Tensta vårdcentral. lyfter astma- och KOL-vården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tensta vårdcentral. lyfter astma- och KOL-vården"

Transkript

1 NYHETER OM FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING FRÅN CENTRUM FÖR ALLMÄNMEDICIN OKTOBER 2010 Tensta vårdcentral lyfter astma- och KOL-vården Teamet med fokus på andningsorganen Ny modell främjar hälsoarbetet på hemmaplan Upplevt livshot påverkar den psykiska hälsan

2 You are always a student Dessa för mig bevingade ord fälldes av Gunnar Birke, legendarisk professor i internmedicin, som var en fascinerande kombination av äkta söderkis och en högt respekterad auktoritet. Tillfället var när jag som ung AT-läkare, på dåvarande Huddinge sjukhus, gick morgonrond. Jag hade haft nattjour och var den som skrivit in patienten som diskuterades. Professor Birke pekade på mig och sa kan kandidaten dra fallet, då jag lågmält påpekade att jag alls inte var student längre. Varpå professor Birke svarade: you are always a student. Efter ronden blev jag inkallad till honom, då han berättade ursprunget till sentensen. Det var när nobelpriset i medicin skulle delas ut. Priset var detta år delat mellan en engelsman och amerikan. Engelsmannen presenterade sig inför nobelförsamlingen med en hel rad titlar, varpå amerikanen endast titulerade sig som student... well you are always a student. Och visst ligger det mycket i detta. Vi kan alltid lära oss något nytt. Se något nytt. Testa. Prova. Några av forskningens grundpelare bygger ju just på att våga tänka nytt och annorlunda! Det försöker vi göra. Inom ramen för det FoUU-arbete som pågår är CeFAMs roll att med hjärtat i primärvården verka som koordinator, inspiratör och samlande kraft. FoUU-arbetet som bedrivs håller god kvalitet, men måste ändå både breddas, toppas och anpassas efter behov och efterfrågan. Det är livsviktigt. Bilden på sidan 14 får symbolisera de broar vi bygger mellan akademin och den kliniska vardagen, bland annat genom att flytta ut mer av resurser och stöd till primärvården. Vi samlar också ständigt intryck och synpunkter från våra uppdragsgivare och andra i vår omvärld, och inte minst från er i primärvården. Ni är en del av CeFAM och en viktig framgångsfaktor för att göra en bra vård bättre. För att behålla vår position behöver vi kraftsamla. Det handlar om att prioritera vissa områden men också om att påskynda den praktiska tillämpningen av resultaten. Ett annan del av kraftsamlingen är den generationsväxling som behöver ske. Dagens FoUU-arbete axlas till stor del av kollegor födda på 40-talet. Självklart hoppas jag alla dessa ska fortsätta sitt fantastiska arbete länge till. Men det är samtidigt hög tid att vi bryter väg för en ny generation och satsar på er som har många år med uppkavlade ärmar framför er. Och du som vill dra ett strå till stacken med en bra idé, forskning eller fortbildning, men som ännu inte är hos oss på CeFAM, hör gärna av er till mig. Lars Agréus, Professor och verksamhetschef CeFAM E-post:

3 innehåll EN GOD NATTS SÖMN SID 5 KOLL PÅ FOTEN SID 5 CeFAMS ASTMA- OCH KOLTEAM SID 6 LUC-D FYLLER 30 ÅR SID 9 TENSTA VÅRDCENTRAL EN FÖREGÅNGARE INOM ASTMA- OCH KOLVÅRDEN SID 10 BROBYGGARE NY MODELL SKA UNDERLÄTTA OMVÅRDNADSARBETET PÅ HEMMAPLAN SID 14 NY SATSNING FÖR ÖKAD BEREDSKAP MOT INFEKTIONSSJUKDOMAR I PRIMÄRVÅRDEN SID 14 ÅSA STÄRKER DET LOKALA HÄLSOARBETET I NORDOST SID 16 SUND LIVSSTIL MINSKAR RISKEN ATT DÖ I FÖRTID SID 17 KOL- OCH ASTMAFORSKNING PÅ GÅNG SID 20 VILL DU GÖRA FORSKAR-ST I EN DYNAMISK MILJÖ? SID 22 SAMLAT GREPP OM SMÄRTA SID 23 UPPLEVT LIVSHOT PÅVERKAR DEN PSYKISKA HÄLSAN SID 24 PROTEINER BAKOM UPPLEVD DÅLIG HÄLSA SID 28 3

4 Rökstopp kartläggs För att kartlägga hur man arbetar med rökavvänjning i länets primärvård har enkäter skickats ut till alla vårdcentraler med frågor om hur de jobbar med frågan. Syftet är att undersöka de behov som finns av kompetens och stöd. Vill du veta mer om kartläggningen kan du kontakta projektledare Kristina Bergström, eller Lena Lundh, distriktssköterska Nytt beslutsstöd om undernäring För att upptäcka och åtgärda undernäring finns nu ett databaserat stöd för att för dig som jobbar inom primärvårdens hemsjukvård. Du svarar på ett antal frågor genom att klicka dig fram, för att reda ut orsaken till patientens undernäring. Utifrån hur du svarar får du en lista med förslag på åtgärder. Digitalt nyhetsbrev om CeFAM direkt till dig... Vill du prenumerera på CeFAMs digitala nyhetsbrev för att få reda på vad som är på gång? Gå in på se, och klicka på länken om nyhetsbrevet som du hittar på första sidan. Frågorna inleds med MNA (Mini Nutritional Assessment) från Nestlé och sedan följer några frågor angående patientens matsituation, matvanor, aptit, tugg- och sväljsvårigheter, munhälsa, mag-/tarmbesvär med mera. Beslutsstödet kan du öppna via På finns även MNA-blanketten för utskrift, och en guide för frågorna. Vi kommer gärna ut till din vårdcentral och berättar mer. Kontakta någon av oss: Birgitta Flood-Åsberg, distriktssköterska Tfn: , E-post: Monica Pehrsson, dietist Tfn: , E-post: Liisa Samuelsson, distriktssköterska Tfn: , E-post: Malin Printzell, dietist Tfn: E-post: Sonja Modin, specialistläkare, allmänmedicin Tfn: E-post: 4

5 Trotjänare Ny rapport om undersköterskans yrkesroll på I slutet av förra året skickades en webbenkät ut till 243 undersköterskor i primärvården. Kanske var du en av dem? Syftet var att kartlägga undersköterskans arbetsuppgifter i primärvården. Resultatet visar bland annat att de flesta undersköterskorna som fått arbete inom primärvården också stannar kvar länge, hälften hade varit på samma arbetsplats i över 10 år. Den färdiga rapporten kan du ladda ner från CeFAMs webbplats. En god natts sömn här är metoden som fungerar mot sömnproblem november, klockan 9 16 Hundratusentals svenskar har problem med sömnen, men få drabbade får en effektiv behandling. Nu har du som är distriktssköterska möjlighet att, under två dagar, få kunskaper om hur sömnproblem kan bedömas och analyseras och konkreta verktyg för att kunna utföra gruppbehandling baserad på kognitiv beteendeterapi. Konceptet kan också användas vid individuella behandlingar. De distriktssköterskor som genomgått utbildningen kommer även erbjudas att delta i ett forskningsprojekt. Plats: Centrum för allmänmedicin, Alfred Nobels allé 12, sal 241, Flemingsberg. Datum: 12/11 22/11. Föreläsare: Christina Sandlund, distriktssköterska. Utbildningen är kostnadsfri. Anmälan: klicka på kursanmälan eller skicka e-post till Koll på foten! 9, 23 och 29 november En 1-dags kurs, särskilt för dig som är undersköterska, om fötter, diabetes och komplikationer. Det här är ett kurstillfälle du inte vill missa. Ur programmet: Uppkomst av fotkomplikationer. Undersökning och fotstatus. Praktiska övningar. Patientfall. Föreläsare: Fotvårdslärare Ann Lindström. Datum, tid och plats: 9/11, kl , Danderyds sjukhus, hus 2, plan 3. 23/11, kl , CeFAM, Alfred Nobels allé 12, sal 415, Flemingsberg. 30/11, kl , Jakobsbergs sjukhus, plan 3, föreläsningssalen. Kursen är kostnadsfri, men om du inte avbokar i tid debiteras 500 kr. Anmälan: Via webben, eller via e-post till senast två veckor före varje kurstillfälle. 5

6 Växtkraft Teamet som hjälper till att stärka astma- och KOL-vården ASTMA OCH KOL FOLKSJUKDOMAR SOM DRABBAR ALLT FLER Astma och KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) är båda kroniska folksjukdomar som drabbat uppskattningsvis 1,6 miljoner svenskar sammantaget och kostar samhället runt 15 miljarder kronor per år, främst i form av sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Båda sjukdomarna försämrar andningen, vilket innebär begränsningar i vardagen och nedsatt livskvalitet för de drabbade. För astma är ökningen tydligast bland barn och unga vuxna, medan KOL ökar bland äldre rökare, särskilt kvinnor. Rökstopp, tidig upptäckt och rätt medicinering är viktigt för att förebygga, lindra sjukdomarna och förhindra permanenta skador på luftvägarna. KOL och astma är dock två helt skilda sjukdomar. Trots detta är det vanligt att KOL felaktigt diagnostiseras som astma, speciellt i ett tidigt skede av sjukdomen. Det beror på att symtomen kan vara snarlika. Astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom i luftrören som leder till perioder med nedsatt luftflöde och andnöd. Sjukdomen, särskilt allergisk astma, har ökat i Sverige och andra västländer under de senaste decennierna. Medan astma är känd sedan årtusenden är KOL ett nytt sjukdomsbegrepp. Vid KOL är luftflödeshindret kroniskt och leder till en fortskridande nedsättning av andningsförmågan. KOL orsakas nästan alltid av rökning och förekommer sällan före 40 års ålder. KOL ökar i både omfattning och dödlighet. Flera studier visar att satsningar på en strukturerad astma- och KOL-vård lönar sig för både patienterna, hälsooch sjukvården och samhället, se sidan 20. En godkänd astma och KOL-mottagning kännetecknas bland annat av att: Det avsätts 1,5 tim/vecka per listade invånare. Den leds av en specialutbildad astma/kol-sjuksköterska med minst 15 högskolepoäng inom området. Det finns en verksamhetsansvarig allmänläkare. Patienterna erbjuds rökavvänjningsstöd, patientutbildning och regelbundna spirometriundersökningar. Patienterna erbjuds uppföljning vid behov. Man arbetar i team runt patienten. 6

7 Behöver du hjälp med att utveckla en bra astma- och KOL-mottagning? Ett program för rökavvänjning eller råd om barnastma? Kontakta CeFAMs vårdutvecklare inom astma, KOL, allergi och tobaksavvänjning distriktssköterskan Lene Nordstrand och distriktsläkaren Luisa Escuder så får du hjälp. De har under de senaste två åren lagt ner mycket kraft på att sprida aktuella rön om sjukdomar i andningsorganen, och erbjuda stöd, verktyg och fortbildningar på vetenskaplig grund. Astma och KOL har blivit allt vanligare, och möjligheterna till både korrekt diagnos och förbättrad behandling har ökat under det senaste decenniet, vilket ställer nya krav på hälso- och sjukvården, menar Luisa Escuder. Luisa Escuder och Lene Nordstrand arbetar utifrån ett koncept där de hjälper primärvårdens personal att granska vårdarbetet, fånga upp problem, dokumentera och utveckla vården. Vi jobbar nära primärvården. Då blir våra aktiviteter relevanta och anpassade efter behov, säger Lene Nordstrand. Det är också en av anledningarna till att Lene och Luisa själva har kvar en fot i vården. Lene delar sin tid mellan CeFAM, Spånga vårdcentral och ett uppdrag på Folhälsoinstitutet. Luisa är även verksamhetschef på Riksby vårdcentral som förra året prisades med nationella utmärkelsen Gyllene spirometern för sin välfungerande astma/kol-mottagning. Det är en kick och glädje att veta att man kan göra skillnad för patienterna och hjälpa dem att kontrollera sin sjukdom. Erfarenheterna och kunskaperna som vi skaffat oss har jag stor nytta av i arbetet som vårdutvecklingsledare. Och det behövs. Även om det finns goda exempel är det få vårdcentraler i landet som uppfyller kriterierna för en god astma- och KOL-vård och bra omhändertagande. I snitt ägnas mellan två till sex timmar per vecka åt dessa patientgrupper, och underdiagnostiken Lene Nordstrand och Luisa Escuder är betydande. Exempelvis får bara var femte KOL-drabbad korrekt diagnos. En anledning är det begränsade antalet spirometriundersökningar. Det borde vara lika naturligt att göra en spirometri när man misstänker en lungsjukdom, som att mäta blodtryck när man misstänker högt blodtryck, menar Luisa. För att försöka göra något åt saken bjöd Luisa och Lene nyligen in sina kollegor från primärvården till en workshop. Ett 20-tal vårdcentraler nappade på erbjudandet. Workshopen har mynnat ut i ett paket med olika aktiviteter. Lokala handlingsplaner är en. Varje vårdcentral har gått igenom allt från mål, diagnostik, behandling och uppföljning, till utrustning, vem som gör vad och hur samarbete med andra bör organiseras. Även yrkeskompetensen finns beskriven. Med tidig diagnos, hjälp att sluta röka, rätt behandling och mediciner samt uppföljning kan många patienter fortfarande leva ett bra liv och minska risken för försämring, samtidigt som samhällskostnaderna kan sänkas, säger Luisa Escuder. En av de stora knäckfrågorna är hur man startar eller utvecklar en astma- och KOL-mottagning. Vårt tips är att inte försöka förbättra allt på en gång, utan välja några åtgärder att börja med, så är det lättare att lyckas. När det är klart går man vidare till nästa steg. Stadigt får man bättre struktur och mer tid över, menar Luisa Escuder. Deras bestämda uppfattning är också att en astma/kol-sköterska finansierar sig själv genom intäkter av sjuksköterskebesök, spirometri och motiverande samtal. Under hösten och hela nästa år erbjuds en mängd fortbildningar och nätverksträffar. Det går även bra att boka in oss för platsbesök på vårdcentralen där vi tillsammans kan kartlägga behov och gå igenom vad som behöver göras, säger Lene Nordstrand. text: daphne macris Vill du veta mer? eller Välj några åtgärder till att börja med, så är det lättare att lyckas. PÅ NÄSTA SIDA aktiviteter, fortbildningar och bra länkar om astma och KOL 7

8 Uppskattat om barnastma ny kurs den 11 november Den första IPULS-certifierade barnastmautbildningen i CeFAMs regi drog fullt hus. Ta chansen du med. Nästa utbildning startar den 11 november. Anmälan gör du via Utbildningen ger en uppdatering av kunskapsläget kring barnastma. Under en halv dag får du möta flera experter på området. Du får lyssna till bland annat Per Thunqvist, barnläkare på Sachsska barnsjukhuset, Marina Jonsson, barnsjuksköterska och Ann Kihlström, barnläkare på de barnoch ungdomsmedicinska mottagningarna i Sollentuna och Jakobsberg. De tar upp allt från diagnostik, behandlingsrekommendationer, inhalationsteknik till hur man undervisar barn och föräldrar om sjukdom och behandling. Vi fokuserar på de problem som vi som arbetar i primärvården oftast möter. Det finns också tid för frågor, diskussion och praktiskt tillämpning, säger Lene Nordstrand, distriktssköterska och vårdutvecklare på CeFAM. Bo Norell, sjuksköterska på Älvsjö vårdcentral, är nöjd: Det är en bra satsning, som behövs. Det var skönt att få ett kvitto på att man är på rätt väg. Svårast är biten om följsamhet. Vi som möter barn i primärvården står ofta inför en svår uppgift. Barnet kan inte alltid själv lämna tillräckligt med upplysningar, utan du måste utgå från föräldrarnas eller annan vuxens uppgifter. Därför var det bra att mycket tid idag ägnades åt just barn- och föräldrainformation. CeFAM-AKTIVITETER ALLERGI/ ASTMA/KOL/TOBAKSAVVÄNJNING Anmälan gör du på där du även hittar mer information om var aktiviteterna hålls Barnastma Ipulscertifierad utbildning 11 nov, kl Plats: World Trade Center. Lokal: Manhattan Behandling av KOL 25 november, kl Plats: Nordic Sea Hotel, Vasaplan Lokal: Varvet Nätverksträff Tobaksprevention 14 december, kl Plats: Nordic Sea Hotel. Lokal: Horisonten 2011 Att utveckla en astma/kol-mottagning 24 januari, kl Luftvägsallergier och astma 3 mars, kl Nätverksträff för astma/kol-läkare och -sjuksköterskor i primärvård 24 mars, kl Grundutbildning spirometri för läkare 7 april, kl Grundutbildning spirometri för sjuksköterskor 5 maj, kl Kvalitet och dokumentation inom astma och KOL 12 maj, kl Födoämnesallergier 15 september, kl Nätverksträff för astma/kol-läkare- och sjuksköterskor i primärvård 6 oktober, kl Grundutbildning spirometri för läkare 27 oktober, kl Eksem 10 november kl Grundutbildning spirometri för sjuksköterskor 24 november kl VÅRDUTVECKLINGSPLANER Som extra stöd finns tre vårdutvecklingsplaner om KOL, astma och allergisk rinit respektive tobaksavvänjning som kan laddas ner från BRA LÄNKAR OM ASTMA & KOL Behandlingsrekommendationer/ vardprogram/rv_barnastmaochallergi.pdf vardprogram/rv_astma_hos_vuxna.pdf 8

9 2 december, kl LUC-D fyller 30 år kom och fira med oss I snart 30 år har LUC-D framgångsrikt erbjudit producentobunden fortbildning inom områden som typ 2-diabetes, fotstatus och fysisk aktivitet på recept till många olika yrkesgrupper inom främst primärvården. Det som i början var ett litet projekt har i dag blivit en vida omtalad verksamhet med utbildningar, diabetesronder, nätverk och mycket mer och det vill vi visa dig. Onsdagen den 2 december bjuder vi in dig till en halvdag där några av pionjärerna berättar om den 30-åriga resan. Du får också möjlighet att ta del av smakprov av vårt utbud i en spännande mix. Vi bjuder på glögg, kaffe, pepparkakor och lussebullar. Boka redan nu in eftermiddagen i almanackan. Vi börjar klockan och håller på till cirka Platsen är Centrum för allmänmedicin, Alfred Nobels allé 12 i Flemingsberg. För att dagen ska bli så bra som möjligt vill vi veta hur många som kommer. Anmälan gör du till Ann Nikolausson på e-post: ann. senast den 2 november. Färdbeskrivning hittar du på Program kl Mingel med glögg och pepparkakor kl kl kl kl kl kl kl kl kl Välkommen Lena Törnvist, chef för CeFAM fortbildning LUC-D:s resa Alexandre Wajngot, endokrinolog, CeFAM och Lillemor Fernström, diabetessjuksköterska, Svenska Diabetesförbundet Foten i fokus Ann Lindström, fotvårdslärare, CeFAM Kaffe, lussebullar och frukt So far so good fysisk aktivitet på recept Ing-Mari Dohrn, leg sjukgymnast, CeFAM Kost vid diabetes vad är nytt? Malin Printzell, leg dietist, CeFAM Min diabetes patientperspektivet Nuha Saleh-Stattin, diabetessjuksköterska, CeFAM Kvinnlig sexuell dysfunktion ingen illusion Marina Stenbäck och Marianne Pegelow diabetessjuksköterskor, CeFAM På spåret med LUC-D Alexandre Wajngot, endokrinolog och Kaija Seiboldt, diabetessjuksköterska, CeFAM 9

10 Tensta vårdcentral i astma- och KOL-v Det går att satsa på astmaoch KOL-patienter även i ett utsatt område och med en vårdvalsmodell där volymen av besök är viktig. Tensta vårdcentral har visat att det är möjligt. Genom tydliga mål och strukturerat arbetssätt har man blivit avsevärt mycket bättre på att hitta och följa upp astma- och KOL-patienter, utan att det kostar mer. För tre år sedan kände personalen på Tensta vårdcentral att man inte riktigt hade ett bra grepp om sin astma- och KOL-vård. I dag är vårdcentralen en föregångare inom området, tack var ett strukturerat arbetssätt och inte minst genom engagemang och envishet från en personalstyrka som glömt bort att ordet omöjligt finns. Vi är duktiga på att lösa problem och försöker koncentrera oss på möjligheterna. Arbetet har lett till att vi är mycket bättre på att diagnostisera och ge våra astma- och KOLpatienter rätt behandling, utan att det kostar mer pengar. Det säger astma/kol-sjuksköterskan Agnieszka Ciechomska. Tillsammans med sjuksköterskan Zumra Suljagic jobbar hon 36 timmar i veckan på vårdcentralens astma/kol- mottagning. Det är långt mer än Socialstyrel- sens rekommendationer och vad de flesta vårdcentraler i landet ägnar åt sina astma- och KOL-patienter. Vi ville skapa de bästa tänkbara förutsättningarna för våra patienter. Vi jobbar i ett spännande men samtidigt utsatt område, säger Agnieszka Ciechomska. Många som bor här börjar röka tidigt, redan när de är 11 år och det är inte ovanligt av våra patienter har KOL i 40-årsåldern. Jobbar med bilder och tolk Idén till astma/kol-mottagningen väcktes under tiden Agniezka Ciechomska gick en 15 poängs högskoleutbildning på Karolinska Institutet. Utifrån Socialstyrelsens riktlinjer för hur god vård bör organiseras, bedrivas och följas upp presenterade hon ett upplägg för sin chef och sina kollegor. Verksamhetschefen Leena 10

11 ett föredöme ården KRAFTTAG Agnieszka Ciechomska och Zumra Suljagic jobbar 36 timmar i veckan med alltifrån rökavvänjning och spirometriundersökningar till att erbjuda sina KOL-patienter stavgång. Verksamhetschef Leena Laitinen sporrar verksamheten. Laitinen gav sitt klartecken och tankarna kunde bli verklighet. I dag erbjuds patienterna kontroller, mätning av lungfunktion, genomgång av inhalationsteknik, råd om levnadsvanor, rökavvänjningsprogram och stavgång. För varje patient avsätts cirka 30 minuter. Samtliga 412 astmapatienter och 216 KOL-patienter kallas en gång per år. Vi ringer också upp alla, som har gått på rökavvänjning, ett år senare för att stämma av hur det har gått, säger Zumra Suljagic. Men att verka i ett område där nästan 90 procent har invandrarbakgrund ställer särskilda krav. Man måste både vara lyhörd och kunna improvisera Många talar knapp eller ingen svenska alls. Därför jobbar vi ofta med bilder, exempelvis för att förklara hur ett friskt respektive inflammerat luftrör ser ut, säger Zumra. Ofta har vi tolk med. Det underlättar också att vi har en mångkulturell personalstyrka, där vi kan ta hjälp av varandra. Både Agnieszka och Zumra menar att många av deras patienter är dåligt insatta i sina sjukdomar, mediciner och livsstilsfrågor. Därför känns det extra viktigt att ge dem kunskap för att bättre kunna bemästra och förstå sin nya livssituation, förebygga försämringar och kunna medicinera korrekt. Alla är delaktiga Den bärande idén är att alla ska vara delaktiga kring astma- och KOLpatienterna, det gäller även personalen i receptionen som ofta träffar patienterna först. Alla yrkesgrupper på vårdcentralen och Tensta-akuten remitterar patienter till astma- och KOL-mottagningen, som snabbt tar emot. Det finns ingen prestige, utan alla samarbetar och hjälps åt. Vi ställer exempelvis alltid frågor om FORTSÄTTNING Många som bor här börjar röka redan när de är 11 år och det är inte ovanligt med KOL redan i 40-årsåldern. 11

12 SPIROMETRIUNDERSÖKNING Zumra Suljagic instruerar patienten Yagci Talat att blåsa i ett munstycke som är kopplat direkt till datorn och som mäter den luft han blåser ut. Först får Yagci andas in så mycket som möjligt, och sen långsamt andas ut så mycket han kan. Därefter görs en ny mätning när han istället andas ut så kraftigt som möjligt under flera sekunder. För att få korrekta värden upprepas detta minst tre gånger. Sen skickas värdena till någon av distriktsläkarna som tolkar dem. rökning, och har ett extra vakande öga på våra kroniker, säger distriktsläkaren och verksamhetschefen Leena Laitinen. En annan framgångsfaktor är att hålla sig ajour med den snabba utvecklingen inom astma- och KOLvården. Det är viktigt att ta del av de senaste vetenskapliga rönen och jag uppskattar CeFAMs nätverk och fortbildningar, även om vi inte hinner gå på alla aktiviteter, säger Agnieszka Ciechomska. Eget verktyg För att underlätta kunskapsöverförringen mellan varandra används en speciell astma/kol-modul. Det är ett slags checklista som Agnieszka och Zumra fyller i när de träffat patienterna. Det kan vara uppgifter om rökning, andfåddhet, lungfunktion (FEV1), längd, vikt, BMI och syresättning. Den ifyllda checklistan skickas sedan till läkaren som har det medicinska ansvaret. Det är ett ovärderligt verktyg och hjälper oss att inte missa något väsentligt när vi ska tolka värdena, göra en medicinsk bedömning och sätta in rätt behandling. Vi har liknande moduler för diabetes och hypertoni, säger Leena Laitinen som är den som har tagit fram de olika modulerna. Trots de tydliga framstegen finns det enligt personalen på Tensta vårdcentral mer att förbättra. Många unga röker, och vi skulle vilja nå den gruppen tidigt. I framtiden hoppas vi kunna samarbeta mer med ungdomsmottagningarna och skolhälsovården. Men visst kan vi känna oss nöjda med att vi kommit så här långt, avslutar Agnieszka Ciechomska, innan hon återgår till sina patienter. Vill du veta mer? Kontakta: text: daphne macris FAKTA Tensta vårdcentral På Tensta vårdcentral arbetar 8 distriktsläkare 5 ST- och 1 AT-läkare 5 distriktssköterskor 6 sjuksköterskor 6 undersköterskor 3 sekreterare 1 2 receptionister 1 KBT-terapeut Ungefär patienter är listade på vårdcentralen. Nästan 90 procent som bor i upptagningsområdet har invandrarbakgrund, många härstammar från Mellanöstern, Asien och Afrika. Medelinkomsten och utbildningsnivån är lägre och arbetslösheten högre än i många andra delar av länet. Här finns också många multisjuka. 12

13 Ny rapport om vårdtyngd finns att hämta på som handlar om distriktssköterskors och distriktsläkares bedömning av vårdtyngden i basal hemsjukvård. Bli en av oss och utveckla vården lokalt Centrum för allmänmedicin söker fler lokala vårdutvecklare. Som vårdutvecklare ska du bygga upp nätverk och bjuda in till möten för att stödja utveckling och fortbildning i hälsofrämjande arbete. Du kan läsa mer om vad jobbet innebär på sidorna Vi kan göra mycket för barnen och ungdomarna med psykiska besvär höstprogram Allt fler barn och ungdomar visar att de har någon form av psykiska besvär. Många gånger uppmärksammas inte deras problem av oss inom vården, och vi tänker inte heller alltid på barnen då vi träffar deras föräldrar. I höst ordnar CeFAM tre fortbildningsdagar om psykisk ohälsa hos barn och ungdomar för dig som arbetar i primärvården. Program 28/10 TEMA: Barn- och ungdomars psykologiska utveckling, neuropsykiatri. 11/11 TEMA: Misshandel, anmälningsplikt och sekretess. 25/11 TEMA: Psykosomatik, ätstörningar och att samtala med barn och familjer. Plats: Quality hotel Prince Philip i Skärholmen, Oxholmsgränd 2. Du kan anmäla dig till en eller flera av dagarna. Anmälan: klicka på kursanmälan. Utbildningarna är kostnadsfria. Mer detaljerad programinformation hittar du på Har du frågor kan du kontakta eller Vill du veta mer? Kontakta gärna någon av oss: Nordöstra länsdelen Lena Lund, e-post: Sydöstra länsdelen Susanne Söderhielm Blid, e-post: susanne.soderhielm. Sydöstra länsdelen Ann Johansson, e-post: Nordvästra länsdelen Helena Sherman, e-post: 13

14 Brobyggare Vilken kompetens behöver distriktssköterskorna i dag och i framtiden? Och hur ska de skaffa sig den och driva hälsoarbetet framåt? Särskilt för små enheter kan detta vara en svår nöt att knäcka. Nu kan CeFAM ge bättre hjälp till distriktssköterskorna att vässa sin kompetens. Modellen går bland annat ut på att resurser och stöd flyttas ut till arbetsplatserna med lokala vårdutvecklare och nätverk. 14

15 Responsen har varit fantastisk. Vi hoppas det här kan inspirera till, och underlätta omvårdnadsarbetet på hemmaplan och att fortbildningen blir mer verklighetsnära och kopplad till den egna verksamheten, säger distriktssköterskan Susanne Söderhielm-Blid på CeFAM. Det nya arbetssättet utgår ifrån att kliniskt verksamma distriktssköterskor 2 timmar i veckan arbetar som lokala vårdutvecklare. I dag är 30 distriktssköterskor rekryterade. På plats ute i olika geografiska områden bygger de via CeFAM upp nätverk och bjuder in kollegor för att diskutera och arbeta med aktuella omvårdnadsfrågor. De lokala vårdutvecklarna får i sin tur hjälp av fyra centrala vårdutvecklingsledare. De fungerar som en länk mellan distriktssköterskorna ute på fältet och CeFAM. Susanne Söderhielm-Blid är en av dem. Flera gånger per år bjuder hon även in de lokala vårdutvecklarna till större sammankomster. Insatserna har lite olika inriktning beroende på behov och förutsättningar, men störst fokus ligger på hälsofrämjande arbete. På de flestas agendor finns exempelvis hälsosamtal för 75-åringar, riskbruk av alkohol, säker läkemedelsanvändning, fysisk aktivitet på recept, tobaksavvänjning och aktuell evidens. Susanne Söderhielm-Blid ser som sin främsta uppgift att knyta kontakter ut mot vården och tillbaka till CeFAM igen och att hjälpa till att strukturera lokala upplägg och utbildningar. Det är viktigt att alla får känna att de är en del av ett större sammanhang, en helhet. Jag lyssnar till vilka problem och frågeställningar som finns. Om det är något som jag kan ta tag i direkt så gör jag det. Men lika viktigt är att arbeta mer långsiktigt. Det blir många möten och mycket pendlande. Cirka 50 vårdcentraler i den sydöstra länsdelen samt åtta husläkarmottagningar i Norrtälje ingår i hennes ansvarsområde. Visst går mycket tid åt till resor, men vinsterna är så stora och samtidigt är det roligare att arbeta så här, säger Susanne Söderhielm-Blid bestämt. Andra hörnstenar i modellen är vårdutvecklingsledare som är specialiserade på olika områden. Några exempel är hälsosamtal med 75-åringar, astma/allergi/kol, tobak, hemsjukvård, övervikt, demens, sömn, riskbruk av alkohol, dokumentation, Vi hoppas det här kan inspirera till, och underlätta omvårdnadsarbetet på hemmaplan. hjärtsvikt, inkontinens, mäns våld mot kvinnor, smärta, telefonrådgivning, vaccination, läkemedel, diabetes och fysisk aktivitet på recept. De ämnesspecifika vårdutvecklingsledarna har sin bas på CeFAM och erbjuder fortbildningar, konsultationer och olika verktyg. Att följa och medverka aktivt i forskning och utveckling inom respektive område ingår också i uppdraget. Tillsammans ska vi bana väg för goda idéer och lösningar, och göra det möjligt för nya och bättre arbetssätt att föras in i vården som i slutänden ska ge bättre vård och livskvalitet för patienten, säger Susanne Söderhielm-Blid. Vill du veta mer? Kontakta susanne. text: daphne macris PROBLEMLÖSARE Susanne Söderhielm-Blid hjälper lokala vårdutvecklare på fältet med att komma igång med att utveckla nätverksmöten och arrangera fortbildningar. 15

16 En modell som alla distriktssköterskor i länet kan ha glädje av Att stärka sin yrkesroll, lösa problem tillsammans, utbyta erfarenheter och få tillgång till ny kunskap inom omvårdnad. Det var utgångspunkten för distriktssköterskan Åsa Nordmark-Åkerblom på husläkarmottagningen i Margretelund när hon tog jobbet som lokal vårdutvecklingsledare. Det är ett roligt uppdrag och jag stödjer konceptet helhjärtat. Under sina 11 år som distriktssköterska har Åsa Nordmark-Åkerblom haft ett speciellt intresse för kompetensfrågor. Att ta på sig rollen som lokal vårdutvecklingsledare kändes därför naturligt. Det är toppen. Vår yrkesroll stärks och vi har fått ett gemensamt forum för nyheter, erfarenhetsutbyte och omvårdnadsfrågor, säger Åsa Nordmark-Åkerblom. Hon arbetar som distriktssköterska på husläkarmottagningen i Margretelund. Två timmar i veckan växlar hon om till att vara lokal vårdutvecklingsledare för tre vårdcentraler i den nordöstra länsdelen. En gång i månaden om sammankallar hon alla distriktssköterskor i området. Hon bokar också in tider, lokaler och eventuella föreläsare. Inför varje terminsstart skickar Åsa ut mötesdatum för hela terminen. För att så många som möjligt ska kunna komma har vi valt att träffas en timme varje gång, ofta på eftermiddagen mellan klockan 16 och 17, säger Åsa Nordmark Åkerblom. Nätverket startade i februari i år, men liknande arbetssätt är etablerade sedan många år bland Åsa och hennes kollegor. Den största skillnaden är att det nu finns en modell som alla distriktssköterskor i länet kan ha glädje av. Nätverksmötena har både fasta och flexibla punkter. Vi har gått igenom många områden, som fysisk aktivitet på recept, kompressionsbehandling och dokumentation. Vi har också varit pilot för att utföra hälsosamtal för 75-åringar Även samarbete med kommunen och andra vårdgivare står högt på dagordningen. Utöver det lokala nätverket träffas alla vårdutvecklare i nordost ett par gånger per termin, där även representanter från CeFAM deltar och vissa gånger beställarna. Två gånger per år samlas alla nätverk. Dialogen med andra är viktig, både för utbyte av information och kunskap, men också för att kunna vara med och påverka beslut. Åsa uppskattar tillgången till expertkunnandet från CeFAM, med stor valmöjlighet bland föreläsare och ämnen liksom olika verktyg. Verktygen är enkla och användbara. Exempelvis har utbildningen om Mini Mental Test lett till att vi har börjat göra fler tester. Det nya arbetssättet innebär också att många slipper långa resvägar. Det är ett stort plus och gör nog att fler kommer att delta. Att ta sig till CeFAM, där många aktiviteter tidigare hölls, och tillbaka tog mig en halv dag, säger Åsa. Åsa menar att det är viktigt att alla som deltar i nätverket är engagerade och delaktiga och att inte styra mötena för hårt. Alla ska ha möjlighet att påverka innehållet. Det gäller också att ställa sig frågan vad man vill få ut av tiden och vad det har för värde för patienten. För att inte nätverket ska bli en aktivitet vid sidan om, är Åsa noga med att sprida information i sin egen personalgrupp. Det får inte bara bli en liten skara som tar del av det vi gör. Stödet från ledningen i den egna organisationen är av stor vikt för att nätverket ska få legitimitet, och det stödet har jag. Vill du veta mer? Kontakta text: daphne macris 16

17 FRÅN NORR TILL SÖDER... DE LOKALA VÅRDUTVECKLARNA ÄR_ NORDOST Enebybergs vårdcentral Ann-Christin Ahrengart Husläkarmottagningen Vaxholm Gunilla Hellström Thorén Täby Centrum Doktorn Anna-Lena Ruben Torsviks vårdcentral Mia Vesterlund VallentunaDoktorn Birgitta Silver Forsberg Husläkarna i Margretelund Åsa Nordmark-Åkerblom Bergshamra vårdcentral Ingrid Bolin NORDVÄST Gärdets vårdcentral Eva Andersson Engelbrektskliniken Sophia Michelson Akalla vårdcentral Susanne Rahm Husläkarmottagningen Serafen Stefan Emanuelsson Familjeläkargruppen Odenplan Anna Lidblom Blackebergs vårdcentral Virpi Vaara Stenhamra hälsocentral Cecilia Pernelid Åsas tips för att bli en framgångsrik vårdutvecklare och få lyckade nätverksmöten Skapa kontakter, ring, mejla. Det går inte att tro att någon annan ska göra jobbet. Lägg nätverksmötet på en bra tid. Skicka ut en kallelse inför varje terminsstart. Var noga med att skriva och skicka protokoll. Alla måste få vara delaktiga. Ta rollen som ordförande och styr mötet, men skapa delaktighet och var lyhörd. Se till att du vet varför du har tagit på dig uppdraget och vilka vinsterna är. Om du inte har det klart för dig själv kan du heller inte övertyga andra! SYDOST Djurö vårdcentral Caroline Appel Charlotte Falkenberg Boo vårdcentral Lotta Sjöman Handens vårdcentral Astrid Häger Jordbro vårdcentral Elisabeth Bos Ösmo vårdcentral Susanne Gustafsson Carema Gubbängens vårdcentral Sara Eriksson Stureby vårdcentral Muzka Lindqvist Capio cityklinken Ringen Ina El-Sherif Saltsjöbadens vårdcentral Sari Saad Söderdoktorn Irene Wikström SYDVÄST Alby vårdcentral Åsa Lundström Trångsunds vårdcentral Märit Söderberg Gröndals vårdcentral Kerstin Gustafsson Sätra vårdcentral Margaretha Karlsson Salems vårdcentral Annika Wall 17

18 Sund livsstil minskar risken att dö i förtid Om du vill öka dina chanser att leva ett långt liv ska du inte röka, ha en bra kondition och ett BMI under 30. Det menar en forskargrupp vid Centrum för allmänmedicin som har följt dödligheten bland svenska män och kvinnor i åldrarna år. De flesta vet att man mår bättre av att ha goda levnadsvanor. Våra resultat visar också att det har betydelse för att leva ett långt liv, säger Axel Carlsson, en av forskarna bakom studien. De som uppfyllde två av de tre livsstilsfaktorerna halverade sin risk att dö i förtid jämfört med dem som uppfyllde en, eller inga alls. För män som uppfyllde alla tre livsstilsfaktorerna var läget ännu bättre, de hade hela fem gånger minskad risk att dö i förtid. Hos kvinnor var skillnaden mellan två eller tre livsstilsfaktorer däremot inte så stor. Det kan bero på att kvinnor generellt sätt lever längre än män, säger forskaren Per Wändell. Något som förvånade forskarna var att måttlig alkoholkonsumtion inte verkade ha någon skyddande verkan vilket ett flertal tidigare internationella studier visat. Den mest troliga förklaringen till att vi inte fann de resultaten i Sverige är att många svenskar dricker för mycket alkohol per tillfälle för att det ska vara hälsosamt, säger alkoholforskaren Holger Theobald. Forskarna hoppas i slutänden få mer kunskap om frisk- och riskfaktorers påverkan på vår hälsa och dödlighet. text: daphne macris Vill du veta mer? Kontakta Livsstilsforskarna Theobald (längst upp till höger på bilden), Axel Carlsson (mitten) Holger och Per Wändell (nederst). 18

19 Välkommen att fira FaRs dag 10 november I november är du välkommen till en heldag om fysisk aktivitet, övervikt och fetma. Då presenteras det nya handlingsprogrammet om övervikt och fetma Du får också veta mer om de senaste kostråden och dieterna, motivation, beteendeförändring och fysisk aktivitet på recept. Programmet vänder sig till dig som arbetar inom hälso- och sjukvården i Stockholms län. Plats: Landstingssalen Landstingshuset, ingång C Hantverkargatan 45, Stockholm. Kursarrangör: CeFAM tillsammans med Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning. Datum: 10/11. Det är kostnadfritt att delta, men utebliven avbokning debiteras med 500 kr. Anmälan: klicka på kursanmälan. Stor satsning på att bryta ohälsosamma vanor För att förebygga sjukdomar som cancer, hjärtsjukdomar, diabetes och psykisk ohälsa har Socialstyrelsen för första gången lanserat nationella riktlinjer på området. Riktlinjerna ger besked om hur man bäst hjälper patienter att bryta osunda vanor. Läs mer på www. socialstyrelsen.se Kom-igång med Fysisk aktivitet på Recept (FaR) november Det här är utbildningen för dig som vill använda fysisk aktivitet som behandling för dina patienter. Den vänder sig till läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, dietister och andra legitimerade yrkesgrupper. Team prioriteras. Utbildningen varvas med föreläsningar, diskussioner, patientfall och praktiska övningar. Innehåll: Aktuell kunskap om fysisk aktivitet vid prevention och behandling av hjärt/kärlsjukdom, diabetes och andra folksjukdomar. Genomgång av metoden fysisk aktivitet på recept. Praktiska erfarenheter av att använda FYSS och FaR. Beteendeförändring och motivation till fysisk aktivitet. Planera införandet av FaR på din vårdenhet. Datum: 18 19/11. Kostnad: kr. Anmälan: klicka på kursanmälan. 19

20 De är ny kunskap på Varför är det så svårt att följa vårdprogram? Det finns stora skillnader mellan vårdprogram för KOL och den vård som bedrivs. I ett nytt projekt ska forskare från CeFAM och Uppsala universitet försöka få reda på mer om läget i primärvården och vilka faktorer som påverkar följsamheten till det nationella vårdprogrammet för KOL. Vi vill belysa KOL-vården i primärvården eftersom det är där de flesta patienterna finns, och även identifiera vilka hinder och möjligheter som personalen upplever, menar Hanna Sandelowsky, distriktsläkare på Bollmora vårdcentral och forskarstuderande på CeFAM. I första steget riktar forskarna in sig på att intervjua distriktsläkare och verksamhetschefer på ett tiotal vårdcentraler i länet om uppfattningar och erfarenheter kring KOL-vården och fördelar med följsamhet av vårdprogrammet. Rekryteringen av deltagare till studien beräknas komma igång i början av nästa år. Forskarna söker deltagare på vårdcentraler både med och utan speciell astma/kol-mottagning. Vi hoppas på ett stort intresse, säger Hanna Sandelowsky. Resultaten kan ligga till grund för att bättre anpassa lokala vårdprogram inom KOL utifrån primärvårdens förutsättningar och få bra vård och omhändertagande för denna stora patientgrupp. I forskarteamet ingår även: Björn Ställberg, med dr och distriktsläkare vid Uppsala universitet, en av Sveriges mest framstående forskare inom primärvårds-kol och astma. Anna Nager, med dr och distriktsläkare, Centrum för allmänmedicin, Sonja Modin, med dr och distriktsläkare, Centrum för allmänmedicin, Ingvar Krakau, docent och distriktsläkare, Centrum för allmänmedicin. Vill du veta mer? Kontakta Björn Ställberg Hanna Sandelowsky Anna NagerEscuder TIDIGARE FORSKNING VISAR: Bara drygt hälften följer riktlinjerna Den dåliga följsamheten av Socialstyrelsens riktlinjer och kvalitetsmål för KOL-vården bekräftas i ett flertal studier. En av dem är den så kallade PRAXIS-studie där man jämförde hur vården i praktiken förmår leva upp till Socialstyrelsens riktlinjer och kvalitetsmål. I studien ingick 14 sjukhus, 56 vårdcentraler och patienter inom Uppsala-Örebroregionen. Två tredjedelar av vårdcentralerna inom regionen hade astma/kol-mottagningar, men av dessa uppfyllde bara hälften kriterierna för hur en godkänd mottagning ska fungera. En annan studie där över 100 vårdcentraler i landet ingick visar samma resultat. Den visade dessutom att patienter som omhändertogs enligt riktlinjerna mådde bättre och hade färre försämringsperioder, och att patienter med tillgång till astma-kol-sjuksköterska hade färre försämringsperioder än patienter utan. 20

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man?

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man? Boka vi kommer! Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta och uppdatera dina kunskaper. Akademiskt primärvårdscentrum erbjuder därför seminarier på den plats du själv önskar, helt utan

Läs mer

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D, en del av enheten fortbildning & utveckling på CeFAM, erbjuder seminarier och kurser om diabetes. Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta

Läs mer

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man?

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man? Boka vi kommer! Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta och uppdatera dina kunskaper. Akademiskt primärvårdcentrum erbjuder därför seminarier på den plats du själv önskar, helt utan

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Fakta om KOL. www.andasut.nu. Pressinformation 2009. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom

Fakta om KOL. www.andasut.nu. Pressinformation 2009. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Fakta om KOL Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Uppskattningsvis 400 000-700 000 svenskar kan ha KOL, Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom, men alla har inte fått diagnos. Av alla svenskar över 50 år har cirka

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Specialist i Internmedicin

Specialist i Internmedicin Specialist i Internmedicin Heltid, tillsvidare, tillträde enligt Överenskommelse. Angereds Närsjukhus, Angered, Göteborg Ett nytt närsjukhus i Angered ska stå klart 2012. Sjukhuset ska vara en central

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta ST-läkare du erhåller intyg efter genomgången kurs Primärvårdssymposium Smärtdagarna 2011 Inbjudan till konferens i Stockholm den 28-29 mars 2011 TALARE Huddinge Solna Karsten Ahlbeck Specialistläkare

Läs mer

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Aktuella behandlingsråd för infekterade sår Sårsmärta smärtlindringens positiva effekter på sårläkningen! Läkningshämmande faktorer fallbeskrivningar! Preventivt

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Förebyggande arbete med kostråd och fysisk aktivitet Viktnedgång med hjälp av KBT

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Äldretandvård 2013. Pia Gabre docent Folktandvården Uppsala Sahlgrenska akademin. Gunilla Nordenram docent

Äldretandvård 2013. Pia Gabre docent Folktandvården Uppsala Sahlgrenska akademin. Gunilla Nordenram docent Äldretandvård 2013 Aktuell forskning munhälsans betydelse för hälsa och välbefinnande hos äldre Multisjuka äldre en riskgrupp i tandvården! Kariesriskbedömning och kariesprofylax hos äldre Dementa patienter

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6

Läs mer

Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden

Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden Tina Eriksson-Sjöö, Processledare för Hälsoskola för nyanlända, Univ. adjunkt och doktorand Hälsa och samhälle

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Psykisk ohälsa hos barn och unga en konferens för dig inom elevhälsan Att arbeta förebyggande i skolan praktiska exempel! Hur mår

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

Vårdcentralen Vikbolandet

Vårdcentralen Vikbolandet Vårdcentralen Vikbolandet Välkommen till Vårdcentralen Vikbolandet Öppettider: Vardagar 08.00-17.00 Rådgivning, bokning av tid eller telefontid samt receptförnyelse sker via sjuksköterska. Sjuksköterskor:

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Program 08.30 09.00 Inledning. Programråd diabetes 09.00 09.45 Körkortsintyg samt läkemedelsbehandling vid akut sjukdom. Jarl

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud Sår 2015 kunskap utveckling inspiration Olika typer av sår lär dig att identifiera och särskilja olika sårtyper och göra en fullständig anamnes! Varför blir ett sår svårläkt? Debridering och rengöring

Läs mer

22% Ex.rökare Rökare Aldrig rökt

22% Ex.rökare Rökare Aldrig rökt Hur finner man de oupptäckta patienterna med KOL och hur hantera lindrig/måttlig försämring av KOL på vårdcentral? 2 Sjuksköterskor : astma/kol utbildning (15 p) allergi (15 p) tobaksavvänjning (4.5 p)

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö Slutrapport 071016 1 Teamets medlemmar Ann-Katrin Alveblom ST läkare allmänmedicin Vc Centrum Mailadress: ann-katrin.alveblom@ltkronoberg.se

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten!

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Hjärnans återhämtningsförmåga fysiologi och akut vård vid stroke! Hur kan vi samordna stödet för närstående

Läs mer

Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine. CeFAM. fortbildningskatalog 2014

Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine. CeFAM. fortbildningskatalog 2014 Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine CeFAM fortbildningskatalog 2014 Vetenskap i vårdens vardag Centrum för allmänmedicin (CeFAM) är det största utvecklings-, utbildnings- och forskningscentrumet

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom KOL vården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom KOL vården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom KOL vården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2008-05-14 Bilaga till regionalt

Läs mer

Ett år med nya 1177.se Emma Lennestål Inera AB / 1177.se

Ett år med nya 1177.se Emma Lennestål Inera AB / 1177.se Ett år med nya 1177.se Emma Lennestål Inera AB / 1177.se Sida 1 Ett av Sveriges viktigaste nummer Sida 2 Målet och visionen: 1177 det självklara numret för råd om vård på samma sätt som 112 är numret för

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

SvenskaRe. San Agustin Gran Canaria

SvenskaRe. San Agustin Gran Canaria SvenskaRe San Agustin Gran Canaria Rehabilitering med hållbart resultat På Svenska Re har vi gjort människor friskare sedan 1972. Vår framgångsrika metod bygger på mångårig erfarenhet och vetenskapliga

Läs mer

VESTA. gav 81 projekt. Sömnproblem? metoden som fungerar Ny satsning på infektionssjukdomar Ambitiöst på höstens forskarskola

VESTA. gav 81 projekt. Sömnproblem? metoden som fungerar Ny satsning på infektionssjukdomar Ambitiöst på höstens forskarskola NYHETER OM FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING FRÅN CENTRUM FÖR ALLMÄNMEDICIN JUNI 2010 Sömnproblem? metoden som fungerar Ny satsning på infektionssjukdomar Ambitiöst på höstens forskarskola VESTA gav

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm

Ögonsjukvård 2013. 7 8 februari 2013, Stockholm Ögonsjukvård 2013 Neurooftalmologi neurologiska sjukdomars påverkan på ögonen Så utför du synfältsundersökning för olika diagnoser metoder, tolkning och vanliga felkällor Telefonrådgivning inom ögonsjukvård

Läs mer

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Ing-Mari Dohrn och Ann Hafström Bakgrund I Stockholms läns landsting finns sedan 1 januari 2007 riktlinjer för Fysisk aktivitet

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 10 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Esplanadens Hälsocentral

Esplanadens Hälsocentral Esplanadens Hälsocentral Information till Studerande Västervik 2013-02-14 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen till Esplanadens hälsocentral!... 3 Varför trivs vi så bra här?... 3 Studerande...

Läs mer

Vidar Vårdcentral. Med fokus på det friska hos människan

Vidar Vårdcentral. Med fokus på det friska hos människan Vidar Vårdcentral Med fokus på det friska hos människan Fotograf: Katerina Tzigotzidou Innehållsförteckning VIDAR VÅRDCENTRAL... 1 Vad utmärker Vidar Vårdcentral?... 1 Hur listar jag mig som husläkarpatient?...

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent

Läs mer

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 KOL Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är: Kronisk obstruktiv lungsjukdom= KOL är en inflammatorisk luftrörs/lungsjukdom som ger kronisk

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede.

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede. Palliativt Kompetenscentrum i Östergötland () 2012-0-05 Till Palliativa ombud, i särskilda boenden i kommunerna, kan sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster utses. Funktionsbeskrivning för Palliativa

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom

Läs mer

www.halsolots.se Samtliga lokaler i programmet är tillgängliga för dig som använder rullstol. Samtliga föreläsningar i programmet teckenspråkstolkas.

www.halsolots.se Samtliga lokaler i programmet är tillgängliga för dig som använder rullstol. Samtliga föreläsningar i programmet teckenspråkstolkas. HÖSTEN 2015 OM HÄLSOLOTS Hälsolots ger dig inspiration, motivation och redskap att leva hälsosamt. Aktiviteter och arrangemang ordnas i samarbete med olika verksamheter i stadsdelarna Centrum och Majorna-Linné.

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Skyll dig själv? Hur skapar vi en KOL-vård utan skamstämpel?

Skyll dig själv? Hur skapar vi en KOL-vård utan skamstämpel? Skyll dig själv? Hur skapar vi en KOL-vård utan skamstämpel? Ann Ekberg-Jansson Registerhållare Luftvägsregistret Tf Förvaltnings- och Forskningschef Angereds Närsjukhus Göteborg Index, 1965 = 100 KOL

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Centrum för Allmänmedicin - CeFAM Ett centrum för utveckling och forskning i närsjukvården

Centrum för Allmänmedicin - CeFAM Ett centrum för utveckling och forskning i närsjukvården Ansökan om medel för utveckling av alkoholförebyggande insatser i primärvården Delprojekt 3: Riskbruksprojektet i Stockholms län Projektledare spår 1 och 2: Charlotte Hedberg, allmänläkare och pedagogisk

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

Tobaksavvänjning. Inventering inom Primärvården Västernorrland 2009

Tobaksavvänjning. Inventering inom Primärvården Västernorrland 2009 Tobaksavvänjning Inventering inom Primärvården Västernorrland 2009 Sammanställt av Folkhälsoplanerare Iwona Jacobsson April 2009 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Primärvården Västernorrland

Läs mer

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013

Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 2013 Resurser till tobaksavvänjning inom Landstinget i Östergötland 213 Folkhälsocentrum Linköping augusti 213 Ann-Charlotte Everskog Katarina Åsberg Maria Elgstrand www.lio.se/fhc Resurser till tobaksavva

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine. CeFAM. fortbildningskatalog 2015

Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine. CeFAM. fortbildningskatalog 2015 Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine CeFAM fortbildningskatalog 2015 Innehåll Diabetes 7 7 8 9 9 10 10 11 11 12 12 Diabetes i primärvården Grupputbildning för vuxna med diabetes Starta

Läs mer

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset Diabetes 2011 Aktuell forskningen kring diabetes och nya läkemedel hur kan du implementera nya rön i ditt vardagliga arbete? Hur motiverar du diabetespatienten till ökad motion och andra livsstilsförändringar?

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde

Läs mer

Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar

Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar Nationella riktlinjer utvärdering 2015 Diabetesvård Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012 Datum 2013-05-23 Ert datum Beteckning FaR rapport 2012 1(5) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012 Bakgrund FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform

Läs mer