Företagandet skapar livskraft

Transkript

1 Kommunalvalsprogrammet för Företagarna i Finland 2012 Företagandet skapar livskraft

2 Innehåll Innehåll... 2 Målsättningen är en livskraftig och fungerande kommun... 4 Förord: Företagandet skapar kommunens livskraft Livskraft genom en förnyad näringspolitik Kvalitet och effekt i tjänsterna Valmöjligheter inom service Små företag bättre med i offentliga upphandlingar Klara spelregler för offentlig affärsverksamhet Livskraft genom lyckade ägarskiften God markanvändning skapar förutsättningar för mångsidig företagsverksamhet Lokalt välmående genom kunnande och företagsamhet Grogrund för positiv företagarinställning genom företagarfostran Bakgrund om kommunreformen Tilläggsinformation Kontaktuppgifter Företagandet skapar livskraft 2 Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram 2012

3 SME-FÖRETAGEN skapar de nya arbetsplatserna Personer Ökning totalt arbetsplatser - storföretag 274 arbetsplatser - SME-företag arbetsplatser (företag som sysselsätter under 20 personer arbetsplatser) Förändringen av antalet personal inom företagen , Statistikcentralen. Personantalet förändrat till heltidsanställda arbetsplatser, frånsett jord- och skogsbruk. Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram

4 Målsättningen är en livskraftig och fungerande kommun En livskraftig och fungerande kommun är ett dynamiskt samfund, som ekonomiskt är så starkt att det självständigt besluter om sina ärenden, befrämja företagsamhet och ordna kvalitativa tjänster för sina invånare. Varje kommun skall under de närmaste åren satsa mer på följande två målsättningar: inkomstökningen: ökandet av de egna skatteintäkterna alltså i praktiken effektiverandet av näringspolitiken utgiftsdisciplin: effektiverandet av den serviceproduktion som kommunen har ansvar för alltså i praktiken i många fall outsourcing. Utan framgång i dessa målsättningar kan kommunen inte lyckas eller vara livskraftig. Utan företag kan man inte nå dessa målsättningar. En central målsättning ur företagens och företagarnas synvinkel är att varje kommuns verksamhet är företagsinriktad och att näringspolitiken beaktas i all verksamhet. Kommunalvalsprogrammets centrala målsättningar: 1. Kommunens beslutsfattande skall vara företagsbaserat. 2. Kommunen skall ha ett näringspolitiskt program som innehåller en servicestrategi, upphandlingsstrategi och utvärdering av företagseffekterna. 3. Kommunens affärsverk och företag får inte orsaka marknadsstörningar. 4 Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram 2012

5 En livskraftig kommun Beslutsfattandet och beredningen är snabbt, öppet och likvärdigt. I förändringssituationer behandlas företagarna likvärdigt. Kommunen sköter om utbudet av lämpliga utrymmen och tomter. Kommunen sköter om basinfrastrukturen. Kommunen utvärderar företagseffekterna av sina beslut. SME-företagens ställning beaktas i kommunernas upphandlingsverksamhet och upphandlingsförfaranden. Kommunen sköter om att serviceutbudsmarknaderna utvecklas mångsidigt. Kommunen stöder uppkomsten av nytt företagande. Kommunen har en aktiv roll i tryggandet av företagsverksamhetens kontinuitet. Kommunen erbjuder företagen kvalitativa kunskaps- och utbildningstjänster. Varje kommun måste satsa på utgiftsdisciplin och inkomstökning alltså i praktiken effektiverandet av näringspolitiken. Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram

6 Förord Företagandet skapar kommunens livskraft Den överväldigande styrkan hos Företagarna i Finland är lokalföreningsnätverket som når varje kommun. Föreningarnas viktigaste uppgift är att påverka kommunens beslut, speciellt kommunens näringspolitik, för alla företagares räkning. För närvarande verkar 404 lokalföreningar i 336 kommuner. Närmare 4000 förtroendevalda verkar för företagen. Detta arbete stöds dessutom av över 1000 företagarfullmäktige inom kommun eller stad. Med ett långvarigt samarbete med kommunerna har man lyckats förbättra kommunernas företagspositivism. Företagarföreningen är t.ex. med och uppgör näringspolitiska program och strategier. Vi har också skapat företagseffekternas utvärdering som arbetsredskap för kommunernas näringspolitik. All politik som kommunen idkar är på sätt eller annat näringspolitik. Allt kommunalt beslutsfattande har direkt eller indirekt betydelse för befrämjandet av näringarnas möjligheter, sysselsättningens utveckling och förnyandet av den kommunala serviceproduktionen. Speciellt nu vill företagarna och företagarföreningen berätta klarare om faktorerna bakom kommunens livskraft. Kommunalvalet 2012 ger goda förutsättningar för detta påverkningsarbete. Man känner ofta inte till företagens betydelse som skapare av kommuninvånarnas välmående. Det finns ännu instanser som inbillar sig att pengarna kommer från väggen eller av staten. I verkligheten är inte kommunen livskraftig utan företag. Utvecklandet av företagandets verksamhetsförutsättningar skall ha en nyckelroll i allt beslutsfattande. SME-företag och företagarna producerar via sin personal merparten av kommunalskatten betalar samfundsskatt är betydande skattebetalare producerar tjänster och varor mer kostnadseffektivt och mer kvalitativt gör de nödvändiga arbetena för basinfran producerar mångsidiga och alternativa tjänster för kommuninvånarna. Näringspolitiken behöver nytt tänkande. Kommunernas näringspolitik är en helhet som påverkar företagarna på många sätt. De lokala beslutsfattarna skall bättre förstå vikten av samarbete mellan en livskraftig kommun och företagen. Utvecklandet av företagandets verksamhetsförutsättningar skall ha en nyckelroll i allt beslutsfattande. Kommunernas ställning och uppgiftsfält är i en brytning. Kommunreformen kommer att förändra kommunfältets struktur och uppgifter samt påverka kommunernas näringspolitik. Företagarföreningen har som uppgift att säkerställa SME-företagens verksamhetsmöjligheter då reformen framskrider. I slutet av detta program finns bakgrundsmaterial om kommunreformen och dess eventuella effekter på företagen. Bakgrundsmaterialet är inte en del av kommunalvalspro- 6 Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram 2012

7 grammet utan en generell beskrivning av reformens möjliga effekter. Kommunalvalen är lokalval. De lokala företagarna vet bäst vad som är viktigast för företagarna. I detta program utstakas viktiga saker och målsättningar för företagarna för den följande kommunalvalsperioden. Vår målsättning är företagens och kommuninvånarnas bästa. Företagandet skapar livskraft! Anssi Kujala vice verkställande direktör Företagarna i Finland Mikroföretag och små företag utgör 99 % av alla företag. Små- och medelstora företagens andel av företagens arbetskraft är 63 %. Företagens antal och fördelning enligt storlek Företagens personalantal och fördelning enligt storlek Mikroföretag (1 2 pers.) Medelstora företag ( pers.) Småföretag (10 49 pers.) Storföretag (250 pers.) Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram

8 1 Livskraft genom en förnyad näringspolitik Kommunen är ofta ett företags viktigaste och närmaste samarbetspart inom den offentliga sektorn, så kommunens beslut har oundvikliga effekter på företagens verksamhetsförutsättningar. Med en rätt förverkligad näringspolitik kan man betydligt påverka företagens verksamhetsförutsättningar inom kommunens område. En central fråga är vilka saker man i framtiden uppfattar som kommunernas näringspolitik. Den traditionella näringspolitiken, som infrastruktur och markanvändning, är alltfort viktig, men i framtiden måste näringspolitiken också innehålla större sakhelheter. De nuvarande utmaningarna är olika, och näringspolitiken måste följa sin tid. Nu behövs det nya idéer och utformningar för förverkligandet av en ny näringspolitik. En del av de näringspolitiska åtgärderna har flyttats till de regionala utvecklingsbolagen. Dessutom förverkligas näringspolitik som berör kommunen av statsförvaltningen (t.ex. TE-centralerna) och av föreningar (t.ex. Nyföretagarcentralerna och företagarföreningarna). Uppgiftsfördelningen och rollfördelningen mellan kommunernas och statens näringspolitik är i en brytning. Kommunen skall tänka på hur man sammanfattar allt det arbete som numera görs inom regionala utvecklingsbolag, ELY-centraler, TE-byråer och Nyföretagarcentraler. Med en rätt förverkligad näringspolitik kan man betydligt påverka företagens verksamhetsmöjligheter inom kommunen. Näringsstrategier och utvärdering av företagseffekter till en del av näringspolitiken Kommunen skall ha en uppdaterad näringsstrategi. En livskraftig näringspolitik skapas av ett gott samarbete mellan kommunens beslutsfattare, tjänstemän, kommuninvånarna och företagarna. Det behövs fungerande förfaringssätt för utvecklandet av kommunernas näringspolitik. Företagarna i Finland har utvecklat redskap till stöd för kommunernas näringspolitik. Företagarna i Finland gör med två års mellanrum en förfrågning om Näringspolitikens mätare, som kartlägger näringspolitikens situation och försöker finna de delområden som behöver utvecklas. Förfrågningen fungerar som en bas för dialogen mellan kommunen och företagarna. Utvärderingen av företagseffekterna av beslutsfattandet och dess beredning utgör också en del av näringspolitikens utveckling. Det saknas dock officiella bestämmelser och regler om utvärderingen av företagseffekterna av kommunernas beslutsfattande. Därför har Företagarna i Finland skapat effektiva och flexibla modeller till stöd för beslutsfattandet och beredningen, varmed man kan utvärdera beslutens effekter på företagen. 8 Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram 2012

9 Man har fått utvärderingen av företagseffekter i testningsskede i samarbete mellan företagarföreningen och stadens utvecklingschef. De första erfarenheterna är goda och positiva. S:t Michels Företagare Praktiska åtgärder KOMMUNEN svarar för utvecklandet av servicemarknaden och dess verksamhet använder en näringsstrategi som beskriver målsättningarna för och viljan med kommunens näringsverksamhet skapar naturliga kontakter med lokala företagare och via detta befrämjar kommunen med sin verksamhet en företagarvänlig miljö använder utvärderingen av beslutsfattandets företagseffekter skapar en klar servicestrategi som säkerställer marknadernas funktion på lång sikt så att inte det gamla offentliga monopolet ersätts med ett privat monopol svarar för upphandlingsverksamheten, dess linjedragningar och praktiska verksamhet sporrar till nytt företagande och skapandet av företagsverksamhet svarar för företagarfostran inom kommunens område stöder lyckade ägarskiften tillsammans med t.ex. finansieringsinstitut och lokala företagarföreningar erbjuder SME-företagare möjligheter att upprätthålla sitt kunnande och företagens konkurrenskraft. Företagarnas syn på vad som är viktigt i kommunens verksamhet ur företagens synvinkela Kommunens samarbete inom region och landskap Verksamheten inom regionens utvecklingsbolag eller motsvarande Utbildning Näringsväsendets resurser Kommunens marknadsföring, kommunikation och information Infrastukturen Utvärderingen av beslutens företagseffekter Ordnandet av den offentliga servicen och kommunens upphandlingspolitik Allmänna näringspolitiken Företagsinriktingen av kommunens beslutsfattande Företagarnas uppfattningar om delområdena inom kommunens näringspolitik, Näringspolitisk enkät Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram

10 2 Kvalitet och effekt i tjänsterna Utvecklandet och mångsidiggörandet av servicestrukturerna, öppnandet av konkurrensen och marknaderna Strukturerna och produktionssättet för de offentliga tjänsterna, speciellt välfärdstjänsterna är i en betydande förändring. De kommande förändringarna i kommunstrukturen, ökningen av servicebehovet, den offentliga ekonomins dåliga situation, tillgången till arbetskraft och trycket på en ökad produktivitet gör det nödvändigt att utveckla produktionssättet för de offentliga tjänsterna. Kommunen har ett betydande ansvar för utvecklingen och av och verksamheten inom servicemarknaderna. Enligt nuvarande regeringsprogram har kommunerna ställts som mål att skapa en servicestrategi, som innehåller de tjänster och den service som kommunen har organisationsansvar för, och som kommunen har åtagit på sitt ansvar. Servicestrategin skall förverkliga, konkretisera och specificera linjedragningar för utvecklandet av tjänsterna. Varje kommun skall uppgöra, en servicestrategi som definierar tjänsternas produktionssätt och målsättningarna för utvecklandet av kommunens serviceproduktion. I servicestrategin skall kommunen fastslå linjerna för bl.a. följande saker: 1. vilka tjänster producerar kommunen själv, vad i samarbete med andra kommuner och vad köper kommunerna från privata aktörer 2. rollen av kommunala affärsverk och rollen av kommunernas in house företag inom kommunens serviceproduktion 3. kommunens syn på hur tjänsterna utvecklas i samarbete med den privata och den tredje sektorn. Kommunen skall med servicestrategin definiera sin egen roll som skapare av privat utbud och som aktör som marknadsutvecklare. Ur de små- och medelstora företagens synvinkel säkerställer en klanderfri servicestrategi marknadernas funktion på lång sikt så, att det gamla offentliga monopolet inte ersätts med ett privat monopol. En central målsättning som sammanhänger med skapandet av servicestrategier är utvecklandet av kommunernas kostnadsberäkning. Kommunen bör öppna kostnadsberäkningen så att alla serviceproducenter och kunder är i en jämlik situation då de utvärderar de faktiska kostnaderna för kommuntjänsterna. Ur kommunens synvinkel är det ytterst viktigt att kunna jämföra kostnaderna mellan offentliga och privata tjänster. Detta skall stödas genom enhetliga förfaringsregler. Praktiska åtgärder Varje kommun skall uppgöra en servicestrategi som definierar tjänsternas produktionssätt och målsättningarna för utvecklandet av kommunens serviceproduktion. Kostnaderna för den offentliga serviceproduktionen skall öppnas för att kunna jämföras jämlikt. 10 Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram 2012

11 EN FUNGERANDE MÅNGPRODUCENTMODELL för kommunala tjänsterna KOMMUNINVÅNARNA UTBUD EFTERFRÅGAN PÅ KOMMUNALA TJÄNSTER PRIVAT EFTERFRÅGAN ALTERNATIVA PRODUKTIONSSÄTT KOMMUNENS EGEN PRODUKTION KÖP- TJÄNSTER SERVICE- SEDLAR TJÄNSTEPRODUCENTER EFTERFRÅGAN ABP FÖRENING ANDELSLAG STIFTELSE STIFTELSE AB AB ABP AKTIEBOLAG STIFTELSE AB Ett mångsidigt serviceutbud säkerställer marknadernas funktion och goda samt tidsenliga tjänster för kommuninvånarna. Producerandet av kommuntjänsterna kräver förutom kommunens egen verksamhet också företag av olika storlek och aktörer inom den tredje sektorn. Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram

12 3 Valmöjligheter inom service Utvecklingen av servicemarknaderna påverkas starkt av hur och i vilken grad kommunerna öppnar serviceproduktionen för konkurrens. Dessutom är det väsentligt hur långt kommunerna ger kunderna möjligheter att välja mellan serviceproducenter t.ex. med servicesedlar. Man kan ta modell av serviceinitiativet som används i Sverige. Servicesedeln Servicesedellagen, som trädde i kraft år 2009, möjliggör ibruktagandet av servicesedlar inom nästan alla social- och hälsovårdstjänster. Med servicesedeln ökar man kundens valmöjligheter. Lagen ger kommunerna rätt fria händer att utveckla sin egen servicesedelpraxis. Servicesedlarna skapar klar nytta för kunderna. Kunden kan med sedeln själv välja sin serviceproducent och får således alltid den kvalitet han vill ha till kostnader som han anser lämpliga. Således förbättras tjänsternas kvalitet, tillgänglighet och kostnadsnivå på basen av konkurrens. Det är väsentligt för utvecklandet av servicemarknaderna att kommuninvånaren med sedeln får välja den önskade tjänsten mellan flera olika serviceproducenter. Ett brett utbud garanterar en hälsosam konkurrens med tjänsternas kvalitet, tillgänglighet och pris. Servicesedelns pris skall vara i rätt relation till kostnaderna för de offentliga tjänsterna. Om priset är för lågt, används sedeln inte. Då systemen utvecklas skall kommunerna förbättra sin egen kostnadsberäkning, så att servicesedlarna kan värderas rätt och så att de kunder som är inom sedelns tillämpningsområde får en uppfattning av priset på offentliga tjänster. Serviceinitiativ Serviceinitiativet är ett förfarande som används inom 38 kommuner i Sverige. Det är ett väl beprövat sätt att befrämja jämförelsen av kostnader. Serviceinitiativet betyder att kommunen ger företag och föreningar möjligheten att erbjuda ett alternativt, kvalitetsmässigt bättre eller förmånligare sätt att producera tjänsten. Initiativet förpliktigar inte kommunen att direkt ändra på sin egen verksamhet eller sättet för producerandet av tjänster. I initiativprocessen skall kommunen 1. ta emot förslag 2. utvärdera kvaliteten på och kostnaderna för sin egen motsvarande tjänst 3. jämföra det egna och det alternativa produktionssättet 4. besluta om möjliga åtgärder som initiativförslaget och den gjorda utvärderingen och jämförelsen ger anledning till. 12 Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram 2012

13 Inom det privata daghemmet använder man kommunens servicesedlar, och deras funktionsduglighet har gjort det lätt att diskutera utökandet av deras användning. Ulvila Företagare Praktiska åtgärder Kommuninvånaren är kung, som skall ges rätt att välja den service han vill ha från ett möjligast brett urval. I utvecklandet av servicesedelsystemet skall sedlarnas värde fastställas rätt, så att sedlarna skapar jämlikhet mellan kommuninvånarna. Kommunen skall också informera om servicesedeln öppet och aktivt, så att kommuninvånarna använder sedlar. Kommuninvånaren är kung, som skall ges rätt att välja den service han vill ha från ett möjligast brett urval. Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram

14 4 Små företag bättre med i offentliga upphandlingar Värdet på offentliga upphandlingar är ca 23 miljarder euro per år. 75 procent av summan kommer från kommunsektorn. Kommunernas upphandlingar har också en verkligt stor nationalekonomisk betydelse, och de skapar arbete i Finland och för finska företag. Det är viktigt att SME-företag lyckas i upphandlingar, eftersom statistik från de senaste tio åren visar att alla nya arbetsplatser har skapats inom SME-företag. Ur kommunens synvinkel är det också köparens fördel att det deltar flera aktörer i upphandlingskonkurrensen. Öppen konkurrens förbättrar upphandlingarnas kvalitet och marknadernas funktion. Små företag klarar sig bättre i upphandlingskonkurrensen om köpen inte görs som massiva helheter. För stora upphandlingshelheter minskar marknaden, och då är hotbilden speciellt inom smala kunskapssektorer ökade priser och en marknad som monopoliseras. På många områden har små företag bildat nätverk för att kunna delta som grupp i upphandlingar. Förutom beaktandet av upphandlingarnas storlek bör man alltmer använda delofferter inom kommunernas och samkommunernas upphandlingar. Fördelningen av upphandlingarna gagnar ofta små och lokala företag. Detta ökar marknadernas mångsidighet och håller producentfältet brett vilket förhindrar marknadernas koncentration. Kommunen skall ta ansvar för utvecklandet av upphandlingskunskapen och också beaktandet av små företag i upphandlingarna. En förutsättning är kunskapen om tjänsterna och produkterna branschvis i upphandlingsförfarandet. Med rätt upphandlingsförfarande skapar man konkurrens och tryggar en ickediskriminerande och jämlik behandling av erbjudarna. SME-företagens framgång i upphandlingarna är viktigt, eftersom de nya arbetsplatserna under de senaste tio åren har skapats inom sme-företag. 14 Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram 2012

15 Vi har tillsammans med upphandlingsenheten utbildat SME-företag att använda elektroniska offertsystemet och således fått upphandlarna i dialog med företagarna. Joensuu Företagare. Praktiska åtgärder DÅ MAN PLANERAR KOMMUNALA UPPHANDLINGAR ÄR DET VIKTIGT ATT skapa klara strategiska principer för att säkerställa ett tillräckligt utbud och för att beakta SME-företagen i upphandlingarna sammanjämka upphandlingsväsendet och utvecklingen av upphandlingarna med kommunens närings- och servicestrategier begrunda företagseffekterna av upphandlingen och upphandlingsenhetens utveckling skapa regler för små upphandlingar. KOMMUNEN SKALL VID UPPHANDLINGAR klart definiera den konkurrensutsatta upphandlingen forma en tillräckligt klar offertbegäran sikta på allt mindre upphandlingshelheter möjliggöra delofferter i offertbegäran beakta företag av olika storlek och deras möjligheter att ge offerter och närproduktionens möjligheter i t.ex. matanskaffningar ta för sin del ansvar för uppnåendet av klimatmålsättningarna och ökningsmålsättningen angående bruket av förnyelsebar energi i sina upphandlingar och i sin egen energiproduktion. Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram

16 5 Klara spelregler för offentlig affärsverksamhet Kommunerna skall inte konkurrera med företag eller grunda offentliga affärsverk eller företag som fungerar på den privata marknaden. Kommunernas företagsverksamhet kan vara motiverat i verksamhet som begränsar sig till kommunkoncernen, som vatten- och energiområdet via kommunala bolag serviceverksamhet, som klart begränsas som intern inom kommunkoncernen. Spelregler behövs, eftersom offentliga bolag får en konkurrensfördel i relation till privata företag. De kommunalt ägda affärsverkena och företagen får konkurrensfördel bl.a. genom en skyddad position (konkursskydd), offentliga bidrag, låga produktivitetskrav, eventuella korssubventioner och inledande balansräkningar som gåva. Behovet av klara spelregler förstärks då kommunstorleken ökar. Man kan redan nu se att stora kommuner bolagiserar sina verksamheter. Dessutom fungerar tredje sektorns föreningar på privata servicemarknader med konkurrensfördel via offentliga bidrag. Dessa faktorer gör det nödvändigt att förnya konkurrensneutralitetslagstiftningen tidsenligt. Det finns 170 överkommunala samkommuner i Finland, med arbetstagare och en omsättning på 12 miljarder euro. Kommunerna har dessutom tusentals egna affärsverk och bolag. Samkommuner, affärsverk och kommunalägda bolag kritiseras ofta för att vara distanserade och ineffektiva kostnadsmässigt. Detta stämmer säkert till viss del, men kärnfrågan är ägarstyrningens låga kvalitet. Statsägda bolag styrs enligt finska statens ägarstyrningsbestämmelser. Genom dem definieras redan på förhand hur statsägda bolag styrs och leds. Man bör också skapa enhetliga ägarstyrningsbestämmelser för kommunalt ägda bolag och affärsverk, varvid spelreglerna för affärsverksamheten inom kommunalt ägda bolag och affärsverk definieras. Kommunerna skall inte konkurrera med företag eller grunda offentliga affärsverk eller företag som fungerar på den privata marknaden. 16 Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram 2012

17 Praktiska åtgärder Kommunerna skall inte idka affärsverksamhet som konkurrerar med företag eller grunda offentliga affärsverk eller företag som fungerar på den privata marknaden. Ägarstyrningen av kommunalt ägda bolag och affärsverk skall klargöras, och enhetliga bestämmelser skall skapas. När kommunen planerar bolagisering av sina verksamheter skall den bedöma om det redan finns utbud på den privata marknaden. Samtidigt skall man bedöma nödvändigheten av bolagiseringen. Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram

18 6 Livskraft genom lyckade ägarskiften Närmare företag planerar ägarskiften under de nästa fem åren. Speciellt en liten kommun kan vara beroende av skatteintäkterna och arbetsplatserna som några företag producerar. Därför är lyckade ägarskiften livsviktiga för upprätthållandet av kommunens livskraft. Lyckade ägarskiften betyder förutom arbetsplatser och bibehållandet av privat service skatteintäkter och ett aktivt företagsliv. Ägarskiften kan i bästa fall utveckla existerande affärsverksamhet och öka välmående. Kommunen skall ha en aktiv roll i befrämjandet av ägarskiften. Naturliga kumpaner i detta arbete är företagarföreningarna. Kommunen skall ha uppdaterad information om antalet företag som planerar ägarskiften och deras behov. Kommunen skall hjälpa företagarna att finna fortsättare t.ex. genom att marknadsföra företagandets möjligheter. Dessutom kan kommunen dela företagare information om ägarskiften och dirigera dem till sakkunnigtjänster. Också kommunens aktiva näringspolitik och en positiv image attraherar köpare. På kommun- och regionnivå betyder ägarskiften bibehållandet av servicestrukturerna och i bästa fall förstärkandet av områdets livskraft. Också kommunernas och landskapens aktiva roll inom ägarskiften är att rekommendera, det gäller områdets konkurrenskraft och en förnyad företagasbas. 18 Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram 2012

19 Närmare företag planerar ett ägarskifte inom de nästa fem åren. Praktiska åtgärder Kommunen har uppdaterad information om antalet företag som planerar ägarskiften och deras behov. Kommunen hjälper företagare att finna fortsättare, erbjuder information till stöd för ägarskiften och dirigerar företagare till rådgivning. Kommunen fungerar som en aktiv partner mellan företag som planerar ägarskiften och köpare. Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram

20 7 God markanvändning skapar förutsättningar för mångsidig företagsverksamhet För att upprätthålla en mångsidig närings- och servicestruktur skall kommunen vara en attraktiv placeringsort för företag. Detta betyder jämlikt beaktande av företagardriven handel och annan service vid planering av markanvändning och planer. En balanserad samhällsstruktur gynnar alla kommuninvånare. Kommunen skall säkerställa de allmänna förutsättningarna för näringsverksamhet på sitt område. Kommunens planering, plan- och tomtbeslut, tillståndsförfarande och de erbjudna verksamhetsutrymmena har en betydande inverkan på tillgången till mångsidiga närtjänster. För att upprätthålla mångsidiga tjänster måste kommunen vara en attraktiv placeringsort för företagsverksamhet. En aktiv företagsverksamhet skapar arbetsplatser och ekonomiskt välmående samt minskar kommunernas sysselsättnings- och försärjningskostnader. En balanserad samhällsstruktur är lönsam för kommunalekonomin. En bred servicestruktur förutsätter att man beaktar företagardriven handel och annan service vid stryning av markanvändningen. Vid planeringen av markanvändningen får man inte försätta små- och medelstora företag i sämre ställning än större affärskedjor. Om SME-företagen lämnas utan tillräcklig uppmärksamhet i planeringsprocessen försämras marknadernas funktion. Jämlikhetskravet som ställs på det kommunala beslutsfattandet förutsätter att det finns lika möjligheter för att idka näring oberoende av företagets storlek. Kommersiella företag och flera tjänsteföretagare befinner sig naturligt på centrumområden p.g.a. kundflödet. Med planläggningsbeslut borde man undvika tillkomsten av s.k. skenbara centrum utanför de egentliga centrumområdena. Sådana lösningar kan utarma företagsverksamheten i centrum, påverka deras livskraft och öka trafikens utsläpp ännu mera. Planläggningen av handel och annan företagsverksamhet skall inte göras på de stora kedjornas villkor, utan som en del av hållbart samhällsbyggande skall kommuninvånarnas intressen beaktas. I planeringen av markanvändningen är utvärderingen av företagseffekter speciellt viktig. Ett dåligt berett markanvändningsbeslut påverkar servicens centraliserande till en eller några aktörer. Avsaknaden av konkurrens leder till en minskning av kommuninvånarnas valfrihet, en försämring av servicekvaliteten och en prisökning. En fungerande samhällsstruktur kräver goda trafikförbindelser och vägarnas kontinuerliga upprätthåll. Infrans skick och funktionsduglighet har betydelse för var företagen är belägna och deras verksamhetsförutsättningar. 20 Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram 2012

21 Man föreslog staden en temporär förändring av parkeringslösningarna i de innersta delarna av centrum under byggnadstiden, och fick till stånd en omedelbar förändring. Torneå Företagare Praktiska åtgärder Kommunen skall befrämja en företagarvänlig näringspolitik med jämlika och snabba plan-, tomt-, tillstånds- och utrymmeslösningar. Planlösningarna skall utveckla och uppliva centrum och undvika tillkomsten av skenbara centrum utanför de egentliga centrumområdena. Kommunen skall alltid föra en förhandsdiskussion med företagarföreningen före ett stort beslut om affärsställe. Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram

22 8 Lokalt välmående genom kunnande och företagsamhet Finland behöver mer kunnande om företagarmässiga verksamhetssätt och företagsamhet. De skall utgöra en del av medborgarfärdigheterna. Dessa färdigheter lärs i grundskolan och de utvecklas som en del av alla utbildningsstigar. Man förbättrar företagandets förutsättningar genom högklassiga utbildningstjänster. Man befrämjar småföretagens tillgång till arbetskraft bl.a. genom kvalitativa regionala och lokala utbildningstjänster, tillgången till företagens kunskaps- och utvecklingstjänster och skapandet av företagarmässiga verksamhetsmodeller och nytt företagande. Ett företagarmässigt verksamhetssätt och företagarkunnande är en del av medborgarfärdigheterna, och de skall utvecklas i all utbildning. Utbildningen skall ses som en del av kommunens näringspolitik. Det behövs tätt samarbete mellan företagarna och kommunen då man planerar och förverkligar utbildnings- och företagarfostrartjänster. Man måste svara på företagens kunskapsbehov Förstärkandet av kunnandet är ett centralt sätt att upprätthålla företagets konkurrenskraft. Centrala frågor för företaget är tillgången till yrkeskunnig arbetskraft, upprätthållandet av arbetstagarnas kunnande och företagarens möjligheter att förnya sitt kunnande. Effektiva regionala och lokala yrkesutbildningstjänster och yrkeshögskoletjänster kan svara på en betydande del av företagens behov. Man skall öka läroanstalternas och företagens arbetslivssamarbete t.ex. genom att satsa på inlärning i arbetslivet. Läroanstalternas forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet skall framförallt betjäna områdets SME-företag och deras utvecklingsarbete. Företagandets förverkligande skall fås som en del av framgångsmätarna för den yrkesmässiga utbildningen och för yrkeshögskolorna. Sund konkurrens möjliggör ett brett tjänsteutbud. Utbildningsarrangören får inte snedvrida konkurrensen genom att producera till utbildningen relaterade tjänster, som t.ex. mat-, inkvarterings- eller bilskoletjänster. Ett företagarmässigt verksamhetssätt och företagarkunnande är medborgarfärdigheter. 22 Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram 2012

23 Vår kommunstyrelse höll på att avsluta företagsrådgivningen inom kommunen nästa år. Tillsammans med andra företagarföreningar gjorde vi en skrivelse om saken och igår godkändes budgeten med medel för verksamhetens anordnande i samråd med en samarbetspart. Nurmijärvi Företagare Praktiska åtgärder Trygga tillräckliga kunskapstjänster som upprätthåller företagens konkurrenskraft. Kommunen skall uppgöra en utvärdering av företagseffekterna då man fattar centrala utbildningspolitiska beslut. Statsandelen som riktats till utbildning skall i sin helhet användas för utbildning, så att man kan trygga kvaliteten av utbildningstjänsterna. Företagarnas sakkunskap skall utnyttjas vid produktionen och förverkligandet av utbildningstjänster. Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram

24 9 Grogrund för positiv företagarinställning genom företagarfostran Genom företagarfostran skapas en grund för företagsamhet och en positiv inställning till företagande. Detta arbete är synnerligen viktigt inom alla utbildningsstadier. Varje kommun kan med sin aktiva verksamhet befrämja företagarfostran i läroanstalterna. Företagandet är en attityd och ett yrke. Företagarfostran ökar individens livskontrollfärdigheter och tillit till framtiden. Med företagarfostran skapas också grunden för nytt företagande. Företagarfostran skall befrämjas i utbildningen på alla utbildningsstadier. Kommunen har ansvar för säkerställandet av att företagarfostran har beaktats bra i läroplaner och att den förverkligas i samarbete med företagare. Företagarfostran och utbildning skall inkluderas brett i kommun- och läroanstaltsvisa läroplaner och utbildningsprogram, så att det uppstår en oavbruten kedja mellan olika utbildningsstadier. Lärarnas arbetslivs- och företagakunnande skall säkerställas t.ex. genom tillräcklig fortbildning eller arbetslivsperioder. På det sättet kan man öka företagarmässiga inlärningsmetoder i utbildningen. Läroanstalterna behöver stöd för sitt uppfostrar- och läroarbete. Företagarfostran kan förverkligas i samarbete med företagare, regionala resurscenter för företagarfostran (YESaktörerna) och andra aktörer som befrämjar företagande. Företagarfostran skall befrämjas i utbildningen på alla utbildningsstadier. Kommunen har ansvar för, att företagarfostran beaktats bra i läroplaner och att den förverkligas i samarbete med företagare. 24 Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram 2012

25 Vi har kommit överens med gymnasiet också om lärarnas period av arbetslivsorientering. Varje lärare i gymnasiet är skyldig att under läsåret gå till företag i fem dagar för att bekanta sig med olika yrken. Mäntsälä Företagare Praktiska åtgärder Företagarfostran skall inkluderas i kommun- och läroanstaltsvisa läroplaner och utbildningsprogram. Kommunen skall säkerställa lärarnas tillräckliga företags- och arbetslivskännedom. Kommunen är med i samarbete för förverkligandet av företagarfostran. Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram

26 Bakgrund om kommunreformen Företagarna och kommunreformen Regeringens syfte är att förverkliga en nationell, på starka baskommuner baserad kommun- och servicestrukturreform, inom vilken administrationsstrukturerna och kommunernas produktivitet och påverkande förbättras. Grundfrågan är hur kommunerna klarar av sina serviceåtaganden. Detta är inte möjligt utan företag. Målsättningen med kommunreformen är att skapa en servicestruktur där makten och ansvaret för organiseringen av servicen finns hos en instans med tillräcklig invånar- och kunskapsbas. Inom den offentliga förvaltningen finns onekligen flera olika nivåer, och man kan med fog kräva effektivitet. Dessa målsättningar är enhetliga med företagarföreningens allmänna målsättningar. Inom kommunreformen eftersträvar man återföring av servicen och beslutanderätten till starka baskommuner. Kommunen är på många sätt den bästa, effektivaste och mest demokratiska sättet att organisera invånarnas tjänster, om servicens finansiering och ordnande är i samma händer. Målsättningen är att befrämja t.ex. invånarnas möjligheter att söka sig till kommunala tjänster över kommungränserna. Denna målsättning kan ha betydelse t.ex. för kundrekrytering inom företag som arbetar med välfärdstjänster. I samband med kommunreformen är det också meningen att förnya kommunlagen. Sannolikt förnyas i lagändringen också kommu- nens uppgifter och finansiering. Detta kan leda till en betydande förflyttning av serviceproduktion till företag, men å andra sidan kan det försämra kommunens näringspolitiska roll i relation till SME-företag. Företagarna i Finland har föreslagit att man i kommunlagen skulle skriva in en skyldighet för kommunerna att uppgöra en servicestrategi. Kommunsammanslagningarna skall göras frivilligt Kommunreformen är också annat än antalet kommuner. Diskussionen har för mycket poängterat antalet kommuner och förfaringssätt. Företagarna i Finland har inte gjort starka ställningstaganden angående kommunernas antal. Föreningens starka närvaro i kommunerna ger en god utgångspunkt för att göra lokala, ändamålsenliga lösningar. Styrelsen för Företagarna i Finland har som allmänt ställningstagande konstaterat följande: Storleken i sig löser inte kommunens effektivitet. I många fall är det motiverat att kombinera resurserna för att ordna servicen. En eventuell sammanslagning av kommunerna skall lämnas till kommunernas beslut. I kommunreformen skall man säkerställa verksamhetsförutsättningarna för företagen som skapar livskraft. 26 Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram 2012

27 Sme-företagen har burit huvudansvaret för skapandet av arbetsplatser sedan depressionen på 1990-talet. I kommunreformen skall man säkerställa verksamhetsförutsättningarna för företagen som skapar livskraft. Mikroföretag Småföretag Medelstora företag Storföretag Sysselsättningen i företag av olika storlek , Statistikcentralen Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram

28 Hur påverkar kommunreformen företagens verksamhetsförutsättningar? Ur ekonomins synvinkel är det skäl att komma ihåg att ökandet av kommunstorleken knappast vänder den regionala ekonomins stora trend: regionala utvecklingsskillnader snarare växer än minskar, och företagsverksamheten koncentreras mer till tillväxtcentra och deras närområde. De offentliga tjänsterna i de ekonomiskt sämre områdena måste också framledes till stor del bekostas ur statens gemensamma kassa. Den ekonomiska nyttan av kommunernas strukturreform skapas inte enbart genom ett avslutande av administrationens överlappning. Då kommunstorleken växer kan man ha som målsättning t.ex. att verksamheten gentemot näringslivet aktiveras samhällsstrukturen förenhetligas i städerna de störande hindren mellan kommunerna fås bort. Alla dessa faktorer har direkt koppling till kommunekonomin och företagens verksamhet. Negativa effekter ur företagens synvinkel kan vara större upphandlingsenheter och större upphandlingshelheter, varvid SMEföretagens möjligheter att delta försämras försämrade möjligheter till traditionell SME-företagsservice inom de traditionella frågorna för näringspolitiken försämring av näringsutvecklingen inom randområdena SME-företagarnas sämre möjligheter att delta och påverka. Konkurrensen om kunnande arbetstagare ökar En central förändringsfaktor i kommunreformen är den kommunala personalens ökande föråldring. Fram till år 2020 går en tredjedel och till år 2025 ca hälften av den nuvarande kommunala personalen i pension. Fram till år 2020 behövs det över nya arbetstagare inom den kommunala servicen p.g.a. finländarnas föråldrande. Fram till år 2030 växer tilläggsbehovet redan till nya arbetstagare. I ljuset av dessa siffror är det klart att vi behöver nya lösningar. Föråldrandet skapar företag nya möjligheter att delta i konkurrensen om producerandet av offentliga tjänster. Konkurrensen om kunnande arbetskraft mellan den offentliga och den privata sektorn kommer att öka. 28 Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram 2012

29 FÖRETAGARPÅVERKARENS checklista Det lönar sig för en företagarpåverkare att följa med målsättningarnas omsättning i handling i kommunerna. Följande frågor stöder förverkligandet av samarbetet och uppbyggandet av det gemensamma goda. Har din kommun ett näringspolitiskt program och är det uppdaterat? På vilket sätt har programmet uppgjorts, och har man samarbetat med företagarna under uppgörandet? Innehåller programmet klara målsättningar för utvecklandet av företagens verksamhetsmöjligheter? Använder din kommun utvärdering av företagseffekterna som stöd för beslutsfattandet? Har din kommun uppgjort en servicestrategi och definierat hur utnyttja olika serviceproduktionsalternativ? Tar din kommun via servicestrategin ett starkt ansvar för en balanserad utveckling av servicemarknaderna? Har din kommun i bruk fungerande servicesedelförfaranden? Har din kommun affärsverk eller bolag? Om, så har man utvärderat effekten på företag av deras verksamhet? Har din kommun en upphandlingsstrategi, och har man i den beaktat små företags möjlighet att delta i upphandlingar? Hur hjälper och stöder din kommun företag i eventuella ägarskiftessituationer? Har företagarfostran inkluderats i läroplanerna i din kommun? Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram

30 Tilläggsinformation På hemsidorna för Företagarna i Finland och på kommunsidorna fi/kunta sfår du nyttig information om företagarföreningens målsättningar. På företagarföreningens hemsidor finner du mer företagsstatistik och information som står till ditt förfogande. På kommunsidorna har dessutom samlats nyttiga arbetsredskap för företagarfullmäktige till stöd för påverkandet. Företagsstatistik, utredningar och publikationer Näringspolitiska mätningsförfrågan, våren 2012, FiF (svensk sammanfattning) Sme-företagsbarometern, Finnvera Abp och Företagarna i Finland, publiceras två gånger årligen (svensk sammanfattning) Företagarens inkomst och skatter, FiF, publiceras årligen (svensk sammanfattning) Sme-företag God arbetsgivare, FiF, publiceras årligen (svensk sammanfattning) Offentliga upphandlingar guide för företagare 3:e tryck, FiF (finns endast på finska) Företagsstatistik, Statistikcentralen Kommunsidorna för Företagarna i Finland 30 Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram 2012

31 Kontaktuppgifter I ärenden gällande regionalt och lokalt påverkande inom Företagarna i Finland betjänas ni av Anssi Kujala vice verkställande direktör anssi.kujala@yrittajat.fi Kari Jääskeläinen chef för näringslivsärenden kommun- och regionutvecklingsärenden trafik- och infra-ärenden kari.jaaskelainen@yrittajat.fi Tuomas Telkkä ombudsman för näringslivsärenden kommun- och regionutvecklingsärenden, social- och hälsovårdsbranschen, upphandlingsärenden tuomas.telkka@yrittajat.fi Hanna Tapala föreningschef företagarföreningarnas kommunpåverkan hanna.tapala@yrittajat.fi Tiina Toivonen juridisk ombudsman miljörättsliga ärenden tiina.toivonen@yrittajat.fi Anja Tuomola juridisk ombudsman upphandlingarnas juridiska ärenden anja.tuomola@yrittajat.fi Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram

32 SME-företagens framgång är viktigt, eftersom de nya arbetsplatserna under de senaste tio åren har skapats inom SME-företag. Mannerheimvägen 76 A, HelsinGfors PB 999, Helsingfors telefon