Medfinansiering en drivkraft! Jämställdhet ökar trivseln på jobbet. Så ser ungdomar på arbetslivet. Satsning på ledarskap gör organisationer bättre

Transkript

1 ETT MAGASIN OM HÄLSAN I ARBETSLIVET Jämställdhet ökar trivseln på jobbet Satsning på ledarskap gör organisationer bättre Så ser ungdomar på arbetslivet Småföretag nätverkar för arbetsmiljö Medfinansiering en drivkraft! Nu blir aktivt arbetsmiljöarbete lönsamt för arbetsgivarna

2 Låt oss inspireras!... 3 Många vinnare i ny reform... 4 Skyddsombud med gehör hos chefen... 7 Småföretagare nätverkar för arbetsmiljön... 9 Utvecklingsarbete som bärgar sig Botkyrka satsar på gott ledarskap Feed back gör chefen bättre Forum Hälsa i Staten inne i sin slutfas Jämställt på jobbet ökar trivsel och lönsamhet Frisk av kultur Träföretag systematiserar arbetsmiljön Unga väljer både frihet och trygghet Elever skapar bättre skolmiljö Medborgarna i fokus för nya Försäkringskassan Vem gör vad för ökad hälsa i arbetslivet? Det finns alltid de som tycker att det var bättre förr men de allra flesta säger tvärtom att de tycker att det är bra att få in kvinnor, att det blivit bättre stämning. En god dialog och en väl fungerande arbetsorganisation är A och O för att skapa en bra arbetsmiljö! Arbete & Hälsa ges ut av Näringsdepartementet, Stockholm Artikelnummer: N: Ansvarig utgivare Anette Malmberg, Sekretariatet för information Redaktör Lotta Serning Grafisk produktion Navigare Kommunikation AB Tryck och repro Åtta45, Stockholm Omslagsfoto Pressens bild För mer information: Producerad i december Arbete & Hälsa

3 Låt oss inspireras! 24 Även om själva arbetet inte är orsaken till att en medarbetare mår dåligt eller blir sjuk, så står alltid arbetsplatsen i fokus, eftersom den sjukskrivne ska återvända dit. Många arbetsgivare gör också insatser för att bättre ta vara på sina anställda och förbättra arbetsmiljön. När jag besöker arbetsplatser, träffar jag ofta arbetsgivare som tillsammans med anställda, fackliga företrädare och skyddsombud, gärna berättar om hur de med ibland enkla medel har lyckats förbättra arbetsorganisationen, minskat sjukskrivningarna och gjort arbetsmiljöarbete lönsamt. En mycket viktig del av processerna på dessa arbetsplatser handlar om ledarskap. Om chefer som ges möjlighet att utöva sitt ledarskap med uppgift att framför allt synliggöra och bekräfta sin personal. På sidan 12 kan du läsa mer om Botkyrka kommuns satsning. Låt dig också inspireras av Träspecialisten Möbel AB på sidan 20, ett gammalt familjeföretag i Smålandsstenar som sadlat om från traditionell möbeltillverkning till trendig design. Genom att jobba med systematiskt arbetsmiljöarbete, har de sänkt sjuktalen och ökat produktionskapaciteten. Det fi nns fl er exempel på metoder som visat sig fungera väl ute på arbetsplatserna, och fångar vi upp dem har vi goda förutsättningar att förbättra hälsan i arbetslivet. Främst handlar det Främst handlar det om att ta vara på bra idéer... men också att öppna oss inför nya arbetssätt och lite annorlunda lösningar. om att ta vara på bra idéer kring förebyggande arbete och rehabilitering, men också att öppna oss inför nya arbetssätt och lite annorlunda lösningar. Det är glädjande att regeringens strategiska arbete på området nu börjar ge resultat. Statistiken över sjukskrivningarna visar att den uppåtgående trenden nu är bruten. Särskilt glad är jag över att de långa sjukfallen nu blir allt färre. Den ökade hälsan innebär stora mänskliga vinster, men även ökat ekonomiskt utrymme för satsningar på välfärden framöver. Och jag är övertygad om att sjukfrånvaron framför allt kan fortsätta att förhindras och förkortas med åtgärder på varje arbetsplats, för möjligheterna finns redan ute i arbetslivet. Vi måste dock komma ihåg att vissa sjukskrivna inte kan återgå till sina tidigare arbetsuppgifter, men att de har arbetsförmåga i något annat yrke. Jag vill därför skapa ett bättre stöd för sjukskrivna så att de tryggt och enkelt kan pröva arbetsförmågan i annat arbete, kanske hos en annan arbetsgivare. För de många långtidssjukskrivna är det särskilt svårt att återvända till arbete. Riktade stödåtgärder för denna grupp är därför en annan viktig uppgift framöver. Hans Karlsson, Arbetslivsminister Bild: Frida Hedberg Arbete & Hälsa 3

4 Många vinnare i ny reform Arbetsgivarna har mycket att vinna på en medfi nansiering av sjukpenningen. Det fi nns en stor ekonomisk drivkraft i reformen. Med relativt enkla åtgärder kan en arbetsplats minska sjukfrånvaron med hälften på ett par år, säger arbetslivsminister Hans Karlsson. 6 snabba svar Vi bad några personer ge sitt svar på frågan: Hur tror du att effekterna av propositionen om de ekonomiska drivkrafterna kommer att påverka arbetsmiljöarbetet? Risken att den enskilde arbetstagaren känner skuld när han blir sjuk kan öka och det är inte bra. Jag hoppas att man börjar prata mer arbetsmiljö och hjälper varandra att återgå i jobb så fort som möjligt åtminstone på deltid. Ann-Catrin Ivansen, skyddsombud Bergeforsen Förslaget skärper intresset för förebyggande åtgärder, friskvård och tidig rehabilitering. Men risken finns att merkostnader för sjukskrivningarna möts genom nedskärningar av resurser och att arbetsbelastningens betydelse för hälsan i arbetslivet förbises speciellt i vårdsektorn. Hans Göransson, skyddsombud Bettna 4 Arbete & Hälsa

5 Genom att arbetsgivaren tar reda på hur många som är sjukskrivna, vad de heter, hur de mår och vad arbetsgivaren kan hjälpa dem med för att de ska komma tillbaka, så sjunker antalet sjukdagar. Arbetslivsminister Hans Karlsson an ser att en tjugoprocentig minskning på ett år är en rimlig bedömning. Arbetsgivarna har mycket att vinna bara genom att skaffa sig en bild över hur sjukfrånvaron ser ut, säger han. I dagens sjukpenningsystem saknas drivkrafter för att så ska ske. Den sjukskrivne försvinner ganska snart ur arbetsgivarens administration eftersom sjukpenningen betalas ut av Försäkringskassan. Den nya reformen innebär att arbetsgivaren är med och betalar 15 procent av sjukpenningen. Medfi nansieringen upphör när den sjukskrivne kommer tillbaka på deltid eller får arbetsrelaterad rehabilitering. Här fi nns med andra ord pengar att tjäna för arbetsgivaren. Konkret går det till så att arbetsgivaren gör en rehabiliteringsutredning som lämnas till Försäkringskassan. Försäkringskassan får sedan ansvaret för att samla arbetsgivaren, den sjukskrivne, läkare, och eventuellt andra inblandade till ett avstämningsmöte där man bestämmer vilka åtgärder som är lämpliga. Är sjukskrivning på deltid ett alternativ eller bör personen få hjälp genom rehabilitering? Medfi nansiering kommer att sätta fart på alla arbetsgivare, hoppas Hans Karlsson. Det fi nns en väldigt stor kraft i den här reformen. Redan vid den här träffen har man vidtagit en av de viktigaste åtgärderna att hålla kontakt med den sjukskrivne. Om allt går som jag hoppas och tror, börjar arbetsgivarna jobba med de här frågorna på ett bra och systematiskt sätt. Det handlar ju både om förebyggande åtgärder och att få tillbaka de redan sjuka så snart som möjligt. Men det fi nns också en risk, varnar han. Och den är att arbetsgivarna blir överrationella i sin selektering när de rekryterar. Det här är också något som näringslivet pekat på i sin kritik av reformen. Jag är naturligtvis medveten om den risken, men vad som talar emot är att det redan sker en selektering på arbetsmarknaden och jag kan inte se att den skulle bli värre med medfi nansieringen. Dessutom vill jag inte misstänkliggöra arbetsgivarna. Men skulle det på sikt visa sig att konsekvenserna blir allvarliga, då får vi såklart göra något, säger Hans Karlsson. Han pekar hellre på de goda exemplen. Det är företag, kommuner och landsting som redan idag har lyckats att få ned antalet sjukdagar med rätt så enkla metoder. Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands landsting och Frigoscandia Distribution har på bara ett år lyckats minska sjukfrånvaron med över 20 procent genom att systematiskt följa upp de sjukskrivna, men också genom att jobba aktivt med förebyggande åtgärder. Lägg på ett kol! Därmed avfärdar Hans Karlsson kritiken om att reformen skulle rycka undan mattan för redan hårt ansatta kommuner och landsting. Enligt uträkningar får de sammantaget kring 300 miljoner kronor i ökade kostnader på grund av medfi nansieringen. Men det är förutsatt att inga åtgärder vidtas. Jag köper inte argument om att kommuner och landsting har större grupper Jag kan utan vidare se vilken kommunstyrelseordförande som helst i ögonen och säga lägg på ett kol för då kommer kostnaderna att minska. med kvinnor i tunga jobb som leder till högre sjukskrivning än andra arbetsplatser. Det duger inte. Då får man helt enkelt se till att skapa en bra arbetsmiljö så att de här människorna inte sliter ut sig i förtid. Jag kan utan vidare se vilken kommunstyrelseordförande som helst i ögonen och säga lägg på ett kol för då kommer kostnaderna att minska, säger han. Uträkningar visar att kostnaden för en mellanstor kommun hamnar på plus minus noll om man lyckas minska antalet sjukdagar med 20 procent. Med den nya reformen får Försäkringskassan en tung roll. De ansvarar för att senast två veckor efter att arbetsgivaren lämnat in rehabiliteringsutredningen, göra en rehabiliteringsplan eller kalla till möte mellan de inblandade. Det fi nns med andra ord ett stort intresse hos arbetsgivaren att snabbt få igång processen eftersom medfinansieringen upphör om den sjukskrivne kan komma tillbaka på deltid eller få rehabilitering. Hans Karlsson är inte oroad för att Försäkringskassan, som förstatligas i januari 2005, inte kommer att klara uppgiften. Arbetsgivarna kommer naturligtvis inte acceptera att Försäkringskassan kör fast på något vis. Vårt motåtagande i den här reformen är att se till att administrationen fungerar. Det ligger i både mitt och regeringens intresse. Oroliga småföretagare Ett exempel på att (Forts. på nästa sida.) Jag tror detta kommer att hjälpa till att fånga upp de sjuka snabbare. Genom att lägga över mer ansvar på arbetsgivaren bör handläggningstiderna kortas. Vid snabbt påbörjad utredning är chansen större att personen i fråga kan komma tillbaka till arbetsmarknaden eller få annan arbetsuppgift inom samma företag. Jag tror att möjligheten att kunna påverka sin arbetsplats och tillgången till friskvård förebygger sjukskrivningar och bör uppmuntras. Lennart Bäckström, skyddsombud Vilhelmina Effekten borde bli att arbetsgivarens intresse för att skapa en frisk arbetsplats höjs. Men då måste det systematiska arbetsmiljöarbetet fungera, skyddsombudens ställning stärkas och allas kunskaper i arbetsmiljöfrågor utvecklas. Lilian Nyholm-Arvidsson, skyddsombud Järfälla Arbete & Hälsa 5

6 underlätta kontakten är Försäkringskassans kundcenter i Åmål och Säffl e. Hit ska arbetsgivare kunna ringa när de har frågor om medfi nansieringen. De som kanske oroar sig mest för medfinansieringen är småföretagarna. Men enligt Socialdepartementets uträkningar behöver de inte känna någon större oro. Hela 98 procent av landets småföretagare kommer i stället att få lägre kostnader för sjukfrånvaron. Detta på grund av den minskade arbetsgivaravgiften samt att majoriteten av alla företag med upp till 19 anställda inte har fl er sjukdagar än att utgifterna underskrider fribeloppet på kronor. Med andra ord så tjänar de allra fl esta småföretagen på reformen. Ett extremt exempel på en småföretagare som förlorar är om två av fem anställda är sjukskrivna under ett helt år. Kostnadsökningen i det här hypotetiska fallet skulle bli mindre än kronor om året. Fakta om de ekonomiska drivkrafterna... Facken har en viktig roll En annan aktör på marknaden, som i och med medfi nansieringen borde ta tillfället i akt att stärka positionerna, är fackföreningarna, tycker Hans Karlsson. De sitter inne med en stor kunskap om arbetsmiljö och rehabilitering. Fick jag önska fritt så skulle jag vilja att alla fackföreningar tog kontakt med arbetsgivarna för ett utökat samarbete om hur man kan minska sjukfrånvaron. Jag tror att arbetsgivarna skulle bli tacksamma för ett sådant initiativ. Egentligen handlar det inte om några svåra saker, påminner han. Ett bra sätt att börja är att ta reda på hur sjukfrånvaron ser ut och ta kontakt med de sjukskrivna. Redan där minskar kostnaderna. För i den här frågan handlar det mycket om att bry sig om, säger Hans Karlsson. Text: Susanne Sawander Bild: Frida Hedberg, Malin Rudblom/Pressens bild De nya reglerna gäller från den 1 januari Riksdagen antog propositionen den 8 december Medfinansieringsansvar för arbetsgivaren på 15 procent av sjukpenningskostnaderna vid heltidssjukskrivning. Arbetsgivaravgiften sänks med 0,24 procentenheter till 32,46 procent. Sjukförsäkringens ersättningsnivå återställs till 80 procent. Tredje sjuklöneveckan försvinner för arbetsgivaren. Fribelopp på kronor för alla arbetstagare. Högkostnadsskydd. Medfinansieringen får aldrig överstiga fyra procent av den sammanlagda lönesumman per år. Det gäller alla arbetsgivare. Försäkringskassan ska, senast två veckor efter att arbetsgivaren lämnat in en rehabiliteringsutredning, göra en rehabili - teringsplan eller kalla till avstämningsmöte. Skydd för riskgrupper på arbetsmarknaden. Staten får inte in mer pengar på reformen. Statens minskade kostnader för sjukpenningen avses motsvaras av att arbetsgivaravgiften sänks. Min förhoppning är att arbetsgivarna blir mer aktiva i sitt arbetsmiljöarbete, både när det gäller systematiskt arbetsmiljöarbete och rehabilitering. Om detta sker kommer effekterna att bli positiva både för arbetsgivare och för arbetstagare. I detta arbete är det viktigt att arbetsgivarna har bra samverkan med sina skyddsombud. Örjan Byström, skyddsombud Vargön Jag tror att detta är en liten pusselbit till att förändra arbetsmiljöarbetet, ett inte obetydligt steg i rätt riktning. Men det måste till fler åtgärder som att förändra den nuvarande arbetsmiljölagstiftningen. Ge Arbetsmiljöverket mer resurser så att inspektörerna kan följa upp sina inspektioner på ett bättre sätt än i dag. Se till att företagshälsovården blir mer av ett obligatorium för alla. Utbilda alla på arbetsmarknaden i arbetsmiljöfrågor. Kent Neogard, skyddsombud Södertälje 6 Arbete & Hälsa

7 Skyddsombud med gehör hos chefen På Ortvikens pappersbruk arbetar 950 anställda och bland dessa finns 80 skyddsombud. Hans Lahtinen är inspektör och försteman samt lokalt skyddsombud i mekanikergruppen. Han och hans kollegor servar och underhåller alla maskiner på massafabriken. Lokalt skyddsombud har han varit sedan 1998, men för fyra år sedan blev han även huvudskyddsombud för hela teknik- och mekanikerenheten i bruket. Det betyder att han samordnar 17 lokala skyddsombud. Skyddsombuden får högre status Skyddsombuden har en högre status idag mot för bara några år sedan. Förr var det en uppgift ingen gärna tog på sig, men nu har skyddsombuden en position i företaget. Det fi nns en väl fungerande organisation och vi har gehör ända upp på ledningsnivå. Jag är lyckligt lottad som har en chef som litar på mig och som jag har en god dialog med. Har man ingen ledare som vill lyssna, då kan man aldrig förändra något, berättar Hans. Men en chef ska också kunna luta sig mot sitt skyddsombud. När jag började arbeta som skyddsombud hade jag inga tankar på att förändra hela arbetsplatsen. Jag är en sådan som samlar på mig intryck och tankar En god dialog och en väl fungerande arbetsorganisation är A och O för att skapa en bra arbetsmiljö! Funktionen som skyddsombud är viktig i varje organisation, men ditt eget bästa skyddsombud ser du i spegeln, säger Hans Lahtinen, skyddsombud på Ortvikens pappersbruk i Sundsvall. innan jag till slut smäller till med idéerna, säger Hans och skrattar. På de olika möten han deltar i; arbetsplatsträffar på avdelningen, samrådsmöten med andra huvudskyddsombud, samverkansdagar med hela företaget, är Hans alltid noga med att anteckna och rapportera hemåt så att hans kollegor får del av informationen. Skyddsombud i vardagen Varannan vecka har vi samrådsmöte tillsammans med chefen och representanter för varje skift på massafabriken. Där är arbetsmiljöfrågorna en viktig del. De frågor som vi inte löser på plats tar jag med mig i mina möten med huvudskyddsombuden, berättar Hans. En bra rutin som införts på Hans enhet är att de varje måndag kl har en städ- och skyddsrond. På enheten jobbar fem skiftlag. Varje måndag är det ett nytt skiftlag som går igenom sitt fysiska ansvarsområde det betyder att varje område blir grundligt genomgånget cirka tio gånger per år. (Forts. på nästa sida.) Arbete & Hälsa 7

8 Hans blir ofta uppsökt av sina medarbetare i sin roll som skyddsombud. Han tycker de har en bra dialog. Men det tog ett tag innan de vågade använda Hans som bollplank och stöd. Jag löser dagligen både svårare och lättare frågor. Det är viktigt att ha en god relation och arbeta upp ett förtroende. Många är rädda att man ska sprida saker vidare som kanske är av privat eller känslig karaktär, understryker Hans. Huvudskyddsombudet samordnar Att vara huvudskyddsombud betyder att jag samordnar verksamheten för 17 lokala skyddsombud. Vi har avstämningar varje månad. Varje år åker Hans och hans lokala skyddsombud ut och övernattar tillsammans och diskuterar frågor som rör arbetsmiljön. Då brukar även arbetsledarna från varje grupp och högre chefer på enheten vara med. Jag tycker det är viktigt att komma bort från arbetsplatsen en gång per år. Vi brukar passa på att göra något annat i anslutning, som att fi ska eller basta. Med en mer personlig relation till varandra kan den verkliga dialogen uppstå. Det är under lite mer avslappnade förhållanden man får upp de riktigt svåra frågorna på bordet. Företagets nollvision På vår arbetsplats har vi en nollvision för olycksfall. Vi vill att fl er olycksfall ska stanna vid tillbud, poängterar Hans. Då är det viktigt att alla tillbud rapporteras så att vi kan få en rättvis bild över hur läget ser ut och kan vidta åtgärder redan innan tillbud leder till olycksfall, förtydligar han. På Ortviken har man därför infört ett datasystem (LISA) för rapportering av alla tillbud och olycksfall. Fortfarande är rapporteringen för låg men med systemet infört hoppas man på en ökande rapporteringsgrad. Idag händer det att man skär sig på kniven, men struntar i att anmäla inget allvarligt hände, man sätter på ett plåster och jobbar vidare. Men alla sådana situationer måste rapporteras det är det enda sättet att bygga bort risker och utveckla vår arbetsmiljö. Lätt att motivera förbättringar Ortviken färdigställde nyligen ett nytt blekeri. Under arbetet vistades sju till Det är viktigt att ha en god relation och arbeta upp ett förtroende. åtta externa fi rmor på området. Projektet kunde ha blivit ett högriskprojekt när det gäller arbetsmiljön om det inte införts samordnade protokollförda skyddsronder varje onsdag. Hans blev delaktig i den processen. Vi träffade representanter för varje fi rma och gick igenom vilket arbete som skulle göras var, vem som var ansvarig med mera. Först var förståelsen från fi r- morna låg men deltagandet blev bättre och bättre. Vi hade under denna tid få skador trots att många olika arbetsuppgifter utfördes på samma yta. Att skapa utrymme för arbetsmiljöfrågorna på Ortviken är inte svårt. Fördelen med min arbetsplats är att det lätt går att koppla arbetsmiljöförbättringar till produktionsförbättringar de går hand i hand. På så vis är det aldrig svårt att motivera investeringar för arbetsmiljön. Innan en förändring sker ska alltid en riskoch konsekvensanalys göras här kommer arbetsmiljöbehoven in. Fysiska skador dominerar Mitt mål som skyddsombud är att ingen ska behöva göra sig illa på arbetet. Men även om vi bygger skyddsräcken, skaffar skyddsutrustning och utbildar i säkerhet händer det att vissa av bekvämlighetsskäl struntar i att alltid följa säkerhetsrutinerna, säger Hans. Det är lite ironiskt att vi kan tillbringa en halvtimme eller mer på att dra på oss arm-, knäskydd och hjälm innan vi ska ut och motionscykla, eller spela hockey. Men den tiden orkar vi inte lägga ner på att förbereda oss inför en riskfylld arbetsuppgift. Typiska risker i pappersindustrin är framför allt fysiska skador. Halkskador med vrickningar som följd är vanliga. Det är både vatten, spillolja och annat som hamnar på golven. Andra skador är skäroch klämskador. Här hanteras också starka medel som till exempel lut där räcker det med ett stänk i ögat för att bli blind. Däremot är inte den psykosociala arbetsmiljön något större problem på Ortviken. Det fi nns inga fall av mobbing. Visst är jargongen ganska grabbig och det händer att tjejer kan uppleva miljön som tuff. Men det råder god kamratskap och de som arbetar här trivs. Stressen är heller inget problem. Det uppstår toppar i arbetet men de är aldrig långvariga och kompenseras av lugnare perioder. Det är få som slutar på Ortviken och det talar kanske sitt tydliga språk, avslutar Hans. Text: Lotta Serning Bild: Pawel Flato 8 Arbete & Hälsa

9 Småföretag nätverkar för arbetsmiljön I ett nytt, riksomfattande projekt ska Prevent lära Sveriges småföretagare verksamhetsutveckling och systematiskt arbetsmiljöarbete. Framgången i ett sådant här projekt bygger på att vi samarbetar med de regionala parterna, säger Henrik Lindahl, vd för Prevent. I pilotprojektet i Värmland tillsattes en regional arbetsgrupp, där Svenskt Näringslivs regionchef i Karlstad, LO-distriktets representant i Karlstad och Sif: s representant i Karlstad ingick. Gruppen har gett legitimitet åt projektet och även hjälpt Prevent att få kontakt med lokala företag och konsulter. Prevent har samarbetat och utbildat 25 företag i regionen. Nu är målet att så kostnadseffektivt som möjligt utbilda och engagera företag i befintliga nätverk över hela landet. I första hand är ambitionen att nå tvåtusen företag i tio län. Det är en tuff utmaning, men vi tror att vi ska ro detta i land. Och kvantitativa mått är inte absoluta framgångsmått. Projektet handlar om att starta en rörelse. Att så ett frö i varje region och ge de bästa möjligheterna för tillväxt, säger Henrik. Den lokala förankringen, liksom strategin att utnyttja befi ntliga nätverk och företagsringar, är en förutsättning för framgång på lång sikt. Att försöka skapa nya nätverk och sedan lämna regionen är dömt att misslyckas. För Prevents del handlar det om att tillföra kunskap och resurser till regionen, sedan är det upp till småföretagarna och nätverken att förvalta dessa. Ett dussin nätverk per region I ett första steg ska Prevent träffa de lokala parterna inklusive Arbetsmiljöinspektionen, Försäkringskassan och företagshälsovården. Nästa steg är (Forts. på nästa sida.) Arbete & Hälsa 9

10 att bjuda in småföretag med en representant för arbetsgivaren och en för de anställda. De företag som väljer att gå vidare med verksamhetsutveckling och systematiskt arbetsmiljöarbete skapar tillsammans företagsnätverk på omkring 15 företag per nätverk. Under två och en halv dag får de tillsammans med en konsult lära sig att arbeta med Prevents material och analysera den egna verksamheten. Vi räknar med att kunna starta ett dussin nätverk per region och vänder oss till alla branscher och typer av företag. Vår erfarenhet är att företagen ofta föredrar branschöverskridande nätverk, eftersom man inte vill vara för öppen gentemot konkurrenter, särskilt inte när det gäller verksamhetsutveckling, säger Henrik. När det gäller arbetsmiljöfrågor handlar det sällan om några stora investeringar, utan om kunskap och om att göra saker på rätt sätt. Däremot blir vinsterna betydande när sjukskrivningarna blir färre. Företag som är lönsamma och konkurrenskraftiga är oftast de som tar hand om medarbetarna, satsar på kompetensutveckling och ser till att medarbetarnas resurser och engagemang kommer verksamheten till del. Dessa företag blir även attraktiva arbetsplatser som lätt kan rekrytera folk. Bygger på goda referenser Projektet kan bidra till att utveckla småföretagsverksamheten, en av Sveriges viktigaste tillväxtfaktorer. Eftersom konkurrensen hårdnar från andra länder måste vi ständigt fi nslipa organisation, verksamhet och arbetsmiljö, säger Henrik. Konceptet bygger på goda referenser från andra projekt och utvecklingen av dessa, bland annat ett samarbetsprojekt med småföretag i Sörmland. Erfarenheten därifrån visar att av de 850 företag som Prevent mötte lyckades de bäst som arbetade både med verksamhetsutveckling och systematiskt arbetsmiljöarbete. Text: Victoria Wahlberg Illustration: Kerold Klang Bro Bärgningsbyggen deltar i Prevents projekt för småföretag i Värmland där man arbetar med verksamhetsutveckling i kombination med systematiskt arbetsmiljöarbete. Vad är Prevent? På uppdrag av Svenskt Näringsliv, LO och PTK arbetar Prevent för ett friskt, sunt och säkert arbetsliv. Prevent publicerar litteratur, arrangerar utbildningar, genomför branschprojekt och ger ut tidningen Arbetsliv. Andra verktyg för arbetsgivare i småföretag... CD-SAM visualiserad handledning vid systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetslivsinstitutet har tagit fram en cd-skiva som kan fungera som ett stöd vid systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Cd-skivan innehåller intervjuer med företagsledare och anställda från både små tillverkningsföretag och offentliga organisationer. I videosekvenserna berättar de om sina erfarenheter av SAMarbetet, om hur det påverkat arbetsmiljön, produktionen och ekonomin, om hur mycket tid SAM krävt och om fördelar och fallgropar. På skivan fi nns även länksamlingar och presentationsbilder. Cd-skivan kostar 200 kr, exkl. moms och frakt och går att beställa på: Gå in på publikationer välj fler publikationer och sedan övriga skrifter. Rehabguide för arbetsgivare Alla arbetsgivare har ett lagstadgat ansvar för rehabilitering när någon av medarbetarna varit sjuk under en längre period och behöver stöd för att kunna börja arbeta igen. Rehabguiden fi nns på Försäkringskassans hemsida och kan vara ett stöd för arbetsgivare att driva rehabiliteringsprocessen framåt. Här fi nns tips om varje steg i rehabiliteringsarbetet. Ju tidigare man kommer igång med arbetet desto bättre för alla inblandade. Erfarenhet visar att när rehabiliteringen kommer igång snabbt så ökar möjligheterna för att resultatet ska bli bra. Det här tjänar både arbetsgivare och medarbetare på. Ta del av innehållet i Rehabguiden på: Varje bärgningsbil som sätts ihop på Bro Bärgningsbyggen i Kristinehamn är unik. Det är allt från stora tungbärgare till enklare fl akbärgare som förbereds, byggs på och slutmonteras, allt efter kundens önskemål. Arbetet sker i arbetslag vid olika monteringsplatser i verkstaden och varje bil har sin egen huvudmontör. Kvalitetstänkande och yrkesskicklighet präglar produktionen och personalen står hela 10 Arbete & Hälsa

11 sig. Sedan har det kommit förslag på konkreta åtgärder, till exempel inköp eller hur vi kan arbeta annorlunda, berättar Kerstin Ericsson som är en av två projektledare. Tillsammans med Tommy Larsson, en av delägarna, var hon på en tvådagarskurs i Sunne. Där fick de lära sig att använda olika verktyg för att driva utvecklingsarbetet framåt. Genom projektet har de också tillgång till en konsult som fungerar som bollplank. Vi valde att ta in konsulten när vi diskuterade personal och organisation. Vi visste att han arbetat med den typen av frågor och hade kompetens inom området. Det var väldigt värdefullt och ett bra beslut som förde arbetet framåt, understryker Kerstin. Härnäst ska en sammanställning göras av arbetet i grupperna. Därefter ska en handlingsplan upprättas. De förslag till förbättringar som är enkla att genomföra prickas av efter hand. Mer komplicerade och långsiktiga förbättringar lyfts upp på ledningsnivå. Längre fram ingår också kompetensutveckling av personalen och att införa ett systematiskt arbetsmiljöarbete. tiden i nära kontakt med kunderna. Jag börjar med en naken bil och gör sedan allt utom elinstallationen. Det är inte som att stå på fabrik och göra samma sak hela tiden, utan det är mitt eget hantverk. Här kommer också kunden och säger till en vilket bra jobb man har gjort, säger Henrik Larsson som arbetat sju år på verkstaden. Utvecklar verksamheten I dag producerar företaget bärgningsbilar per år och har en omsättning mellan miljoner kronor. Marknaden varierar kraftigt och det påverkar arbetsbelastningen. När vi var tio personer var vi som ett familjeföretag. Men nu när vi är över 20 är det viktigt med rutiner och ansvar. Man kan inte bara tänka att vi hjälps åt om det kommer in mycket jobb. Då blir organisationen, personalen och stämningen på företaget lidande, berättar Stefan Ericsson, delägare och ansvarig chef. För att få struktur på verksamheten deltar Bro Bärgningsbyggen i ett projekt som drivs av Prevent. I projektet arbetar småföretag i länet med verksamhetsutveckling i kombination med systematiskt arbetsmiljöarbete. Första steget var att göra en nulägesanalys, för att få svar på frågan hur det ser ut i dag och därifrån arbeta med utvecklingen framåt. Bra med bollplank Vi har suttit i grupper med representanter för kontor och verkstad som kanske normalt inte sitter ner och diskuterar verksamheten. Det har varit en positiv bit i I takt med att företaget expan derat har det blivit allt viktigare med rutiner och ansvar i verk samheten, menar Stefan Ericsson, ansvarig chef. Arbetsmiljön viktig del Kerstin tror att arbetet med att utveckla verksamheten på Bro Bärgningsbyggen i ett längre perspektiv gynnar både lönsamheten och personalens trivsel. Visserligen är sjukfrånvaron och personalomsättningen redan låg, men arbetsmiljön är viktig, både för rekryteringen i framtiden och för att få nya kunder. Projektet var ett arbetsmiljöprojekt som vi såg det från början. Men det har blivit en översyn av verksamheten ur ett helhetsperspektiv. Jag tror att många småföretag behöver den här typen av översyn. Genom att kombinera utvecklingsarbetet med arbetsmiljöfrågor, där man har vissa saker som man behöver ta ställning till och hantera, kan det också bli av, berättar Kerstin. Text: Krister Zeidler Bild: Pangbild Arbete & Hälsa 11

12 Botkyrka satsar på gott ledarskap I Botkyrka kommun ses cheferna och deras utveckling som en avgörande framgångsfaktor för att uppnå visionen; en av Sveriges bästa kommuner att leva, bo och verka i! I slutänden gör vi allt detta för medborgarna. En god service förutsätter goda ledare och medarbetare som trivs på jobbet, säger Anette Ragnewall, intern konsult i organisations- och ledarutvecklingsfrågor. Det är redan mörkt när jag träffar henne en sen eftermiddag på hennes rum på tionde våningen i kommunhuset vid Tumba centrum. Utsikten är vidunderlig, även i mörkret. Under sommarhalvåret kan vi se korna gå och beta i hagarna åt ena väderstrecket, en stor kontrast till Tumba centrum och höghusen som skymtar åt det andra väderstrecket. Kommunens verksamhet utvecklas i samspelet mellan kommunikativa ledare och delaktiga medarbetare läser jag i en broschyr som beskriver visionen och hur den ska uppnås. Det är samspelet, dialogen, som är grundbulten i kommunens ledarutveckling. Ledarskapsidé till stor hjälp Under våren 2004 utvecklades Botkyrkas ledarskapsidé. Ledarskapsidén är ett sätt att visa våra ledare och hela organisationen hur vi ser på ledarskapet. Där tydliggörs vad en bra ledare i Botkyrka kommun är, vilket också naturligtvis är till stor hjälp vid rekrytering av ledare. Varje år går en medarbetarenkät ut till samtliga anställda i kommunen. Ledarskapsidén ligger till grund för de frågor som berör ledarskapet i enkäten. Resultatet från enkäten är ett viktigt underlag för varje chef i arbetet med att göra en individuell utvecklingsplan. Vi kräver resultat och förbättringar utifrån enkäten. Målet är att 85 procent av de anställda i kommunen ska tycka att de har goda ledare år Idag är siffran 74 procent, säger Anette. Tre perspektiv ska utveckla chefen I utvecklingsplanen ska chefen sätta upp mätbara mål för sin utveckling. Tanken är att planen ska formas utifrån tre olika perspektiv; chefens egen vilja och ambition att utvecklas, den närmaste chefens synpunkter och inte minst medarbetarnas åsikter, säger hon. Vi ser det som oerhört viktigt att cheferna återkopplar resultaten av medarbetarenkäten till sina medarbetare vilket gör dem delaktiga i utvecklingsprocessen. Delaktighet är kännetecknande för hur vi arbetar med ledarutveckling och arbetsmiljöarbete generellt här i kommunen. Vi 12 Arbete & Hälsa

13 försöker på olika sätt och i olika former skapa dialog. Det främjar kreativitet och engagemang på alla nivåer, anser Anette. Stöd för utveckling Olika sorters stöd fi nns tillgängliga för att stödja cheferna i deras utveckling. Botkyrka har ett eget chef- och ledarutvecklingsprogram med tre olika inriktningar; strategiskt ledarskap, personligt ledarskap och ledarorientering (den sistnämnda riktar sig till potentiella chefer). Varje år arrangeras också ett antal chefsseminarier för samtliga cirka 300 chefer. Här varvas externa föreläsare med interna diskussioner i mindre grupper. Tanken är att cheferna ska lära känna varandra och få en gemensam bild av vad det goda ledarskapet i Botkyrka kommun innebär. På det senaste seminariet presenterade vår kommundirektör Palle Lundberg sin syn på ledarskapsidén. För mer konkreta kunskaper som en god ledare kan behöva fi nns en verktygslåda bestående av kurser i olika ämnen, till exempel medarbetar- och lönesamtal, systematiskt arbetsmiljöarbete, alkohol och droger på arbetsplatsen, arbetsrätt, rehabiliteringsansvaret, återkoppling av medarbetarenkäten m.m. Ämnena sätts samman efter önskemål från cheferna själva. Friska processer Ledarutvecklingen är en del av ett större arbetsmiljöprojekt i Botkyrka kommun där regeringen bland annat är med och fi nansierar. Projektet kallas Friska processer och drogs igång för ett och ett halvt år sedan. Höga sjuktal och försämrade utsikter att rekrytera arbetskraft var bidragande orsaker. Vi bestämde oss för att bli en attraktiv arbetsgivare, att bli kända för att ha en god arbetsmiljö. Målet är ett systematiskt arbetsmiljötänkande i organisationen, säger Anette. Men det måste vara användarvänligt så att det verkligen fungerar i praktiken. Och det bygger på ett brett angreppssätt. Projektet består av fem parallella processer; ledarskap, kompetensutveckling, individuell hälsoutveckling, trivselutveckling och aktiv rehabilitering. Man kan inte nog betona hur viktigt ledarskapet är för att nå goda resultat i alla delar i den här processen, säger Anette. Text: Katarina Storm Åsell Bild: Monika Sidén Feedback gör chefen bättre Päivi Kabran, enhetschef för Norsborgs gruppboende, har funderat mycket på sitt ledarskap. Hon är enhetschef för sex gruppboenden och har tre verksamhetsledare under sig. Det bästa jag har gjort i mitt ledarskap är nog att rekrytera mina verksamhetsledare. Det är på grund av att jag lärt känna mig själv som rekryteringarna har blivit så bra. Jag har hittat personer som kompletterar mig. Jag är inriktad på övergripande frågor och utveckling och har lätt för att se helheter. Mina verksamhetsledare är på många sätt olika mig, väldigt duktiga på organisation, struktur och så vidare. Vi diskuterar, hittar lösningar, utvecklar verksamheten och har samtidigt väldigt kul ihop. Och kul måste man ha på jobbet. Processer som berikar Det är dialogen, den ständigt pågående diskussionen som Päivi tror är nyckeln till att medarbetarna i Norsborgs gruppboende trivs så bra och 2003 fi ck enheten det bästa resultatet när det gäller trivsel i Botkyrka kommuns årliga medarbetarenkät. Hela 97 procent svarade att de trivs med sitt arbete. Naturligtvis sprider sig känslan av att det är kul att diskutera, att det får ta tid och att man får säga vad man tycker, till hela enheten. Det gäller frågor som rör såväl verksamhet som arbetsmiljö. För mig handlar ledarskapet väldigt mycket om att genom kommunikation och utveckling främja processer som berikar medarbetare och verksamhet. För några år sedan startade handikappomsorgen i Botkyrka ett arbete med kvalitetssäkring. Det hade jag väntat på i flera år. Att utifrån förvaltningens mål och värdegrunder få formulera egna för min verksamhet, i samarbete med mitt team och medarbetarna. Detta startade en dialog och skapade ett diskussionsklimat som har betytt mycket för oss, ett klimat som bygger på förtroende, säger Päivi. (Forts. på nästa sida.) Arbete & Hälsa 13

14 Nu har utvecklingsområden defi nierats och också hur dessa ska följas upp. Jag känner att vi är på väg att hitta grunden för det goda arbetet. En gemensam syn på våra värderingar och mål, säger hon. Prioriterat ledarskap skapar trygghet Päivi känner ett starkt stöd från sin arbetsgivare när det gäller den egna utvecklingen. Vi har pratat mycket om ledarskap i Botkyrka de senaste åren och även formulerat en ledarskapsidé. Det är bra både för medarbetare och för chefer att det är känt hur en bra ledare i kommunen ska vara. Det känns dessutom tryggt att veta att ledarskapsutveckling och arbetsmiljöarbete är prioriterat i kommunen. Projekt om arbetsrotation Stödet från arbetsgivaren tar sig också konkreta uttryck. Päivi deltar bland annat i ett av kommunens ledarutvecklingsprogram, strategiskt ledarskap. Teorier varvas med diskussion. Senast pratade vi om kommunikation och fi ck ta del av olika modeller. Min ambition är att vidareförmedla dessa kunskaper till mina verksamhetsledare och även till enhetens medarbetare. Det kan vara till god hjälp om vi alla har en gemensam syn på hur och varför vi kommunicerar. I ledarutvecklingsprogrammet ingår också att göra ett projektarbete. Projektarbetet görs enskilt men deltagarna får handledning i grupp. Päivis projektarbete ska handla om arbetsrotation. Något som vi redan har diskuterat att genomföra på min enhet. Cheferna har flyttat ihop Päivi har också ett stort stöd i sina chefkollegor inom handikappomsorgen i Botkyrka kommun. Vi har möten varje vecka. Varannan vecka har vi ett formellt ledningsgruppsmöte och varannan ett frukostmöte då vi diskuterar och utbyter erfarenheter mer informellt. Dessutom bestämdes det för drygt ett år sedan att samtliga sju enhetschefer i handikappomsorgen skulle sitta tillsammans i samma lokaler i syfte att skapa helhet i verksamheten. Förut var vi utspridda i hela Botkyrka. Nu sitter vi i gemensamma lokaler vilket gör att vi lär känna och har ett helt annat stöd av varandra. Medarbetarnas synpunkter bidrar till utveckling Eftersom Päivi endast har tre verksamhetsledare under sig får hon av anonymitetsskäl inte den feedback på sitt ledarskap som andra ledare får i den årliga medarbetarenkäten. Men jag får feedback av dem hela tiden, i vardagen, precis som jag ger feedback till dem. Det är inbyggt i vårt sätt att arbeta och fungerar tack vare att vi känner varandra väl och kan ge varandra både positiv feedback och konstruktiv kritik. Det är viktigt att deras synpunkter på mitt ledarskap blir tydliga för mig. Annars kan jag inte utvecklas och förbättra mig själv som ledare. Text: Katarina Storm Åsell Bild: Pawel Flato Det är bra både för medarbetare och för chefer att det är känt hur en bra ledare i kommunen ska vara. 14 Arbete & Hälsa

15 Arbetet med hälsa i staten inne i sin slutfas Syftet med Hälsa i Staten är att vara en inspirationskälla för hälsoarbetet inom statsförvaltningen och en mötesplats för myndigheterna. Vi förmedlar idéer, uppslag och goda exempel, säger Kerstin Wigzell, ordförande i den arbetsgrupp som leder verksamheten. Arbetsgruppen består av företrädare för myndigheterna och de centrala fackliga organisationerna. Under 2004 har Hälsa i Staten arrangerat konferenser, seminarier och andra aktiviteter för myndighetschefer, personalchefer och andra som har en nyckelroll i utvecklingen av personal Syftet med Hälsa i Staten är att vara en inspirationskälla för hälsoarbetet inom statsförvaltningen och en mötesplats för myndigheterna. och arbetsförhållanden vid myndigheterna och fackliga företrädare. Under våren 2004 bedrev arbetsgruppen för Hälsa i Staten ett aktivt arbete för att föra upp frågan om ohälsa, arbetsmiljö och effektiva arbetsplatser på myndigheternas dagordning. Fem konferenser arrangerades, på egen hand och i samarbete med länsstyrelserna. Totalt deltog ett tusental myndighetschefer, mellanchefer, personalansvariga och fackligt förtroendevalda. Under hösten 2004 inriktades arbetet på att bidra till ökad kunskap och erfarenhetsutbyte om hur man praktiskt kan arbeta med frågor kring arbetsmiljö och hälsa och hur dessa frågor kan sättas in i det strategiska ledningsperspektivet. En rad seminarier och andra möten arrangerades, även för att initiera samarbete i utvecklingsfrågor och erfarenhetsutbyte mellan myndigheter. Seminarierna handlade bland annat om nyckeltal, hälsobokslut, datorarbete, systematiskt arbetsmiljöarbete och den långsiktigt hållbara arbetsplatsen. Så här säger Ines Uusman, generaldirektör på Boverket och medlem i arbetsgruppen, om varför hon engagerat sig i detta: Som verkschefer och arbetsgivare i staten har vi ett gemensamt ansvar för att vår främsta resurs våra medarbetare kan utföra sina arbetsuppgifter på ett effektivt sätt. Det sker bäst om man mår bra, kan påverka sin arbetssituation och därmed bidra till arbetsplatsens och myndighetens utveckling. Text: Lotta Serning Färsk utredning om företagshälsovården En stor utredning om företagshälsovården tillsattes 2003 och en rapport överlämnades till regeringen den 1 december Utredningen har haft i uppdrag att överväga ett antal frågor om företagshälsovården och dess användande, bland annat huvudmannaskap, förutbildningen, samverkan mellan landsting, försäkringskassa och företagshälsovård samt kvalitetssäkring. Företagshälsovården ska bli en hjälp och ett stöd i arbetsgivarnas arbetsmiljöarbete och i rehabiliteringen av enskilda individer, säger Lars von Ehrenheim, departementssekreterare på Näringsdepartementet. Rätt använd kommer företagshälsovården bli ett viktigt medel för att minska sjuktalen. I utredningen finns förslag på hur företagshälsovården ska kvalitetsdeklareras och hur utbildningen av personal säkras både kvalitativt och kvantitativt. De nya reglerna för medfi nansiering kommer att öka efterfrågan på företagshälsovård och det fi nns en koppling till de avtal angående arbetsmiljö som sluts mellan arbetsmarknadens parter. Ett propositionsarbete pågår för närvarande utifrån utredningens förslag. Arbete & Hälsa 15

16 Jämställt på jobbet ökar trivsel och lönsamhet Erlandssons mekaniska verkstad i Luleå är ett av fl era företag i Norrbotten som tillsammans satsar på fl er kvinnor inom industrin. Målet är bättre arbetsmiljö och i förlängningen ökad lönsamhet. I framtidens företag råder lika villkor för båda könen. Därför behövs kvinnor även i typiskt manliga yrken, säger Christer Ericsson, produktionsledare vid Erlandssons. På bearbetningen vid verkstadsföretaget Ferruform i Luleå står Lena Lundmark och svarvar bakaxlar till lastbilar. Hon beskriver jobbet som att ha hittat hem. Jag stortrivs, det är lite som i stallet, man får ta i när det behövs och det gillar jag. Dessutom är det bra betalt. Hon är en av de cirka 20 kvinnor som hösten 2002 fi ck chansen att genom en lärlingsutbildning få jobb inom verkstadsindustrin. Bakom projektet står Evonet, ett industrinätverk för företag i Norrbotten. Delfi - nansiärer är också EU, Arbetsförmedlingen och Länsarbetsnämnden. Lena har ett brokigt förfl utet som bland annat screentryckare, flygvärdinna och stallarbetare. Och det är också lite av poängen med Evonets lärlingsprojekt att locka motiverade kvinnor och män med andra erfarenheter till branschen. Den stora drivkraften hos de medverkande företagen är en bättre arbetsmiljö där det råder lika villkor för båda könen men också ökad lönsamhet. Ja självfallet, hela projektet bygger på det, säger Kjell Blomster, huvudprojektledare och verksamhetschef vid Evonet. Hans förklaring är enkel om man ska klara kompetensförsörjningen och få den bästa arbetskraften kan man inte begränsa sig till halva arbetsmarknaden, alltså den manliga. Vi var övertygade om att kvinnor passar in i våra företag och att en effektivare kompetensförsörjning präglad av blandade arbetsplatser leder till en ökad trivsel och ökad lönsamhet, säger Kjell. Positiva arbetskamrater Hösten 2002 startade lärlingsprojektet. Totalt rekryterades cirka 40 lärlingar, varav hälften kvinnor. Våren 2003 fi ck lärlingarna börja arbeta på något av företagen och idag har de fl esta fått anställning. Generellt har det (Forts. på nästa sida.) 16 Arbete & Hälsa

17 Jag har bara positivt att säga, visst är det tungt ibland men inte värre än iflygplanet eller stallet. Lena Abrahamsson, docent vid Luleå tekniska universitet. Arbete & Hälsa 17

18 varit övervägande positivt. De trivs bra på sina nya arbeten och företagen har fått in kompetent arbetskraft som samtidigt tillför något nytt, eftersom de flesta har erfarenheter från flera andra yrkesområden, säger Eva Andersson som har varit projektledare för lärlingsutbildningen. På Ferruforms pressavdelning jobbar Linda Lundbäck som tidigare arbetat inom hotell och restaurang och som springvikarierande barnsköterska. Jag var skeptisk till det här med verkstad från början. Tänkte att det där är bara skitigt, monotont och tungt, inget jag vill syssla med. Men faktum är att jag blev glatt överraskad när jag väl kom ut som lärling. Inga av mina fördomar stämde, säger hon. Linda berättar att hon blev väl mottagen bland arbetskamraterna. Jag känner mig uppskattad. Men i efterhand har jag fått höra att det var en del som inte trodde att jag skulle passa in eller klara av det bara för att jag var kvinna. Hon får medhåll av kollegan Lena som arbetar vid bearbetningen. Det fi nns alltid de som tycker att det var bättre förr men de allra fl esta säger tvärtom att de tycker att det är bra att få in kvinnor, att det blivit bättre stämning. Genusordning på jobbet Men hur lyckas man med att bryta ned så starka könstraditioner som verkstadsindustrin präglas av? Räcker det med att rekrytera en viss procent kvinnor? Knappast, anser Lena Abrahamsson, docent i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. Hon forskar i moderna organisationer ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv och har tillsammans med en doktorand följt och processutvärderat Evonets projekt. Hennes forskning visar att starkt könssegregerade, enkönade och hierarkiska arbetsplatser utmärks av en inneboende tröghet och en motvilja till förändringar och utveckling. I blandade organisationer däremot, där män och kvinnor kan utföra samma arbete är det lättare att organisera, jobba med förbättringar och organisationen blir därför mer effektiv. Men om man utan åtgärder nyanställer ett antal kvinnor på en mansdominerad arbetsplats lär man få problem direkt, menar hon. Man måste först och främst se över sin egen organisation och vilken genusordning som råder där. Vilka värderingar har vi? Hur ser vi på manliga respektive kvinnliga arbetsuppgifter och vad grundar vi våra åsikter på? Vilka attityder kring kön fi nns på arbetsplatsen? Finns det typiska kvinno- respektive mansgöra? Ofta fi nns en hel del informella och rätt luddiga regler om vad som gäller för män och kvinnor på jobbet, säger Lena Abrahamsson. Det kan vara väldigt lokalt och gälla bara på just den arbetsplatsen, som att vissa maskiner bara körs av kvinnor till exempel. Det här låser fast arbetskraft för det kan ju faktiskt visa sig att den man minst anar är väldigt bra på något som han eller hon aldrig får chansen att visa. Det är just sådana oskrivna regler som företaget måste försöka se och reda ut. Ny syn på jämställdhet Inom Evonet har man därför även startat en ledarutbildning med fokus på jämställdhet och könsfrågor. Christer Ericsson är en av deltagarna. Han är produktionsledare på Erlandssons, en mekanisk verkstad i Luleå med 26 anställda, varav två kvinnor. Ärligt talat trodde jag inte att den där kursdelen om jämställdhet skulle tillföra så mycket. Men jag hade fel. Idag kan jag se hur låst jag varit vid vissa föreställningar om våra könsroller på jobbet. Tidigare när man talat om kvinnor i den här branschen har det mest handlat om ergonomi, om att det skulle var tungt och så, inte om att det blir effektivare med en jämnare könsfördelning. I efterhand ser jag att jag lidit av en brist, för det är ju en brist att inte se till alla människors möjligheter. Därför handlar det här inte enbart om att få in fler kvinnor, jag ser gärna att folk från olika kulturer och länder kommer in i företaget, säger han. Christer anser att verkstadsindustrin måste bli en mer attraktiv arbetsplats för att kunna locka till sig kompetenta medarbetare i framtiden. Och det blir man om man är ett jämställt företag. De som inte jobbar med de här frågorna idag kommer att stå som förlorare i framtiden, tror Christer. Evonets satsning på lika villkor för båda könen har väckt uppmärksamhet även utanför Sveriges gränser. Vid en konferens i Bryssel i höst presenterade Kjell Blomster projektet för ett antal politiker och tjänstemän från hela EU. Det var roligt att få berätta om ett så lyckat projekt. För med facit i hand känns det faktiskt som om resultatet överträffat mina förhoppningar, säger Kjell. Text: Susanne Sawander Bild: Ulf B. Jonsson Frisk av kultur Kulturaktiviteter på arbetsplatsen har visat sig vara ett bra sätt att öka hälsa och trivsel. Västernorrlands läns landsting var inne i en period av stor omorganisation och hade den högsta sjukfrånvaron i landet när projektet påbörjades våren 2003 med en första etapp i Umeå. SKTF: s medlemmar fi ck anmäla sitt intresse att delta i diverse kulturaktiviteter såsom fi lmvisningar, konsertbesök, samtal om konst, körsång med mera. Aktiviteterna 18 Arbete & Hälsa

19 visade också en tendens till stärkning av immunsystemet hos deltagarna. Det som nog överraskar många är att resultaten visade att effekterna ligger primärt på den fysiska hälsan och inte på den mentala. Vad skulle du säga till arbetsgivare utifrån resultaten av er forskning? Det här är ett billigt sätt för arbetsgivarna att få sina anställda att må bättre, inte minst om man jämför med de pengar som de lägger på fysisk aktivitet. Det borde ligga i deras intresse att infoga detta i friskpengen. Det vore bra om regeringen gjorde detta avdragsgillt, precis som att satsa på fysisk aktivitet. pågick en gång i veckan under åtta veckor och leddes av kulturpersoner som ställde upp som faddrar i projektet. Före och efter kulturaktiviteterna mättes deltagarnas hälsa. Det gjordes i form av en enkät där man ställde frågor om hälsa, arbetssituation med mera. Man tittade även på kreativitet, uppfattning av konst och prövade minnesfunktionen hos deltagarna. Slutligen gjordes också ett salivprov där bl.a. immunförsvaret mäts. Deltagarna delades slumpmässigt in i två grupper som fi ck börja projektet i olika omgångar för att kunna jämföras med varandra. Det gjorde resultaten ännu mer pålitliga. De som deltagit känner sig friskare, mår bättre och har avsevärt ökad vitalitet och kreativitet. Efter starten i Umeå har projektet Kultur i arbetslivet även genomförts bland medlemmar i Lycksele och Skellefteå. Lönsamt satsa på kultur Det borde ligga i arbetsgivarnas intresse att satsa på kulturaktiviteter, säger professor emeritus Lars Olov Bygren, som har forskat kring kultur och hälsa i ett tiotal år och är den som ansvarat för den vetenskapliga delen av projektet. Varför engagerade du och dina forskarkollegor er i SKTF: s projekt? Vi behövde experiment för att se om det vi redan tidigare kommit fram till berodde på ett orsakssamband. Vi hade sett att deltagande i kulturlivet och hälsan följs åt, oberoende av aspekter som ålder, kön, fysisk aktivitet, socialt nätverk, utbildning, inkomst och så vidare. Och vad blev resultatet? Att kulturdeltagande bevisligen ger effekt på ork, vitalitet, fysisk form och uppfattningen av arbetet. Undersökningen Pigg och laddad av sång Jag överraskades av hur bra jag mådde av att sjunga, säger Marie Johansson, tandsköterska i Skelleftehamn. När hon fi ck höra talas om SKTF: s kulturprojekt, tvekade hon inte att anmäla sitt intresse i att delta. För henne var det körsången som lockade mest. Jag hade inte sjungit i kör sedan högstadiet. Nu fick jag chansen att prova igen. Kören bestod av 12 kvinnor i årsåldern. Några av kvinnorna hade liksom Marie sjungit i kör i unga år, för andra var det helt nytt. Ingen av oss tyckte att vi kunde sjunga när vi började, säger Marie. En gång i veckan träffades de direkt efter arbetstid. Många gånger var jag trött och slut när jag kom, men jag gick alltid pigg därifrån, berättar Marie. Jag överraskades verkligen av hur sjungandet påverkade mig. Jag har alltid trott att det bara är fysisk träning som kan göra att man mår bra på det sättet. Man koncentrerar sig så helt på sången och blir syresatt och varm i hela kroppen. Efteråt är man pigg och laddad. Marie Johansson är övertygad om att människor som sjunger i kör mår bättre än många andra. Vilket naturligtvis också arbetsgivaren har nytta av. Tänk om man till exempel kunde få sjunga i kör på lunchen, då skulle man vara syresatt och pigg hela eftermiddagen! Text: Lollo Näsvall Bild: Lars Epstein/Pressens bild Arbete & Hälsa 19

20 ...vi har sett till att bygga in eller på andra sätt säkra maskinerna med hjälp av huvor, kupor och galler. Att arbeta systematiskt med arbetsmiljön är egentligen inte särskilt svårt. Och det man lägger ner i tid får man mångdubbelt igen i form av trivsel, bättre hälsa och ökad produktion. Det vet medarbetarna på Träspecialen Möbel AB i Smålandsstenar. Folk trivs kort och gott, säger huvudskyddsombudet Mattias Andersson. Han har arbetat på Träspecialen Möbel AB i elva år, först på maskinverkstaden och sedan ett år tillbaka på avdelningen för ytbehandling. Som huvudskyddsombud har Mattias Andersson till uppgift att samordna synpunkter och rapporter från skyddsombuden, som representerar avdelningarna maskinverkstad, ytbehandling, emballage och lager. Rapporterna handlar mest om mindre tillbud och småskador. Idag har vi bra skyddsutrustning och väl fungerande maskinskydd. Några allvarliga olyckor har vi inte haft. Föreskrifterna ett hjälpmedel Det var inte så värst länge sedan som arbetsmiljöarbetet på företaget sågs som något nödvändigt ont. Kraven i Arbetsmiljöverkets föreskrifter Systematiskt arbetsmiljöarbete bemöttes ungefär på samma sätt som i många andra företag: med suck och stön, rapporter som måste skrivas, brister som måste åtgärdas fast ingen har tid eller ork. Så är det inte längre, försäkrar Jeanette Hoffman, kvalitets- och miljöansvarig samt ordförande i företagets skyddskommitté. Nu ser vi på föreskrifterna som en hjälp att förbättra både arbetsmiljön och produktionen, säger hon. Startskottet för det systematiska arbetsmiljöarbetet gick Då fi ck det gamla familjeföretaget från 1934 en ny vd, Peter Johansson. Samtidigt ändrades produktionsinriktningen från ett traditionellt möbel- 20 Arbete & Hälsa