ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING SAMT KOMPLETTERANDE UTREDNING. Håby logistikcenter

Transkript

1 UV RAPPORT 2014:74 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING SAMT KOMPLETTERANDE UTREDNING Håby logistikcenter Västra Götalands län, Bohuslän, Munkedals kommun, Håby socken, Skinnfälleröd 1:1, Håby 301 Glenn Johansson och Gundela Lindman

2

3 UV RAPPORT 2014:74 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING SAMT KOMPLETTERANDE UTREDNING Håby logistikcenter Västra Götalands län, Bohuslän, Munkedals kommun, Håby socken, Skinnfälleröd 1:1, Håby 301 Dnr Glenn Johansson och Gundela Lindman

4 Riksantikvarieämbetet, arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst) Kvarnbygatan Mölndal Tel.: Fax: e-post: e-post: Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2014:74 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Bildredigering Lena Troedson Layout Lena Troedson Omslag Fornlämning Håby 301 låg i en sydostsluttning. Området var till hälften skogsmark och till hälften åkermark. Glenn Johansson rekognoscerar terrängen. Foto: Gundela Lindman. Tryck/utskrift Elanders Sverige AB, 2014

5 Innehåll Bakgrund och syfte 5 Terräng och fornlämningsmiljö 5 Förundersökning av Håby Tidigare uppgifter om fornlämningen 9 Terräng och nivåförhållanden 9 Metod och genomförande 9 Resultat 9 Kompletterande utredning inom fastigheten Skinnfälleröd 1:1 12 Metod och genomförande 12 Ortnamnen och de äldsta skriftliga källorna 13 Det äldre kartmaterialet 13 Resultat 14 Resultatsammanfattning 17 Referenser 17 Administrativa uppgifter 18 Figur- och tabellförteckning 19

6 Tanumshede Rabbalshede Dingle Håby Gläborg Munkedal Smögen Uddevalla NORGE Håby Lysekil Göteborg Henån Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utsnitt ur Översiktskartan, blad 253 Göteborg (skala 1: ), och GSD-Sverigekartan. 4 Håby logistikcenter

7 Med anledning av detaljplanarbete för ett planerat logistikcenter väster om Håby i Munkedals kommun utfördes en arkeologisk förundersökning av en stenålderboplats, Håby 301. Inom fornlämningen påträffades endast ett påfallande sparsamt flintmaterial. Samtidigt gjordes en kompletterande arkeologisk utredning i exploateringsområdet. Där registrerades lämningarna av en övrig kulturhistorisk lämning i form av ett sentida torpställe. Bakgrund och syfte Med anledning av detaljplanarbete inför ett planerat logistikcentrum mellan Gläborg och Håby i Munkedals kommun utfördes en arkeologisk förundersökning och kompletterande utredning. Syftet med förundersökningen av boplatsen Håby 301 var att bestämma dess avgränsning och komplexitet, eventuell förekomst av anläggningar, fyndens mängd och läge, stratigrafi och eventuella kulturlager. Dessutom skulle dess antikvariska bevarandevärde och vetenskapliga och pedagogiska potential bedömas. En särskild utredning av ett större område utfördes redan 2010 (Grahn- Danielson 2011) i denna del av Håby inför byggandet av ett logistikcentrum. I samband med det fortsatta detaljplanearbetet fattade man beslut att justera placeringen av logistikcentret. Därför uppstod behovet av en kompletterande utredning i det aktuella området. Syftet med den kompletterande utredningen var att fastställa förekomsten av eventuella fornlämningar inom området och att därmed erhålla ett planeringsunderlag för Länsstyrelsen och uppdragsgivaren. Arbetet utfördes av Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst) enligt beslut av Länsstyrelsen i Västra Götalands län (dnr ) och har bekostats av Munkedals kommun. Terräng och fornlämningsmiljö Området är beläget cirka 1,5 kilometer nordost om Färlevsälvens utlopp i Färlevsfjorden, som utgör den innersta delen av Gullmarsfjorden. Terrängen i den här delen av Bohuslän utgörs av bergmassiv som brant sticker upp ur omgivande lermarker, vilka till större delen odlats upp. I närområdet finns flera boplatser med material av flintavslag, ibland också innehållande skärvig sten. Till dem hör Håby 298, med fynd av en kulturlagerrest och ett litet antal splitter och övrig slagen flinta och Håby 210, med flintavslag, en flintkärna och talrikt med skärvig sten. Delar av dessa boplatser har förundersökts (Grahn-Danielsson 2011). I kanten mellan berg och dalgång ligger boplatserna Håby 214, Håby 212 och Håby 213. På dem har flintavslag och enstaka skärviga stenar iakttagits. Drygt 50 meter öster om utredningsområdet finns två skålgropslokaler registrerade, Håby 297 och Håby 6:1. Vardera består av en skålgrop belägen på sluttningen av en mindre berghäll/bergklack i åkermarken. Håby logistikcenter 5

8 Håbybäcken Södra Bäckevall Dalaryd Holmen Lunden Skinnfälleröd Korsängen Dåckekullen Sandklev AU-område Gullmarsgården Storängen Nylunda FU-område Speketrappen N Gläborg S Gläborg Ö Gläborg Källhagen V Gläborg Utsikten m Figur 2. Förundersökningsområdet och utredningsområdet markerat på utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 64D 8a. Skala 1: Håby logistikcenter

9 Ytterligare tre boplatser i närområdet har undersökts. Vid bygget av motorvägen och anläggandet av Gläborgskrysset gjordes flera arkeologiska undersökningar. Håby 226 var belägen 350 meter sydost om utredningsområdet och undersöktes 1999 ( Johansson 2000). Då framkom över 300 kvartsitavslag och två knackstenar inom en mycket begränsad yta. Kvartsitfynden och knackstenarna hade sannolikt utgjort en slagplats för kvartsit. Tillsammans med kvartsiten, men över en större yta, fanns också spridda flintor. Flintans allmänna karaktär och fynd av mikrospån och handtagskärna pekade på en datering av flintmaterialet till senmesolitisk tid. Dateringen av kvartsiten var mer problematisk och en samtidighet mellan flintan och kvartsiten kunde inte tas för given. Håby 4:3, belägen cirka 300 meter sydsydväst om utredningsområdet, låg i åkermark mellan uppstickande impediment. Där påträffades stolphål, gropar, härdar och kulturlager med fynd av bränd lera, keramik, flinta, brända ben och bl.a. en glättsten och ett bryne. Ett depåfynd bestående av två handflatstora skivskrapor påträffades också i kanten av kulturlagret (Ängeby 2000, Claesson & Munkenberg 2003). En av härdarna daterades till yngre bronsålder. I området fanns även sammanlagt fem skålgropar på en berghäll, Håby 4:1 och Håby 4:2. En annan boplats, Håby 278, som låg 400 meter väster om utredningsområdet, innehöll sexton härdar, en kokgrop, en bakugn samt keramik, brända ben och flinta. Vid den år 1998 utförda slutundersökningen påträffades ytterligare 8 härdar, 2 kokgropar, 5 gropar och 2 osäkra stolphål samt 1 ugn. Fynden bestod av bränd lera, ett par keramikskärvor, några flintavslag och bearbetade kvartsbitar. En härd daterades till romersk järnålder och ugnen till historisk tid (Claesson & Munkenberg 2003.) Håby logistikcenter 7

10 Figur 3. Utsikt över de södra delarna av utredningsområdet med förundersökningsområdet till vänster i bilden. Foto, från sydväst: Gundela Lindman. Figur 4. Utsikt mot öster från högsta punkten inom utredningsområdet. Foto: Gundela Lindman. 8 Håby logistikcenter

11 Förundersökning av Håby 301 Tidigare uppgifter om fornlämningen Enligt uppgifter i fornlämningsregistret (FMIS) var fornlämningen Håby 301 registrerad som en boplats, cirka meter (sydväst nordost), med osäker utbredning. Boplatsen påträffades vid en tidigare utförd utredning (Grahn-Danielsson 2011). I två utredningsschakt hittades sju avslag av flinta och en härdbotten som var kraftigt påverkad av plöjning. Slagen flinta hade även påträffats ställvis i den plöjda matjorden och en mindre mängd slagen flinta, sot och kol samt skärvsten hade observerats i ytterligare två schakt längre söderut. Samtliga schakt inom ytan hade visat stor påverkan från plöjning. Terräng och nivåförhållanden Boplatsen låg i en svag sydostsluttning på gränsen mellan en brant bergskant och en lerdalgång. Det övre partiet utgjordes av oröjd skogsmark med planterade granar och de nedre, sydöstliga partierna av boplatsområdet av tidigare odlade lermarker (se omslagsbilden). Mellan skogsområdet och åkermarken upptogs en stor del av markytan av den äldre landsvägen med tillhörande djupa diken. Ytorna låg meter över havet, vilket i det här området motsvarar strandlinjen under senmesolitikum och tidigneolitikum (enligt kartmaterial från Sveriges geologiska undersökning, SGU). Metod och genomförande Boplatsen undersöktes med maskingrävda provschakt med syftet att bestämma utbredning, innehåll, fyndmängd och stratigrafier. I den del av boplatsen, som låg i skogspartiet, lades provschakten där det var möjligt att komma fram mellan träden. Totalt grävdes 28 schakt om sammanlagt 306 kvadratmeter, det vill säga 4 procent av förundersökningsytan. Resultat Markförhållanden Matjordslagret var tunt, cirka 0,15 meter och därunder följde lager med siltig lera. Fynd Samtliga fynd kontrollerades och registrerades (tabell 1), men tillvaratogs inte. De utgjordes av åtta bearbetade flintor. Tabell 1. Fynd vid förundersökningen av Håby 301. Fyndplats Typ Antal Anm. Schakt 527, 529 Avslag, flinta 5 Vitpatinerade Schakt 527 Avslag, bergart 1 Stort avslag Schakt 530 Avslag/kärnfragment 1 Metallslagen? Schakt 531 Övrig kärna 1 Bränd Håby logistikcenter 9

12 FU-område Bergskant 0 50 m Figur 5. Schaktplan, Håby 301. Skala 1: Håby logistikcenter

13 Anläggningar I schakt 525 iakttogs två gropar, 0,8 1,2 meter stora. I åkermarkerna syntes också flera rester av diken samt sot- och kolfläckar med inslag av halvmodernt skräp (plast, glas), vilka kan knytas till den tidigare bebyggelsen Nylunda som legat direkt söderut, men som numera är riven. Boplatsens karaktär De fåtaliga indikationerna var spridda över ett 1500 kvadratmeter stort område. Sannolikt utgör de en utkantsrest av en boplats som kan ha legat på avsatsen längre mot sydväst, utanför exploateringsområdet. Kunskapspotential och vetenskapligt värde Lämningarnas ringa omfattning och låga vetenskapliga värde motiverar inga fortsatta antikvariska insatser. Håby logistikcenter 11

14 Kompletterande utredning inom fastigheten Skinnfälleröd 1:1 Metod och genomförande Arbetet omfattade inledningsvis en genomgång av relevant antikvarisk och topografisk litteratur. Uppgifter om tidigare registrerade fornlämningar och kulturlämningar baseras på Fornminnesregistret (FMIS). Därefter har det historiska kartmaterialet för området granskats och analyserats med avseende på markanvändning, bebyggelselägen och äldre vägsträckningar och uppgifter om tidigare markanvändning. Området provgrävdes sedan med larvgående grävmaskin och provschakten med anläggningar och fynd kartlades (figur 6 och 8). Platåerna inom bergsområdet i väster, som bedömdes kunna innehålla tidigmesolitiska lämningar, som oftast är små till ytan och innehåller relativt lite material, provgrävdes särskilt intensivt. Sammanlagt upptogs 92 schakt om cirka 780 kvadratmeter inom utredningsytan som omfattade totalt cirka kvadratmeter. Påträffade fynd mättes in med Differentiell Global Positioning System, DGPS, i Intrasissystemet och de påträffade lämningarna rapporterades till fornminnesregistret FMIS. Arbetet dokumenteras med foto. Fynden tillvaratogs ej. Figur 6. Pågående provschaktsgrävning. Foto, mot sydost. Foto: Gundela Lindman. 12 Håby logistikcenter

15 Ortnamnen och de äldsta skriftliga källorna Området ligger på fastigheterna Gläborg och Skinnfälleröd. Gläborg skrevs i sin äldsta form j Glerborgum Förleden antas syfta på ett ord med betydelsen blank, hal yta, glansis. Slutleden innehåller borg, som i ortnamn ibland syftar på berg med skarp kant (Drougge 2001, s. 84). Byn innehöll fyra gårdar, Västra, Norra, Södra och Östra Gläborg. Skinnfälleröd skrevs som Shindfelleröd 1659 och anses på grund av sitt läge ursprungligen har tillhört byn Gläborg (Drougge 2001, s. 96). Det äldre kartmaterialet Storskifteskartorna är från senare hälften av 1700-talet. Den äldsta kartan över den nuvarande åkermarken är en storskifteskarta i Lantmäteristyrelsens arkiv: Karta över inägorna till hemmanet Sör-Gläborg Där kallas marken Österängen. Ängsmarken var då uppdelad mellan bonden Ödmund Christensson och bonden Olof Jacobsson. Resten av det aktuella området ligger på tidigare utmark som inte karterades då. Det brukades som gemensam utmark under gårdarna i Gläborg och Skinnfälleröd. På en laga skifteskarta över Norra Gläborg framkommer att det högsta berget inom utredningsområdet förr kallades Hjalmeberget. Den enda egentliga kartläggningen av bergsområdet finns på en karta med ägobeskrivning från 1894 i Lantmäterimyndighetens arkiv. Där ses ett icke namngivet torpställe i en klyfta i bergspartiet (jfr figur 7). Generalstabskartan från 1843 visar översiktligt hur trakten tedde sig innan de moderna ingreppen i form av vägar och järnvägar skar av de ursprungliga delarna i kulturlandskapet. Från Håby kyrka ledde landsvägen då förbi Gläborg, men i en sträckning närmare berget, så som var det ursprungliga läget för vägarna förr. Torpstället är inte registrerat på denna karta. Det torde därför ha tillkommit under senare delen av 1800-talet. Figur 7. Utsnitt ur karta med ägobeskrivning över Gläborg Håby logistikcenter 13

16 Resultat Iakttagelser och markförhållanden Östra delen av utredningsområdet omfattade sluttande åkermarker på båda sidor om en tidigare bäck som numera är igenlagd. Åkermarkerna, som under långa tider varit ängsmarker, innehöll påfallande tunna matjordslager på lera. Åkermarkerna låg meter över havet. Endast två bearbetade flintor påträffades. Den västra delen utgjordes av skogbevuxna bergsmarker med mindre sprickdalar i öst-västlig riktning. Bergets högsta punkt når 80 meter över havet. Inom bergsmassivet fanns två sand- och grusavsatser emellan bergen på nivåer mellan 45 och 60 meter över havet. Dessa ytor bedömdes ha kunnat utgöra goda boplatslägen under tidigmesolitikum och undersöktes ingående med provschakt. Den norra ytan låg i ett sadelpass cirka 60 meter över havet. Ytan avgränsades vid provgrävningarna av en ägogräns till Norra Gläborg i form av en stengärdsgård. Enligt kartmaterial från Sveriges geologiska undersökning var området för cirka år sedan beläget på en mindre ö, cirka 1 0,6 kilometer i ett inre skärgårdslandskap. För 7000 år sedan hade ön bundits samman med större landområden i söder och var då en del av en större ö på cirka 5 1,5 kilometer. De branta sluttningarna i öster svarar dock för att stranden inte var långt borta i något av dessa skeden. På ytor som inte varit odlade utgjordes lagerföljden av: 5 centimeter förna, 25 centimeter skogsmylla och därunder fanns sandig eller siltig mark. Inom tidigare odlade områden var matjorden i allmänhet centimeter tjock på sandig eller siltig botten. Den södra ytan låg på en avsats mot öster cirka 45 meter över havet. I provschakten inom bergområdet påträffades endast ett fåtal spridda, bearbetade flintor och två fragment av yngre rödgods. Tabell 2. Fynd vid utredningen. Fyndplats Typ Antal Schakt 620 Avslag, flinta 2 Schakt 620 Yngre rödgods 1 Schakt 624 Rödgods, trefotsben 2 Schakt 625 Rödgods/Tegel 2 Schakt 627 Avslag, flinta 1 Schakt 541 Spån, flinta 1 Schakt 541 Avslag, flinta 1 Schakt 640 Avslag, flinta 1 Schakt 641 Avslag, med retusch? 1 Schakt 641 Tegel 1 Schakt Avslag, flinta 2 Övriga kulturhistoriska lämningar På den högsta platån inom bergsområdet i väster fanns resterna av ett torpställe med datering till senare hälften av 1800-talet. 14 Håby logistikcenter

17 AU-område FU-område Provschakt Spismursrest Fynd Lagårdsgrund Källargrund Åkerdike Åkerterrass Stenmur m Figur 8. Provschakt och lämningar inom utredningsområdet. Skala 1:2000. Håby logistikcenter 15

18 Figur 9. Spismursröse tillhörande torpet i bergsklyftan i utredningsområdets västra del. Foto: Gundela Lindman. Det finns angivet på en karta från 1894, men tycks för övrigt inte vara känt i något, vare sig äldre eller yngre, kartmaterial. Platsen var bevuxen med högstammig granskog med en ålder på cirka år. De synliga spåren av bosättningen utgjordes av ett spismursröse, en murad källargrund, parcellerad åkermark, en lagårdsgrund samt en kraftigt raserad stenmur. I området fanns även ett äldre sandtag, en mindre täktgrop samt en liten damm. Tabell 3. Inmätta lämningar tillhörande torpstället. Id nr Typ Beskrivning 500 Källargrund 5 5 meter, med ingång från söder. Kallmurad, 0,75 meter höga och 1,3 meter breda väggar, av natursten i 5 skift. Beväxt med 3 granar och 4 björkar. 501 Spismursrest Kvadratisk, 1,5 1,5 meter och 0,8 meter hög. Kallmurad av natursten. Resten av husgrunden förstörd av sandtag. 502 Stenmur 52 meter lång och 0,5 0,8 meter hög. Kallmurad, delvis upplagd på bergsklackar. Kraftigt raserad. 503 Yngre sandtag meter och 1,5 2 meter djupt. Igenvuxet, med planterade granar. 504 Fossil åker Åkerparceller, 4,5 meter breda, 0,4 meter höga i södra delen och 0,15 meter höga i västra delen. Dikena är 0,3 meter respektive 0,15 meter djupa och 0,75 meter breda. Beväxt med planterad granskog. Åkerparcellerna ligger i sluttningens fallriktning. 510 Åkerterrass L-formad, böjd terrasskant, 16 meterlång, cirka 1 meter hög. 16 Håby logistikcenter

19 Resultatsammanfattning Med anledning av detaljplanarbete utfördes en arkeologisk förundersökning samt en kompletterande arkeologisk utredning. Området för boplatsen Håby 301som förundersöktes utgjordes av skogsmark intill en bergskant samt åkermarker sydöst därom. Mellan skogsområdet och åkermarken låg den äldre landsvägen omgiven av diken. I provschakten påträffades ett påfallande sparsamt flintmaterial bestående av sammanlagt 7 bearbetade flintor och ett bergartsavslag. Två gropar av sentida karaktär iakttogs också. Vid utredningen registrerades en övrig kulturhistorisk lämning i form av ett torpställe med datering till senare delen av 1800-talet. I övrigt påträffades inga lämningar av antikvariskt intresse. Inga ytterligare antikvariska åtgärder ansågs vara motiverade. Referenser Claesson, P. & Munkenberg, B-A (red.) Projektet Gläborg Rabbalshede. Arkeologiska undersökningar längs E6 i Bohuslän. Nr 1, teknisk rapport. Bohusläns museum Drougge, G Ortnamnen i Tunge härad. Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län XV. Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg. Göteborg. Grahn-Danielson, B Verksamhetsområde Gläborg. Arkeologisk utredning inom Skinnfälleröd 1:1 m.fl. samt förundersökning av Håby 6 och Håby 210, Munkedals kommun. Rio Kulturkooperativ. Kulturhistoriska rapporter 121. Johansson, G En handtagskärna, några mikrospån och hundratals kvartsitavslag. Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2000:46. Ängeby, G Arkeologisk förundersökning i Gläborgskrysset väg E6 Håby Rabbalshede, delen Håby Gläborg. Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2000:34. Håby logistikcenter 17

20 18 Håby logistikcenter Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnr: Intrasisprojekt: UV2012:227. Undersökningstid: samt mars Projektgrupp: Glenn Johansson och Gundela Lindman. Underkonsulter: Stene Entreprenad. Exploateringsyta: kvadratmeter (utredning), 7600 (förundersökning) Undersökt yta: 780 respektive 306 kvadratmeter. Läge: GSD-Fastighetskartan, blad 64D 8a. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Fynd: ej tillvaratagna.

21 Figur- och tabellförteckning Figurer Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utsnitt ur Översiktskartan, blad 253 Göteborg (skala 1: ), och GSD-Sverigekartan....4 Figur 2. Förundersökningsområdet och utredningsområdet markerat på utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 64D 8a. Skala 1: Figur 3. Utsikt över de södra delarna av utredningsområdet med förundersöknings- området till vänster i bilden. Foto, från sydväst: Gundela Lindman...8 Figur 4. Utsikt mot öster från högsta punkten inom utredningsområdet. Foto: Gundela Lindman...8 Figur 5. Schaktplan, Håby 301. Skala 1: Figur 6. Pågående provschaktsgrävning. Foto, mot sydost. Foto: Gundela Lindman...12 Figur 7. Utsnitt ur karta med ägobeskrivning över Gläborg Figur 8. Provschakt och lämningar inom utredningsområdet. Skala 1: Figur 9. Spismursröse tillhörande torpet i bergsklyftan i utredningsområdets västra del. Foto: Gundela Lindman...16 Tabeller Tabell 1. Fynd vid förundersökningen av Håby Tabell 2. Fynd vid utredningen...14 Tabell 3. Inmätta lämningar tillhörande torpstället...16 Håby logistikcenter 19

22

23

24 Håby logistikcenter Med anledning av detaljplanarbete för ett planerat logistikcenter väster om Håby i Munkedals kommun utfördes en arkeologisk förundersökning av en stenålderboplats, Håby 301. Inom fornlämningen påträffades endast ett påfallande sparsamt flintmaterial. Samtidigt gjordes en kompletterande arkeologisk utredning i exploateringsområdet. Där registrerades lämningarna av en övrig kulturhistorisk lämning i form av ett sentida torpställe.