Slutrapport av projekt DIABETES
|
|
- Rut Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HEMVÅRDS FÖRVALTNINGEN Planerat startdatum: Planerat slutdatum: Beställare: Marita Everås Uppdragstagare: Irena Ceke, diabetessjuksköterska, Halmstad kommun Slutrapport av projekt DIABETES Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte Genomförande Redovisning Reflektioner Förslag på åtgärder Framtida idéer Kontaktpersoner Bilagor (7)
2 1. Bakgrund och syfte Diabetes mellitus är en folksjukdom som drabbar omkring 5 procent av befolkningen i Sverige. Det är en sjukdom som ibland inte upptäcks utan kan finnas odiagnostiserad under lång tid och därför beräknas mörkertalet vara högt. Sjukdomen ökar i hela världen (2010 är siffran 240 miljoner människor). Både typ 1 och typ 2 av diabetes mellitus ökar. Ökningen av typ 2 diabetes tros bero på ändrade levnadsvanor medan orsaken till ökningen av typ 1 är oklar. Inom kommunens verksamhet finns det mer än 200 brukare som har diabetes. Dessa brukare sköts av kommunsköterskor med en bred kompetens och för att kvaliteten i deras diabetesvård ska bli bättre behövs en ökad och fördjupad kunskap om diabetes. Samtidigt har dessa brukare ofta andra följdsjukdomar vilket försvårar egenvården och det är därför mycket viktigt att baspersonalen har goda kunskaper om diabetes; undersköterskor i hemtjänsten, på särskilda boende och i LSS gruppboende. Syftet med projektet är att öka kunskapen hos baspersonalen om diabetiker och deras vård samt att vara tillgänglig för att kunna svara på alla frågor om diabetes. Syftet har också varit att minska antalet stickskador bland baspersonalen, vilket är en stor kostnad för kommunen. Tillgången till en diabetessjuksköterska inom den kommunala vården är av stor betydelse då primärvårdens diabetessjuksköterskor är hårt belastade och tiden räcker inte till för att hinna inte svara på alla de frågor som patienterna har. Det är mycket som händer inom diabetesforskningen och ibland måste personalen och sjuksköterskorna i kommunen kunna få snabba svar för att kunna fatta snabba beslut vilket kräver en hög kompetens inom diabetesområdet. Det kommer också nya rön, nya läkemedel samt ny utrustning o.s.v inom detta område som kräver att personalen håller sig ajour med utvecklingen. Det är viktigt att ha en diabetessjuksköterska inom kommunen som höjer kompetensen på all personal. 2. Genomförande Metod Grunden för diabetesprojektet har varit den högskoleutbildning i Diabetesvård 30 p som jag har gått och avslutade i januari Jag har gjort datainsamling på olika sätt för att skapa ett utbildningsmaterial om diabetes mellitus. Jag har haft god nytta av Internet samt IPULS- och DIPutbildningar som jag har fått gå för att hålla mig ajour med nya rön inom 2 (7)
3 diabetesvården. IPULS- och DIP är utbildningar som anordnas av olika läkemedelsföretag t.ex. Sanofi Aventis, Lilly och Novonordisk. Jag har också haft nätverkskontakter med huvudmän inom andra kommuner för att få idéer och kunskap samt för att säkra vårdkedjan. Jag har utbildat den legitimerade personalen samt baspersonalen i diabetesvård. Jag har också givit råd och stöd till olika personalgrupper i enskilda ärenden. En checklista för att förhindra stickskador är framtagen och används i undervisningen sedan februari Redovisning Resultat Genom utbildningarna inom diabetesvård har det blivit en ökad kunskap hos kommunsköterskorna och baspersonalen. Numera genomförs en grundutbildning för baspersonalen inför insulindelegering samt att redan delegerad personal är vidareutbildad. Kommunens diabeteshandbok är reviderad och finns tillgänglig för alla användare. Handboken finns i pappersformat på alla boende och i hemtjänstens lokaler samt för kommunsköterskorna som en PDF-fil på intranätet under Hälso- och sjukvård i diabetesmappen. Statistiken för stickskador fr.o.m. 1/1-10 t.o.m. 24/9-10 är 27 stycken och av dessa har en person ändå använt skyddsutrustning i form av avbitare och pincett. I riktlinjerna finns numera inte med att den som tar B- glucosprover ska använda pincett. Det saknas dock information om dessa stickskadade personerna har genomgått diabetesutbildningen men mer information angående statistiken för stickskador finns hos kommunhälsan. 4. Reflektioner Det har varit allmänt känt att kommunen behöver spetskompetens inom diabetesvården då sjukdomen ökar bland invånarna samt att nya kunskaper kommer ständigt fram genom forskning. I och med detta ökar även kraven på en ökad kompetens hos personalen för att kunna ge en god och säker vård. Det har varit mycket lärorikt att utbilda andra då jag samtidigt själv har fått hålla mina egna kunskaper uppdaterade. Ur en specialistsjuksköterskas synvinkel är det mycket viktigt med god kompetens inom det kommunala sjukvården angående diabetes mellitus. 3 (7)
4 Ibland har det varit svårt att uppnå de mål och förväntningar som många av cheferna har på sina anställda vid ett underkännande av diabetesprovet. För den som undervisar kan det också vara frustrerande då det emellanåt finns personal som har det svårare att ta emot information. Det vore dumt av mig att kräva att personalen ska kunna allt om diabetes mellitus efter två timmars utbildning, speciellt om de saknar utbildning till undersköterska eller om deras utbildning är för gammal. Jag hoppas på ett fortsatt gott samarbete med sjuksköterskor, chefer och baspersonal samt att personalen som utbildas har en bra grundutbildning för att kunna ta till sig informationen som ges via utbildningen. 5. Förslag på åtgärder Arbetsgivaren måste i god tid planera hur personalen ska utbildas. Det är arbetsgivarens skyldighet att se till att det finns delegeringsbar personal eller personal med utbildning. Arbetsgivaren måste ta hänsyn till att det alltid kommer att finnas personer som har svårt att ta till sig innehållet i utbildningen och som kommer att känna sig osäkra oavsett hur bra utbildningen är eller inte. Det kommer också att finnas personal som kommer att behöva mer utbildning än de två timmar som ges i ett första skede. Även vid ett icke godkänt resultat på diabetesprovet ska de underkända personerna åter ges chans för en ny genomgång, men det får inte dröja för länge mellan tillfällena. 6. Framtida idéer Min åsikt är att personalen i fortsättningen ska försöka arbeta mera med genombrottsmetoden samt att de ska ha möjlighet att själva fråga och planera för enskild brukare. Genombrottsmetoden är ett bra verktyg för kontinuerligat förbättringsarbete då det genom denna metod skapas ett tydligt syfte och mätbara mål. Den är också patientfokuserad och individanpassad. Alla diabetiker i kommunen ska ha en vårdplan i sin Hemdoc så att det blir lättare att se vilka problem och behov den enskilde brukaren har. Hemdoc ska innehålla förslag på åtgärder i olika situationer t.ex. vid högt och lågt B-glucos (blodglukos). 4 (7)
5 7. Kontaktpersoner Pia Holmström, Ulla Svedinger-Södergren, Maria Claes. 8. Bilagor Bilaga 1: Projektuppdrag-Diabetes (7)
6 Bilaga 1 Projektuppdrag Diabetes Projektets namn: Projektets beställare: Datum: Projektansvarig Projektanställd: Bakgrund: Diabetes, genombrottsmetoden Ledningsgruppen, via Marita Everås och Maria Claes Pia Holmström Irena Ceke Inom kommunens verksamhet finns>200 brukare som har diabetes. Vården för dessa utförs av kommunsköterskan. För att öka kunskapen och kvalitén av diabetesvården finns behov av fördjupad kunskap inom området. Under 2009 har en projektanställd diabetessköterska kartlagt antal brukare och behovet av utbildning. Se Projektresultat från Syfte: Projektorganisation: Att patientsäkra diabetesvården för de brukare inom kommunal hälso- och sjukvård samt vårdkedjan Styrgruppen är projektbeställare och projektansvarig Projektanställning 25 % diabetessköterska Irena Ceke Projektmetod: Nätverkskontakter med annan huvudman samt kommuner för att få idéer, kunskap och säkra vårdkedjan. Utbilda leg. personal och baspersonal (hemtjänst, särskilt boende och LSS gruppboende) Råd och stöd till i enskilda ärenden Checklista för att förhindra stickskador och implementering Dokumentation projektredovisning Tidplan: t.o.m Resultat: Ökad kompetens. Dokumentation i enskilda ärenden 6 (7)
7 Budget: Mindre antal avvikelser angående insulingivning, B- glukosprovtagning samt stickskador 0,25 åarb projektanställd diabetessköterska. Se fördelning, budget för stimulansmedel 2010 Objekt: Godkänt av: Ledningsgrupp (7)
8 Bilaga 2 Projekt-delredovisning Jan-Juli 2010 PROJEKT: DIABETES Datum: Uppdrag: Syfte: Mål: Vad har genomförts: Öka kunskap om diabetesvård till sjuksköterskor och baspersonal samt öka kvalitet på diabetesvården. Att med fördjupad kunskap inom diabetesområdet förmedla en kvalitativt god diabetesvård till brukare inom kommunal hälso-och sjukvård. Kompetenshöja all baspersonal samt sjuksköterskor som har kontakt med diabetessjuka för att öka tryggheten. Checklista för stickskador framtagen, används redan i undervisningen sedan februari 2010 Reviderat diabeteshandbok som är tillgänglig som PDF fil. Rådgivning samt undervisning till sjuksköterskor och baspersonal Förskrivning av diabeteshjälpmedel direkt till brukarna Nätverksträffar med diabetessjuksköterskor från primärvården och landstinget för att säkra vårdkedjan Vad är kvar: Resultat: Ekonomi: Fortlöpande utbildning till all personal då nya rön kommer alltid och därför finns ett ständigt behov av utbildning. Minska på stickskador. Statistiken för stickskador f.o.m t.o.m är 27 st. Av dessa har 1 st. använt skyddsutrustning i form av avbitare och pincett (pincett är ej rekommenderat enl. nya riktlinjer). Ca hälften har haft skyddshandskar (rekommenderat i nya riktlinjer). Saknas info om dessa stickskadade har genomgått utb. Ökad kunskap till sjuksköterskor och baspersonal. Nya rön kommer alltid och därför finns ett ständigt behov av utbildning. Projektet finansieras med statliga stimulansmedel kr/år För närvarande kr kvar för detta året. Övrigt: Fortlöpande utbildning av baspersonal och sjuksköterskor eftersom diabetes är ett ständigt växande sjukdom i samhället. Önskvärt vore att all baspersonal känner till grunderna om diabetes. 8 (7)
Generella rutiner gällande diabetes och delegering vid diabetesvård inom Katrineholms kommun
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (6) Generella rutiner gällande diabetes och delegering vid diabetesvård inom Katrineholms kommun Baskunskaper All personal som arbetar inom kommunens äldre- och handikappomsorg
Läs merDiabetesinstitutet AB
Diabetesinstitutet AB Kurser i diabetesvård Information Diabetesinstitutet tillhandahåller utbildningar i form av kurser och seminarier i egen regi och erbjuder även uppdragsutbildningar för genomförande
Läs merRutin vid delegering av medicinska arbetsuppgifter
Rutin vid delegering av medicinska arbetsuppgifter Denna delegeringsrutin används när någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen och som är formellt kompetent för en medicinsk arbetsuppgift överlåter
Läs merStimulansmedel inom demensområdet
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stefan Ivarsson Projektledare Rapport Stimulansmedel 1 (6) Stimulansmedel inom demensområdet Katrineholms kommun 2 (6) Sammanfattning Demens är en av de vanligaste folksjukdomarna
Läs merPersonnummer x. Vilka åtgärder ska vidtas och vem ska kontaktas, om patientens situation förändras?.ansvarig läkare ska kontaktas.
Bilaga Exempel: 1. Utvecklingsstörd pojke 10 år har behov av hjälp med läkemedel och matning i knapp 6 ggr. dagligen. Ansvarig läkare på barnkliniken bedömer att insatserna är egenvård i hemmet, skolan
Läs merDnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting
2008-09-01 Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting Inbjudan till kommuner och landsting att ansöka om bidrag för att förstärka kompetensen bland personal som i sitt arbete kommer i kontakt
Läs merKunskapsbildning Möte med Programberedningen och Hälso- och sjukvårdsberedningarna Luleå 12 mars 2009
Kunskapsbildning Möte med Programberedningen och Hälso- och sjukvårdsberedningarna Luleå 12 mars 2009 2009-03-26 LÄNSGRUPPERNA VÅREN 2009 BILD 1 Kvalitet i vården Varför får patienter med samma symptom
Läs merRedovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010
HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Projekt: Beställare: Projektansvarig Uppdragstagare: Kost & Nutrition Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen Stina Grönevall, leg.dietist,
Läs merLäkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella
Läs mer86 Framtidens diabetesvård i Sörmland. Landstingsfullmäktiges beslut. 1 Landstingsstyrelsens förslag bifalles.
PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-25 11-26 LKD 03603 86 Framtidens diabetesvård i Sörmland Landstingsstyrelsens förslag enligt beslut 2003-11-03 121 (se bilagda handlingar) behandlas. Yrkande Ingrid Nyhlén
Läs mer1. Syfte 2. Omfattning 3. Ansvar 4. Tillvägagångssätt 1) Bedömning
1. Syfte Nedanstående rutin ska säkerställa att bedömning, planering, uppföljning och omprövning av egenvård, som utförs av annan än den enskilde själv, sker på ett säkert sätt. Målsättningen är att upprätthålla
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-10-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merHälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion
Läs merHälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet
2014-10-27 Handläggare Daniel Nilsson Kansli- och utvecklingsavdelningen 14VOS/0055 Vård- och omsorgsstyrelsen Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet Förslag till beslut
Läs merRapport Demensnätverk
HEMVÅRDS FÖRVALTNINGEN Planerat startdatum: 2003 Planerat slutdatum: Beställare: Anneli Bjärnhag, enhetschef, förebyggande verksamhet Uppdragstagare: Eva Persson, demensundersköterska, demensteamet Rapport
Läs merKarlsborgs ~ kommun J
Karlsborgs ~ kommun J Rutin för delegering av medicinska arbetsuppgifter Dokumenttyp: Reviderad rutin Diarienummer: 2017-62 Beslutande: Socialchefen Gäller fr.o.m.: 2017-05-02 Reviderad: 2013-11-28, 2014-05-20,2016-01-18,
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merDeltagare Borlänge: 76 personer. Deltagare Mora: 51 personer. Deltagare från kommuner, landstinget och privata aktörer.
Deltagare Borlänge: 76 personer Deltagare Mora: 51 personer Deltagare från kommuner, landstinget och privata aktörer. 2 sista föreläsningarna toppen, tänkvärt. OTA önskar diskussion ang. fotinlägg som
Läs merKommunal hemsjukvård vid diabetes - blodsockermätning
Kommunal hemsjukvård vid diabetes - blodsockermätning marianne.lundberg@skane.se Diabetessjuksköterska, Endokrin, Sus, Malmö Diabetessamordnare, Region Skåne Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård,
Läs merDagverksamhet och Daglig verksamhet
Dagverksamhet och Daglig verksamhet Kommunalt hälso- och sjukvårdsansvar på biståndsbedömd dagverksamhet och daglig verksamhet Rutinen gäller för äldreomsorgen, funktionshinderverksamheten och social psykiatrin
Läs merUtvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober
Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas
Läs merIdag är den genomsnittliga tidsåtgång för förskrivning av förbrukningsartiklar per diabetessjuksköterska minuter per dag, 5 dagar i veckan för
o o o Idag är den genomsnittliga tidsåtgång för förskrivning av förbrukningsartiklar per diabetessjuksköterska 20-40 minuter per dag, 5 dagar i veckan för 400 patienter Vårt värdeerbjudande - Datadriven
Läs merProjektspecifikation
Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd
Läs merGötenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt
Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Projekt inom ramen för Stimulansmedel Rådet för Trygghet och Folkhälsa Projektnamn och datum Kontaktperson: Telefon: Projektstöd
Läs merProcent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat
Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 1 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 24,9 % 16,2
Läs merSamverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Vård och omsorg Lidköpings kommun
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Vård och omsorg Lidköpings kommun Arbetsgrupp start juni 2017 Uppdrag för att se vad kan den nya lagen innebära för kommunen Finns kritiska punkter
Läs merDirektiv för utredning av och förberedelse för införande av vårdval i Landstinget i Jönköpings län
1(5) Landstingets kansli Hälso- och sjukvårdsavdelning Mats Bojestig Landstingsstyrelsen Direktiv för utredning av och förberedelse för införande av vårdval i Landstinget i Jönköpings län Bakgrund Planeringsdelegationen
Läs merProjekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012
Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Anna Schölin Projektledare Lena Jadefeldt Slattery Projektledare Projekt Läkemedelsgenomgångar
Läs merPå gång inom äldreområdet!
På gång inom äldreområdet! 2016-02-04 Linda Macke Nationellt Ökad bemanning ÄO Kunskapssatsning ÄO/FH Överenskommelse: Psykisk hälsa Betänkande: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård Utredning:
Läs merRiktlinje för bedömning av Egenvård
RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinje för bedömning av Egenvård Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2017-11-01 Gemensam med Regionen: Nej Gäller
Läs merProcent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat
Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 3 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 3 24,9 %
Läs merLänsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Arbets- och fysioterapeuter i kommun o
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Arbets- och fysioterapeuter i kommun o slutenvård Smida vårdkedjan för de mest sköra äldre Arbetsterapeuter,
Läs merAnsvarig Upprättad av Berörda verksamheter Fastställd datum Dokumentnamn Diarienummer Rutin för delegering Syfte Regelverk Beskrivning
Ansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokumentnamn Delegering Upprättad av Medicinskt ansvarig sjuksköterska Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter Hälsa och Omsorg Handbok för hälso-
Läs merIVO:s tillsyn över personal inom hälso- och sjukvård. Innehållsanalys av avslutade ärenden 2017
IVO:s tillsyn över personal inom hälso- och sjukvård Innehållsanalys av avslutade ärenden 2017 När IVO får kännedom om en person som kan misstänkas utgöra en fara för patientsäkerheten öppnar IVO ett tillsynsärende.
Läs merehälsa invånarperspektivet
Ehälsa och stategisk IT ehälsa invånarperspektivet Ewa Printz ehälsa är. de digitala tjänster som ökar tillgängligheten till vården oavsett tid och plats, förbättrar samordningen av vårdinformationen,
Läs merÖvergripande jämförelse
Övergripande jämförelse 10 9 8 7 6 5 3 Trivsel Ledarskap Tid för planering Arbetsplats Verksamhetsmål Utveckling Inflytande Uppskattning Engagemang Energi Information Melleruds Kommun höst 2009 Samtliga
Läs merEgenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering.
Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Kan en patient har ett egenvårdsbeslut för en insats i en specificerad
Läs merFrågor och svar Kommun- och enhetsundersökningen äldre, 2014
2014-03-18 Dnr 45518/2013 1(11) Frågor och svar Kommun- och enhetsundersökningen äldre, 2014 Här finner du en samling vanliga frågor som kan uppstå när du besvarar enkäten. Kontakta oss gärna om denna
Läs merDagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård
Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Dalarnas län är uppbyggt kring länets primärvård och 26 vårdcentraler, öppenvårdsmottagningar, sjukhusen i Säter, Ludvika
Läs merRutiner för f r samverkan
Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas
Läs merVersion Datum Utfärdat av Godkänt Ulrika Ström, Eva Franzen Förvaltningsledningen. Ulrika Ström, Ingrid Olausson, David Lidin
Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2010-05-05 Ulrika Ström, Eva Franzen Förvaltningsledningen 4 2014-06-24 Ulrika Ström, Ingrid Olausson, David Lidin Förvaltningsledningen 5 2015-01-05 Ingrid Olausson,
Läs merRUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE
Utfärdad av: Antagen av: Giltig från: Reviderad: Kvalitetsutvecklare och MAS Socialnämnden 2018-SN-83 181001 Socialförvaltningen RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE När något
Läs merSpecialistsjuksköterska med fördjupad kunskap och helhetssyn
Specialistsjuksköterska med fördjupad kunskap och helhetssyn Eva Norman och Jenny Österman Stiftelsen Äldrecentrum Målet med Stockholms stads satsning Höja kompetensen inom kommunal hälso- och sjukvård
Läs merProjektspecifikation
Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2010-04-19 Projektspecifikation Projekt: Kost/Nutrition 2262 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 100407 Godkänd av: Karin
Läs merledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13
Läs merÄldreomsorgskontoret Utbildning av omsorgspersonal
Äldreomsorgskontoret Utbildning av omsorgspersonal -i ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt PROJEKTPLAN Utbildning av omsorgspersonal i ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt
Läs merEllinor Englund. Avdelningen för juridik
Cirkulärnr: 09:71 Diarienr: 09/5292 Handläggare: Avdelning: Ellinor Englund Datum: 2009-11-18 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Avdelningen för juridik Kommundirektör Landstings-/regiondirektör Äldreomsorg Handikappomsorg
Läs merPIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet
PIF - Telefontillgänglighet Nacka öppenvårdsmottagning Ett arbete gjort av: Jonny Larsson, Marie Haking, Helena Ruokonen-Johansson, Lena Thörner, Karin Wohlmer Tel: 08-718 66 00 Telefontillgänglighet på
Läs merOmvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård
2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat
Läs merRutin delegering, Falkenbergs kommun
Rutin delegering, Falkenbergs kommun HSL-pärm, avsnitt Delegering av Hälso- och sjukvård FALKENBERGS KOMMUN Innehåll RUTIN VID DELEGERING AV MEDICINSKA ARBETSUPPGIFTER... 2 ARBETSUPPGIFTER... 2 TIDSBEGRÄNSNING...
Läs merHalvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande
Läs merKVALITETSREDOVISNING
KVALITETSREDOVISNING Budgetenhet Äldreomsorg 2012 ENHET/ BUDGETENHET Äldreomsorg TIDSPERIOD 2012 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET GRUNDFAKTA OM ENHETEN Äldreomsorg/hälso- och sjukvård omfattar gemensam verksamhet,
Läs merÅrsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft
Datum: [Skriv här] Årsberättelse 2018 Programråd Diabetes Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Jarl Hellman, ordförande Violeta Armijo Del Valle, diabetessamordnare Elisabeth
Läs merMISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten
Läs merImplementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring
Implementering av SOSFS 2014:10 Förebyggande av och behandling vid undernäring Maria Biörklund Helgesson Utredare Leg dietist, fil dr 2015-05-06 Det handlar om en massa olyckliga omständigheter. 2015-05-06
Läs merDelegering av Läkemedel
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Process/aktivitet: God Läkemedelsbehandling/hantering Processägare: MAS och EPA-chef Annica Hellkvist Version: 1 Giltig fr.o.m. 2017-06-01 Processledare/ansvarig för revidering:
Läs merVårdval Halland. sätter hallänningen i centrum EKM
Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Vårdval Halland en framtidslösning Befolkningsmodell Nya närsjukvården är ett naturligt förstahandsval med undantag av akuta tillstånd som kräver sjukhusvård.
Läs merDemensprocessen i Hallands län
20 1(5) Projektplan: Demensprocessen i Hallands län ett samverksansprojekt mellan landstinget och kommunerna i Halland Projektidé Att skapa en jämlik vård i hela länet för personer med demenssjukdom och
Läs merAtt arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman
Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna
Läs merLinneas munhälsa. Anneli Schippert Leg. Tandhygienist, Folktandvården Tingsryd Ulrika Tegsved Leg. Tandhygienist, Folktandvården Alvesta
Linneas munhälsa Anneli Schippert Leg. Tandhygienist, Folktandvården Tingsryd Ulrika Tegsved Leg. Tandhygienist, Folktandvården Alvesta Förbättringsarbete Linnea 5 1. Bakgrund Den 1 januari 1999 infördes
Läs merHälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling
Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning
Läs merHälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Varför, vad, hur? Sara Maripuu, processledare, folkhälsoenheten September 2014 Kroniska sjukdomar - NCD 44 % av befolkningen har en kronisk sjukdom Många av de kroniska
Läs merProjektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser
1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar
Läs merGränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde
Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare
Läs merRiktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig
Läs merLeva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp:
Leva Livet Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013 Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Målgruppen kännetecknas av att ungdomarna är aktuella på minst en samverkansmyndighet.
Läs merDiabetesvården i Norrbotten
Diabetesvården i Norrbotten Länsgrupp Diabetesvård - eller om - Ett processarbete inom diabetesvården 2009-02-24 Länsgrupp diabetesvård 2009 BILD 1 2009-02-24 Länsgrupp diabetesvård 2009 BILD 2 Kartläggning
Läs merKontaktsjuksköterska beslutsunderlag
2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande
Läs merRapport Genombrottsmetoden 2010
HEMVÅRDS FÖRVALTNINGEN Planerat startdatum: 2004 Planerat slutdatum: Beställare: Anneli Bjärnhag, enhetschef, förebyggande verksamhet Uppdragstagare: Eva Persson, demensundersköterska, demensteamet Rapport
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merSLUTRAPPORT Samverkansprojekt äldre med stimulansmedel Rehabenheten och distriktsvården, Tranås Vårdcentrum Hemtjänsten, Tranås Kommun
1 SLUTRAPPORT Samverkansprojekt äldre med stimulansmedel 2008-2009 Rehabenheten och distriktsvården, Tranås Vårdcentrum Hemtjänsten, Tranås Kommun Bakgrund Landstinget och kommunen upplever att samverkan
Läs merMin roll som specialistsjuksköterska inom äldreomsorgen
Min roll som specialistsjuksköterska inom äldreomsorgen Pia Jernberg, leg. Specialistsjuksköterska vård av äldre, Bräcke diakoni Utbildningsanställning vård av äldre läste jag på Sophiahemmets högskola
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR
Läs merRutin delegering av läkemedel
Ansvarig för rutin Avdelningschef Vård- och äldreomsorg Upprättad (av vem och datum) Victoria Azad, enhetschef, Beslutad (av vem och datum) Socialförvaltningens ledningsgrupp, Reviderad (av vem och datum)
Läs merInformation. Förskolor och Grundskolor i fristående regi, Kungsbacka kommun
Information Förskolor och Grundskolor i fristående regi, Kungsbacka kommun Jämförelsetjänst Brukarundersökning 2014 Jämförelsetjänst Bakgrund Bakgrund Ett av kommunfullmäktiges prioriterade mål om ökat
Läs merMätning av patientsäkerhetskulturen. Målgrupp: alla medarbetare inom HSF, PSF, tandvård, primärvård och hälsoval. Antal enkäter: ca 5100 skickades ut
Landstinget i Kalmar län Patientsäkerhetskulturmätning 2011 Lena Hagman, projektledare 1 Syfte Kartlägga styrkor och svagheter och tydliggöra förbättringsområden Öka insikten om patientsäkerhetsområdet
Läs merUppsala ser lönsamhet i att förebygga
Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Hälsofrämjande insatser, hälsa och hälsoekonomi - framsteg och utmaningar Varför ska sjukvården arbeta hälsoinriktat? HSL Möten och trovärdighet Stora folksjukdomar
Läs merPROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun
PROJEKTPLAN Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun Titel: PROJEKTPLAN kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundsvalls kommun Projekt: Stimulansmedel Idnr:
Läs merÖvertagandet av HSL i LSS-verksamheter
Övertagandet av HSL i LSS-verksamheter Från 1:a oktober 2015 Villa verksamheter gäller det? Från den 1 oktober 2015 övertar kommunerna i Stockholms län hälso- och sjukvårdsansvaret (sjukvårdsinsatser i
Läs merKURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2010 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET
KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET De 349 föreningarna som tackade ja i mobiliseringsfasen har inbjudits att delta vid projektets andra utbildningsdag.
Läs mer2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?
Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss.man märker av en mer säkare och tryggare arbetsgrupp. se ovan. bredare kunskap Inte så mycket egentligen. Alla har relevant utbildning.
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merHEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10
2011-02-10 Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter Bakgrund I enlighet med SOSFS 2005:12 (Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
Läs merTre verktyg för omvärldsbevakning ARBETSMATERIAL MED INSTRUKTIONER
Tre verktyg för omvärldsbevakning ARBETSMATERIAL MED INSTRUKTIONER Tre verktyg för omvärldsbevakning För materialet svarar: Märit Melbi, Avdelningen för ekonomi och styrning Måns Norberg, Avdelningen
Läs merHälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum
Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 2 Hälsa Sjukvård Tandvård Halland Alingsås Kungsbacka Göteborg Borås Jönköping Varberg Falkenberg Hyltebruk Halmstad Laholm Värnamo Ljungby Växjö Ängelholm
Läs merYrkesintroduktion för baspersonal inom äldreomsorgen
Yrkesintroduktion för baspersonal inom äldreomsorgen Guide till webbaserat stöd YRKESINTRODUKTION FÖR BASPERSONAL INOM ÄLDREOMSORGEN 1 Guide till webbaserat stöd Yrkesintroduktion för baspersonal inom
Läs merInvånarpanelen: Hälsa och livsstil
Invånarpanelen: Hälsa och livsstil Sammanställning gjord av: Lisa Kronsell Utveckling- och folkhälsoenheten 2 (10) Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Enkätfrågor och underlag... 3 1.2 Undersökningstid... 3
Läs merHälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012
Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post riitta.sorsa@socialstyrelsen.se tel 075-247 34 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens
Läs merRutiner för informationsöverföring mellan hemtjänstpersonal
Bilaga 11 Rutiner för informationsöverföring mellan hemtjänstpersonal Bakgrund MAS har under hösten 2009 reviderat dokumentet Riktlinjer för Hemdok (se MAShandbok, www.halmstad.se). Det har tillkommit
Läs merSOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merSD:s Budget Landstinget Dalarna
SD:s Budget 2018-2020 Landstinget Dalarna Det är SD:s målsättning att den svenska hälso- sjukvården skall hålla en god kvalitet. Vi anser att man har rätt till den bästa vården från den dagen man föds
Läs merUppdragsbeskrivning för Demensteamet
Dokumentnamn: Uppdragsbeskrivning för Demensteamet Skapad av: Bodil Evertsson, MAR, Christina Taraldsson, handläggare Beslutad av: Robert Brandt, biträdande förvaltningschef Gäller från: 1 januari 2013
Läs merBlekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård
Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och
Läs merÖverenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 Dnr: RFUL 2013/59
Övergripande aktivitet Organisation för styrning och ledning Insats (vad)? Hur? När? Ansvar (vem)? Kostnad ehälsofrågorna ska förankras i strukturerna för styrning, ledning och samverkan som finns i länet;
Läs merBESKRIVNING AV EGENVÅRD
RIKTLINJE Dokumentnamn Beskrivning av egenvård Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 151116 RUTIN Gemensam med Regionen: Nej Gäller
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg
Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin
Läs merGenomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009
Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna
Läs merStöd till bättre resursutnyttjande en professionsmiljard
Stöd till bättre resursutnyttjande en professionsmiljard Delredovisning möjliggörande för sjuksköterskor att genomgå specialistutbildning. Deluppdrag till Socialstyrelsen Redovisa arbetet med att möjliggöra
Läs merBilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd
Dokumenttyp Rutin Avvikelsehantering Dokumentansvarig Mats Olsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Bilaga 4 Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Giltig
Läs mer