Tensta vårdcentral. lyfter astma- och KOL-vården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tensta vårdcentral. lyfter astma- och KOL-vården"

Transkript

1 NYHETER OM FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING FRÅN CENTRUM FÖR ALLMÄNMEDICIN OKTOBER 2010 Tensta vårdcentral lyfter astma- och KOL-vården Teamet med fokus på andningsorganen Ny modell främjar hälsoarbetet på hemmaplan Upplevt livshot påverkar den psykiska hälsan

2 You are always a student Dessa för mig bevingade ord fälldes av Gunnar Birke, legendarisk professor i internmedicin, som var en fascinerande kombination av äkta söderkis och en högt respekterad auktoritet. Tillfället var när jag som ung AT-läkare, på dåvarande Huddinge sjukhus, gick morgonrond. Jag hade haft nattjour och var den som skrivit in patienten som diskuterades. Professor Birke pekade på mig och sa kan kandidaten dra fallet, då jag lågmält påpekade att jag alls inte var student längre. Varpå professor Birke svarade: you are always a student. Efter ronden blev jag inkallad till honom, då han berättade ursprunget till sentensen. Det var när nobelpriset i medicin skulle delas ut. Priset var detta år delat mellan en engelsman och amerikan. Engelsmannen presenterade sig inför nobelförsamlingen med en hel rad titlar, varpå amerikanen endast titulerade sig som student... well you are always a student. Och visst ligger det mycket i detta. Vi kan alltid lära oss något nytt. Se något nytt. Testa. Prova. Några av forskningens grundpelare bygger ju just på att våga tänka nytt och annorlunda! Det försöker vi göra. Inom ramen för det FoUU-arbete som pågår är CeFAMs roll att med hjärtat i primärvården verka som koordinator, inspiratör och samlande kraft. FoUU-arbetet som bedrivs håller god kvalitet, men måste ändå både breddas, toppas och anpassas efter behov och efterfrågan. Det är livsviktigt. Bilden på sidan 14 får symbolisera de broar vi bygger mellan akademin och den kliniska vardagen, bland annat genom att flytta ut mer av resurser och stöd till primärvården. Vi samlar också ständigt intryck och synpunkter från våra uppdragsgivare och andra i vår omvärld, och inte minst från er i primärvården. Ni är en del av CeFAM och en viktig framgångsfaktor för att göra en bra vård bättre. För att behålla vår position behöver vi kraftsamla. Det handlar om att prioritera vissa områden men också om att påskynda den praktiska tillämpningen av resultaten. Ett annan del av kraftsamlingen är den generationsväxling som behöver ske. Dagens FoUU-arbete axlas till stor del av kollegor födda på 40-talet. Självklart hoppas jag alla dessa ska fortsätta sitt fantastiska arbete länge till. Men det är samtidigt hög tid att vi bryter väg för en ny generation och satsar på er som har många år med uppkavlade ärmar framför er. Och du som vill dra ett strå till stacken med en bra idé, forskning eller fortbildning, men som ännu inte är hos oss på CeFAM, hör gärna av er till mig. Lars Agréus, Professor och verksamhetschef CeFAM E-post:

3 innehåll EN GOD NATTS SÖMN SID 5 KOLL PÅ FOTEN SID 5 CeFAMS ASTMA- OCH KOLTEAM SID 6 LUC-D FYLLER 30 ÅR SID 9 TENSTA VÅRDCENTRAL EN FÖREGÅNGARE INOM ASTMA- OCH KOLVÅRDEN SID 10 BROBYGGARE NY MODELL SKA UNDERLÄTTA OMVÅRDNADSARBETET PÅ HEMMAPLAN SID 14 NY SATSNING FÖR ÖKAD BEREDSKAP MOT INFEKTIONSSJUKDOMAR I PRIMÄRVÅRDEN SID 14 ÅSA STÄRKER DET LOKALA HÄLSOARBETET I NORDOST SID 16 SUND LIVSSTIL MINSKAR RISKEN ATT DÖ I FÖRTID SID 17 KOL- OCH ASTMAFORSKNING PÅ GÅNG SID 20 VILL DU GÖRA FORSKAR-ST I EN DYNAMISK MILJÖ? SID 22 SAMLAT GREPP OM SMÄRTA SID 23 UPPLEVT LIVSHOT PÅVERKAR DEN PSYKISKA HÄLSAN SID 24 PROTEINER BAKOM UPPLEVD DÅLIG HÄLSA SID 28 3

4 Rökstopp kartläggs För att kartlägga hur man arbetar med rökavvänjning i länets primärvård har enkäter skickats ut till alla vårdcentraler med frågor om hur de jobbar med frågan. Syftet är att undersöka de behov som finns av kompetens och stöd. Vill du veta mer om kartläggningen kan du kontakta projektledare Kristina Bergström, eller Lena Lundh, distriktssköterska Nytt beslutsstöd om undernäring För att upptäcka och åtgärda undernäring finns nu ett databaserat stöd för att för dig som jobbar inom primärvårdens hemsjukvård. Du svarar på ett antal frågor genom att klicka dig fram, för att reda ut orsaken till patientens undernäring. Utifrån hur du svarar får du en lista med förslag på åtgärder. Digitalt nyhetsbrev om CeFAM direkt till dig... Vill du prenumerera på CeFAMs digitala nyhetsbrev för att få reda på vad som är på gång? Gå in på se, och klicka på länken om nyhetsbrevet som du hittar på första sidan. Frågorna inleds med MNA (Mini Nutritional Assessment) från Nestlé och sedan följer några frågor angående patientens matsituation, matvanor, aptit, tugg- och sväljsvårigheter, munhälsa, mag-/tarmbesvär med mera. Beslutsstödet kan du öppna via På finns även MNA-blanketten för utskrift, och en guide för frågorna. Vi kommer gärna ut till din vårdcentral och berättar mer. Kontakta någon av oss: Birgitta Flood-Åsberg, distriktssköterska Tfn: , E-post: Monica Pehrsson, dietist Tfn: , E-post: Liisa Samuelsson, distriktssköterska Tfn: , E-post: Malin Printzell, dietist Tfn: E-post: Sonja Modin, specialistläkare, allmänmedicin Tfn: E-post: 4

5 Trotjänare Ny rapport om undersköterskans yrkesroll på I slutet av förra året skickades en webbenkät ut till 243 undersköterskor i primärvården. Kanske var du en av dem? Syftet var att kartlägga undersköterskans arbetsuppgifter i primärvården. Resultatet visar bland annat att de flesta undersköterskorna som fått arbete inom primärvården också stannar kvar länge, hälften hade varit på samma arbetsplats i över 10 år. Den färdiga rapporten kan du ladda ner från CeFAMs webbplats. En god natts sömn här är metoden som fungerar mot sömnproblem november, klockan 9 16 Hundratusentals svenskar har problem med sömnen, men få drabbade får en effektiv behandling. Nu har du som är distriktssköterska möjlighet att, under två dagar, få kunskaper om hur sömnproblem kan bedömas och analyseras och konkreta verktyg för att kunna utföra gruppbehandling baserad på kognitiv beteendeterapi. Konceptet kan också användas vid individuella behandlingar. De distriktssköterskor som genomgått utbildningen kommer även erbjudas att delta i ett forskningsprojekt. Plats: Centrum för allmänmedicin, Alfred Nobels allé 12, sal 241, Flemingsberg. Datum: 12/11 22/11. Föreläsare: Christina Sandlund, distriktssköterska. Utbildningen är kostnadsfri. Anmälan: klicka på kursanmälan eller skicka e-post till Koll på foten! 9, 23 och 29 november En 1-dags kurs, särskilt för dig som är undersköterska, om fötter, diabetes och komplikationer. Det här är ett kurstillfälle du inte vill missa. Ur programmet: Uppkomst av fotkomplikationer. Undersökning och fotstatus. Praktiska övningar. Patientfall. Föreläsare: Fotvårdslärare Ann Lindström. Datum, tid och plats: 9/11, kl , Danderyds sjukhus, hus 2, plan 3. 23/11, kl , CeFAM, Alfred Nobels allé 12, sal 415, Flemingsberg. 30/11, kl , Jakobsbergs sjukhus, plan 3, föreläsningssalen. Kursen är kostnadsfri, men om du inte avbokar i tid debiteras 500 kr. Anmälan: Via webben, eller via e-post till senast två veckor före varje kurstillfälle. 5

6 Växtkraft Teamet som hjälper till att stärka astma- och KOL-vården ASTMA OCH KOL FOLKSJUKDOMAR SOM DRABBAR ALLT FLER Astma och KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) är båda kroniska folksjukdomar som drabbat uppskattningsvis 1,6 miljoner svenskar sammantaget och kostar samhället runt 15 miljarder kronor per år, främst i form av sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Båda sjukdomarna försämrar andningen, vilket innebär begränsningar i vardagen och nedsatt livskvalitet för de drabbade. För astma är ökningen tydligast bland barn och unga vuxna, medan KOL ökar bland äldre rökare, särskilt kvinnor. Rökstopp, tidig upptäckt och rätt medicinering är viktigt för att förebygga, lindra sjukdomarna och förhindra permanenta skador på luftvägarna. KOL och astma är dock två helt skilda sjukdomar. Trots detta är det vanligt att KOL felaktigt diagnostiseras som astma, speciellt i ett tidigt skede av sjukdomen. Det beror på att symtomen kan vara snarlika. Astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom i luftrören som leder till perioder med nedsatt luftflöde och andnöd. Sjukdomen, särskilt allergisk astma, har ökat i Sverige och andra västländer under de senaste decennierna. Medan astma är känd sedan årtusenden är KOL ett nytt sjukdomsbegrepp. Vid KOL är luftflödeshindret kroniskt och leder till en fortskridande nedsättning av andningsförmågan. KOL orsakas nästan alltid av rökning och förekommer sällan före 40 års ålder. KOL ökar i både omfattning och dödlighet. Flera studier visar att satsningar på en strukturerad astma- och KOL-vård lönar sig för både patienterna, hälsooch sjukvården och samhället, se sidan 20. En godkänd astma och KOL-mottagning kännetecknas bland annat av att: Det avsätts 1,5 tim/vecka per listade invånare. Den leds av en specialutbildad astma/kol-sjuksköterska med minst 15 högskolepoäng inom området. Det finns en verksamhetsansvarig allmänläkare. Patienterna erbjuds rökavvänjningsstöd, patientutbildning och regelbundna spirometriundersökningar. Patienterna erbjuds uppföljning vid behov. Man arbetar i team runt patienten. 6

7 Behöver du hjälp med att utveckla en bra astma- och KOL-mottagning? Ett program för rökavvänjning eller råd om barnastma? Kontakta CeFAMs vårdutvecklare inom astma, KOL, allergi och tobaksavvänjning distriktssköterskan Lene Nordstrand och distriktsläkaren Luisa Escuder så får du hjälp. De har under de senaste två åren lagt ner mycket kraft på att sprida aktuella rön om sjukdomar i andningsorganen, och erbjuda stöd, verktyg och fortbildningar på vetenskaplig grund. Astma och KOL har blivit allt vanligare, och möjligheterna till både korrekt diagnos och förbättrad behandling har ökat under det senaste decenniet, vilket ställer nya krav på hälso- och sjukvården, menar Luisa Escuder. Luisa Escuder och Lene Nordstrand arbetar utifrån ett koncept där de hjälper primärvårdens personal att granska vårdarbetet, fånga upp problem, dokumentera och utveckla vården. Vi jobbar nära primärvården. Då blir våra aktiviteter relevanta och anpassade efter behov, säger Lene Nordstrand. Det är också en av anledningarna till att Lene och Luisa själva har kvar en fot i vården. Lene delar sin tid mellan CeFAM, Spånga vårdcentral och ett uppdrag på Folhälsoinstitutet. Luisa är även verksamhetschef på Riksby vårdcentral som förra året prisades med nationella utmärkelsen Gyllene spirometern för sin välfungerande astma/kol-mottagning. Det är en kick och glädje att veta att man kan göra skillnad för patienterna och hjälpa dem att kontrollera sin sjukdom. Erfarenheterna och kunskaperna som vi skaffat oss har jag stor nytta av i arbetet som vårdutvecklingsledare. Och det behövs. Även om det finns goda exempel är det få vårdcentraler i landet som uppfyller kriterierna för en god astma- och KOL-vård och bra omhändertagande. I snitt ägnas mellan två till sex timmar per vecka åt dessa patientgrupper, och underdiagnostiken Lene Nordstrand och Luisa Escuder är betydande. Exempelvis får bara var femte KOL-drabbad korrekt diagnos. En anledning är det begränsade antalet spirometriundersökningar. Det borde vara lika naturligt att göra en spirometri när man misstänker en lungsjukdom, som att mäta blodtryck när man misstänker högt blodtryck, menar Luisa. För att försöka göra något åt saken bjöd Luisa och Lene nyligen in sina kollegor från primärvården till en workshop. Ett 20-tal vårdcentraler nappade på erbjudandet. Workshopen har mynnat ut i ett paket med olika aktiviteter. Lokala handlingsplaner är en. Varje vårdcentral har gått igenom allt från mål, diagnostik, behandling och uppföljning, till utrustning, vem som gör vad och hur samarbete med andra bör organiseras. Även yrkeskompetensen finns beskriven. Med tidig diagnos, hjälp att sluta röka, rätt behandling och mediciner samt uppföljning kan många patienter fortfarande leva ett bra liv och minska risken för försämring, samtidigt som samhällskostnaderna kan sänkas, säger Luisa Escuder. En av de stora knäckfrågorna är hur man startar eller utvecklar en astma- och KOL-mottagning. Vårt tips är att inte försöka förbättra allt på en gång, utan välja några åtgärder att börja med, så är det lättare att lyckas. När det är klart går man vidare till nästa steg. Stadigt får man bättre struktur och mer tid över, menar Luisa Escuder. Deras bestämda uppfattning är också att en astma/kol-sköterska finansierar sig själv genom intäkter av sjuksköterskebesök, spirometri och motiverande samtal. Under hösten och hela nästa år erbjuds en mängd fortbildningar och nätverksträffar. Det går även bra att boka in oss för platsbesök på vårdcentralen där vi tillsammans kan kartlägga behov och gå igenom vad som behöver göras, säger Lene Nordstrand. text: daphne macris Vill du veta mer? eller Välj några åtgärder till att börja med, så är det lättare att lyckas. PÅ NÄSTA SIDA aktiviteter, fortbildningar och bra länkar om astma och KOL 7

8 Uppskattat om barnastma ny kurs den 11 november Den första IPULS-certifierade barnastmautbildningen i CeFAMs regi drog fullt hus. Ta chansen du med. Nästa utbildning startar den 11 november. Anmälan gör du via Utbildningen ger en uppdatering av kunskapsläget kring barnastma. Under en halv dag får du möta flera experter på området. Du får lyssna till bland annat Per Thunqvist, barnläkare på Sachsska barnsjukhuset, Marina Jonsson, barnsjuksköterska och Ann Kihlström, barnläkare på de barnoch ungdomsmedicinska mottagningarna i Sollentuna och Jakobsberg. De tar upp allt från diagnostik, behandlingsrekommendationer, inhalationsteknik till hur man undervisar barn och föräldrar om sjukdom och behandling. Vi fokuserar på de problem som vi som arbetar i primärvården oftast möter. Det finns också tid för frågor, diskussion och praktiskt tillämpning, säger Lene Nordstrand, distriktssköterska och vårdutvecklare på CeFAM. Bo Norell, sjuksköterska på Älvsjö vårdcentral, är nöjd: Det är en bra satsning, som behövs. Det var skönt att få ett kvitto på att man är på rätt väg. Svårast är biten om följsamhet. Vi som möter barn i primärvården står ofta inför en svår uppgift. Barnet kan inte alltid själv lämna tillräckligt med upplysningar, utan du måste utgå från föräldrarnas eller annan vuxens uppgifter. Därför var det bra att mycket tid idag ägnades åt just barn- och föräldrainformation. CeFAM-AKTIVITETER ALLERGI/ ASTMA/KOL/TOBAKSAVVÄNJNING Anmälan gör du på där du även hittar mer information om var aktiviteterna hålls Barnastma Ipulscertifierad utbildning 11 nov, kl Plats: World Trade Center. Lokal: Manhattan Behandling av KOL 25 november, kl Plats: Nordic Sea Hotel, Vasaplan Lokal: Varvet Nätverksträff Tobaksprevention 14 december, kl Plats: Nordic Sea Hotel. Lokal: Horisonten 2011 Att utveckla en astma/kol-mottagning 24 januari, kl Luftvägsallergier och astma 3 mars, kl Nätverksträff för astma/kol-läkare och -sjuksköterskor i primärvård 24 mars, kl Grundutbildning spirometri för läkare 7 april, kl Grundutbildning spirometri för sjuksköterskor 5 maj, kl Kvalitet och dokumentation inom astma och KOL 12 maj, kl Födoämnesallergier 15 september, kl Nätverksträff för astma/kol-läkare- och sjuksköterskor i primärvård 6 oktober, kl Grundutbildning spirometri för läkare 27 oktober, kl Eksem 10 november kl Grundutbildning spirometri för sjuksköterskor 24 november kl VÅRDUTVECKLINGSPLANER Som extra stöd finns tre vårdutvecklingsplaner om KOL, astma och allergisk rinit respektive tobaksavvänjning som kan laddas ner från BRA LÄNKAR OM ASTMA & KOL Behandlingsrekommendationer/ vardprogram/rv_barnastmaochallergi.pdf vardprogram/rv_astma_hos_vuxna.pdf 8

9 2 december, kl LUC-D fyller 30 år kom och fira med oss I snart 30 år har LUC-D framgångsrikt erbjudit producentobunden fortbildning inom områden som typ 2-diabetes, fotstatus och fysisk aktivitet på recept till många olika yrkesgrupper inom främst primärvården. Det som i början var ett litet projekt har i dag blivit en vida omtalad verksamhet med utbildningar, diabetesronder, nätverk och mycket mer och det vill vi visa dig. Onsdagen den 2 december bjuder vi in dig till en halvdag där några av pionjärerna berättar om den 30-åriga resan. Du får också möjlighet att ta del av smakprov av vårt utbud i en spännande mix. Vi bjuder på glögg, kaffe, pepparkakor och lussebullar. Boka redan nu in eftermiddagen i almanackan. Vi börjar klockan och håller på till cirka Platsen är Centrum för allmänmedicin, Alfred Nobels allé 12 i Flemingsberg. För att dagen ska bli så bra som möjligt vill vi veta hur många som kommer. Anmälan gör du till Ann Nikolausson på e-post: ann. senast den 2 november. Färdbeskrivning hittar du på Program kl Mingel med glögg och pepparkakor kl kl kl kl kl kl kl kl kl Välkommen Lena Törnvist, chef för CeFAM fortbildning LUC-D:s resa Alexandre Wajngot, endokrinolog, CeFAM och Lillemor Fernström, diabetessjuksköterska, Svenska Diabetesförbundet Foten i fokus Ann Lindström, fotvårdslärare, CeFAM Kaffe, lussebullar och frukt So far so good fysisk aktivitet på recept Ing-Mari Dohrn, leg sjukgymnast, CeFAM Kost vid diabetes vad är nytt? Malin Printzell, leg dietist, CeFAM Min diabetes patientperspektivet Nuha Saleh-Stattin, diabetessjuksköterska, CeFAM Kvinnlig sexuell dysfunktion ingen illusion Marina Stenbäck och Marianne Pegelow diabetessjuksköterskor, CeFAM På spåret med LUC-D Alexandre Wajngot, endokrinolog och Kaija Seiboldt, diabetessjuksköterska, CeFAM 9

10 Tensta vårdcentral i astma- och KOL-v Det går att satsa på astmaoch KOL-patienter även i ett utsatt område och med en vårdvalsmodell där volymen av besök är viktig. Tensta vårdcentral har visat att det är möjligt. Genom tydliga mål och strukturerat arbetssätt har man blivit avsevärt mycket bättre på att hitta och följa upp astma- och KOL-patienter, utan att det kostar mer. För tre år sedan kände personalen på Tensta vårdcentral att man inte riktigt hade ett bra grepp om sin astma- och KOL-vård. I dag är vårdcentralen en föregångare inom området, tack var ett strukturerat arbetssätt och inte minst genom engagemang och envishet från en personalstyrka som glömt bort att ordet omöjligt finns. Vi är duktiga på att lösa problem och försöker koncentrera oss på möjligheterna. Arbetet har lett till att vi är mycket bättre på att diagnostisera och ge våra astma- och KOLpatienter rätt behandling, utan att det kostar mer pengar. Det säger astma/kol-sjuksköterskan Agnieszka Ciechomska. Tillsammans med sjuksköterskan Zumra Suljagic jobbar hon 36 timmar i veckan på vårdcentralens astma/kol- mottagning. Det är långt mer än Socialstyrel- sens rekommendationer och vad de flesta vårdcentraler i landet ägnar åt sina astma- och KOL-patienter. Vi ville skapa de bästa tänkbara förutsättningarna för våra patienter. Vi jobbar i ett spännande men samtidigt utsatt område, säger Agnieszka Ciechomska. Många som bor här börjar röka tidigt, redan när de är 11 år och det är inte ovanligt av våra patienter har KOL i 40-årsåldern. Jobbar med bilder och tolk Idén till astma/kol-mottagningen väcktes under tiden Agniezka Ciechomska gick en 15 poängs högskoleutbildning på Karolinska Institutet. Utifrån Socialstyrelsens riktlinjer för hur god vård bör organiseras, bedrivas och följas upp presenterade hon ett upplägg för sin chef och sina kollegor. Verksamhetschefen Leena 10

11 ett föredöme ården KRAFTTAG Agnieszka Ciechomska och Zumra Suljagic jobbar 36 timmar i veckan med alltifrån rökavvänjning och spirometriundersökningar till att erbjuda sina KOL-patienter stavgång. Verksamhetschef Leena Laitinen sporrar verksamheten. Laitinen gav sitt klartecken och tankarna kunde bli verklighet. I dag erbjuds patienterna kontroller, mätning av lungfunktion, genomgång av inhalationsteknik, råd om levnadsvanor, rökavvänjningsprogram och stavgång. För varje patient avsätts cirka 30 minuter. Samtliga 412 astmapatienter och 216 KOL-patienter kallas en gång per år. Vi ringer också upp alla, som har gått på rökavvänjning, ett år senare för att stämma av hur det har gått, säger Zumra Suljagic. Men att verka i ett område där nästan 90 procent har invandrarbakgrund ställer särskilda krav. Man måste både vara lyhörd och kunna improvisera Många talar knapp eller ingen svenska alls. Därför jobbar vi ofta med bilder, exempelvis för att förklara hur ett friskt respektive inflammerat luftrör ser ut, säger Zumra. Ofta har vi tolk med. Det underlättar också att vi har en mångkulturell personalstyrka, där vi kan ta hjälp av varandra. Både Agnieszka och Zumra menar att många av deras patienter är dåligt insatta i sina sjukdomar, mediciner och livsstilsfrågor. Därför känns det extra viktigt att ge dem kunskap för att bättre kunna bemästra och förstå sin nya livssituation, förebygga försämringar och kunna medicinera korrekt. Alla är delaktiga Den bärande idén är att alla ska vara delaktiga kring astma- och KOLpatienterna, det gäller även personalen i receptionen som ofta träffar patienterna först. Alla yrkesgrupper på vårdcentralen och Tensta-akuten remitterar patienter till astma- och KOL-mottagningen, som snabbt tar emot. Det finns ingen prestige, utan alla samarbetar och hjälps åt. Vi ställer exempelvis alltid frågor om FORTSÄTTNING Många som bor här börjar röka redan när de är 11 år och det är inte ovanligt med KOL redan i 40-årsåldern. 11

12 SPIROMETRIUNDERSÖKNING Zumra Suljagic instruerar patienten Yagci Talat att blåsa i ett munstycke som är kopplat direkt till datorn och som mäter den luft han blåser ut. Först får Yagci andas in så mycket som möjligt, och sen långsamt andas ut så mycket han kan. Därefter görs en ny mätning när han istället andas ut så kraftigt som möjligt under flera sekunder. För att få korrekta värden upprepas detta minst tre gånger. Sen skickas värdena till någon av distriktsläkarna som tolkar dem. rökning, och har ett extra vakande öga på våra kroniker, säger distriktsläkaren och verksamhetschefen Leena Laitinen. En annan framgångsfaktor är att hålla sig ajour med den snabba utvecklingen inom astma- och KOLvården. Det är viktigt att ta del av de senaste vetenskapliga rönen och jag uppskattar CeFAMs nätverk och fortbildningar, även om vi inte hinner gå på alla aktiviteter, säger Agnieszka Ciechomska. Eget verktyg För att underlätta kunskapsöverförringen mellan varandra används en speciell astma/kol-modul. Det är ett slags checklista som Agnieszka och Zumra fyller i när de träffat patienterna. Det kan vara uppgifter om rökning, andfåddhet, lungfunktion (FEV1), längd, vikt, BMI och syresättning. Den ifyllda checklistan skickas sedan till läkaren som har det medicinska ansvaret. Det är ett ovärderligt verktyg och hjälper oss att inte missa något väsentligt när vi ska tolka värdena, göra en medicinsk bedömning och sätta in rätt behandling. Vi har liknande moduler för diabetes och hypertoni, säger Leena Laitinen som är den som har tagit fram de olika modulerna. Trots de tydliga framstegen finns det enligt personalen på Tensta vårdcentral mer att förbättra. Många unga röker, och vi skulle vilja nå den gruppen tidigt. I framtiden hoppas vi kunna samarbeta mer med ungdomsmottagningarna och skolhälsovården. Men visst kan vi känna oss nöjda med att vi kommit så här långt, avslutar Agnieszka Ciechomska, innan hon återgår till sina patienter. Vill du veta mer? Kontakta: text: daphne macris FAKTA Tensta vårdcentral På Tensta vårdcentral arbetar 8 distriktsläkare 5 ST- och 1 AT-läkare 5 distriktssköterskor 6 sjuksköterskor 6 undersköterskor 3 sekreterare 1 2 receptionister 1 KBT-terapeut Ungefär patienter är listade på vårdcentralen. Nästan 90 procent som bor i upptagningsområdet har invandrarbakgrund, många härstammar från Mellanöstern, Asien och Afrika. Medelinkomsten och utbildningsnivån är lägre och arbetslösheten högre än i många andra delar av länet. Här finns också många multisjuka. 12

13 Ny rapport om vårdtyngd finns att hämta på som handlar om distriktssköterskors och distriktsläkares bedömning av vårdtyngden i basal hemsjukvård. Bli en av oss och utveckla vården lokalt Centrum för allmänmedicin söker fler lokala vårdutvecklare. Som vårdutvecklare ska du bygga upp nätverk och bjuda in till möten för att stödja utveckling och fortbildning i hälsofrämjande arbete. Du kan läsa mer om vad jobbet innebär på sidorna Vi kan göra mycket för barnen och ungdomarna med psykiska besvär höstprogram Allt fler barn och ungdomar visar att de har någon form av psykiska besvär. Många gånger uppmärksammas inte deras problem av oss inom vården, och vi tänker inte heller alltid på barnen då vi träffar deras föräldrar. I höst ordnar CeFAM tre fortbildningsdagar om psykisk ohälsa hos barn och ungdomar för dig som arbetar i primärvården. Program 28/10 TEMA: Barn- och ungdomars psykologiska utveckling, neuropsykiatri. 11/11 TEMA: Misshandel, anmälningsplikt och sekretess. 25/11 TEMA: Psykosomatik, ätstörningar och att samtala med barn och familjer. Plats: Quality hotel Prince Philip i Skärholmen, Oxholmsgränd 2. Du kan anmäla dig till en eller flera av dagarna. Anmälan: klicka på kursanmälan. Utbildningarna är kostnadsfria. Mer detaljerad programinformation hittar du på Har du frågor kan du kontakta eller Vill du veta mer? Kontakta gärna någon av oss: Nordöstra länsdelen Lena Lund, e-post: Sydöstra länsdelen Susanne Söderhielm Blid, e-post: susanne.soderhielm. Sydöstra länsdelen Ann Johansson, e-post: Nordvästra länsdelen Helena Sherman, e-post: 13

14 Brobyggare Vilken kompetens behöver distriktssköterskorna i dag och i framtiden? Och hur ska de skaffa sig den och driva hälsoarbetet framåt? Särskilt för små enheter kan detta vara en svår nöt att knäcka. Nu kan CeFAM ge bättre hjälp till distriktssköterskorna att vässa sin kompetens. Modellen går bland annat ut på att resurser och stöd flyttas ut till arbetsplatserna med lokala vårdutvecklare och nätverk. 14

15 Responsen har varit fantastisk. Vi hoppas det här kan inspirera till, och underlätta omvårdnadsarbetet på hemmaplan och att fortbildningen blir mer verklighetsnära och kopplad till den egna verksamheten, säger distriktssköterskan Susanne Söderhielm-Blid på CeFAM. Det nya arbetssättet utgår ifrån att kliniskt verksamma distriktssköterskor 2 timmar i veckan arbetar som lokala vårdutvecklare. I dag är 30 distriktssköterskor rekryterade. På plats ute i olika geografiska områden bygger de via CeFAM upp nätverk och bjuder in kollegor för att diskutera och arbeta med aktuella omvårdnadsfrågor. De lokala vårdutvecklarna får i sin tur hjälp av fyra centrala vårdutvecklingsledare. De fungerar som en länk mellan distriktssköterskorna ute på fältet och CeFAM. Susanne Söderhielm-Blid är en av dem. Flera gånger per år bjuder hon även in de lokala vårdutvecklarna till större sammankomster. Insatserna har lite olika inriktning beroende på behov och förutsättningar, men störst fokus ligger på hälsofrämjande arbete. På de flestas agendor finns exempelvis hälsosamtal för 75-åringar, riskbruk av alkohol, säker läkemedelsanvändning, fysisk aktivitet på recept, tobaksavvänjning och aktuell evidens. Susanne Söderhielm-Blid ser som sin främsta uppgift att knyta kontakter ut mot vården och tillbaka till CeFAM igen och att hjälpa till att strukturera lokala upplägg och utbildningar. Det är viktigt att alla får känna att de är en del av ett större sammanhang, en helhet. Jag lyssnar till vilka problem och frågeställningar som finns. Om det är något som jag kan ta tag i direkt så gör jag det. Men lika viktigt är att arbeta mer långsiktigt. Det blir många möten och mycket pendlande. Cirka 50 vårdcentraler i den sydöstra länsdelen samt åtta husläkarmottagningar i Norrtälje ingår i hennes ansvarsområde. Visst går mycket tid åt till resor, men vinsterna är så stora och samtidigt är det roligare att arbeta så här, säger Susanne Söderhielm-Blid bestämt. Andra hörnstenar i modellen är vårdutvecklingsledare som är specialiserade på olika områden. Några exempel är hälsosamtal med 75-åringar, astma/allergi/kol, tobak, hemsjukvård, övervikt, demens, sömn, riskbruk av alkohol, dokumentation, Vi hoppas det här kan inspirera till, och underlätta omvårdnadsarbetet på hemmaplan. hjärtsvikt, inkontinens, mäns våld mot kvinnor, smärta, telefonrådgivning, vaccination, läkemedel, diabetes och fysisk aktivitet på recept. De ämnesspecifika vårdutvecklingsledarna har sin bas på CeFAM och erbjuder fortbildningar, konsultationer och olika verktyg. Att följa och medverka aktivt i forskning och utveckling inom respektive område ingår också i uppdraget. Tillsammans ska vi bana väg för goda idéer och lösningar, och göra det möjligt för nya och bättre arbetssätt att föras in i vården som i slutänden ska ge bättre vård och livskvalitet för patienten, säger Susanne Söderhielm-Blid. Vill du veta mer? Kontakta susanne. text: daphne macris PROBLEMLÖSARE Susanne Söderhielm-Blid hjälper lokala vårdutvecklare på fältet med att komma igång med att utveckla nätverksmöten och arrangera fortbildningar. 15

16 En modell som alla distriktssköterskor i länet kan ha glädje av Att stärka sin yrkesroll, lösa problem tillsammans, utbyta erfarenheter och få tillgång till ny kunskap inom omvårdnad. Det var utgångspunkten för distriktssköterskan Åsa Nordmark-Åkerblom på husläkarmottagningen i Margretelund när hon tog jobbet som lokal vårdutvecklingsledare. Det är ett roligt uppdrag och jag stödjer konceptet helhjärtat. Under sina 11 år som distriktssköterska har Åsa Nordmark-Åkerblom haft ett speciellt intresse för kompetensfrågor. Att ta på sig rollen som lokal vårdutvecklingsledare kändes därför naturligt. Det är toppen. Vår yrkesroll stärks och vi har fått ett gemensamt forum för nyheter, erfarenhetsutbyte och omvårdnadsfrågor, säger Åsa Nordmark-Åkerblom. Hon arbetar som distriktssköterska på husläkarmottagningen i Margretelund. Två timmar i veckan växlar hon om till att vara lokal vårdutvecklingsledare för tre vårdcentraler i den nordöstra länsdelen. En gång i månaden om sammankallar hon alla distriktssköterskor i området. Hon bokar också in tider, lokaler och eventuella föreläsare. Inför varje terminsstart skickar Åsa ut mötesdatum för hela terminen. För att så många som möjligt ska kunna komma har vi valt att träffas en timme varje gång, ofta på eftermiddagen mellan klockan 16 och 17, säger Åsa Nordmark Åkerblom. Nätverket startade i februari i år, men liknande arbetssätt är etablerade sedan många år bland Åsa och hennes kollegor. Den största skillnaden är att det nu finns en modell som alla distriktssköterskor i länet kan ha glädje av. Nätverksmötena har både fasta och flexibla punkter. Vi har gått igenom många områden, som fysisk aktivitet på recept, kompressionsbehandling och dokumentation. Vi har också varit pilot för att utföra hälsosamtal för 75-åringar Även samarbete med kommunen och andra vårdgivare står högt på dagordningen. Utöver det lokala nätverket träffas alla vårdutvecklare i nordost ett par gånger per termin, där även representanter från CeFAM deltar och vissa gånger beställarna. Två gånger per år samlas alla nätverk. Dialogen med andra är viktig, både för utbyte av information och kunskap, men också för att kunna vara med och påverka beslut. Åsa uppskattar tillgången till expertkunnandet från CeFAM, med stor valmöjlighet bland föreläsare och ämnen liksom olika verktyg. Verktygen är enkla och användbara. Exempelvis har utbildningen om Mini Mental Test lett till att vi har börjat göra fler tester. Det nya arbetssättet innebär också att många slipper långa resvägar. Det är ett stort plus och gör nog att fler kommer att delta. Att ta sig till CeFAM, där många aktiviteter tidigare hölls, och tillbaka tog mig en halv dag, säger Åsa. Åsa menar att det är viktigt att alla som deltar i nätverket är engagerade och delaktiga och att inte styra mötena för hårt. Alla ska ha möjlighet att påverka innehållet. Det gäller också att ställa sig frågan vad man vill få ut av tiden och vad det har för värde för patienten. För att inte nätverket ska bli en aktivitet vid sidan om, är Åsa noga med att sprida information i sin egen personalgrupp. Det får inte bara bli en liten skara som tar del av det vi gör. Stödet från ledningen i den egna organisationen är av stor vikt för att nätverket ska få legitimitet, och det stödet har jag. Vill du veta mer? Kontakta text: daphne macris 16

17 FRÅN NORR TILL SÖDER... DE LOKALA VÅRDUTVECKLARNA ÄR_ NORDOST Enebybergs vårdcentral Ann-Christin Ahrengart Husläkarmottagningen Vaxholm Gunilla Hellström Thorén Täby Centrum Doktorn Anna-Lena Ruben Torsviks vårdcentral Mia Vesterlund VallentunaDoktorn Birgitta Silver Forsberg Husläkarna i Margretelund Åsa Nordmark-Åkerblom Bergshamra vårdcentral Ingrid Bolin NORDVÄST Gärdets vårdcentral Eva Andersson Engelbrektskliniken Sophia Michelson Akalla vårdcentral Susanne Rahm Husläkarmottagningen Serafen Stefan Emanuelsson Familjeläkargruppen Odenplan Anna Lidblom Blackebergs vårdcentral Virpi Vaara Stenhamra hälsocentral Cecilia Pernelid Åsas tips för att bli en framgångsrik vårdutvecklare och få lyckade nätverksmöten Skapa kontakter, ring, mejla. Det går inte att tro att någon annan ska göra jobbet. Lägg nätverksmötet på en bra tid. Skicka ut en kallelse inför varje terminsstart. Var noga med att skriva och skicka protokoll. Alla måste få vara delaktiga. Ta rollen som ordförande och styr mötet, men skapa delaktighet och var lyhörd. Se till att du vet varför du har tagit på dig uppdraget och vilka vinsterna är. Om du inte har det klart för dig själv kan du heller inte övertyga andra! SYDOST Djurö vårdcentral Caroline Appel Charlotte Falkenberg Boo vårdcentral Lotta Sjöman Handens vårdcentral Astrid Häger Jordbro vårdcentral Elisabeth Bos Ösmo vårdcentral Susanne Gustafsson Carema Gubbängens vårdcentral Sara Eriksson Stureby vårdcentral Muzka Lindqvist Capio cityklinken Ringen Ina El-Sherif Saltsjöbadens vårdcentral Sari Saad Söderdoktorn Irene Wikström SYDVÄST Alby vårdcentral Åsa Lundström Trångsunds vårdcentral Märit Söderberg Gröndals vårdcentral Kerstin Gustafsson Sätra vårdcentral Margaretha Karlsson Salems vårdcentral Annika Wall 17

18 Sund livsstil minskar risken att dö i förtid Om du vill öka dina chanser att leva ett långt liv ska du inte röka, ha en bra kondition och ett BMI under 30. Det menar en forskargrupp vid Centrum för allmänmedicin som har följt dödligheten bland svenska män och kvinnor i åldrarna år. De flesta vet att man mår bättre av att ha goda levnadsvanor. Våra resultat visar också att det har betydelse för att leva ett långt liv, säger Axel Carlsson, en av forskarna bakom studien. De som uppfyllde två av de tre livsstilsfaktorerna halverade sin risk att dö i förtid jämfört med dem som uppfyllde en, eller inga alls. För män som uppfyllde alla tre livsstilsfaktorerna var läget ännu bättre, de hade hela fem gånger minskad risk att dö i förtid. Hos kvinnor var skillnaden mellan två eller tre livsstilsfaktorer däremot inte så stor. Det kan bero på att kvinnor generellt sätt lever längre än män, säger forskaren Per Wändell. Något som förvånade forskarna var att måttlig alkoholkonsumtion inte verkade ha någon skyddande verkan vilket ett flertal tidigare internationella studier visat. Den mest troliga förklaringen till att vi inte fann de resultaten i Sverige är att många svenskar dricker för mycket alkohol per tillfälle för att det ska vara hälsosamt, säger alkoholforskaren Holger Theobald. Forskarna hoppas i slutänden få mer kunskap om frisk- och riskfaktorers påverkan på vår hälsa och dödlighet. text: daphne macris Vill du veta mer? Kontakta Livsstilsforskarna Theobald (längst upp till höger på bilden), Axel Carlsson (mitten) Holger och Per Wändell (nederst). 18

19 Välkommen att fira FaRs dag 10 november I november är du välkommen till en heldag om fysisk aktivitet, övervikt och fetma. Då presenteras det nya handlingsprogrammet om övervikt och fetma Du får också veta mer om de senaste kostråden och dieterna, motivation, beteendeförändring och fysisk aktivitet på recept. Programmet vänder sig till dig som arbetar inom hälso- och sjukvården i Stockholms län. Plats: Landstingssalen Landstingshuset, ingång C Hantverkargatan 45, Stockholm. Kursarrangör: CeFAM tillsammans med Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning. Datum: 10/11. Det är kostnadfritt att delta, men utebliven avbokning debiteras med 500 kr. Anmälan: klicka på kursanmälan. Stor satsning på att bryta ohälsosamma vanor För att förebygga sjukdomar som cancer, hjärtsjukdomar, diabetes och psykisk ohälsa har Socialstyrelsen för första gången lanserat nationella riktlinjer på området. Riktlinjerna ger besked om hur man bäst hjälper patienter att bryta osunda vanor. Läs mer på www. socialstyrelsen.se Kom-igång med Fysisk aktivitet på Recept (FaR) november Det här är utbildningen för dig som vill använda fysisk aktivitet som behandling för dina patienter. Den vänder sig till läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, dietister och andra legitimerade yrkesgrupper. Team prioriteras. Utbildningen varvas med föreläsningar, diskussioner, patientfall och praktiska övningar. Innehåll: Aktuell kunskap om fysisk aktivitet vid prevention och behandling av hjärt/kärlsjukdom, diabetes och andra folksjukdomar. Genomgång av metoden fysisk aktivitet på recept. Praktiska erfarenheter av att använda FYSS och FaR. Beteendeförändring och motivation till fysisk aktivitet. Planera införandet av FaR på din vårdenhet. Datum: 18 19/11. Kostnad: kr. Anmälan: klicka på kursanmälan. 19

20 De är ny kunskap på Varför är det så svårt att följa vårdprogram? Det finns stora skillnader mellan vårdprogram för KOL och den vård som bedrivs. I ett nytt projekt ska forskare från CeFAM och Uppsala universitet försöka få reda på mer om läget i primärvården och vilka faktorer som påverkar följsamheten till det nationella vårdprogrammet för KOL. Vi vill belysa KOL-vården i primärvården eftersom det är där de flesta patienterna finns, och även identifiera vilka hinder och möjligheter som personalen upplever, menar Hanna Sandelowsky, distriktsläkare på Bollmora vårdcentral och forskarstuderande på CeFAM. I första steget riktar forskarna in sig på att intervjua distriktsläkare och verksamhetschefer på ett tiotal vårdcentraler i länet om uppfattningar och erfarenheter kring KOL-vården och fördelar med följsamhet av vårdprogrammet. Rekryteringen av deltagare till studien beräknas komma igång i början av nästa år. Forskarna söker deltagare på vårdcentraler både med och utan speciell astma/kol-mottagning. Vi hoppas på ett stort intresse, säger Hanna Sandelowsky. Resultaten kan ligga till grund för att bättre anpassa lokala vårdprogram inom KOL utifrån primärvårdens förutsättningar och få bra vård och omhändertagande för denna stora patientgrupp. I forskarteamet ingår även: Björn Ställberg, med dr och distriktsläkare vid Uppsala universitet, en av Sveriges mest framstående forskare inom primärvårds-kol och astma. Anna Nager, med dr och distriktsläkare, Centrum för allmänmedicin, Sonja Modin, med dr och distriktsläkare, Centrum för allmänmedicin, Ingvar Krakau, docent och distriktsläkare, Centrum för allmänmedicin. Vill du veta mer? Kontakta Björn Ställberg Hanna Sandelowsky Anna NagerEscuder TIDIGARE FORSKNING VISAR: Bara drygt hälften följer riktlinjerna Den dåliga följsamheten av Socialstyrelsens riktlinjer och kvalitetsmål för KOL-vården bekräftas i ett flertal studier. En av dem är den så kallade PRAXIS-studie där man jämförde hur vården i praktiken förmår leva upp till Socialstyrelsens riktlinjer och kvalitetsmål. I studien ingick 14 sjukhus, 56 vårdcentraler och patienter inom Uppsala-Örebroregionen. Två tredjedelar av vårdcentralerna inom regionen hade astma/kol-mottagningar, men av dessa uppfyllde bara hälften kriterierna för hur en godkänd mottagning ska fungera. En annan studie där över 100 vårdcentraler i landet ingick visar samma resultat. Den visade dessutom att patienter som omhändertogs enligt riktlinjerna mådde bättre och hade färre försämringsperioder, och att patienter med tillgång till astma-kol-sjuksköterska hade färre försämringsperioder än patienter utan. 20

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D, en del av enheten fortbildning & utveckling på CeFAM, erbjuder seminarier och kurser om diabetes. Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta

Läs mer

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man?

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man? Boka vi kommer! Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta och uppdatera dina kunskaper. Akademiskt primärvårdscentrum erbjuder därför seminarier på den plats du själv önskar, helt utan

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man?

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man? Boka vi kommer! Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta och uppdatera dina kunskaper. Akademiskt primärvårdscentrum erbjuder därför seminarier på den plats du själv önskar, helt utan

Läs mer

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man?

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man? Boka vi kommer! Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta och uppdatera dina kunskaper. Akademiskt primärvårdcentrum erbjuder därför seminarier på den plats du själv önskar, helt utan

Läs mer

Bilaga 46 a 2013-03-01 Dnr HSS 2013-0021 Dnr CK 2012-0369 Bodil Aksén 018-611 62 24 Bodil.aksen@lul.se Landstingsstyrelsen Yttrande över motion Ta sjukdomen KOL på allvar Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö

Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö Matens och näringens betydelse för hälsa och välbefinnande för de svårast sjuka patienterna måste vara lika viktig som läkemedel och annan medicinsk behandling.

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Övervikt och fetma 2017

Övervikt och fetma 2017 Övervikt och fetma 2017 kunskap, vård och behandling kunskap utveckling inspiration Risker, genetisk känslighet och resultat av olika behandlingsmetoder vad kan vi lära från aktuell forskning? Uppdatera

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare

Läs mer

Husläkarmottagningen har öppet 8-17 på vardagar. Du bokar en tid genom att ringa till mottagningen eller genom att logga in på 1177.se.

Husläkarmottagningen har öppet 8-17 på vardagar. Du bokar en tid genom att ringa till mottagningen eller genom att logga in på 1177.se. HITTA RÄTT I VÅRDEN Övning 4 NIVÅ 1&2 Foto: Juliana Wiklund Hitta rätt i vården Husläkarmottagning På husläkarmottagningen behandlas både vuxna och barn för sjukdomar och besvär. Husläkarmottagning kallas

Läs mer

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013. Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Torsdag 16 oktober 2014 Florean Pietsch Verksamhetschef Geriatrik Medicin Södertälje Sjukhus AB 2014-10-15 Din nära specialistvård

Läs mer

Sammansättning av teamet

Sammansättning av teamet Teamarbete vid Astma/KOL Sjukvård är en lagsport där patienten är en del av teamet Sammansättning av teamet Det är uppgiften som avgör hur ett team sätts samman. Vilka är målen? Vilka olika kompetenser

Läs mer

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning? Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-09-23 Det här ska jag prata om Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

Levnadsvanor i praktiken

Levnadsvanor i praktiken Levnadsvanor i praktiken Ett neurologiskt perspektiv 25 oktober 2016 Helene Henriksson, leg sjukgymnast Hälsoenheten, Skånes Universitetssjukvård samt Kunskapscentrum för prevention och sjukdomsförebyggande

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård Varför gör vi en utvecklingsplan? Framtiden ger oss både nya möjligheter och nya utmaningar och det kommer att krävas nya strukturer och arbetssätt. För

Läs mer

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utveckling av lärandemiljö Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utmaningar En snabb medicinsk utveckling i kombination med en åldrande befolkning ökar

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Diabetes 2012. Unik konferens för dig som. diabetessjuksköterska! Moderator: Lena Hannerz, diabetessjuksköterska, Danderyds sjukhus.

Diabetes 2012. Unik konferens för dig som. diabetessjuksköterska! Moderator: Lena Hannerz, diabetessjuksköterska, Danderyds sjukhus. Unik konferens för dig som diabetessjuksköterska! Diabetes 2012 Diabetessjuksköterskans roll i vården! Senaste forskningen så kan du implementera nya rön och råd i ditt vardagliga arbete! Fysisk aktivitet

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

Fakta om KOL. www.andasut.nu. Pressinformation 2009. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom

Fakta om KOL. www.andasut.nu. Pressinformation 2009. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Fakta om KOL Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Uppskattningsvis 400 000-700 000 svenskar kan ha KOL, Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom, men alla har inte fått diagnos. Av alla svenskar över 50 år har cirka

Läs mer

Specialist i Internmedicin

Specialist i Internmedicin Specialist i Internmedicin Heltid, tillsvidare, tillträde enligt Överenskommelse. Angereds Närsjukhus, Angered, Göteborg Ett nytt närsjukhus i Angered ska stå klart 2012. Sjukhuset ska vara en central

Läs mer

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Specialistmottagningar för hälsosamma levnadsvanor Maja Schultz Hälsopedagog, Steg 1 KBT-terapeut Hälsomottagningen Järva www.halsomottagning.sll.se Hälsosamma

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Stress & Utmattningssyndrom

Stress & Utmattningssyndrom Stress & Utmattningssyndrom 2014 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Få patienten att arbeta med förhållningssätt och

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne En satsning för att förbättra strukturen och omhändertagandet av patienterna på astma/allergi och KOL mottagningarna inom Primärvården

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Förbättringsområde KOL

Förbättringsområde KOL Förbättringsområde KOL Bakgrund och mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med detta förbättringsområde med koppling till ert uppdrag som vårdcentral och God vård (patientfokuserad, jämlik, i rimlig tid, kunskapsbaserad

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

SNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott

SNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott Kristinehamns kommun Socialnämndens arbetsutskott Protokoll Sammanträdesdatum 2015-11-05 Sida 15(18) SNau 147 Nävaplatser Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackat föl informationen Ärende

Läs mer

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken) KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE GÖTEBORG 2017-03-02 NÄR

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal

Fri från tobak i samband med operation. Information för personal Fri från tobak i samband med operation Information för personal Tobak eller hälsa De som fimpar i tid förlänger livet med ca 10 år. En miljon människor röker dagligen i Sverige. Rökningen dödar cirka 6

Läs mer

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast!

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Unika utbildningsdagar! Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera

Läs mer

Vård vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom och astma

Vård vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom och astma Vård vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom och astma Sammanfattning Många vårdcentraler uppger sig ha team för behandling av astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) men följsamheten till vårdprogram

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2016 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Vårdcentralen. Vadstena. Välkommen till Vårdcentralen Vadstena

Vårdcentralen. Vadstena. Välkommen till Vårdcentralen Vadstena Vårdcentralen Vadstena Välkommen till Vårdcentralen Vadstena Öppettider: Vardagar 08.00-17.00 Rådgivning, receptförnyelse och bokning av läkartid via sjuksköterska Telefontid: Vardagar 08.00-17.00 Samtliga

Läs mer

Överviktiga barn och ungdomar

Överviktiga barn och ungdomar Gruppledarutbildning Nyhet! Överviktiga barn och ungdomar Aktuell forskning om övervikt hos barn Prevention hur fånga upp barn i riskzonen? Behandling och behandlingsansvar inom BVC och skolhälsovården

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Protokoll från styrelsemöte

Protokoll från styrelsemöte Protokoll från styrelsemöte Datum: 160211-160212 Plats: Stockholm Närvarande: Ann-Britt Zakrisson ordförande, Pia Kalm-Stephens mötessekreterare, Margareta Eriksson, Kerstin Sundell-Bergström, Therese

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet Otillräcklig fysisk aktivitet 3,2 miljoner Ca 84 tusen 1 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut, 2011 Nationella folkhälsoenkäten, Gävleborg 2010 Definition

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning

Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Introduktion om nokturi Många vaknar en eller flera gånger varje natt och tvingas gå upp och kissa. Tillståndet kallas nokturi och är en av de vanligaste

Läs mer

Stödgruppens viktigaste funktion är: att stödja och handleda personalen i krissituationer.

Stödgruppens viktigaste funktion är: att stödja och handleda personalen i krissituationer. Handlingsplan för krissituationer När ett barn drabbas av en olycka eller ett dödsfall påverkar det inte bara det enskilda barnet starkt utan också dess omgivning. I sådana situationer ska vi ha en beredskap

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Tobak BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Lite om rökning Varje brinnande cigarett är en liten kemisk fabrik som producerar 7 000 olika ämnen Ett 60 tal kan orsaka cancer Den som röker får själv i sig en fjärdedel

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Läs mer

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården. Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen!

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården. Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen! 1 Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen! 2 Levnadsvanor Levnadsvanor vad är det egentligen? Nya förhållanden och behov - Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar INITIALT ERBJUDANDE OM STÖD UPPREPAT ERBJUDANDE OM STÖD från förälder

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012 Datum 2013-05-23 Ert datum Beteckning FaR rapport 2012 1(5) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012 Bakgrund FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Vårdcentralen Vikbolandet

Vårdcentralen Vikbolandet Vårdcentralen Vikbolandet Välkommen till Vårdcentralen Vikbolandet Öppettider: Vardagar 08.00-17.00 Rådgivning, bokning av tid eller telefontid samt receptförnyelse sker via sjuksköterska. Sjuksköterskor:

Läs mer

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård

Öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård Öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård Inbjudan till konferens i Stockholm den 27-28 januari 2009 TALARE Kommunlex Katarina Lindblad Socialstyrelsen Helena Forssell Kristinehamn kommun

Läs mer

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd

Läs mer

Yttrande över motion 2012:3 av Dag Larsson och Anders Lönnberg (S) om ökad kvalitet och patientmakt i diabetesvården

Yttrande över motion 2012:3 av Dag Larsson och Anders Lönnberg (S) om ökad kvalitet och patientmakt i diabetesvården Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (4) 2012-12-06 p 14 Handläggare: Anna Jakobsson Yttrande över motion 2012:3 av Dag Larsson och Anders Lönnberg (S) om ökad kvalitet och patientmakt

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

Diabetesteamet i primärvården

Diabetesteamet i primärvården Diabetesteamet i primärvården - En webbaserad distansutbildning för läkare och sjuksköterskor Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur? Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Varför, vad, hur? Sara Maripuu, processledare, folkhälsoenheten September 2014 Kroniska sjukdomar - NCD 44 % av befolkningen har en kronisk sjukdom Många av de kroniska

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig

Läs mer

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012 Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post riitta.sorsa@socialstyrelsen.se tel 075-247 34 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

22% Ex.rökare Rökare Aldrig rökt

22% Ex.rökare Rökare Aldrig rökt Hur finner man de oupptäckta patienterna med KOL och hur hantera lindrig/måttlig försämring av KOL på vårdcentral? 2 Sjuksköterskor : astma/kol utbildning (15 p) allergi (15 p) tobaksavvänjning (4.5 p)

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Psykisk ohälsa hos barn och unga en konferens för dig inom elevhälsan Att arbeta förebyggande i skolan praktiska exempel! Hur mår

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Slutrapport av projekt DIABETES

Slutrapport av projekt DIABETES HEMVÅRDS FÖRVALTNINGEN Planerat startdatum: 2008-09-01 Planerat slutdatum: 2010-12-31 Beställare: Marita Everås Uppdragstagare: Irena Ceke, diabetessjuksköterska, Halmstad kommun Slutrapport av projekt

Läs mer

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Aktuella behandlingsråd för infekterade sår Sårsmärta smärtlindringens positiva effekter på sårläkningen! Läkningshämmande faktorer fallbeskrivningar! Preventivt

Läs mer

Diabetesinstitutet AB

Diabetesinstitutet AB Diabetesinstitutet AB Kurser i diabetesvård Information Diabetesinstitutet tillhandahåller utbildningar i form av kurser och seminarier i egen regi och erbjuder även uppdragsutbildningar för genomförande

Läs mer