Lokalt påverkansarbete

Transkript

1 Lokalt påverkansarbete Bakgrund Privattandläkarnas påverkansarbete syftar till att verka för goda villkor för den privata tandvården. Privattandläkarnas styrka är att vi har stor kunskap om hur det är att bedriva tandvård. Privattandläkarna är även en nyckelaktör för att landstingen ska kunna leva upp till kraven i tandvårdslagen om att erbjuda tandvård till befolkningen. Inom landstingen/regionerna finns det tre aktörer när det gäller tandvård. Landstinget som beställare, Privattandläkarna och landstinget som utförare (Folktandvården). Det är politikerna som beslutar om landstingets budget, mål, inriktning och organisation. Ytterst ansvarig är landstingsfullmäktige. Fullmäktige sätter också nivån på landstingsskatten och beslutar om folktandvårdens priser. Till sin hjälp har de politiska tjänstemän i den politiska organisationen samt en förvaltning med opolitiska tjänstemän. Vem gör vad? Politiker: Fattar de politiska besluten och fastställer folktandvårdens priser. Politiska tjänstemän: Arbetar direkt under politikerna i den politiska organisationen. Byts ut om politikern byts ut. Opolitiska tjänstemän: Arbetar i förvaltningen. Byts inte ut vid val. Verkställer de politiska besluten. Folktandvården: Utförare av tandvård. Privat tandvård: Utförare av tandvård Kommuner Även kommuner är inblandade i tandvården. Det kan till exempel gälla medborgare som har försörjningsstöd och därmed kan söka extra pengar av kommunens socialförvaltning för att kunna gå till tandläkaren. Socialstyrelsen skriver i sina allmänna råd om ekonomiskt bistånd att socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till skäliga kostnader för nödvändig tandvård. Tandvård är klassat som miljöfarlig verksamhet och därför har kommunernas miljökontor åsikter om tandvårdens avfallshantering, bland annat genom regler för amalgamavskiljare. Påverkansarbetet Privattandläkarnas utgångpunkt är att vi vill påverka villkoren för tandvården. Och inte att få största möjliga publicitet. Publicitet kan ibland vara bra för att sätta fokus på en fråga men kan ibland vara negativt och låsa positionerna i frågan.

2 För att uppnå ett mål är det viktigt att veta vilka mål vi vill uppnå och vilka vi ska påverka för att nå det målet. Frågor som Privattandläkarna engagerar sig i Privattandläkarna arbetar för att villkoren inom tandvården ska vara bra för privata vårdgivare. En utgångspunkt är att frågan påverkar möjligheten att bedriva tandvård och vårdgivarens ansvar. Det innebär naturligtvis att inom landstingen och regionerna arbetar vi för konkurrensneutrala villkor för den landstingsfinansierade tandvården. De övergripande villkoren beslutas av landstingets/regionens politiker medan det är tjänstemän som verkställer besluten. Andra områden som påverkar villkoren för tandvården är t.ex. utbildningen av tandsköterskor då det för företagen är viktigt att de har en bredd och kan arbeta såväl administrativt som kliniskt. Checklista för påverkansarbetet Identifiera ämnet vad vill vi uppnå? Analysera problemet vad är orsakerna och effekterna av problemet? Identifiera målet med arbetet vad är det vi vill förändra? Om nödvändigt sätt även upp delmål. Analysera situationen - försök förstå de vi vill påverka, vilka tycker vad, vem tar beslut, hur och när? Vilka har inflytande i processen? Analysera situationen Vem tar besluten? Vilka ska påverkas? Vilka ingångar har vi redan till beslutsfattarna? Personal, image med mera. Ta fram en projektplan för arbetet. Utvärdera och utveckla avsluta eller fortsätt? Sid 2 (9)

3 Landstingets beslutsprocess Landstingsstyrelsen. Landstingens regering. Lägger förslag till fullmäktige. Landstingsfullmäktige. Landstingets riksdag. Politiskt sammansatt. Fattar rambeslut och beslutar om folktandvårdens priser. Tandvårdsenheten (förvaltning). Består av tjänstemän. Verkställer fullmäktiges beslut och tar fram beslutsunderlag till fullmäktige, utskott och landstingsledning. Tandvårdsutskott*. Politisk sammansatt. Beredningsutskott och tar fram förslag till fullmäktige och landstingsledning *I större landsting och regioner kan det även kallas Tandvårdsberedning medan det i mindre landsting ingår i Hälso- och sjukvårdsutskottet. Ibland förekommer det en tandvårdsstyrelse, ibland har den bara till uppgift att vara styrelse för Folktandvården. Det är viktigt att Privattandläkarna har bra kontakt med såväl politiker som politiska- opolitiska tjänstemän. Sid 3 (9)

4 Folktandvården AB I de landsting och regioner där folktandvården är bolagiserad ligger de under landstinget som ett fristående bolag eller som ett dotterbolag till ett holdingbolag. Ägarskapet kontrolleras genom ett ägarutskott som också tillsätter styrelse. Folktandvården är sen en aktör på tandvårdsmarknaden och tecknar till exempel barn- och ungdomsavtal på samma sätt som privata tandläkare. Landstingsfullmäktige Förvaltningar Ägarutskott Landstingsstyrelse Beställare (del av förvaltningen) Utförare PTL Styrelse Folktandvården AB Folktandvården AB Tandvårdsberedning/Hälso- och Sjukvårdsutskottet Sid 4 (9)

5 Landsting och regioner med separat beställare och utförare I landsting och regioner som inte har en bolagiserad folktandvård kan ändå en separation ske mellan beställarrollen och utförarrollen. Folktandvården har då ett tydligt utföraruppdrag. Landstingsfullmäktige Förvaltningar Landstingsstyrelse Beställare (del av förvaltningen) Utförare PTL Tandvårdsberedning/Hälso- och Sjukvårdsutskottet Folktandvården Sid 5 (9)

6 Landsting och regioner med beställare och offentlig utförare i ett Folktandvården kan också vara organiserad till att vara en del i förvaltningen. Detta innebär att folktandvården har två roller, en som beställare och en som offentlig utförare. Landstingsfullmäktige Förvaltningar Landstingsstyrelse Beställare/offentlig utförare (del av förvaltningen) Utförare Tandvårdsberedning/Hälso- och Sjukvårdsutskottet Folktandvården PTL Sid 6 (9)

7 Så styrs kommuner Kommuner styrs genom direktvalda politiska församlingar, kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i kommunen. Kommunfullmäktige tar beslut om kommunens budget och nivån på kommunalskatten. De beslutar också om vilka nämnder som ska finnas. Det finns även politiska uppdrag inom kommunstyrelser, i olika nämnder och utskott. På samma sätt som i landsting- och regioner ska kommunstyrelsen med hjälp av nämnder och förvaltningar verkställa de beslut som tas i kommunfullmäktige. Nämnderna bereder även frågor till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige (motsvarande riksdagen) Kommunstyrelse (motsvarande regeringen) Social och äldrenämnd Miljönämnden Exempel på nämnder Sid 7 (9)

8 Aktuella frågor i Privattandläkarnas lokalavdelningar En del lokala påverkansfrågor som drivs är unika för lokalavdelningen medan andra frågor är av den typ som känns igen i andra lokalavdelningar. Nedan följer en lista på områden där Privattandläkarnas lokalavdelningar drivit och kommer att driva påverkansarbete. Barn- och ungdomsavtal Inom varje landsting och region gäller idag fritt val i barn- och ungdomstandvården. Detta regleras genom LOV (Lagen om valfrihet) eller ramavtal mellan Privattandläkarna och respektive landsting eller region. I vissa fall förnyas avtalen automatiskt medan det i vissa delar av landet skrivs ett nytt varje år, oftast med en förändrad summa för barnpengen. Barn- och ungdomstandvård är ett ämne som diskuteras mellan våra lokalavdelningar och respektive landsting/region. Ersättningen per barn skiljer sig i hela landet. Regler och ersättning runt ortodonti skiljer sig också i landet. Förhöjd ålder inom fri barn- och ungdomstandvård En del landsting och regioner har höjt åldern på fri barn- och ungdomstandvård utöver den lagreglerade åldern på 19 år. Detta gör att dessa unga vuxna tilldelas en barnpeng enligt gällande ersättningssystem. Till detta kommer också ATB på 300 SEK per år. Första gången ett landsting höjde åldern för fri barn- och ungdomstandvård hjälpte privattandläkarna en enskild medlem att få detta prövat i domstol. Domstolen kom fram till att det inte finns något hinder för landsting och regioner att höja åldern för den fria barn- och ungdomstandvården. Det finns även landsting och regioner som har valfrihet för barn 0-2 år vilket kan innebära ett tandhälsosamtal med vårdnadshavare. Ersättningsnivå barn- och ungdomstandvård Ersättningsnivån skiljer sig i landet. Det finns exempel på där man sänker barn- och ungdoms ersättning och sparar i specialistvården. Här bevakas hur kvaliteten påverkas. Rapportering och återkoppling av epidemiologiska data (EPI-data) Inom barn och ungdomstandvården ingår att göra så kallad EPI rapportering till landstinget/regionen. Mycket data rapporteras in men det är ibland sämre med återrapportering vilket en del lokalavdelningar påtalat. Specialisttandvård Det finns landsting och regioner som har problem med bemanningen av specialisttandvården vilket ger långa kötider. I en del landsting och regioner används även privata specialister medan vissa lokalavdelningar menar att landsting och regioner skulle kunna remittera mer till privata specialister. Konkurrensneutralitet Att arbeta för konkurrensneutralitet mellan landstingsdriven och privat tandvård är en viktig fråga för Privattandläkarna. Denna fråga drivs både lokalt och centralt. Sid 8 (9)

9 Jour Det finns olika varianter av jourer. Exempelvis finns det lokalavdelningar som har egna privatjourer privattandläkare emellan, dessa kan exempelvis ibland vara kommunvis. Det finns även landsting och regioner som har som krav i sina barn-och ungdomsavtal att vårdgivaren ska finnas med i en jourkedja. I vissa lokalavdelningar delar Privattandläkarna och Folktandvården på jouren och ersättning betalas ut. Det finns lokalavdelningar som arbetar för att få till jouravtal med landstinget medan andra arbetar för att förändra de befintliga på grund av låg beläggning vid jourtillfällen. Områdesansvar Områdesansvaret ligger vanligtvis på Folktandvården men det finns exempel på att den upphandlas upp av privata tandvårdsföretag. Detta är en fråga som drivs i en del lokalavdelningar. Tillgänglighet Allt fler landsting och regioner ställer krav på vårdgivare att uppfylla krav på tillgänglighet för personer med funktionshinder. Den 1 januari 2015 förändrades diskrimineringslagen och otillgänglighet blev en grund för diskriminering Samverkansmöten En del lokalavdelningar driver för närvarande ingen enskild fråga utan är nöjda med att man har en god dialog med rätt aktörer på regelbundna samverkansmöten. Att ha en upparbetad dialog är en viktig del i påverkansarbetet. Sid 9 (9)