Sida 1 av 140. Bildnings- och omsorgsnämnden. Datum: Tid: 16:00-21:00 Plats: Bollebygdskolan

Transkript

1 ÄRENDELISTA/KALLELSE Bildnings- och omsorgsnämnden Sida 1 av 140 Datum: Tid: 16:00-21:00 Plats: Bollebygdskolan Ordförande Patrik Karlsson (KD) Ledamöter Ulf Rapp (S), vice ordförande Mathias Carlzon (FR) Lisette Vermeulen (SD) Gun-Britt Ottosson (M) Glenn Zetterlind (S) Fredrik Olofsson (C) Ersättare Eivor Carlsson (KD) Carina Lundgren (S) Stefan Edvardsson (FR) Peter Hellberg (SD) Ingridh Anderén (M) Rose-Marie Grune (MP) Kerstin Sutinen (L) Övriga Annelie Fischer, Utbildningschef Gunilla Lundgren, Förvaltningschef Teresia Granlund, Utvecklingsledare Matilda Ernfridsson, Utvecklingsledare Christina Hjalmarsson, Enhetschef Catalina Calin, Administrativ handläggare Anna Carin Lindgren, Sekreterare

2 ÄRENDELISTA/KALLELSE Bildnings- och omsorgsnämnden Sida 2 av Protokollets justering Måndag den 11 februari klockan 16.00, kommunhuset 3:e våning Lisette Vermeulen (SD) med Gun-Britt Ottosson (M) som ersättare 2. Information om vård och omsorgscollege BON2019/18 Christina Hjalmarsson, enhetschef 3. Avgifter till stöd och service till äldre och personer med funktionsnedsättning 2019 BON2018/229 Matilda Ernfridsson, utvecklingsledare 4. Sammanställning av klagomål 2018 BON2018/56 Matilda Ernfridsson, utvecklingsledare 5. Information om granskning av styrning och uppföljning inom äldreomsorgen BON2018/383 Gunilla Lundgren, Förvaltningschef 6. Rekommendation om att godkänna Inriktningsdokument för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg BON2019/4 7. Rekommendation om komplettering i överenskommelse mellan VGR och kommunerna i VGR om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning och missbruk att omfatta även spelmissbruk BON2019/5

3 ÄRENDELISTA/KALLELSE Bildnings- och omsorgsnämnden Sida 3 av Ansökan om verksamhetsstöd till Ung Företagsamhet i Älvsborg BON2018/338 Annelie Fischer, utbildningschef 9. Upphandling av digitala verktyg i förskola och grundskola BON2018/256 Annelie Fischer, utbildningschef 10. Dokumenthanteringsplaner bildnings- och omsorgsnämnden BON2018/ Förvaltningen informerar 12. Ledamöter informerar 13. Redovisning av delegationsbeslut BON 2019 BON2017/ Anmälningsärenden till BON 2019 BON2017/ Nedläggning av faderskap - ord. ledamöter hämtar handlingar i receptionen pga sekretess BON2019/9 16. Nedläggning av faderskap - ord. ledamöter hämtar handlingar i receptionen pga sekretess

4 ÄRENDELISTA/KALLELSE Bildnings- och omsorgsnämnden Sida 4 av 140 BON2019/ Nedläggning av faderskap - ord. ledamöter hämtar handlingar i receptionen pga sekretess BON2019/16

5 ÄRENDELISTA/KALLELSE Sida 5 av Information om vård och omsorgscollege BON2019/18

6 TJÄNSTESKRIVELSE (1) Sida 6 av 140 Bildnings- och omsorgsförvaltningen Annelie Fischer Utbildningschef annelie.fischer@bollebygd.se Dnr :BON2019/18-1 Bildnings- och omsorgsnämnden Information om vård- och omsorgscollege Förslag till beslut Bildnings- och omsorgsnämnden noterar informationen. Ärendet Enhetschef Christina Hjalmarsson informerar om arbetet med vård- och omsorgscollege regionalt i Sjuhärad samt lokalt i Borås och Bollebygd. Vård- och omsorgscollege är en certifierad samverkan mellan arbetsgivare, fackliga organisationer och utbildningar som tillsammans skapar attraktiva och moderna verksamheter med hög kvalité. Samverkan finns på lokal och regional nivå, och utgår från tio kvalitetskriterier. Borås och Bollebygd ansöker gemensamt om certifiering för lokalt vård- och omsorgscollege. Det lokala colleget tillhör det regionala colleget Sjuhärad. Det finns ett lokalt college till i regionen som redan har certifierats. Det är Mark, Ulricehamn, Svenljunga och Tranemo (MUST) som samverkar kring det. Beslutsunderlag Information om vård och omsorgscollege, tjänsteskrivelse Skickas till Klicka här för att fylla i vilka beslutet ska skickas till BOLLEBYGDS KOMMUN Bildnings- och omsorgsförvaltningen Annelie Fischer Förvaltningschef Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

7 ÄRENDELISTA/KALLELSE Sida 7 av Avgifter till stöd och service till äldre och personer med funktionsnedsättning 2019 BON2018/229

8 BOLLEBYGDS KOMMUN Bildnings- och omsorgsförvaltningen Madlda Emfridsson Utvecklingsledare matilda. se TJÄNSTESKRIVELSE l (2) Dnr: Sida 8 av 140 Bildnings- och omsorgsnämnden Avgifter för stöd och service till äldre och personer med funktionsnedsättning Förslag till beslut Bildnings- och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta om justering av avgifter för hämtning och rengöring av hjälpmedel, mat inom äldreomsorg samt mat för ungdomai 19 år eller äldre som har akrivitetsetsätming enligt förslaget ull reviderat styrdokument punkt 4, 2. Bildnings- och omsorgsnämnden föreslår kominunfuumäktige att uppdra åt bildnings- och omsorgs förvaltningen att årligen justera avgifter för roat för ungdomar 19 år euef äldre som har akrivitetsersättning udfrån konsumentverkets referensvärde. Avgifterna föreslås ändras från Ärendet Kommunstyrelsen återremitterar ärendet till Bildnings- och omsorgsnämnden för ytterligare beredning. Förvaltningen föreslår att avgifterna för maten inom äldreomsorgen justeras med anledning av höjda råvarupriser samt årlig ökning av kosmader för personal. Avgiften för hämtning och tillhörande rengöring vid återlämning av hjälpmedel är en av kommunen fastslagen sununa som inte utgår från Omsorgsprisindex, OPI, euer prisbasbeloppet. Urifrån att kostnaden inte är justerad på många åt föreslås den höjas från SOOkr/hämtning inkl. rengöring till 53 Okr/hämtning inkl. rengöring. Matkosmaden för ungdomar 19 år eller äldre som har akrivitetsersättrung föreslås höjas enligt konsumentverkets referensvärden. Konsumentverket tar årligen fram referensvärden och fönraltningen föreslås därför få som uppdrag att i fortsättningen årligen justera avgiften uri&ån dessa referensvärden. Beslutsunderlag Avgifter för stöd och service till äldre och personer med funkrionsnedsättning, tjänsteskrivelse Avgifter för stöd och ser\^ice ull äldre och personer med funktionshinder 2019, sammanträdesprotokoll KS2018/204 Avgifter för stöd och service till äldre och personer med funkrionsnedsättning, förslag Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen www. bollebygd. se kommunen@bollebygd. se

9 BOLLEBYGDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE (2) Sida 9 av 140 Avgifter för stöd och sewice tiu äldre och personel med funktionsnedsättning, fastställd i KommunfuUmäkäge Prisjämförelse med närliggande kommuner, 2018 års avgifter, Skickas till Kommunstyrelsen BOIJ. EBYGDS KOMMUN (V, f Bildnings- qch omsorgs förvaltningen Gunilla Lundgren Förvaltningschef Matilda ^imfridsson '71^ Ly^v^cK ingsledare Postadress 51783Bollebygd Besöksadress Ballebovägen 2 Telefon Telefax Webbplats E-post komnnunen@bollebygd.se

10 Styrdokument 1 (7) Fastställd: Kommunfullmäktige Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Förvaltningschef Revidering Dnr : x Sida 10 av 140 Avgifter för stöd och service till äldre och personer med funktionsnedsättning Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

11 Sida 11 av (7) Innehåll 1. Inledning Avgifter enligt socialtjänstlagen Avgifter enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Annat bistånd Så beräknas avgiften Inkomst Pengar kvar för personliga behov Maxtaxa Viktigt att veta Avbeställning Sjukhusvistelse Avgiften räknas om varje år Betalning av avgift Rätt att överklaga Taxetabell insatser enligt socialtjänstlagen Maxtaxa Avgifter Taxetabell insatser enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Avgifter...7

12 Sida 12 av (7) 1. Inledning För stöd- och serviceinsatser tar Bollebygds kommun ut en avgift Avgifter enligt socialtjänstlagen Stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär medför inte kostnadsansvar för den enskilde. Kommunen får dock ta ut avgift för vissa tjänster t.ex. hemtjänst, dagverksamhet, bostad i särskilt boende eller för annan liknande social tjänst. Avgifterna får inte överstiga kommunens självkostnader. I fråga om avgifter för hemtjänst, dagverksamhet och bostad i särskilt boende finns ytterligare bestämmelser i socialtjänstlagen. Avgifterna baseras på prisbasbeloppet Avgifter enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Utgångspunkten är att stöd och service som ges enligt LSS ska vara avgiftsfri. Kommunen får dock ta ut skäliga avgifter för bostad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter (19 lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS). Sådan avgift får tas ut av dem som har hel ålderspension, hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken eller annan inkomst av motsvarande storlek, enligt de grunder kommunen bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader. Kommunen ska se till att den enskilde får behålla tillräckliga medel för sina personliga behov. Den som har bostad enligt LSS får själv ansvara för sina matkostnader. Kommunen kan ta ut avgift för måltid som serveras i anslutning till en insats. Om någon som är under 18 år får omvårdnad i ett annat hem än det egna med stöd av LSS, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader för omvårdnaden (20 LSS). Kommunen får i sådana fall uppbära underhållsbidrag som avser barnet. För barn som är placerade utanför det egna hemmet längre tid än en månad ska beslut om föräldrars ersättningsskyldighet fattas enligt bildnings- och omsorgsnämndens Riktlinjer för handläggning av föräldrars ersättning till kommunen för placerade barn, BON 2016:300). För kortare placeringar t.ex. på korttidshem eller stödfamilj tas det ut en avgift för mat Annat bistånd Annat bistånd i olika former beviljas i vissa fall. De insatser som beviljas enligt LSS är avgiftsfria och likaså är dessa om de beviljas enligt SoL till exempel annat bistånd i form av personlig assistans. I övrigt avgiftsbeläggs annat bistånd. Det är emellertid handläggaren som, genom ett avgiftsbeslut, beslutar om avgift ska tas ut. I vissa fall kan ett beslut om annat bistånd bli avgiftsfritt till exempel med motiveringen att det är en kortvarig och vårdande insats. 2. Så beräknas avgiften Vilken avgift den enskilde ska betala avgörs bland annat av hens inkomst, bostadskostnad och vilka insatser som beviljats. Så här räknar vi ut avgift: + Nettoinkomst per månad + Bostadstillägg/bidrag - Boendekostnad per månad 1 Prisbasbeloppet fastställs av regeringen och justeras varje år. De belopp som anges i dokumentet är beräknande utifrån det aktuella prisbasbeloppet 2019 ( kronor).

13 Sida 13 av (7) - Minimibelopp per månad = Avgiftsutrymme i kronor/månad 2.1. Inkomst Som inkomst räknas alla skattepliktiga inkomster såsom lön, aktivitets- och sjukersättning samt inkomst av näringsverksamhet och inkomst av kapital. Även vissa skattefria ersättningar och bidrag räknas som inkomst bland annat bostadstillägg och bostadsbidrag. Förmögenhet räknas inte som inkomst. Om den enskilde är gift beräknas inkomsten som hälften av den sammanlagda inkomsten om sökande bor tillsammans med sin make/maka. Bor den enskilde och hens make/maka på olika ställen beräknas inkomsten som om sökande vore ensamstående. Om den enskilde är ogift men sambo beräknas inkomsten som om hen vore ensamstående. Den enskilde ska redovisa aktuella inkomstuppgifter på fastställd blankett. Om den enskilde inte gör detta tar kommunen ut avgift enligt fastställd taxa. Den enskilde är skyldig att själv informera om ändrade förhållanden som sker under året och som kan påverka beräkningen av avgiften Pengar kvar för personliga behov Innan avgiften fastställs räknas den enskildes så kallade förbehållsbelopp ut. Detta består av ett minimibelopp som ska täcka den enskildes normala levnadsomkostnader samt boendekostnad. Förbehållsbeloppet dras från den enskildes nettoinkomst och det som återstår kallas avgiftsutrymme. Beroende på hur stort avgiftsutrymmet är kan avgiften minskas. Finns inget avgiftsutrymme tas ingen avgift ut Bostadskostnad Bostadskostnaden består av hyra för den som bor i hyreslägenhet och månadsavgift för den som bor i bostadsrätt. Viss del av räntekostnaden för bostadslån räknas som bostadskostnad. Kostnad för bostadens uppvärmning och varmvatten räknas också som bostadskostnad, däremot inte hushållsel. Den som bor i småhus får räkna med tomträttsavgäld, kommunal fastighetsavgift samt viss del av räntekostnaden för bostadslån. Kostnad för bostadens uppvärmning och övriga driftskostnader beräknas enligt Pensionsmyndighetens schablonbelopp för Bostadskostnaden delas med det antal vuxna personer som delar hushåll Minimibelopp Minimibeloppet 2019 är för personer 60 år eller yngre 5774 kr per månad för ensamstående 4879 kr per månad för sammanlevande makar och sambor Minimibeloppet 2019 är för personer 61 år eller äldre 5249 kr per månad för ensamstående 4435 kr per månad för sammanlevande makar och sambor

14 Sida 14 av (7) Minibeloppet regleras i socialtjänstlagen och ska täcka kostnader för den enskildes personliga behov. I beloppet ingår kostnader för: livsmedel husgeråd möbler tandvård kläder och skor dagstidning resor läkemedel fritid telefon hygienprodukter TV-avgift hushållsel hemförsäkring öppen hälso- och sjukvård förbrukningsvaror Höjning av minibelopp Om kostnaderna för någon del i minimibeloppet överstiger normala kostnader eller om den enskilde har andra varaktigt fördyrande levnadsomkostnader kan hen i vissa fall få ett individuellt tillägg. Detta läggs till minimibeloppet och kan därmed minska avgiften. För den som har matabonnemang eller matdistribution ska minimibeloppet höjas med mellanskillnaden mellan beloppet för livsmedel och kommunens måltidsavgift. Även den som har minderåriga barn som bor hemma har rätt till ett höjt minimibelopp Sänkning av minibelopp Minimibeloppet kan sänkas i vissa fall. Det gäller när den enskilde inte har en utgiftspost som ingår i minibeloppet. För den som bor på särskilt boende ingår hushållsel och TV-avgift i din hyra. Minimibeloppet sänks därför med motsvarande kostnad Maxtaxa Den avgift kommunen tar ut för hemtjänst, korttidsboende, trygghetslarm, dagverksamhet och kommunal sjukvård får högst vara kronor per månad och för särskilt boende kronor per månad. Detta kallas maxtaxa. 3. Viktigt att veta 3.1. Avbeställning Om den enskilda meddelar kommande frånvaro, t.ex. vistelse på annan ort, senast en vecka innan blir hen avgiftsbefriad. En längre tids uppehåll kan innebära omprövning av biståndsbeslutet. Om den enskilde har matdistribution och vill avbeställa denna ska det göra det senast två dagar innan för att bli avgiftsbefriad. Om avbeställning sker senare tas full avgift ut Sjukhusvistelse Om den enskilde inte kan nyttja insatsen på grund av att sjukhusvistelse blir hen avgiftsbefriad för denna tid Avgiften räknas om varje år Avgifterna är knutna till prisbasbeloppet som justeras varje år. Nytt avgiftsbeslut fattas därför varje år. Den enskilde är skyldig att själv meddela om ändrade ekonomiska förhållande sker som kan påverka avgiften. Justering av avgift görs inte retroaktivt Betalning av avgift

15 Sida 15 av (7) Den enskilde betalar avgift en månad i efterskott. Den som beviljas insatser skall betala avgiften från den dagen då insatserna startar. I de fall insatser avslutas (gäller även vid dödsfall) avslutas debiteringen samma dag. Vid korttidsvistelse debiteras enligt maxtaxan per dygn exklusive matkostnaden. Uttag av avgift Uttagandet av avgift är individuellt och avgiften tas alltså ut per individ och inte per hushåll. Jämkning av avgift Om den ene maken/makan flyttar till särskilt boende kan avgiften jämkas i de fall den kvarboende makan/maken får ekonomiska svårigheter att bo kvar i den tidigare gemensamma bostaden. Dubbelt boende Den som flyttar till SÄBO och inte hinner avveckla din tidigare bostad får du räkna med båda bostadskostnaderna när din avgift beräknas under högst tre månader. Reduceringen sker endast för den som kan styrka att hyresrätten är uppsagd eller lämnad till försäljning. Denna regel om reducerad hyra vid dubbel bosättning gäller inte personer som har en förmögenhet som överstiger tre prisbasbelopp ( kronor). 3.5 Rätt att överklaga Besked om avgift ska meddelas alltid skriftligt tillsammans med information om hur man överklagar (besvärshänvisning).

16 Sida 16 av (7) 4. Taxetabell insatser enligt socialtjänstlagen 4.1. Maxtaxa Hemtjänst, korttidsboende, trygghetslarm, dagverksamhet, annat bistånd och kommunal sjukvård Särskilt boende 4.2. Avgifter Annat bistånd Dagverksamhet Dagverksamhet, mat Frukost i trygghetsboende Hemsjukvård Hemtjänst exkl. städ Hjälpmedel, hämtning och rengöring vid återlämning Hjälpmedel, utprovning Installation av trygghetslarm Korttidsboende, mat Korttidsboende Mat Mat, utkörningsavgift Sondnäring Städ Särskilt boende, matabonnemang Särskilt boende, service och omvårdnad Trygghetslarm kronor/månad kronor/månad 140 kronor/beslutad timma 63 kronor/tillfälle 55 kronor/portion 35 kronor/portion 337 kronor/månad 140 kronor/beslutad timma 530 kronor/hämtning med tillhörande rengöring 84 kronor/utprovningstillfälle 200 kronor engångsavgift 125 kronor/dygn 63 kronor/dygn (maxtaxa) 55 kronor/portion 10 kronor/portion 50 kr/dygn (1 500 kronor/månad) 188 kronor/beslutad timma kronor/månad kronor/månad (maxtaxa) 184 kronor/månad 5. Taxetabell insatser enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 5.1 Avgifter Korttidsvistelse, mat Bostad med särskild service för ungdomar under 18 år Bostad med särskild service för ungdomar som fyllt 19 år och har aktivitetsersättning 55 kronor/dag Enligt riktlinjer för handläggning av föräldrars ersättningsskyldighet för placerade barn kronor/månad för mat

17 Styrdokument 1 (7) Fastställd: Kommunfullmäktige år-månad-dag x Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Verksamhetschef Sida 17 av 140 Dnr : BON2017/299-3 Avgifter för stöd och service till äldre och personer med funktionsnedsättning Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

18 Sida 18 av (7) Innehåll 1. Inledning Avgifter enligt socialtjänstlagen Avgifter enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Annat bistånd Så beräknas avgiften Inkomst Pengar kvar för personliga behov Maxtaxa Viktigt att veta Avbeställning Sjukhusvistelse Avgiften räknas om varje år Betalning av avgift Rätt att överklaga Taxetabell insatser enligt socialtjänstlagen Maxtaxa Avgifter Taxetabell insatser enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Avgifter...7

19 Sida 19 av (7) 1. Inledning För stöd- och serviceinsatser tar Bollebygds kommun ut en avgift Avgifter enligt socialtjänstlagen Stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär medför inte kostnadsansvar för den enskilde. Kommunen får dock ta ut avgift för vissa tjänster t.ex. hemtjänst, dagverksamhet, bostad i särskilt boende eller för annan liknande social tjänst. Avgifterna får inte överstiga kommunens självkostnader. I fråga om avgifter för hemtjänst, dagverksamhet och bostad i särskilt boende finns ytterligare bestämmelser i socialtjänstlagen. Avgifterna baseras på prisbasbeloppet Avgifter enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Utgångspunkten är att stöd och service som ges enligt LSS ska vara avgiftsfri. Kommunen får dock ta ut skäliga avgifter för bostad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter (19 lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS). Sådan avgift får tas ut av dem som har hel ålderspension, hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken eller annan inkomst av motsvarande storlek, enligt de grunder kommunen bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader. Kommunen ska se till att den enskilde får behålla tillräckliga medel för sina personliga behov. Den som har bostad enligt LSS får själv ansvara för sina matkostnader. Kommunen kan ta ut avgift för måltid som serveras i anslutning till en insats. Om någon som är under 18 år får omvårdnad i ett annat hem än det egna med stöd av LSS, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader för omvårdnaden (20 LSS). Kommunen får i sådana fall uppbära underhållsbidrag som avser barnet. För barn som är placerade utanför det egna hemmet längre tid än en månad ska beslut om föräldrars ersättningsskyldighet fattas enligt bildnings- och omsorgsnämndens Riktlinjer för handläggning av föräldrars ersättning till kommunen för placerade barn, BON 2016:300). För kortare placeringar t.ex. på korttidshem eller stödfamilj tas det ut en avgift för mat Annat bistånd Annat bistånd i olika former beviljas i vissa fall. De insatser som beviljas enligt LSS är avgiftsfria och likaså är dessa om de beviljas enligt SoL till exempel annat bistånd i form av personlig assistans. I övrigt avgiftsbeläggs annat bistånd. Det är emellertid handläggaren som, genom ett avgiftsbeslut, beslutar om avgift ska tas ut. I vissa fall kan ett beslut om annat bistånd bli avgiftsfritt till exempel med motiveringen att det är en kortvarig och vårdande insats. 2. Så beräknas avgiften Vilken avgift den enskilde ska betala avgörs bland annat av hens inkomst, bostadskostnad och vilka insatser som beviljats. Så här räknar vi ut avgift: + Nettoinkomst per månad + Bostadstillägg/bidrag - Boendekostnad per månad 1 Prisbasbeloppet fastställs av regeringen och justeras varje år. De belopp som anges i dokumentet är beräknande utifrån det aktuella prisbasbeloppet 2018 ( kronor).

20 Sida 20 av (7) - Minimibelopp per månad = Avgiftsutrymme i kronor/månad 2.1. Inkomst Som inkomst räknas alla skattepliktiga inkomster såsom lön, aktivitets- och sjukersättning samt inkomst av näringsverksamhet och inkomst av kapital. Även vissa skattefria ersättningar och bidrag räknas som inkomst bland annat bostadstillägg och bostadsbidrag. Förmögenhet räknas inte som inkomst. Om den enskilde är gift beräknas inkomsten som hälften av den sammanlagda inkomsten om sökande bor tillsammans med sin make/maka. Bor den enskilde och hens make/maka på olika ställen beräknas inkomsten som om sökande vore ensamstående. Om den enskilde är ogift men sambo beräknas inkomsten som om hen vore ensamstående. Den enskilde ska redovisa aktuella inkomstuppgifter på fastställd blankett. Om den enskilde inte gör detta tar kommunen ut avgift enligt fastställd taxa. Den enskilde är skyldig att själv informera om ändrade förhållanden som sker under året och som kan påverka beräkningen av avgiften Pengar kvar för personliga behov Innan avgiften fastställs räknas den enskildes så kallade förbehållsbelopp ut. Detta består av ett minimibelopp som ska täcka den enskildes normala levnadsomkostnader samt boendekostnad. Förbehållsbeloppet dras från den enskildes nettoinkomst och det som återstår kallas avgiftsutrymme. Beroende på hur stort avgiftsutrymmet är kan avgiften minskas. Finns inget avgiftsutrymme tas ingen avgift ut Bostadskostnad Bostadskostnaden består av hyra för den som bor i hyreslägenhet och månadsavgift för den som bor i bostadsrätt. Viss del av räntekostnaden för bostadslån räknas som bostadskostnad. Kostnad för bostadens uppvärmning och varmvatten räknas också som bostadskostnad, däremot inte hushållsel. Den som bor i småhus får räkna med tomträttsavgäld, kommunal fastighetsavgift samt viss del av räntekostnaden för bostadslån. Kostnad för bostadens uppvärmning och övriga driftskostnader beräknas enligt Pensionsmyndighetens schablonbelopp för Bostadskostnaden delas med det antal vuxna personer som delar hushåll Minimibelopp Minimibeloppet 2018 är för personer 60 år eller yngre kr per månad för ensamstående kr per månad för sammanlevande makar och sambor Minimibeloppet 2018 är för personer 61 år eller äldre kr per månad för ensamstående kr per månad för sammanlevande makar och sambor Minibeloppet regleras i socialtjänstlagen och ska täcka kostnader för den enskildes personliga behov. I beloppet ingår kostnader för: livsmedel husgeråd

21 Sida 21 av (7) möbler tandvård kläder och skor dagstidning resor läkemedel fritid telefon hygienprodukter TV-avgift hushållsel hemförsäkring öppen hälso- och sjukvård förbrukningsvaror Höjning av minibelopp Om kostnaderna för någon del i minimibeloppet överstiger normala kostnader eller om den enskilde har andra varaktigt fördyrande levnadsomkostnader kan hen i vissa fall få ett individuellt tillägg. Detta läggs till minimibeloppet och kan därmed minska avgiften. För den som har matabonnemang eller matdistribution ska minimibeloppet höjas med mellanskillnaden mellan beloppet för livsmedel och kommunens måltidsavgift. Även den som har minderåriga barn som bor hemma har rätt till ett höjt minimibelopp Sänkning av minibelopp Minimibeloppet kan sänkas i vissa fall. Det gäller när den enskilde inte har en utgiftspost som ingår i minibeloppet. För den som bor på särskilt boende ingår hushållsel och TV-avgift i din hyra. Minimibeloppet sänks därför med motsvarande kostnad Maxtaxa Den avgift kommunen tar ut för hemtjänst, korttidsboende, trygghetslarm, dagverksamhet och kommunal sjukvård får högst vara kronor per månad och för särskilt boende kronor per månad. Detta kallas maxtaxa. 3. Viktigt att veta 3.1. Avbeställning Om den enskilda meddelar kommande frånvaro, t.ex. vistelse på annan ort, senast en vecka innan blir hen avgiftsbefriad. En längre tids uppehåll kan innebära omprövning av biståndsbeslutet. Om den enskilde har matdistribution och vill avbeställa denna ska det göra det senast två dagar innan för att bli avgiftsbefriad. Om avbeställning sker senare tas full avgift ut Sjukhusvistelse Om den enskilde inte kan nyttja insatsen på grund av att sjukhusvistelse blir hen avgiftsbefriad för denna tid Avgiften räknas om varje år Avgifterna är knutna till prisbasbeloppet som justeras varje år. Nytt avgiftsbeslut fattas därför varje år. Den enskilde är skyldig att själv meddela om ändrade ekonomiska förhållande sker som kan påverka avgiften. Justering av avgift görs inte retroaktivt Betalning av avgift Den enskilde betalar avgift en månad i efterskott. Den som beviljas insatser skall betala avgiften från den dagen då insatserna startar. I de fall insatser avslutas (gäller även vid dödsfall) avslutas debiteringen samma dag. Vid korttidsvistelse debiteras enligt maxtaxan per dygn exklusive matkostnaden.

22 Sida 22 av (7) Uttag av avgift Uttagandet av avgift är individuellt och avgiften tas alltså ut per individ och inte per hushåll. Jämkning av avgift Om den ene maken/makan flyttar till särskilt boende kan avgiften jämkas i de fall den kvarboende makan/maken får ekonomiska svårigheter att bo kvar i den tidigare gemensamma bostaden. Dubbelt boende Den som flyttar till SÄBO och inte hinner avveckla din tidigare bostad får du räkna med båda bostadskostnaderna när din avgift beräknas under högst tre månader. Reduceringen sker endast för den som kan styrka att hyresrätten är uppsagd eller lämnad till försäljning. Denna regel om reducerad hyra vid dubbel bosättning gäller inte personer som har en förmögenhet som överstiger tre prisbasbelopp ( kronor). 3.5 Rätt att överklaga Besked om avgift ska meddelas alltid skriftligt tillsammans med information om hur man överklagar (besvärshänvisning).

23 Sida 23 av (7) 4. Taxetabell insatser enligt socialtjänstlagen 4.1. Maxtaxa Hemtjänst, korttidsboende, trygghetslarm, dagverksamhet, annat bistånd och kommunal sjukvård Särskilt boende 4.2. Avgifter Annat bistånd Dagverksamhet Dagverksamhet, mat Frukost i trygghetsboende Hemsjukvård Hemtjänst exkl. städ Hjälpmedel, hämtning och rengöring Hjälpmedel, utprovning Installation av trygghetslarm Korttidsboende, mat Korttidsboende Mat Mat, utkörningsavgift Sondnäring Städ Särskilt boende, matabonnemang Särskilt boende, service och omvårdnad Trygghetslarm kronor/månad kronor/månad 137 kronor/beslutad timma 62 kronor/tillfälle 55 kronor/portion 35 kronor/portion 329 kronor/månad 137 kronor/beslutad timma 500 kronor 82 kronor 200 kronor engångsavgift 123 kronor/dygn 62 kronor/dygn (maxtaxa) 55 kronor/portion 10 kronor/portion 50 kr/dygn (1 500 kronor/månad) 182 kronor/beslutad timma kronor/månad kronor/månad (maxtaxa) 180 kronor/månad 5. Taxetabell insatser enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 5.1 Avgifter Korttidsvistelse, mat Bostad med särskild service för ungdomar under 18 år Bostad med särskild service för ungdomar som fyllt 19 år och har aktivitetsersättning 53 kronor/dag Enligt riktlinjer för handläggning av föräldrars ersättningsskyldighet för placerade barn kronor/månad för mat

24 Bilaga Sida 24 av (2) Handläggare Matilda Ernfridsson Utvecklingsledare matilda.ernfridsson@bollebygd.se Avgifter för stöd och service till äldre och personer med funktionshinder En prisjämförelse med närliggande kommuner, avser 2018 års avgifter. Hemtjänst, omvårdnad Service Mat-distribution Larm Bollebygd 137kr/ timma 182kr/beslutad timma 65kr/portion 180kr/månad Göteborg 102kr/timma 102kr/timma 61kr/portion 102kr/månad Härryda Nivåer 1 378kr/timma 2 57kr/portion 231kr/månad Mark 212kr/timma 212kr/timma Ca 63kr/portion 3 (dessert 11kr) 230kr/månad Mölndal maxtaxa vid över två tillfällen per vecka - både service och omsorg. Nivåer 4 47kr/portion (kyld mat) 184kr/månad Svenljunga Nivåer 5 Ingen uppgift 63kr/portion 223kr/månad Varberg 170kr/timma (utförd tid) Ingen uppgift Snittpris 71kr/måltid 256kr/månad 1 Ett besök per vecka 378kr/månad, 2-7 besök per vecka 756kr/månad, 8- och uppåt 1136kr/månad. Enstaka insats 378kr/timma 2 Pris för städ och tvätt. 3 Matdistributionsavgift 304kr/månad ca 10kr/dag 4 1 insats/v. = 368kr/månad, 2 insatser/v. 736kr/månad, 3 insatser/v. =1103kr/månad. En kombination av omv.insatser och serviceinsatserna städ, tvätt och inköp innebär alltid maxtaxa. 5 Nivå 1: mindre än tre timmar/månad =300kr, Nivå 2: 3-4,99 timmar/månad=900kronor, Nivå 3: 5-6,99timmar/=1500 kronor, Nivå 4: mer än 7timmar/månad = 2100 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

25 Sida 25 av 140 2(2) Hemsjukvård Särskilt boende Bollebygd 329kr/månad Maxtaxa 2100kr/månad Göteborg Ingen avgift Maxtaxa för htj kr/månad Härryda 307kr/månad Maxtaxa 2044kr/månad Mark 299kr/månad 7 Maxtaxa 2044kr/månad Matabonnemang Korttid Dag- (exkl.mat) verksamhet 3750kr/månad 62kr/dygn 62kr/tillfälle 3318kr/månad Maxtaxa för htj. 2044kr/månad Ingen avgift 3223kr/månad 67kr/dygn Ingen uppgift 3340kr/månad 8 139kr/dygn 90kr/dag Mölndal 368kr/månad 2044kr/månad 3806kr/månda Maxtaxa för htj kr/dag för mat Svenljunga 300kr/månad Ingen uppgift 4134kr/månad 89kr/dygn Omsorg + mat 185kr, end. Kost 90kr Varberg Ingen uppgift Maxtaxa 2044kr/månad 2931kr/månad 69kr/dygn + förbr.varor och sänglinne 7kr/dygn Ingen uppgift 6 Insatserna på särskilt boende och korttidsboende kallas hemtjänstinsatser 7 Endast hemsjukvård, annars timtaxa 212kr/timma. Vid enstaka tillfälle 90kr/tillfälle. 8 Priset avser helpension. Halvpension (middag + frukost eller kvällsmat 2171kr/månad), endast middag 1403kr/månad.

26 ÄRENDELISTA/KALLELSE Sida 26 av Sammanställning av klagomål 2018 BON2018/56

27 TJÄNSTESKRIVELSE (1) Sida 27 av 140 Bildnings- och omsorgsförvaltningen Matilda Ernfridsson Utvecklingsledare matilda.ernfridsson@bollebygd.se Dnr : Sammanställning av klagomål kvartal Förslag till beslut Bildnings- och omsorgsnämnden noterar informationen till protokollet. Ärendet Under kvartal 4 inkom 9 klagomål till Bildnings- och omsorgsförvaltningen. En sammanställning av klagomålen redovisas i bilaga 1. Totalt under året har 39 klagomål inkommit. Beslutsunderlag - Sammanställning av klagomål kvartal , tjänsteskrivelse bildnings och omsorgsnämnden Sammanställning av klagomål kvartal , bilaga Skickas till Utvecklingsledare BOLLEBYGDS KOMMUN Bildnings- och omsorgsförvaltningen Gunilla Lundgren Tf. Förvaltningschef Matilda Ernfridsson Utvecklingsledare Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

28 Bilaga 1 1 (2) Sida 28 av 140 Handläggare Matilda Ernfridsson Utvecklingsledare matilda.ernfridsson@bollebygd.se Dnr : BON2018/ Bilaga 1 till tjänsteskrivelse (sammanställning) BON dnr Klagande Enhet Klagomålet avser Brist? 2018/277 Förälder Förskolan Barngruppernas storlek inom Ja förskolorna åtgärder Det är en omfattande lokalbrist i centralorten. Det finns beslut om att införskaffa moduler i avvaktan på att en ny permanent förskola finns. Dock har arbetet med moduler dragit ut på tiden och i dagsläget vet vi inte när de är på plats Inkom Svar datum datum Anonym 2018/282 Förälder Förskolan Stora barngrupper i förskolan Ja Enligt svar på föregående klagomål /283 Förälder Förskolan Placering på förskola över 4 Ja månader Bollebygds kommun har mycket stora svårigheter att erbjuda plats i Bollebygds centralort. Det arbetas med provisoriska lösningar i form av moduler dock har det dragit ut på tiden och i dagsläget finns inte något datum när modulerna är på plats. Mobil enhet har ej utretts. Plats kommer att erbjudas i den mån det blir något ledigt på befintliga förskolor. Dock måste alltid hänsyn tas till befintliga barngruppers åldrar och sammansättning. Ni kommer att hållas informerad när det finns en plats till ert barn. Det finns plats att erbjuda på förskolan i Töllsjö. 2018/295 Förälder Förskolan Placering på förskola i Töllsjö Ja Enligt ovan Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

29 2 (2) Sida 29 av /298 Förälder Förskolan Finns ingen förskoleplats och inget datum för provisoriska moduler. 2018/299 Anhörig Hemtjänsten Apodosmedicinpåsar har sammanblandats för två brukare. Uppmärksammandes av en anhörig som upptäckte att det var fel namn på dospåsen hos brukaren. Ja Enligt ovan Ja Enhetschefen har arbetat om rutinen och lagt till att den som lämnar ut medicin till brukaren måste läsa på rullen innan den lämnas i brukarens hem. Enhetschefen har haft samtal med anhörig som är nöjd med åtgärden. En lex Sarah-rapport är inlämnad med anledning av sekretessbrott. Enligt tidigare svar /315 Medborga re Förskolan Vänner har inte fått plats på förskolan pga. platsbrist. Anonym 2018/348 Förälder Förskola Brist på platser i förskolan. Ja Enligt tidigare svar Krävde ej svar. 2018/366 Anhörig Korttidsenheten Brister i omsorg. Anhörig Ja EC tar samtal direkt på telefon och uppmärksammar att den bekräftar att det inte är så här det ska gå till. enskilde inte fått Tar samtal med aktuell medarbetares chef inkontinensskydd bytt. Då blir som kommer gör klart vad som gäller. det bytt men soporna står kvar Klagomålet kommer även att behandlas på på rummet. Oordning och APT med all personal på korttidsenheten. smuts i badrummet. * klagomålet är formulerat på ett sådant sätt att det inte går att ta ställning till om brist förekommit eller ej. Ex. ett klagomål som består av frågor eller önskemål

30 ÄRENDELISTA/KALLELSE Sida 30 av Information om granskning av styrning och uppföljning inom äldreomsorgen BON2018/383

31 Sida 31 av 140 BOLLEBYGDS KOMMUN Bildnings- och omsorgsförvaltnmgen Matilda Ernfridsson Utvecklingsledare se TJÄNSTESKRIVELSE l (l) Dru: Bildnings- och onisorgsnämnden Revisionsrapport, Granskning av styrning och uppföljning inom äldreomsorgen Förslag till beslut Bildnings- och omsorgsnämnden noterar informationen om granskningsrapporten om styrning och uppföljning inom äldreomsorgen riu protokollet. Ärendet Under november inånad utförde PwC en granskning av styrning och uppföljning inom äldreomsorgen. Rapporten visar att Bildnings- och omsorgsnämnden inte fullt ut säkerstäuer en ändamålsenlig styrning och uppföljning av särskilda boenden och hemtjänst. PwC vill ha Bildningsoch omsorgsnämndens kommentarer med anledning av gtanskningen senast den 31 mars Bildnings- och omsorgsförraltningen har påbörjat en handlingsplan som kommer redovisas för Socialnätnnden i mars månad. Beslutsunderlag Revisionsrapport, Granskning av styrning och uppföljning inom äldreomsorgen, Bildningsoch otnsorgsnämndens tjänsteskrivelse Revisionsrapport, Granskning av styrning och uppföljning inom äldteomsorgen, december 2018 Skickas till U t\7ecklingsledare BOLLEBYGDS KOMMUN Bildnings- och omsorgs förvaltningen TF. GuruUa Lundgren Förvaltningschef Mal,i(d(y'E/nfridsson U tvecklingsledare Postadress 51783Bollebygd Besöksadress Ballebovägen 2 Telefon Telefax Webbplats E-post kommunen@bollebygd.se

32 Sida 32 av 140 Revisionsrapport Granskning av styrning och uppföljning inom äldreomsorgen Lars Näsström Helena Richardsson Bollebygds kommun December 2018

33 Styrning och uppföljning inom äldreomsorgen Sida 33 av 140 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfråga Revisionskriterier Kontrollmål Avgränsning Metod Särskilt boende och hemtjänst i Bollebygds kommun Organisation och uppdrag Nyckeltalsredovisning Granskningsresultat Riktlinjer, rutiner och bedömningsinstrument Iakttagelser Bedömning Systematiskt kvalitetsarbete Iakttagelser Bedömning Genomförandeplaner Iakttagelser Bedömning Vårdtyngd och bemanning Iakttagelser Bedömning Flexibelt personalutnyttjande Iakttagelser Bedömning Uppföljning och kontroll Iakttagelser Bedömning Revisionell bedömning Rekommendationer Bilaga December Bollebygds kommun PwC

34 Styrning och uppföljning inom äldreomsorgen Sida 34 av 140 Sammanfattning PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Bollebygds kommun genomfört en granskning av styrningen och uppföljningen av äldreomsorgen. Granskningen syftar till att besvara följande revisionsfråga: Säkerställer bildnings- och omsorgsnämnden en ändamålsenlig styrning och uppföljning av särskilda boenden och hemtjänst? Vår samlade bedömning är att bildnings- och omsorgsnämnden delvis säkerställer en ändamålsenlig styrning och uppföljning av särskilda boenden och hemtjänst. Bedömningen grundar sig på iakttagelser och bedömningar för respektive kontrollmål, vilka framkommer av rapporten. En sammanställning av granskningens kontrollmål återfinns nedan: Kontrollmål Det finns riktlinjer, rutiner och bedömningsinstrument för myndighetsutövning som är kända och tillämpas Det finns en tydlig ansvarsfördelning i kvalitetsarbetet samt ett aktivt och systematiskt arbete med att förbättra kvaliteten i utförandet Det finns aktuella genomförandeplaner som används i planeringen av insatserna Det finns en koppling mellan vårdtyngd och bemanning av verksamhet Det finns rutiner och arbetssätt för ett flexibelt personalutnyttjande Det sker en aktiv och strukturerad uppföljning och kontroll av ekonomi och kvalitet i utförandet Bedömning Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Rekommendationer Utifrån granskningens resultat rekommenderar vi bildnings- och omsorgsnämnden att: Aktivt följa implementeringsarbetet av en gemensam utredningsmetodik och att säkerställa att denna införs. Säkerställa att ledningssystemet för det systematiska kvalitetsarbetet för äldreomsorgen implementeras fullt ut och får avsedd effekt. Säkerställa en strukturerad och systematisk uppföljningsprocess för genomförandeplaner. Säkerställa att det finns ett samband mellan vårdtyngd och bemanning av verksamheten. Vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att det ekonomiska resultatet inom äldreomsorgen återställs. Säkerställa en systematisk och strukturerad uppföljningsprocess av ekonomi och kvalitet. December Bollebygds kommun PwC

35 Styrning och uppföljning inom äldreomsorgen Sida 35 av Inledning 1.1. Bakgrund Enligt 4 kap 1 Socialtjänstlagen har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få den tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom bistånd tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Äldreomsorg ges till människor som på grund av sjukdom, fysiska, psykiska och/eller sociala funktionshinder eller annan orsak behöver stöd och hjälp i den dagliga livsföringen. För att få bistånd i form av insatser inom äldreomsorgen behöver ansökan göras och därefter genomförs av en prövning, där socialnämnden står för bedömningen av hjälpbehovet samt beslutar om lämplig insats. Nämnden ansvarar för att de insatser som ges till de äldre ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten fortlöpande och systematiskt utvecklas och säkras. Insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och dokumenteras i en genomförandeplan. sonalen står för kommunernas enskilt största kostnad och förutsättning för kvalitet. Detta innebär att det behöver finnas en koppling mellan bemanning och vårdtyngd samt ett aktivt arbete med att optimera personalresurser mellan boenden och hemtjänstgrupper. I Bollebygds kommun ansvarar bildnings- och omsorgsnämnden för äldreomsorgen i kommunen. Sedan 1 januari 2018 är förvaltningen delad i två delar; en bildningsförvaltning och en omsorgsförvaltning. Från och med 2019 kommer även nämnden att delas i två nämnder. För att nämnden ska kunna utöva sitt ansvar gentemot medborgarna och tillse att äldreboendena håller en god kvalitet och följer lagstiftning samtidigt som den är kostnadseffektiv är det angeläget att det finns en ändamålsenlig styrning och ledning av verksamheten. Revisorerna har utifrån en bedömning av väsentlighet och risk funnit det angeläget att granska huruvida nämndens styrning och uppföljning avseende äldreboenden är ändamålsenlig eller inte Syfte och revisionsfråga Granskningen syftar till att bedöma om bildnings- och omsorgsnämnden har en tillräcklig styrning och kontroll inom särskilda boenden och hemtjänst. Följande revisionsfråga ska besvaras: - Säkerställer bildnings- och omsorgsnämnden en ändamålsenlig styrning och uppföljning av särskilda boenden och hemtjänst? December Bollebygds kommun PwC

36 Styrning och uppföljning inom äldreomsorgen Sida 36 av Revisionskriterier Iakttagelserna bedöms gentemot följande revisionskriterier: Kommunallagen (2017:725) Socialtjänstlagen (2001:453) SOSFS (2011:9) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS (2014:5) Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten Kommunens interna styrdokument, som exempelvis reglementen, verksamhetsplan och budget Kontrollmål För att besvara revisionsfrågan kommer följande kontrollmål vara vägledande: Kontrollmål 1 Kontrollmål 2 Kontrollmål 3 Kontrollmål 4 Kontrollmål 5 Kontrollmål 6 Det finns riktlinjer, rutiner och bedömningsinstrument för myndighetsutövning som är kända och tillämpas Det finns en tydlig ansvarsfördelning i kvalitetsarbetet samt ett aktivt och systematiskt arbete med att förbättra kvaliteten i utförandet Det finns aktuella genomförandeplaner som används i planeringen av insatserna Det finns en koppling mellan vårdtyngd och bemanning av verksamhet Det finns rutiner och arbetssätt för ett flexibelt personalutnyttjande Det sker en aktiv och strukturerad uppföljning och kontroll av ekonomi och kvalitet i utförandet 1.5. Avgränsning Granskningen har avgränsats till bildnings- och omsorgsnämndens verksamhet inom hemtjänst och särskilda boenden under Metod Granskningen har bestått av analys av relevanta styrande och stödjande dokument avseende kommunens särskilda boenden och hemtjänst (se bilaga 1), granskning av nämndens protokoll (till och med november 2018) samt intervjuer med följande funktioner: Verksamhetschef äldreomsorg, bildnings- och omsorgsförvaltningen Utvecklingsledare, bildnings- och omsorgsförvaltningen Enhetschef Myndighet Vuxen, bildnings- och omsorgsförvaltningen Biståndshandläggare, bildnings- och omsorgsförvaltningen Enhetschef Äldreboende, bildnings- och omsorgsförvaltningen Enhetschef Gruppbostäder, bildnings- och omsorgsförvaltningen Tillförordnad enhetschef Hemtjänst, bildnings- och omsorgsförvaltningen Rapporten har sakgranskats av de intervjuade. December Bollebygds kommun PwC

37 Styrning och uppföljning inom äldreomsorgen Sida 37 av Särskilt boende och hemtjänst i Bollebygds kommun 2.1. Organisation och uppdrag Enligt Bildnings- och omsorgsnämndens reglemente fullgör nämnden kommunens ansvar när det gäller att tillgodose behoven av vård och omsorg för äldre och personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL), hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och lagen om stöd till vissa funktionshindrade (LSS). Enligt reglementet fullgör nämnden även kommunens uppgifter enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) avseende hemtjänstverksamheten. LOV är införd i kommunen för både omsorg och serviceinsatser inom hemtjänsten. Det innebär att privata företag kan få ersättning av kommunen för att utföra tjänster. Den som blivit beviljad hemtjänst får möjlighet att själv välja utförare. Antalet ärenden i extern regi har varierat genom åren. Under 2018 finns hittills inga hemtjänstärenden i extern regi Nyckeltalsredovisning 1 Diagram 1 visar uppmätt nettokostnadsavvikelse för bildnings- och omsorgsnämndens äldreomsorgsverksamhet i Bollebygds kommun mellan år 2014 och år 2017 jämfört med liknande kommuner 2 och riket 3. Diagrammet visar en sammanvägning av nettokostnadsavvikelsen för särskilt boende och hemtjänst. Diagram 1: Nettokostnadsavvikelse äldreomsorg, (%) ,4 6,1 4, ,6 1,8 1,8 1,4 1,4 0,9 0,2-0, Bollebygd Liknande kommuner Riket 2,4 Diagrammet visar att nettokostnadsavvikelsen för äldreomsorgsverksamheten har varierat under perioden år 2012 till år Särskilt markant är år 2015 då nettokostnadsavvikelsen är betydligt lägre jämfört med år 2014 och år Stora variationer mellan åren 1 Statistiken är hämtad från Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) 2 Liknande kommuner äldreomsorg (2017) bygger på viktningen referenskostnad 30 %, huvudmannaskap hemsjukvård 60 % och befolkning 10 %. Liknande kommuner är Bjuv, Burlöv, Hammarö, Lilla Edet, Stenungssund, Svalöv och Åstorp. 3 Riket är det samma som alla kommuner i Sverige (ovägt medel) December Bollebygds kommun PwC

38 Styrning och uppföljning inom äldreomsorgen Sida 38 av 140 kan spegla verksamhetsförändringar, men kan utifrån vår erfarenhet också bero på ändrade redovisningsrutiner eller felaktig bokföring. Diagram 2: Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare Bollebygd Liknande kommuner Riket Diagram 2 visar att kostnaden per brukare för särskilt boende har ökat för Bollebygds kommun. Samma tendens ses för liknande kommuner och riket i stort. Bollebygds kommun uppvisar något lägre kostnadsnivå per brukare än liknande kommuner men ligger högre än riket. Diagram 3: Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/hemtjänsttagare Bollebygd Liknande kommuner Riket Diagram 3 visar att kommunen uppvisar något högre kostnad per hemtjänsttagare jämfört med liknande kommuner och riket. Sett över de senaste fyra året har kostnadsläget varit relativt stabilt. December Bollebygds kommun PwC

39 Styrning och uppföljning inom äldreomsorgen Sida 39 av Granskningsresultat I detta avsnitt redovisas de iakttagelser och bedömningar som gjorts utifrån respektive kontrollmål Riktlinjer, rutiner och bedömningsinstrument Kontrollfråga 1: Det finns riktlinjer, rutiner och bedömningsinstrument för myndighetsutövning som är kända och tillämpas Iakttagelser Kommunen har ett flertal servicedeklarationer där kvaliteten på biståndshandläggningen och omsorgen fastställs. Som exempel anges i Servicedeklarationen för handläggning av omsorgsinsatser att den enskilde ska kontaktas av ansvarig handläggare inom två arbetsdagar efter det att ansökan är mottagen, att den enskilde ska ges möjlighet att vara delaktig i utredningen och att ett skriftligt beslut ska meddelas senast två veckor efter inkommen ansökan om service- och omvårdnadsinsatser. Verksamhetens riktlinjer för myndighetsutövning framgår av dokumentet Riktlinjer - handläggning av bistånd till äldre fastställt av bildnings- och omsorgsnämnden Riktlinjerna syftar till att säkerställa att alla personer som ansöker om insatser inom äldreomsorgen får en rättssäker handläggning. Det framgår även att kommunens ambitionsnivå fastställs i riktlinjerna. I riktlinjerna beskrivs även handläggningsrutinerna för myndighetsutövningen, omvårdnadsinsatserna, de grundläggande lagarna och föreskrifterna som reglerar myndighetsutövningen samt schablontider för insatserna i hemtjänst i ordinärt boende. I intervjuer påtalas att det alltid ska ske en individuell bedömning varpå handläggarna kan besluta om längre eller kortare tid än det som anges som schablontid. Biståndshandläggarna nämner under intervjun att riktlinjerna tillämpas i det dagliga arbetet och ger ett bra stöd i myndighetsutövningen. Det framkommer även att en genomgång av riktlinjerna är en del av introduktionen för nya handläggare. Under intervjuerna framkommer att verksamheten inte använder sig av någon gemensam utredningsmetodik såsom IBIC 4. Enligt uppgift fattades det ett beslut om att verksamheten skulle införa IBIC för tre år sedan, men sedan dess har implementeringen brustit. Våren 2016 lades ICF 5 in i utredningssystemet, men eftersom metodiken inte är implementerad fullt ut uppges att den inte tillämpas i utredningarna i någon större utsträckning. Vidare uppges under intervjuerna att förvaltningen har återupptagit arbetet med att implementera IBIC. Som exempel nämns att samtliga handläggare ska genomgå en dokumentationsutbildning i början av Därefter ska strukturen för en gemensam utredningsmetodik byggas upp. 4 Individens behov i centrum (IBIC) och är ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt framtaget av Socialstyrelsen för personer som arbetar med vuxna personer oavsett ålder eller funktionsnedsättning utifrån socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). IBIC är en vidareutveckling av Äldres behov i centrum, ÄBIC. 5 ICF är klassifikationskoder som används för att beskriva en persons funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa utifrån en biopsykosocial modell. December Bollebygds kommun PwC

40 Styrning och uppföljning inom äldreomsorgen Sida 40 av Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet är delvis uppfyllt. Granskningen visar att det finns riktlinjer, rutiner och bedömningsinstrument för myndighetsutövningen som är kända och tillämpas inom verksamheten. Däremot framkommer att verksamheten inte använder sig av någon gemensam utredningsmetodik såsom IBIC trots att nämnden fattat beslut om att implementera detta för tre år sedan. Detta bedömer vi som en brist. Vi anser dock att det är positivt att förvaltningen har återupptagit implementeringsarbetet av IBIC och att samtliga handläggare ska få genomgå en dokumentationsutbildning i början av Utifrån vad som har framkommit i granskningen anser vi att det är av stor vikt att nämnden aktivt följer implementeringsarbetet och säkerställer att en gemensam utredningsmetodik införs Systematiskt kvalitetsarbete Kontrollfråga 2: Det finns en tydlig ansvarsfördelning i kvalitetsarbetet samt ett aktivt och systematiskt arbete med att förbättra kvaliteten i utförandet Iakttagelser Bildnings- och omsorgsnämndens Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för verksamhetsområdena individ- och familjeomsorg samt äldreomsorg och funktionsnedsättning antogs av nämnden i juni Av nämndens protokoll framgår att nämnden inte tidigare haft ett ledningssystem vilket bland annat lett till kritik från Inspektionen för vård och omsorg i samband med tillsyn. Det nya ledningssystemet är baserat på Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete och syftar till att stödja nämnden i arbetet med att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera samt förbättra verksamheten. Av dokumentet framgår bland annat verksamhetens huvudprocesser, stödprocesser samt roll- och ansvarsfördelningen kopplade till processerna. Det står även angivet hur intern och extern samverkan ska bedrivas, i vilken omfattning nämnden ska bedriva egenkontroll för att kunna säkra verksamhetens kvalitet, hur risk- och händelseanalyser ska genomföras samt hur avvikelser ska hanteras. Under intervjuerna framkommer dock att förvaltningen är i uppstarten med att bygga upp sitt systematiska kvalitetsarbete varpå det antagna ledningssystemet inte tillämpas fullt ut i praktiken. Verksamheten bedriver just nu ett processkartläggningsarbete där befintliga processer och rutiner identifieras för att sedan föras in i ledningssystemet. För att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå har enhetscheferna tillsammans med utvecklingsledaren arbetat fram ett årshjul där det framgår vilka aktiviteter som ska genomföras varje månad kopplat till följande rubriker; ekonomi, systematiskt kvalitetsarbete enhetsplan, systematiskt kvalitetsarbete HSL, personal, arbetsmiljö och ledningsgrupp. Årshjulet har vidareutvecklats under innevarande år, men har använts av verksamheten sedan tidigare. Vad gäller avvikelsehantering uppges att det funnits etablerade rutiner inom verksamheten redan innan ledningssystemet antogs och att dessa uppdaterades nyligen. Processkartan för sociala avvikelser och Processkartan för avvikelsehantering enligt lex Sarah är nyligen reviderade och fastställdes Av processkartorna framgår hur avvikelserna ska hanteras, dokumenteras och vem som bär ansvar för de olika momenten i avvi- December Bollebygds kommun PwC

41 Styrning och uppföljning inom äldreomsorgen Sida 41 av 140 kelsehanteringen. Av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete framgår att medicinskt ansvarig sjuksköterska är den funktion som ansvarar för avvikelser enligt lex Maria. Det beskrivs även att processen för avvikelsehantering inom hälso- och sjukvårdslagens ansvarsområde anses mer välutvecklad än avvikelsehanteringen inom Socialtjänstlagens ansvarsområde. I enhetsplanen 2018 för det somatiska boendet är det fastställt att årets verksamhetsmål är att öka kunskaper om avvikelsehantering på enheterna. Enligt uppgift sammanställer utvecklingsledaren samtliga avvikelser och klagomål som har rapporterats in i ett dokument. Avvikelser enligt lex Sarah och lex Maria rapporteras till nämnden varje delår och helår. Klagomål och ej verkställda beslut rapporteras till nämnden varje kvartal. Enligt årsrapporten 2017 skedde tre lex Maria-anmälningar till IVO och nämnden mottog 29 lex Sarah-rapporter. Två av dessa anmäldes till IVO och övriga uppges ha föranlett vidtagande av åtgärder och förbättringar i verksamheterna. Förvaltningen har även mottagit och utrett totalt 37 klagomål, varav 13 berört äldreomsorgen Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet är delvis uppfyllt. Enligt 3 kap. 3 SoL (2001:453) och 3 kap. 1 SOSFS (2011:9) ska kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras med hjälp av verksamhetens ledningssystem. Utifrån granskningen kan vi konstatera att nämndens ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet inom äldreomsorgen inte är fullt implementerat. Vi tycker att det är positivt att det genomförs en processkartläggning, men anser att arbetet måste färdigställas innan det går att bedöma huruvida ledningssystemet löpande bidrar till att förbättra kvaliteten i utförandet. Det framkommer även att det förekommer vissa brister vad gäller avvikelsehanteringen enligt Socialtjänstlagen, men granskningen påvisar likväl att det finns etablerade rutiner och tillvägagångssätt vad gäller egenkontroll med en tydlig roll- och ansvarsfördelning Genomförandeplaner Kontrollfråga 3: Det finns aktuella genomförandeplaner som används i planeringen av insatserna Iakttagelser Verksamheten har en mall för hur genomförandeplanerna ska se ut vilket framgår av dokumentet Genomförandeplan för omsorgsinsatser. Mallen används enligt uppgift både inom hemtjänsten och särskilt boende. Enligt mallen ska det i genomförandeplanen anges vilka omsorgsrutiner som ska gälla för den enskilde (morgon, förmiddag, middag, eftermiddag, kväll och natt), mål kopplade till den enskildes insatser samt övriga uppgifter som exempelvis eventuella allergier eller hjälpmedel. Det ska även anges information rörande individens bakgrund, sociala situation samt hälsosituation. Enligt kommunens Lokala värdighetsgarantier för särskilt boende för äldre framgår att en genomförandeplan ska upprättas och undertecknas inom en vecka efter inflyttning samt att planen ska vara upprättad i samråd med brukaren eller dennas företrädare. Det framgår även att genomförandeplanen ska följas upp inom tre månader och att ett upp- December Bollebygds kommun PwC

42 Styrning och uppföljning inom äldreomsorgen Sida 42 av 140 följningssamtal ska genomföras minst två gånger per år alternativt vid behov. De lokala värdighetsgarantierna fastställdes av omsorgsnämnden För uppföljning av genomförandeplanerna finns en framtagen checklista. Checklistan för uppföljning av genomförandeplanen är antagen Enligt checklistan ska ansvarig personal bland annat kontrollera om insatserna genomförs på ett sådant sätt att de uppfyller målen som framgår av biståndsbeslutet eller om den enskildes behov har förändrats över tid. Under intervjuerna framkommer att enhetscheferna inte har kännedom om checklistan. Under intervjuerna uppges att det saknas en samlad bild över verksamheternas genomförandeplaner och huruvida de följs upp eller inte. Det uppges att det finns rutiner för hur genomförandeplanen ska följas upp, men att dessa inte är dokumenterade och det säkerställs inte om dessa efterlevs. Enligt den rutin som tillämpas inom verksamheterna ska genomförandeplanen uppdateras av brukarens kontaktperson var sjätte månad eller vid förändrade behov. Det påtalas dock under intervjuerna att det har uppmärksammats att kvaliteten och omfattningen av dokumentation varierar mellan och inom verksamheter. Det påtalas även att den tidsbrist som uppges föreligga inom verksamheten bidrar till att exempelvis vikarier inte hinner ta del samtliga genomförandeplaner innan arbetspasset börjar. Enligt enhetscheferna är det likväl säkerställt att samtliga har upprättade genomförandeplaner. Vidare beskrivs rutinerna för att hantera och revidera genomförandeplanerna som föråldrade i samtliga intervjuer. Genomförandeplanerna finns inte i utan enbart i pappersform och förvaras i arkivskåp på respektive avdelning, vilket bland annat försvårarar revideringen av planerna. Under intervjun med biståndshandläggarna framkommer att handläggarna inte får någon verifikation på att insatser har påbörjats. Framkommer även att det inte är möjligt för handläggarna att ta del av genomförandeplanerna och de kan således inte följa upp dem. Enligt biståndshandläggarna beror detta på en brist i datasystemet. För att kunna följa upp verkställande av beslut genomförs teammöten där handläggarna har direktkontakt med verkställigheten. Teammöten genomförs varannan vecka inom hemtjänsten och en gång i månaden för gruppbostäder och somatiskt boende. Syftet är att biståndshandläggarna ska få tillfälle att stämma av beslut och att verkställigheten ska få möjlighet att aktualisera behov av förändring eller tillägg av insats. På mötet deltar bland annat hemtjänstpersonal, rehabiliteringspersonal och sjuksköterska. Biståndshandläggarna är inte med på teamträffarna för särskilt boende utan enbart mötena som rör hemtjänsten. Det varierar huruvida enhetschefen delta i mötena. Enligt intervjuerna är detta arbetssätt väl inarbetat, men det uppges att det sällan finns tid att genomföra uppföljning eller att diskutera Senior alert Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet är delvis uppfyllt. Av SOSFS (2014:5) framgår att det bör upprättas en genomförandeplan i de fall då en insats verkställs av någon annan än den beslutande nämnden. Genomförandeplanen syftar till att skapa en tydlig struktur för genomförandet och uppföljningen av en beslutad insats. Enligt uppgift har samtliga inom äldreomsorgen en upprättad genomförandeplan. Granskningen påvisar dock det inte finns någon strukturerad uppföljningsprocess och att December Bollebygds kommun PwC

43 Styrning och uppföljning inom äldreomsorgen Sida 43 av 140 de fastställda riktlinjerna för uppföljning av genomförandeplanerna inte är kända inom verksamheten vilket vi anser är en brist Vårdtyngd och bemanning Kontrollfråga 4: Det finns en koppling mellan vårdtyngd och bemanning av verksamhet Iakttagelser Enligt kommunens styrmodell med tillhörande ekonomiska principer fastställs nämndernas budgetram utifrån politiska prioriteringar, effekter av lokalt eller nationellt fattade beslut samt målgruppsförändringar. I prestationsberäkningarna för budget tas inte hänsyn till vårdtyngdsbehovet utan endast antal brukare enligt nämndens protokoll i juni Budgeten för äldreboendeverksamheten 2018 är högre jämfört med 2017 (se tabell 1) på grund av att verksamheten Dagverksamhet har flyttats till ansvaret för demensboendet. För 2018 ingår även budgeten för nattpersonalen i sin helhet. Nattpersonalen kommer enligt verksamhetsplanen även att fördelas till hemtjänsten och hemsjukvården. Hemtjänstens budget för 2018 är lägre än 2017 (se tabell 1) eftersom verksamheten Dagverksamhet är flyttad till demensboendet och korttiden är flyttad till hemsjukvården. Hemtjänstens budget innefattar verksamhet Hemtjänst med tkr samt verksamhet Övrig verksamhet enligt SoL med en budget på 150 tkr. Tabell 1: Internbudget per verksamhet Verksamhet Budget 2018 Budget 2017 Äldreboende Hemtjänst Källa: Bildnings- och omsorgsnämndens verksamhetsplan och budget 2018 Inom särskilt boende och hemtjänst sker ingen löpande fördelning av resurser utifrån vårdtyngd. Det finns således inget direkt samband mellan vårdtyngden och bemanningen av verksamheten. I intervjuer uppges att det i vissa fall finns en risk att det är den tillgängliga personaltiden som styr hur pass omfattande insatser den enskilde får, istället för tvärtom. Det lyfts även att det troligtvis hade behövts mer personal om insatstiden hade styrt bemanningen. Inom hemtjänsten följer verksamheten löpande upp hur många brukare som har mer än 120 timmar hemtjänst per månad inklusive dubbelbemanning. Vid tidpunkten för denna granskningar uppges att totalt 11 personer har fler än 120 beslutade omsorgstimmar, vilket är betydligt fler än året innan. Under intervjuerna framkommer även att flertalet personer har 119 timmar beslutade omsorgstimmar, vilket är strax under gränsen för biståndshandläggarnas delegation. Enligt uppgift finns i dagsläget inget lättillgängligt eller enkelt verktyg för att mäta vårdtyngden inom särskilt boende, vilket beskrivs som en brist då det finns en uppfattning om att även vårdtyngden inom särskilt boende har ökat. December Bollebygds kommun PwC

44 Styrning och uppföljning inom äldreomsorgen Sida 44 av 140 I tabell 2 nedan ses förändringen vad gäller antal boendeplatser, antal hemtjänstärenden och antal beslutade timmar under Tabell 2: Budgeterade prestationer för omsorg Budgeterade prestationer för Bildning- och omsorgsnämnden 2018 Budgetram 2018 Prognos Helår 2018 Förändring Antal hemtjänstärenden i egen regi beslutade timmar snitt i extern regi Antal boendeplatser ÄO demensboende somatisk boende korttidsboende Källa: Delårsrapport augusti 2018 I delårsrapporten per augusti 2018 uppges att kommunen hade 142 hemtjänstärenden i januari och 124 ärenden per den 31 augusti. Det beskrivs att antal beslutade timmar har ökat från januari till augusti även om antalet brukare totalt sett har minskat. Detta förklaras med att fler brukare behöver mer omfattande insatser för att kunna bo kvar i sin hemmiljö. Det framgår även att samtliga insatser inom bistånd äldre utförs av kommunens egna utförare Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet är delvis uppfyllt. Granskningen visar att det i prestationsberäkningarna för budget tas inte hänsyn till vårdtyngdsbehovet utan endast antal brukare, och det finns inget direkt samband mellan vårdtyngd och bemanning av verksamheten. Frånvaron av ett tydligt resursfördelningssystem med koppling mellan vårdtyngd och bemanning kan göra det svårt att analysera vad skiftningarna i utvecklingen inom ett område beror på. Orsak till förändringar kan vara volymökningar eller att verksamheten inte klarar sig på tilldelade budgetmedel. Om åtgärdsprogram ska upprättas är det avgörande hur analysen av vårdtyngd och bemanning ser ut så att rätt åtgärder kan sättas in. För att fördela budgetramen efter volymförändringar behövs ett system som kopplar ihop volymförändringar och personalbudgeten. Exempelvis att verksamheten får ersättning per hemtjänsttimme. Detta kan antingen göras genom ersättning för utförd tid eller för biståndsbedömd tid Flexibelt personalutnyttjande Kontrollfråga 5: Det finns rutiner och arbetssätt för ett flexibelt personalutnyttjande Iakttagelser Enligt uppgift finns etablerade rutiner för personalhanteringen inom verksamheten. Det finns bland annat tre processbeskrivningar som reglerar hur tillsättning av personal ska gå till vid korttidsfrånvaro, planerad frånvaro och vakanta pass i schemaläggningen. December Bollebygds kommun PwC

45 Styrning och uppföljning inom äldreomsorgen Sida 45 av 140 Enligt intervjuerna har enhetscheferna det övergripande ansvaret för schemaläggningen inom respektive verksamhet. De fastställer ett bemanningskrav utifrån antal ärenden och antal beslutade omsorgstimmar. Enhetscheferna bistås sedan av administratörer och/eller planerare som planerar in de beslutade insatserna och sätter ett schema för personalen. Under intervjuerna framkommer att personalen har ett sexveckorsschema. Det framkommer att det är svårt och tidkrävande att justera schemat om det skulle behöva förändras under innevarande sexveckorsperiod. Under perioden kan den inplanerade personalen gå upp eller ner i flextid under perioden. Vid behov av extra bemanning med anledning av exempelvis oplanerad frånvaro uppges att verksamheten kan lägga en beställning på personal till bemanningsenheten. Det går även att använda personalens så kallade resurspass eller sätta in extra turer för att hantera personalbehovet. Enligt uppgift kan personalen välja huruvida de vill gå upp eller ner i arbetstid två gånger per år med anledning av införandet av heltid som norm 6. Vidare framkommer under intervjuerna att det är svårt att bemanna verksamheten på ett flexibelt och kostnadseffektivt sätt och samtidigt införa heltid som norm. Arbetet med heltid som norm påbörjades i Bollebygds kommun under 2017 och är fastställt som ett mål för nämnden. I delårsrapporten per augusti 2018 beskrivs att få av de kommungemensamma åtgärderna som framgår av kommunens handlingsplan har vidtagits. Följande insatser uppges ha genomförts inom förvaltningen: Enhetschefer och administratörer inom äldreomsorg och funktionsnedsättning har tillsammans med representanter för HR och ekonomi deltagit i en heldagsutbildning om bemanningsfrågor och schemaläggning under våren Ett flertal enhetschefer inom äldreomsorg och funktionsnedsättning har tillsammans med sina arbetsplatsombud deltagit i en workshop om organisation och bemanning anordnad av SKL. I delårsredovisningen uppges även att flera förutsättningar saknas för att förvaltningen ska kunna arbeta med frågan om heltid som norm på ett bra sätt. Bland annat anges att en tydlig styrning mot mål från kommunfullmäktige och kommunledning saknas och att resurserna i form av budget och projektledare inte är tillräckliga. Det beskrivs även att ett flertal chefstjänster på olika nivåer inom omsorgsförvaltningen har varit vakanta under första halvåret 2018 vilket troligtvis har påverkat arbetet med heltid som norm. Det rapporteras även att personalomsättningen har varit hög bland både chefer och medarbetare och att sjukfrånvaron totalt sett har varit högre än Bemanningsenheten har anställt fler timavlönade personer inom äldreomsorgen som kan täcka upp vid korttidsfrånvaro för att minska sjukfrånvaron och detta kan även tänkas bidra till ökad flexibilitet för verksamheten vad gäller bemanning. I intervjuer nämns att förvaltningen håller på att inventera vilka kompetenser som finns inom verksamheterna för att lättare kunna planera arbetet på bra och effektivt sätt. 6 År 2016 beslutade Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Kommunal att samtliga kommuner ska ta fram en handlingsplan för att senast den 31 maj 2021 ha infört heltid som norm. Överenskommelsen innebär i praktiken att redan anställda ska erbjudas arbeta heltid, att nya medarbetare ska anställas på heltid samt att fler medarbetare med heltidsanställningar också ska arbeta heltid. December Bollebygds kommun PwC

46 Styrning och uppföljning inom äldreomsorgen Sida 46 av Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet är delvis uppfyllt. Vi kan konstatera att det finns rutiner och arbetssätt för hur personalen ska användas inom verksamheten. Granskningen visar dock att det är svårt att bemanna verksamheten på ett flexibelt och kostnadseffektivt sätt. Bland annat uppges att det saknas en tydlig styrning samt resurser för att kunna genomföra de åtgärder som framgår av den kommungemensamma handlingsplanen för heltid som norm Uppföljning och kontroll Kontrollfråga 6: Det sker en aktiv och strukturerad uppföljning och kontroll av ekonomi och kvalitet i utförandet Iakttagelser Iakttagelserna är indelade i två avsnitt där ett avsnitt rör ekonomi och ett rör kvalitet. Uppföljning och kontroll av ekonomi Enligt kommunens styrmodell med tillhörande ekonomiska principer ska nämnderna återrapportera måluppfyllelse, nyckeltalens utveckling, utveckling av verksamhetens volym samt ekonomiskt utfall till kommunfullmäktige tre gånger per år (s.k. månadsuppföljningar) utöver delårsrapporten i augusti och årsredovisningen. Månadsuppföljningarna ska sammanställas i februari, april och oktober för att redovisas i kommunfullmäktige. Uppföljningarna ska innehålla nämndens ekonomiska utfall och prognos för helåret, samt utfallet av relevanta volym- och nyckeltal. Vid negativa budgetavvikelser eller negativa prognoser ska nämnden vid nästkommande möte fatta beslut om åtgärder som återställer resultatet till ett nollresultat. Det fastslås även att nämnden vid kommande uppföljningar ska redovisa vilken effekt beslutade åtgärder fått för att kommunstyrelsen ska kunna fastställa huruvida åtgärderna varit tillräckliga eller om nya beslut behöver fattas. Enligt enhetscheferna har den ekonomiska uppföljningen förbättrats övertid. Tidigare fanns ingen systematik, men numera genomförs uppföljningsmöten mellan ekonom och enhetschef en gång per månad. Enhetscheferna har även en månatlig avstämning med verksamhetschefen för äldreomsorg. I intervjuerna uppges även att kvaliteten på uppföljningen har utvecklats. Det uppges att det exempelvis har blivit tydligare vilka nyckeltal och verksamhetsmässiga resultat som ska följas upp. Detta med anledning av att verksamhetschefen har tagit fram en ny uppföljningsmall som ska fyllas i inför varje avstämningsmöte. Enligt uppföljningsmallen ska enhetscheferna bland annat beskriva verksamhetens ekonomiska resultat, sjukfrånvaro, ledigheter och saldotid. Protokollgranskningen visar att nämnden löpande får ta del av den ekonomiska uppföljningen i enlighet med kommunens styrmodell. I uppföljningsrapporten per april prognostiserades ett underskott om tkr för nämnden. Bildning prognostiserade ett överskott om 800 tkr, medan omsorg prognostiserade ett underskott om tkr där äldreboende, hemtjänst och hemsjukvård stod för ett gemensamt underskott på tkr. Enligt rapporten påvisades en volymökning inom hemtjänsten och hemsjukvården, varav hemtjänsten hade ett ökat vårdbehov motsvarande tkr. Enligt uppgift var det fler brukare än beräknat samtidigt som vårdbehovet och behovet av dubbelbemanning hade December Bollebygds kommun PwC

47 Styrning och uppföljning inom äldreomsorgen Sida 47 av 140 ökat. Det framkommer även att personalkostnaderna har ökat då de flesta av nämndens verksamheter uppvisade en ökad sjukfrånvaro under första tertialen. Det uppges vara framförallt korttidsfrånvaron som ökat. Den 11 juni 2018 beslutade nämnden om åtgärder för att återställa resultatet motsvarande underskottet om tkr. Av dessa avsåg tkr ökade intäkter (försäkringskassan och Migrationsverket) samt enheternas anpassning till budget (färre timanställda) motsvarande tkr. Därutöver framkommer att förvaltningen bedömer att delar av underskottet som kan härröras till volymökningar inom hemtjänst ryms inom ramen för budgetförutsättningar för Som tidigare nämnts i avsnitt tas det inte hänsyn till vårdtyngdsbehovet i prestationsberäkningarna för budget utan endast antal brukare. Trots de beslutade besparingsåtgärderna prognostiseras ett underskott om tkr för äldreomsorgen i samband med delårsrapporter per augusti 2018 (se tabell 3). Utifrån de uppgifter som framgår av tabellen blir det även påtagligt att äldreomsorgen redovisat ett negativt resultat de senaste tre åren. I årsbokslutet 2017 redovisade nämnden ett överskott mot budget på tkr. Överskottet berodde på beviljande tilläggsanslag i budget om tkr för volymökningar inom förskola, gymnasium och funktionsnedsättning. Verksamheterna inom bildning redovisade ett överskott medan funktionsnedsättning, äldreomsorg och individ- och familjeomsorg (exklusive flyktingverksamheten) redovisade ett underskott. Tabell 3: Budget och utfall för verksamheterna * Prognostiserat utfall enligt delårsrapport augusti ** År 2015, 2016 och 2017 räknas korttidsverksamheten in i hemtjänstens resultat Källa: Ekonomikontoret Av nämndens delårsrapport för augusti 2018 framgår att personalkostnaderna är högre än budgeterat inom särskilt boende. Vidare framkommer att sjukfrånvaron har minskat i jämförelse med samma period 2017 men är fortsatt hög, varpå kostnaden för timvikarier som ersätter ordinarie personal bidragit till de höga personalkostnaderna. Demensenheten uppvisar också högre personalkostnader än budgeterat och enhetens sjukfrånvaro har ökat under perioden. Enligt delårsrapporten har vårdtyngden ökat inom demensverksamheten vilket gör det svårt att bemanna lägre utan att riskera säkerheten för de boende och personal. Även hemtjänsten har högre personalkostnader än budgeterat och sjukfrånvaron har ökat. Uppföljning och kontroll av kvalitet Enligt kommunens styrmodell sker uppföljning av verksamhetsmässiga resultat i samband med delårsrapporten och årsredovisningen. Enligt den prognos som lämnades i samband med delårsrapporten i augusti bedömdes att två mål inte kommer uppnås, att sex mål delvis kommer att uppnås och att fem mål kommer att uppnås under året. Nämnden följer även upp utvecklingen av verksamhetens kvalitet årligen i patientsäkerhetsberättelsen. Enligt protokollgranskningen godkände nämnden Patientsäkerhetsbe- December Bollebygds kommun PwC

48 Styrning och uppföljning inom äldreomsorgen Sida 48 av 140 rättelsen för 2017 under nämndens sammanträde och beslutade även att ge personalgruppen i uppdrag att lämna förslag på åtgärder för att minska problemen med fall- och läkemedelshantering. Nämnden tillstyrkte även att övergripande mål och strategier för kommande år är tydliga och genomförbara. Uppföljning på enhetsnivå avseende enhetsplanerna sker inom respektive förvaltning och uppföljning av medarbetarplaner sker i samband med medarbetarsamtal. Nämnden genomför även brukarundersökningar och tar del av Socialstyrelsens nationella undersökningar (se tabell 4). Under intervjuerna påtalas att brukarundersökningarna tenderar att redovisa ett högt positivt utfall. Tabell 4: Resultat Socialstyrelsens enkät Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017, Bollebygds kommun Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras? Brukar du kunna påverka vid vilka tider som du får hjälp? T. ex tid för att duscha/bada, gå och lägga sig etc. Är handläggarens beslut anpassat efter dina behov? Källa: Delårsrapport per augusti 2018 % jakande svar: Särskilt boende Hemtjänst 89 % 85 % % jakande svar: 58 % 57 % % jakande svar: - 75 % Enligt uppgift pågår ett löpande verksamhetsövergripande värdegrundsarbete som har sin i grund i kommunens servicedeklarationer. Uppföljningen av servicedeklarationerna är dock inte systematiserad och har inte rapporterats till nämnden. I intervjuer framkommer även att det förekommer brister i tillämpningen av värdighetsgarantin. Av kommunens Lokala värdighetsgarantier för särskilt boende för äldre fastställs att ett ankomstsamtal ska genomföras senast tre dagar efter inflyttning på särskilt boende och att samtalet ska följas upp inom en månad. I intervjuerna uppges att det kan dröja upp till fyra veckor innan ett ankomstsamtal genomförs på grund av personalbrist. Under intervjuerna framhålls även att verksamheterna måste fortsätta att utveckla arbetet med genomförandeplanerna och uppföljning av dessa för att skapa och upprätthålla kvaliteten i verksamheterna. Som tidigare nämnts under avsnitt 3.3 framkommer att det inte finns något system för att följa upp antalet beviljade timmar i förhållande till antalet utförda timmar. Granskningen av nämndens protokoll visar också att nämnden inte har efterfrågat den här typen av information. I intervjuer nämns att det under teammöten har uppmärksammats att biståndshandläggarna har beslutat om fler insatstimmar än vad som har planerats ut i verkställighetens schema. Enligt uppgift från handläggarna ska en ny utredning och ett nytt beslut fattas om verkställigheten uppmärksammar ett behov av förändring eller tillägg av insats. Detta uppges dock inte ha fungerat fullt ut Bedömning Vi bedömer att kontrollmålet är delvis uppfyllt. Granskningen påvisar att bildnings- och omsorgsnämnden i enlighet med kommunallagen (2017:725) följer upp att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer December Bollebygds kommun PwC

49 Styrning och uppföljning inom äldreomsorgen Sida 49 av 140 som kommunfullmäktige beslutat. Det framgår dock att äldreomsorgen redovisat underskott de tre senaste åren och enligt delårsrapporten per augusti prognostiseras ett underskott om tkr, vilket innebär att de vidtagna åtgärderna inte kan anses som fullt tillräckliga. Vad gäller uppföljning och kontroll av kvalitet i utförandet framkommer brister avseende uppföljning av genomförandeplaner samt genomförande och uppföljning av värdighetsgarantin. Delårsrapporten påvisar även att måluppfyllelsen inte är fullgod varpå vidtagna åtgärder inte kan anses fullt tillräckliga. December Bollebygds kommun PwC

50 Styrning och uppföljning inom äldreomsorgen Sida 50 av Revisionell bedömning Vår samlade bedömning är att bildnings- och omsorgsnämnden delvis säkerställer en ändamålsenlig styrning och uppföljning av särskilda boenden och hemtjänst. Bedömningen grundar sig på iakttagelser och bedömningar för respektive kontrollmål, vilka framkommer av rapporten Rekommendationer Utifrån granskningens resultat rekommenderar vi nämnden att: Aktivt följa implementeringsarbetet av en gemensam utredningsmetodik och att säkerställa att denna införs. Säkerställa att ledningssystemet för det systematiska kvalitetsarbetet för äldreomsorgen implementeras fullt ut och får avsedd effekt. Säkerställa en strukturerad och systematisk uppföljningsprocess för genomförandeplaner. Säkerställa att det finns ett samband mellan vårdtyngd och bemanning av verksamheten. Vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att det ekonomiska resultatet inom äldreomsorgen återställs. Säkerställa en systematisk och strukturerad uppföljningsprocess av ekonomi och kvalitet. December Bollebygds kommun PwC

51 Styrning och uppföljning inom äldreomsorgen Sida 51 av 140 Bilaga 1 Vi begärde ut relevanta styrdokument och fick följande dokument tillsänt oss: Bildnings- och omsorgsnämndens delegationsordning, fastställd BON och reviderad BON Bildnings- och omsorgsnämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, fastställd BON Bildnings- och omsorgsnämndens reglemente, fastställd KF och reviderad KF Bildnings- och omsorgsnämndens verksamhetsplan och budget 2018, BON Bildnings- och omsorgsnämndens protokoll med tillhörande handlingar för 2018 (till och med novembermötet) Checklista för uppföljning av genomförandeplanen Delårsrapport augusti 2018 Bildnings- och omsorgsnämnden Enhetsplan 2018 ÄO SÄBO somatik, ej daterad Enhetsplan 2018 ÄO SÄBO demens och dagverksamhet, ej daterad Enhetsplan 2018 ÄO hemtjänst, ej daterad Enhetsplan 2018 IFOÄOEKO Vuxenenheten, ej daterad Mall - Genomförandeplan för Hemtjänsten, ej daterad Mall - Genomförandeplan för vård-och omsorgsinsatser, ej daterad Mall - Sammanfattningar av löpande anteckningar, senast uppdaterad Mall - Min levnadsberättelse, reviderad Månadsuppföljningsprocess, ej daterad Process lex Sarah, Process avvikelser, Process Verkställa, ej daterad Reglemente Intern Kontroll, KF Riktlinjer handläggning av bistånd till äldre, BON Rutin för kontaktmannaskapet, Samtyckesblankett SoL, ej daterad Sammanställning egenkontroll ÄO, ej daterad Sammanställning budget och utfall äldreboende och hemtjänst Servicedeklaration för dagverksamhet i äldreomsorgen, ON Servicedeklaration för handläggning av omsorgsinsatser, Servicedeklaration för hemtjänsten, KF , ON Styrmodell och ekonomiska principer, Värdighetsgaranti, ON Årsredovisning Bollebygds kommun 2017 Årsrapport 2017 Bildnings- och omsorgsnämnden Årshjul EC ÄO, ej daterat December Bollebygds kommun PwC

52 Styrning och uppföljning inom äldreomsorgen Sida 52 av Lars Näsström Projektledare Fredrik Carlsson Uppdragsledare December Bollebygds kommun PwC

53 ÄRENDELISTA/KALLELSE Sida 53 av Rekommendation om att godkänna Inriktningsdokument för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg BON2019/4

54 TJÄNSTESKRIVELSE (2) Sida 54 av 140 Bildnings- och omsorgsförvaltningen Ingela Sunneskar Medicinskt ansvarig sjuksköterska ingela.sunneskar@bollebygd.se Dnr :BON2019/4-4 Bildnings- och omsorgsnämndens presidium Inriktningsdokumntet för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Förslag till beslut Bilnings- och omsorgsnämnden ställer sig bakom rekommendationerna att godkänna Inriktningsdokument för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Ärendet Under hösten 2017 gavs ett uppdrag från Delregionalt politiskt samråd till Västra Götalandsregionen, Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund och Närvårdssamverkan att göra översyn av nuvarande inriktningsdokument och ta fram förslag på Inriktningsdokument för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Revideringen har utförts av en arbetsgrupp bestående av representanter från de tre ovan nämnda organisationerna. Ekonomiska förutsättningar Närvårdssamverkan är en del av varje huvudmans uppdrag och finansieras inom ramen för detta ansvar. Vårdsamverkansparterna svarar för kostnaderna för Närvårdskontoret. VGR betalar 50 procent och kommunerna 50 procent av kostnaderna, baserat på befolkningsmängd den 1 juli föregående år. Bedömning Direktionen för Boråsregionen rekommenderar medlemskommunerna att godkänna Inriktningsdokument för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Beslutsunderlag - Brev om rekommendation om att godkänna Inriktningsdokument för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Protokollsutdrag Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, beslut om Inriktningsdokument för Närvårdssamverkan. - Inriktningsdokument för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Tjänsteskrivelse 2019/ 4- Skickas till Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund info@borasregionen.se Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

55 TJÄNSTESKRIVELSE (2) Sida 55 av 140 BOLLEBYGDS KOMMUN Bildnings- och omsorgsförvaltningen Gunilla Lundgren Förvaltningschef Ingela Sunneskar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post Bollebygd Ballebovägen kommunen@bollebygd.se

56 Sida 56 av Till medlemskommunerna i Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Rekommendation om att godkänna Inriktningsdokument för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Direktionen har den 1 juni 2018 beslutat rekommendera medlemskommunerna att godkänna Inriktningsdokument för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Medlemskommunernas beslut meddelas Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund senast på info@borasregionen.se alternativt Linda Bergholtz Boråsregionen - Sjuhärads kommunalförbund Skaraborgsvägen 1A Borås BORÅSREGIONEN SJUHÄRADS KOMMUNALFÖRBUND Linda Bergholtz Administrativ chef Bilagor 1. Protokollsutdrag 2. Inriktningsdokument för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg

57 Sida 57 av 140 PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdag Beslut om Inriktningsdokument Närvårdssamverkan Under hösten 2017 gavs ett uppdrag från Delregionalt politiskt samråd till Västra Götalandsregionen, Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund och Närvårdsamverkan att göra en översyn av nuvarande inriktningsdokument och ta fram förslag på Inriktningsdokument för Närvårdsamverkan Södra Älvsborg Revideringen har utförts av en arbetsgrupp bestående av representanter från de tre ovan nämnda organisationerna. Direktionen beslutar att rekommendera medlemskommunerna att godkänna Inriktningsdokument för Närvårdsamverkan Södra Älvsborg Vid protokollet Linda Bergholtz Administrativ chef Justerat av Tomas Johansson Ordförande Mattias Josefsson Justeringen tillkännagiven den 12 juni 2018 Rätt utdraget betygar: Linda Bergholtz

58 Sida 58 av 140 Inriktningsdokument för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Södra Älvsborg