäktige Omvänd allokering av ekonomiska medel för sjuktransporter Bakgrund ANKOM ) Sjukresor inom Landstinget omsätter tiotalsmiljoner kronor. Resorna i Landstinget Västmanland måste ha den största andelen kronor per skebetalare inom Sveriges alla Landsting p3 grund av den centralisering som genomfördes tidigare. Det finns förstas resor som är motiverade men en väsentlig andel är helt onödiga eller vid en bättre organisation icke nödvändiga. Att ha bra kontroll över resekostnaderna i likhet med lakemedelskostnadskontroll kan leda till besparing på flera miljoner kronor. Att producera sjukvården decentraliserad under förutsättningar det finns en tillräcklig volym och infrastruktur ar billigare än en centralproduktion av samma tjänster. ) I första hand galler det enklare saker av öppenvårdskaraktär men även vissa resor inom slutenvård kan beröras. För exempel se bilaga. ) Att styra patlentströmmar kan endast ske med ekonomiska medel med morot och piska metoden.

24 Förslag Mitt förslag ar: 1. serviceenheter (som t.ex. klinisk fysiologi, röntgen) skall få tilldelad ekonomiska medel för patientresorna som de skall ansvara för. Således omvänt allokering dvs. inte den kli mik som remitterar patienten skall ansvara för resekostnader. Overskriden budget skall psverka klinikens övrig budget inklusive Iönebudget. \ I Förhoppningen är det blir ett Iämmeltåg av tjänsteutövare till periferin. Landstinget skall ha ekonomisk vinst och medborgarna en bra service vid nästa budget genorngiing skall man redogöra för de faktiska resekostnader indelade t ambulansresor, taxiresor och övriga resor, dessutom framställda kommunvis och med beräkning av kostnader per capita. Köping den 14 april Fjärilsgatan Köping Bil.: l

25 Idag genomfars polikliniska arbetsprov för KAK-borna endast i Vasteras. Detta innebär flera patienterfveckan fran Västra Mälardalen måste ta sig till Centrallasarettet med tids- och arbetsinkomstförlust som följd. Lokaler och apparater finns i Köplng, läkare finns men försvinmer strax efter lunchen för övervaka samma patienter i Västeras. Och det ar inte läkarbristen som omöjliggör detta eftersom Klintjs avdelningen i Västerås har största antal läkartjänster bland liknande enheter p3 Centrallasarettets niva. Det samma kan sagas om ultraljudundersökning av halskarl mm. mm. ) Röntgen läkare finns numera sällan i Köping, oftast nar det behagas och definitivt inte pa fredagar. Följden är inneliggande patient som skall genomgå ultraljudsundersökning måste ska till Västerås oftast med ambulans eller ligga på sjukhuset fran Lex. torsdag till tidigast tisdag. Resan fran Keping till Västeras ar lika lång som fran Västerås till Köping. Skulle man mot förmodan vara undersyssels i Köping s& kan man med teleradiologi arbeta från Koplng mot Västeras. Även har är ev. läkarbrist inget argument - samma arbete utförs av samma läkare men i Västeras istället för i Köping. Hudmottagning, lungmottagning, reumatologmottagning skulle kunna vara i Köping eller Sala, Fagersta med frekvensen 1 gång/veckan eller några gånger per manad. Det finns tiotalspatienter som sker varje veckan för dessa enkla besök helt i onödan till Västerås. Det finns redan ett gott exernpei i bra rlktning - neurologmottagning i Köping. Det finns groteska fall dar patient var tvungen åka 2 gånger samma dag till Västeras för en akut konsultation av kirurgläkare pa kirurgiska mottagningen i Köping var omöjlig f4 eller hjärtpatient som skickas fran akuten i Vasteras till Köping för efter några timmar Ska tillbaka till Västeras för kranskarlsröntgen och tillbaka till Koping för eftervård. Eller gamlingar från Norberg som Aker till Vasteras, skickas mitt i nen till Köping, skickas efter några dagar till Fagersta. Skrivs ut hem. Efter en vecka görs samma eller motsa resa om (i folkmun kallad cirkus västmanland). Alternativ till bristfillig primärvards läkarjourorganisation framför a Ilt i Norra Iansdelar är: "&k till akuten". Eller ett enkelt 5 minuters ingrepp som kan göras pa ortopedmottagnlngen i Köping planeras för atgard på privatmottagningen i Vasteras till en resekostnad a 1000 kronor. Exempel av detta slag kan ges hur manga som helst varje dag.

26 Sainordningsförbundet Västerås Kommuiifullmäktige i Västerås stad Landstiiigsfullinaktige i Landstinget Vastznanland Försäkringskassan Arbetsförmedlingen ~~SIONSBE~TTEESE F ~ h R 201 B Avseende Samordiiingsforbundet Vasterås Vi har granskat räkenskaperna, årsiedovisiiingen och förbuiidsstyrelsens förvaltning i Samordningsförbund Västerås, org nr , för verksamlietsåret Förbund sstyrelseli ansvarar för verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer Saint de föreskrifter som galler för verksamheten. Den ansvarar också for det finns en tillracklig intern kontroll samt f6r information om verksamheten till medlemmarna. Revisorernas ansvar ar granska förbundets räkenskaper och årsredovisning samt pröva orn verksamheten bedrivits i enlighet med Lag om finansiell samordning av reliabiliteringsinisat~er och förbundsordningen. Revisionen liar utförts enligt Eoreskrifter i Lag orn finansiell samordning av rehabili~erin~sinsatser, enligt förbundsordningeii samt enligt god revisioilssed i kommunal verksai-nf.iee. Det itiilebas vi planerat och genoiiifört revisioneii for med hög men inte absolut ~Zlcerhel försäkra oss om årsredovisiiingen inte innehåller väsentliga felaktiglieler. Vi anser afi,r& selvision ger oss rimlig grund för våra uttalandeii nedan. Vi bedöiner s@relseii har bedrivit verksamheten på ett ändainålsenligt och friil ckonornish syiipunkt tillfredsstallaiide sätt ocli deii interila kontrolleii ar tillräcklig, Vi bedömer års redo vis ni ii ge^^ liar upprättats i enlighet ined god redovisningssed och till. lämpliga delar ab lage11 o111 koininuiial redovisning samt styrelsen i övrigt följt gallaiide regelverk Vi tillstyg.rl<er f~rbuiideks iasredosisning godkiinns och ~~rbnaaidssqrel5em~ Bedramö- Ler foelzi!jas snsazarsfrihek För verhani~nets~~ei Västerås deii 23 atlril 2012 i I' i!... T.,i ;,._*.., I,,. :.,' :. j., i, l,.:. ; , i.-=. * i i'-...:<,,... < : <;;,-t?>,!..,,,,;,.., !. : -..,. l::. n.:~.,', i,# Ji,: G..., i.:,:.)...i. '.--' ~eier ~lleranian Barbro Biilrinn ~i~ktoriserad revisor Revisor utsedd av Vasteris Revisor utsedd av Landstiiig-, K& isor utsedd av staten stad et Vastiilaiiland ',

27 Revisionsrapport Granskning av Samordningsförbundet Västerås Bert Hedberg Certifierad kommunal revisor

28 Sammanfathing Inledning Bakgiund Revisionsfråga ochmetod Granskningsresultat Förvaltningsberättelse Oversikt över utvecklingen av verksamheten Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys/kassaflödesanalysen Fördjupade granskningar

29 Sammanfning Revisoreina i Samordningsforbundet Västerås har gett PwC i uppdrag granska årsredovisningen för Vi bedöiner årsredovisningen i all väsentligbet redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska stallningen. Vi bedömer vidare årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rvisande räkenskaper och ar tipprad enligt god redovisningssed. Samverkande parter har betalat in tkr (4 000 tkr) till Sainordningsforbundet Västerås (nedan förbundet) för Förbundet redovisar ett resultat på tkr (2 660 tkr), Alla beslutade projekt har inte kommit igång och en viss eftersläpning i rekvirering av pengar gör förbundet har byggt upp ett något för högt eget kapital. Förbundet har därined iner pengar an vad som behövs till löpande utgifter. Förbundet bör därför se tiu pengarna förräntas på basta s. I samband med granskning av årsbokslutet, har vi granskat intern kontroll, projektredovisning (insatsredovisning) och moms. Vi har noterat inkommande fakiuror esteras av endast en person. Rutinen bör andras så minst två personer esterar handlingarna. Projektredovisningen ar uppbyggd så projektagarna ska dels fakturera förbundet dels bifoga en rekvisition styrkt med egna utlägg. Rekvisitionen ger forbundet en god bild över vilka kostnader projektägaren har haft. Momsen har förbundet bokfört som en kostnad och som fordran mot Skeverket. Det innebar, om förbundet får inomsen återbetald under 2012, ska momsen till den delen redovisas som en intäkt. Vi har gianskat årsredovisning for 2011 till den version, sonz fanns tillgänglig den 19 mars2012.

30 1 Inledning 1.1 Bakgrund Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser gäller fr o m den l januari Den hanvisar till kommunallagen och den kommunala redovisningslagen (KRL). KRL gäller fr o in 1998 och reglerar externredovisningen. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet for kommunal redovisning och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Sainordningsforbundets styrelse ansvarar för årsredovisningen. 1.2 Revisionsfråga och metod Revisorerna har till uppgift pröva om räkenskaperna och årsredovisningen är rättvisande och granska styrelsens förvaltning. Inom ramen för dennauppgift är syftet m ed granskningen av årsredovisningen bedöma om den är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning och i enlighet med norrngivning, främst från Rådet för korninuna1 redovisning. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, skall besvara följande revisionsfråga: e Lamnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamlietens utfall avses utfallet i förhållande till faststallda mål och ekonomiska ramar. Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande räkenskaper avses fullständigliet, riktighet, existens, tillhörighet, periodisering, värdering, äganderätt och förpliktelser samt innehåll ocli presentation,

31 . 2 Granskningsresultat 2.1 Förvaltningsberättelse :I KRL kap $framgår det förbundet skall ~~~~tta'&~ö~~l&i@sbbrättelse~.. valtningsberat$lsen'skall - innehålla: ep översikt över. utveckiingen..... avförbundet veiksakhet (KRL:~:.I).~" , en fedovise&&v hur +villek fb~håll~rsip till $e~'~$~~i~~onlfa$tftä11t~$6i. :,. ~ : ve;krgmheten(m&3/,,,: i..;... För : :. : ; : :. '..,::,: Översikt over utvecklingen av verksamheten d&. id Vi har granskat förvaltningsberättelsen lämnar tillräckliga uppgifter om: e obligatorisk information i enlighet med KRL och RKRc rekommendationer s sådana forhållanden, som inte skall redovisas i balansräkning eller resultaträkning, inen som är viktiga for bedöinning av ekonomin e P e,. händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut förväntad utveckling annat av betydelse for styrning och uppföljning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstäinmer sned kraven i KRL. Vidare bedömer vi det fiiiils upplysningar i forvaltningsberelseil, som är viktiga for bedömningen av ekonomin. 2.2 Resultaträkning , ~Esulrdrriiknin~ei skull i.cd6vi.io.vanzlliqa inrdhfl:, och. kosr&de@.orh..,,. hur der egna kcrpira-.. Iei hnrjoi.anhars zrndrr &et [K~L 5.1)..,... : Vi har granskat : e e resultaträkningeii är uppställd enligt KRL resultat~äkningen i allt väsentligt redovisar årets samtliga externa intakter och kostilader

32 e m noter finns i tillräcklig omfning och utgör specifikationer av resultaträkningens poster samt möjliggör avstämning mot balanskravet resultaträkningens innehåll är r periodiserat Bedömning och iakttagelser Vi bedöiner resultaträkningen i huvudsak är uppställd enligt KRL. Vi bedömer resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild över årets resultat. Arets resultat uppgår till tks (2 660 tkr). Det stora överskottet beror på ett projekt (insats), som förbuiidet ska finansiera, inte har kommit igång ännu. Projektagaren har svårt tillsa en projektledare till projektet. Förbundet har en behållning i kassan, som överstiger de löpande utgifteina. Förbundet bör därför se till pengarna forräntas på basta s. Placeringen bör vidare vara säker. Styrelsen bör fa beslut om hur pengarna kan föi~äntas på basta s. Förbundet har inte fått avdrag för moms med 303 tks. Beloppet ar bokfört som en kostnad och en fordran. Om förbundet blir momsregistrerat den 1 juli 2012, ska detta belopp intaktsföras. Hanteringen ar helt korrekt, men det leder till jainforelser mellan åren 201 1, 2012 och 2013 kommer förfelas. 2.3 Balansräkning ~ala~jr&krii'nge~ skall i sb,mmandrag redovisa förbundetssamtliga. till$~gär;: avsningar ochskzilder.sa&iget kapifil p4 dagen för i.äketz$kap~arets'i~t~an~ (balinidag&).... Vi har granskat : s e c e o s e balansrakniiigen ar uppställd enligt KRL noter finns i tillräcklig omfning upptagna tillgångar, avsättningar och skulder existerar, tillhör förbundet och ar fullstandigt redovisade och r periodiserade tillgångar, avsättningar och skulder har värderats enligt principerna i?xl föregående års utgående balanser har Överförts r som årets ingående balanser specifikationer till utgående balanser finns i tillräcklig omfniiig årets resultat överensstainmer med resultatraluiingen

33 Bedömning och iakttagelser Vi bedömer balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Vi bedöiner balansräkningen är uppställd enligt KRL. 2.4 Finansieringsanalyslkassaflödesanalysen Arsredovisningen saknar kassaflödesanalys. Vi bedömer, även om lagstiftningen kräver en kassaflödesanalys, detta inte at. nödvändig för förbundet da investe~~gar normalt inte görs i samordningsförbunden. 2.5 Fördjupade granskningar Vi har gjort fördjupade granskningar av intern kontroll, iiisatsredovisniiig ochmoms Intern kontroll Förbundet har sedan föregående år upprättat ett dokument för intern kontroll av löpande rutiner och internkontrollplan samt genomfört en granskning av vissa rutiner. Två ledamöter av styrelsen har granskat uppföljning axr budget, utbetalning till leverantörer o ch till projektägare samt gjort en granskning av moms. De har aven gjort en bedömning av risker med rutinen. I vår granskning har vi noterat inkommande fakturor esteras av endast en person. Inkoininande fakturor, som avser kostnader där samordnaren har deltagit i någon aktivitet, esteras av ordföranden. Vi bedömer förbundet bör ordna en rutin dar samtliga handlingar esteras av ininst två personer. Insatsredovisning Agarna till projekt och ansvariga för insatser fakturerar förbundet. De ska aven lamila in en rekvisition med uiiderlag för egna kostnader bifogade. Projektredovisningarna ar &te anpassade till samtliga ska redovisa per den sista december. Projektägarna ska d ock inkomma med uppgifter om hur stora kostnader, soin projektet har upparbetat inför årsskiftet. Till åi.sbokslutet har förbundet en god inblick i de olika insatsernas resultat. Det underlättar även förbundets egen redovisning. Moms I maj meddelade Skeverket samordniiigsförbunden skulle få avslag på sina inomsiedovisningar. Detta ledde till aktiviteter hos ett flertal sainordningsförbund få till en laghdring. Lagändringen ar på gång och finansdepartementet har föreslaget en lagäiidriilg till 1 juli Frågan är hur samordningsförbunden ska redovisa den moms, sol11 Skeverket har avslagit avdrag för? Förbunden ska, oin de följer lagen, redovisa inoinseil

34 som en kostnad i bolcslutet. Det leder till när lagen andras nästa år och förbunden får r lyfta momsen retroaktivt, ska de intäktsredovisa motsvarande belopp, som i sin tur lede till brister i jämförelse mellan åren. Förbundet har en fordran mot Skeverket på 303 tkr.mer om moms under punkten 2.2 ovan.

35 Till Vastra Milardalens Samordnin~sförbund Kommunfullmäktige i Arboga kommun Kommunf~~llmäktige i Kungsörs kommun ~ommunfullmäkt~e i ~ö$n~s kommun Landstingsfullmäktige i Landstinget Vastmanland Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Vi har granskat räkenskaperna, årsredovisningen och förbundsstyrelsens förvaltning i Vastra Mälardalens Samordningsförbund, org nr , for verksamhetsåret FörbundsstyreBen ahsvarär för vei'ksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Den ansvarar också för d et finns en tillracklig intern kontroll samt för information om verksamheten till medlemmarna. Revisorernas ansvar ar granska förbuadeis räkenskaper och hedovisning s.mt prova om verksamheten bedrivits i enlighet med Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser och förbundsordningen. Revisionen har utförts enligt föreskrifter i Lag om finansiell samordning av rel~abiliterin~sinsatser, enligt forbundsordningen samt enligt god revisionssed i kommunal verksamhet. Det innebär vi planerat och genomfört revisionen f6r med hög men inte absolt~t säkerhet försäkra oss om årsredovisningen inte innehiller väsentliga felaktigheter. Vi anser at vår revision get oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Vi bedömer styrelsen har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsstillande sätt och den interna kontrollen är tillräcklig. Vi bedömer årsredovisningen har tipprättats i enlighet med god redovisningssed och tillämpliga delar av lagen om komrniinal redovisning samt styrelsen i övrigt följt gällande regelverk. Vi tillstyrker förbundets årsredovisning godkänas och förbunusstyrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Köping den 20jtpril2012., or utsedd av staten Ellinor Westlund Revisor utsedd av Landstinget Västinaiilai~d

36 Revisionsrapport Granskning av Arsredovisning Västra Malardalens Samordningsförbund Bert Hedberg Certifierad kommunal revisor

37 Sammanfning Inledning l. l Bakgrund RevisionsfZtga och metod...., Granskningsresultat * Förvaltningsbertitte1se Oversikt över utvecklingen av verksamlieten Reml-ng Balansräkning Finansieringsanalyslkassaflödesanplysen Fördjupade granskningar...,... 7

38 Sammanfning Revisorerna i Västra Mälardalen Samordningsförbund har gett PwC i uppdrag granska årsredovisningen för Vi bedömer årsredovisningen i all väsentlighet redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens fmansiering och den ekonomiska ställningen. Vi bedömer vidare årsredovisningen i allt väsentligt uppfjller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Samverkande parter har betalat in tkr (3 060 tkr) till Västra Mälardalen Samordningsforbund (nedan förbundet) för Förbundet redovisar ett resultat på 128 tkr (1660 tb). Förbundet har ett eget kapital, som uppgår till tkr (1 660 tkr). Vi har, utöver årsbokslutet, även granskat intem kontroll, projektredovisning (insatsredovisning) och moms. Förbundet har upprättat en internkontroilplan och har gjort egna granskningar. Vi har dock noterat några brister i internkontrollen, som behöver åtgärdas. Enligt delegationsordningen behöver inte alla typer av verifikationer till bokföringen esteras. Vi bedömer alla verinkationer ska esteras. Vid vår granskning av insatsredovisningen har vi noterat verksamhetsägarna till beslutade insatser fakturerar samordningsförbundet sina kostnader. De bifogar även underlag för egna kostnader. Den har modellen för redovisning av kostnader, kan uppfas som samordningsförbundet har köpt tjänster av verksamhetsägarna. Vi bedömer det är en bättre lösning samordningsförbundet ersätter verksamhetsägarna sina kostnader genom ett system med rekvisitioner. Samordningsförbundet har fått moms återbetald från Skeverket löpande under hela Vidare har Skeverket belastat förbundet med inkomstsk. Vi bedömer Skeverket har registrerat samordniigsförbundet som något annat än en skebefriad offentlig verksamhet. Samordningsförbundet bör undersöka vad denna felaktiga registrering beror på och få en rättelse till stånd. Vi har i huvudsakgranskat årsredovisning for 2011 till den version, som fanns tillgänglig den 7 mars 2012.