Beredskapsplan och informationsplan. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

Transkript

1 Dnr Beredskapsplan och informationsplan Kommunstyrelsen Enligt lagen om civilt försvar skall kommunerna upprätta planer för beredskap och information vid ovanlig händelse, svår påfrestning och krig. Förslag har upprättats enligt bilagor. Samma organisation skall i möjligaste mån tillämpas i fredstid som i krig. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att anta beredskaps- och informationsplan enligt upprättade förslag Kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag ----

2 INFORMATION VID OVANLIG HÄNDELSE, STÖRRE OLYCKA, SVÅR PÅFRESTNING OCH KRIG 1.1 INLEDNING Planen för information är avsedd att visa på vilken ledning och vilka funktioner som skall biträda ledningsgruppen för att kommunen skall kunna ge en korrekt information vid störningar under fredstid och under höjd beredskap. 1.2 MÅL Vid ovanlig händelse, större olycka, svår påfrestning och krig skall kommunens information vara snabb, korrekt, begriplig, samordnad, entydig och lämnas regelbundet. 1.3 LEDNING OCH SAMORDNING Informationen är normalt en del av den operativa verksamheten. Vid störda förhållanden, d.v.s. vid ovanlig händelse, större olycka, svår påfrestning och krig, svarar kommunens ledningsgrupp för ledning och samordning av kommunens information. Viktig kompletterande intern information ges däremellan via fax, telefon, e-post, bud m.m EXTERN INFORMATION Kommunens information skall, om inte annat sägs, lämnas via den informationsgrupp som är knuten till kommunens ledningsgrupp. När informationsplanen tillämpas skall personal vid kommunens verksamheter inte lämna information till allmänhet och medier i egenskap av företrädare för kommunen. Denna samordning mellan kommunens ledning och skilda verksamheter är nödvändig för att informationen skall bli entydig och korrekt. Informationen skall också samordnas mellan kommunen och samverkande myndigheter som polis, sjukvård, länsstyrelse och försvarsmakt. Informationen skall vara lättbegriplig och upprepas. Informationen skall vid behov riktas direkt till grupper med särskilda behov, t.ex. invandrare, gamla, hörselskadade, synskadade, rörelsehindrade och förståndshandikappade. Informationen skall prioriteras och lämnas utan dröjsmål samt regelbundet. Kommunens meddelanden inleds alltid med Norsjö kommun informerar. Detta gäller oavsett vilken verksamhet som på uppdrag av informationschef är avsändare.

3 I första hand anlitas Sveriges Radios lokala kanal (P4 - lokalradion) för extern information i form av myndighetsmeddelande av vikt för allmänheten. En redaktion från lokalradion grupperas, om radioledningen finner det lämpligt, i anslutning till ledningsgruppen och dess informationsenhet. När lokalradion inte är bemannad sänder Sveriges Radio (P3, P4 från Stockholm). I akutskedet går samtliga larm till radion via SOS Alarm AB.

4 1.5 INTERN INFORMATION Ledning Kommunchefen är i egenskap av stab-/kanslichef för ledningsgruppen ansvarig för informationsverksamheten och fattar beslut om informationsplanen eller del av den skall tillämpas. Beredskapssamordaren är informationschef och leder det operativa arbetet Informationsgrupp Gruppen svarar för all informationsverksamhet utom den räddningstjänstrelaterade. Enheten organiseras i ledning analys- och dokumentationsgrupp upplysningscentral presscenter Informationsgruppen skall kunna arbeta i skift dygnet runt. Informationsgruppen placeras i första hand i kommunhuset. SOS Alarm AB svarar för larmning av personalen Informationsgruppens ledning Informationschef är beredskapssamordnaren, med hjälp av skolkamrer, äldreomsorgsansvarig, samt projektledare Närhet i glesbygd (NIG). Informationschefen leder och samordnar hela informationsgruppen. Informationschefen svarar för intern informationen med stöd av analys- och dokumentationsgruppen och upplysningscentralen i samverkan. Informationschefen svarar också för samverkan med telefonväxeln. Ledningens lokal är beredskapssamordnarens arbetsrum Informationsgruppens analys- och dokumentationsgrupp Gruppen bemannas av personalchef, personalsekreterare, ekonomisekreterare, kansliassistent, tekniskassistent, se larmlista, bilaga. Gruppens huvuduppgift är att följa informationsspridningen, analysera behovet av ytterligare informationsinsatser och bistå med informationsstrategiska bedömningar.

5 Gruppens uppgifter: avlyssna/banda radio- och TV-sändningar och även notera informationen som spridits på annat sätt följa upp vilka frågor som ställs av anhöriga och allmänheten, vad som oroar samt om och hur myndighetsinformationen har uppfattats av berörda målgrupper föra loggbok över analys- och dokumentationsgruppen arbete regelbundet till upplysningscentralen rapportera myndighetsinformationens spridning i radio och TV sammanställa och analysera insamlat material (inkl loggböcker) och regelbundet redovisa informationsläget för ledningsgruppen utarbeta förslag till informationsinsatser bistå informationschefen Gruppens lokal är kansliets sammanträdesrum Informationsgruppens upplysningscentral Upplysningscentralen bemannas av fritidsassistent, kansliassistent, löneassistent, assistent sociala avdelningen, växelpersonal se larmlista, bilaga. Upplysningscentralens huvuduppgift är att svara för hela kommunens externa information till allmänheten och medier. Den externa informationen gäller alla som vistas i kommunen. Receptionen bemannas med personal från informationsgruppens upplysningscentral för att ta emot besökande. Aktuella telefonlistor med telefonnummer, faxnummer och mobilnummer skall finnas tillgänglig för personalen vid upplysningscentralen. Växeltelefonist är ansvarig för revidering av telefonlista, detta sker 2 ggr/år. Gruppens uppgifter: Förmedla information från ledningsgruppen Norsjö kommun informerar... till Sveriges Radios lokalradio (P4) och Sveriges Radio. Besvara telefonförfrågningar från allmänheten, drabbade och massmedier Hänvisa alla samtal från anhöriga om saknade, skadade och omkomna till sjukvård och polis Ta emot och helst skriftligen vidarebefordra upplysningar från allmänheten till ledning, analys- och dokumentationsgrupp och samverkande myndigheter

6 Förmedla myndigheters svar på frekventa frågor från allmänheten till Sveriges Radios lokalradio (P4) och Sveriges Radio för att avlasta upplysningscentralen På ledningsgruppens uppdrag upprätta och bemanna center för direktinformation, t.ex. i anslutning till olycksplats Regelbundet informera personalen i telefonväxeln Föra loggbok över upplysningscentralens arbete Regelbundet informera avdelningar/verksamheter Skriva kontinuerliga rapporter om den aktuella situationen samt distribuera dem till övriga enheter. Arbetet sker genom kontinuerlig närvaro av ledningsgruppen. Upplysningscentralen bemannas med en fast grupp för ledning och service till vilken personal från kommunens avdelningar knyts. Situationens art och omfattning avgör således vilken kompetens och bemanningsstorlek som behövs. Ledningsgruppen avgör detta. Kommunens informatörer förstärker på räddningsledarens begäran brandkårens informa tionsbefäl/informationsgrupp under olyckans hot-akutskede. Samband upprätthålls mellan olycksplatsen och kommunhuset. Om räddningskåren har bedrivit informationsarbete under hot- och akutskede kan dess informationsbefäl/informationsgrupp samgrupperas med upplysningscentralen om räddningsledaren finner det lämpligt. Efter samråd med samverkande myndigheter samordnas myndighetsinformationen till upplysningscentralen. Samordningen kan ske genom att företrädare för i första hand polis, sjukvård och kyrka grupperas i upplysningscentralen. Gruppens lokal är växeln samt utrymmen runt i kring växeln Informationsgruppens presscenter Presscentret bemannas av bibliotekarie, lärare samt rektorsexpeditionens assistenter, se larmlista, bilaga. Huvuduppgift för kommunens presscenter är att ge service till massmedierna. Aktuella telefonlistor med telefonnummer, faxnummer och mobilnummer skall finnas tillgänglig för personalen vid presscentret. Uppgifter: Lämna information om och förbereda presskonferenser, pressvisningar m.m.. Samt distribuera ledningsgruppens pressmeddelanden Boka in enskilda intervjuer med företrädare för kommunen och samverkande myndigheter

7 Iordningställa arbetslokaler som underlättar det journalistiska arbetet Inkalla tolkar samt att vid behov serva mediarepresentanter med kost och logi Föra loggbok över presscentrets arbete Vid behov biträda centret för direktinformation vid olyckplatsen Till presscenter kan vid behov även företrädare för samverkande myndigheter knytas för att underlätta samordningen av service till massmedierna. Gruppens lokal är gymnasieskolan.

8 1.6 DETALJPLAN FÖR INFORMATIONSGRUPPEN VID OVANLIG HÄNDELSE, STÖRRE OLYCKA OCH SVÅR PÅFRESTNING Åtgärdskalender för informationsinsatser vid ovanlig händelse, större olycka och svår påfrestning 1. Olycka inträffar larm till SOS Alarm AB, som larmar räddningskåren. 2. Räddningskåren rycker ut. 3. Ansvaret för akut information till allmänheten ligger på räddningsledaren. Kanal ut är Sveriges Radio (P4). 4. Räddningsledaren och informationschefen kan etablera kontakt om informationsstöd behövs i akutskedet. 5. SOS Alarm larmar kommunstyrelsens ordförande som tillsammans med räddningsledare avgör om krisledningsgruppen skall sammankallas. 6. Ledamöterna i krisledningsgruppen larmas av SOS Alarm AB, de samlas i stora sammanträdesrummet (Älgen) 7. Informationschefen samråder med kommunchefen och räddningsledare om behovet av informationsinsats och eventuell omfattning. 8. SOS Alarm AB sammankallar de informationsgrupper som behövs, inklusive telefonväxeln som aktiverar redan förberett telefonsystem i ledningsrummen. Lokaler Grupper - stora sammanträdesrummet - ledningsgruppen - beredskapssamordnarens rum - informationsgruppens ledning - kansliets sammanträdesrum - analys och dokumentation - växeln samt biutrymmen där i kring - upplysningscentral - gymnasieskolan - presscenter 9. Informationschefen kontaktar räddningskåren om de behöver informationsstöd och utser sådan informatör som beger sig till räddningskåren för att kunna stå i direktkontakt med informationsgruppen i kommunhuset. 10. Informationsgruppen sammanställer informationen till personalen (genom analys- och dokumentationsgruppen), till media (genom presscenter) samt till allmänheten (genom upplysningscentralen). Färdiga listor för distribution via telefon, fax och e-post skall finnas klara. Allmänheten informeras lämpligen genom radio och meddelanden inleds med Norsjö kommun informerar 11. Det skall övervägas att kontakta Sveriges Radios kanal (P4) för upprättande av en redaktion i kommunhuset för att få hjälp/stöd att skicka ut myndighetsmeddelanden.

9 1.6.2 Övrigt Informationen skall stämmas av med ledningsgruppen innan den skickas ut. I förekommande fall görs detta även med samverkande myndigheter. Ledningsgruppen beslutar om inkallande av extern expertis/samverkande myndigheter. Vid behov kallar informationscefen in ytterligare bemanning till informationsgruppen Gruppering Ledningsgruppen Upplysningscentralen Informationsgruppens ledning Analys och dokumentation Presscenter stora sammanträdesrummet, kommunhuset växeln, kommunhuset beredskapssamordnarens rum kansliets sammanträdesrum gymnasieskolan BEREDSKAPSPLAN VID OVANLIG HÄNDELSE, SVÅR PÅFRESTNING OCH KRIG 1 ALLMÄN BESKRIVNING AV KOMMUNENS ANSVAR ENLIGT DEN NYA LAGEN OM CIVILT FÖRSVAR M.M. Kommunernas sårbarhet uppmärksammas allt mer. Stora olyckor och katastroftillbud har visat på brister i kommunernas handlingskraft. Beredskapsplanläggningen har oftast skett utan hänsyn till behov och åtgärder för fredstida verksamhet. Omvänt har vederbörlig hänsyn inte tagits till beredskapsaspekter i den normala fredstida verksamheten. Det måste finnas en nära koppling mellan kommunens samhällsplanering och beredskapsplanering eftersom vår förmåga att möta svåra påfrestningar i fredstid är grundläggande för möjligheterna att kunna verka under höjd beredskap och krig, Klarar kommunen en omställning till kriget så klarar man även de svåra påfrestningarna i samhället under fredstid. Målet är att skapa ett robust samhälle i fredstid. Befolkningen i kommunen måste själva och i samarbete med närboende kunna ta vara på sig själva under svåra påfrestningar. För att klara detta måste kunskaper och färdigheter i självskydd, hemberedskap, hjärt- och lungräddning och annan första hjälp spridas på ett bättre sätt i samhället. Kunskaperna är på de flesta håll mycket dåliga hos de flesta. Kommunerna skall planera för att kunna arbeta och bedriva sin verksamhet under fred, kris, katastrofer och krig. Kommunerna får och skall själv besluta om inriktning, utformning, utbildning och övning av det civila försvaret. 1.1 Lagen om civilt försvar gäller vid höjd beredskap

10 Lagen om civilt försvar (SFS 1994:1720) reglerar bl.a. kommunens ansvar inom det civila försvaret. Lagen innehåller också bestämmelser om hemskydd, verkskydd, befolkningsskydd och frivilliga organisationers medverkan. I förordningen om civilt försvar SFS 1995:128 anges bl.a. att: Varje kommun skall ha de planer som behövs för att verksamheten skall kunna bedrivas effektivt under höjd beredskap. Av planerna skall framgå utformningen av krigsorganisationen, den personal som skall tjänstgöra i denna och vad som i övrigt behövs för att kommunen skall kunna höja sin beredskap och bedriva verksamhet under höjd beredskap. Planeringen skall avse såväl beredskapshöjningar som omedelbart intagande av högsta beredskap. Varje kommun skall tillse att de förtroendevalda och den personal som skall ingå i krigsorganisationen får den utbildning som behövs för verksamheten under höjd beredskap. Kommunen skall hålla Länsstyrelsen underrättad om de beredskapsförberedelser som vidtagits och om de övriga förhållanden som har betydelse för det civila försvaret i kommunen. 1.2 Civilplikt Regeringen har i proposition 1996/97:4, Totalförsvar i förnyelse - etapp 2, anfört att den anser att det är angeläget att utbildningen av totalförsvarspliktiga med civilplikt utökas. Idag utbildas krigsräddningsmän, flygplatsräddningsmän och linjereparatörer. Denna utbildning skall nu kompletteras med utbildning inriktad mot verksamhetsområdena: - information - äldreomsorg - barnomsorg - skolverksamhet - flyktingmottagning - kommunalteknik - stabs- och sambandsuppgifter i kommunledning - befolkningsskydd - röjning - transporter Kommunen kan beställa utbildning och beredskapsregistrering av civilpliktiga inom ovanstående verksamhetsområden för att täcka de brister som uppstår både personellt och genom ökad efterfrågan på kommunens tjänster vid högsta beredskap och krig. De civilpliktiga uttas vid mönstring.

11 1.3 Räddningstjänstlagen gäller vid svår påfrestning Samtidigt som lagen om civilt försvar började gälla genomfördes också ändringar i räddningstjänstlagen. Utöver räddningstjänstens uppgifter i fred skall räddningstjänstplanens 21 innehålla de kompletterande åtgärder som behövs för räddningstjänsten under höjd beredskap. Uppgifter om varningssystem och hur allmänheten skall varnas och informeras vid allvarliga olyckshändelser fanns redan i den tidigare lagstiftningen. Ändringarna i 21 skall ingår i kommunens räddningsplan.

12 En av de nya paragraferna, 65, reglerar vad räddningstjänsten skall göra utöver sina ordinarie fredsuppgifter, nämligen...ansvara för 1. upptäckande, utmärkning och röjning av farliga områden, 2. indikering, sanering och andra åtgärder för skydd mot kärnvapen och kemiska stridsmedel, 3. kompletterande åtgärder som är nödvändiga för att verksamhet enligt denna paragraf skall kunna fullgöras. Räddningstjänsten skall under samma tid vidare delta i åtgärder för första hjälpen och åt transport av skadade samt befolkningsskydd. 1.4 Grundsyn för Västerbotten Länsstyrelsens och försvarsområdesbefälhavarens i Västerbottens län och försvarsområde gemensamma grundsyn har som syfte att inom Västerbotten och Fo 61 utgöra underlag för: - totalförsvarsförberedelser och verksamhet på lägre regional och lokal nivå - utbildningsverksamhet och ledningsövningar för totalförsvaret - prioriteringar inom totalförsvaret - agerande vid störda ledningsförhållanden 1.5 Handbok för kommunal beredskap Överstyrelsen för civil beredskap, ÖCB, har låtit framställa en Handbok för kommunernas beredskapsförberedelser. Handboken innehåller rekommendationer och vägledning inom de viktigaste verksamhetsområdena. Varje avsnitt avslutas med rekommenderade baskrav. 1.6 Riskanalys för Norsjö kommun Länsstyrelsen har lämnat grundläggande information om hot och risker samt exempel på inriktningsmål.

13 Tänkbara händelser i Norsjö: - långvarigt el- eller teleavbrott, - ras, skred, översvämning och andra svåra vädersituationer, - stöd till räddningstjänsten vid omfattande olyckor i kommunen, - kemikalieolyckor och utsläpp av farliga ämnen, - nedfall av radioaktiva ämnen, - allvarlig smittspridning, - långvariga avbrott i fjärrvärmeleveranser, - störningar i radio- och TV-sändningar, - problem med transporter, - dataavbrott, - sabotage och terrorism, Vissa objekt i Norsjö kommun bedöms utgöra mål för sabotage och/eller flygbekämpning för en angripare vid ett SÖ 1 och inledningsvis vid en land- och/eller kustinvasion. Förutom risken för fientliga angrepp mot vissa objekt föreligger också risk för kommunen, utöver normala och allvarliga fredsstörningar som t ex oväder, olycks-händelser, haverier m.m. kommer att påverkas av sabotage och andra händelser som sker både i och utanför kommunen. En riskanalys som identifierar och värderar väsentliga risker både i fred och vid höjd beredskap utgör en nödvändig grund för kommunens beredskapsförberedelser.

14 2. ALLMÄN BESKRIVNING AV DET CIVILA FÖRSVARETS UPPGIFTER, PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR OCH KRAV 2.1 Civila försvarets huvuduppgifter Huvuduppgifterna för det civila försvaret är enligt följande: - att värna civilbefolkningen, trygga en livsviktig försörjning, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till försvarsmaktens förmåga vid väpnat angrepp vid krig i vår omvärld, - att kunna genomföra internationella fredsbefrämjande och humanitära insatser, samt - att stärka samhällets samlade förmåga att möta svåra påfrestningar i fred. 2.2 Civila försvarets planeringsförutsättningar Totalförsvaret skall planera för och ha en betryggande förmåga att kunna möta angrepp i följande lägen: - angreppshot i nuvarande omvärldsläge, - angreppshot med iståndsatta styrkor i ett förändrat omvärldsläge, samt - angreppshot på lång sikt i ett förändrat omvärldsläge där inriktningen skall tas genom ett nytt försvarsbeslut. 2.3 Statens krav på kommunens civila beredskap Kommunen skall planera för en förmåga att kunna möta ett angrepp som antas ske mot mycket begränsade geografiska mål eller mot någon vital funktion och med hög risktagning från en angripares sida. Förvarningstiden är mycket kort (timmar) och uthålligheten skall vara fredsamhällets. Åtgärder mot ett angrepp i nuvarande omvärldsläge har väsentligen uppfyllts genom de åtgärder som sedan tidigare vidtagits för att kunna klara fredstida hot. Därutöver skall förmågan på olika sätt byggas upp för att kunna genomföra internationella fredsbefrämjande och humanitära insatser samt för att stärka samhällets samlade förmåga att möta svåra påfrestningar i fredstid. Ett angreppshot med iståndsatta styrkor innebär ett angrepp som är kvantitativt större och eventuellt även kvalitativt bättre än det som antas ske i nuvarande omvärldsläge. Förvarningstiden är några år och planeringen skall avse åtgärder som kan vidtas under en ettårs period (anpassning) för att öka förmågan att klara ett sådant angrepp.

15 Kommunen skall vidare planera för en förmåga att kunna möta en angripare som antas ha utvecklat den militära förmågan och kapaciteten under en längre tidsperiod, dvs. ett angreppshot på lång sikt. Förvarningstiden är lång, minst 4-5 år och det förutsätts en ändrad inriktning genom ett nytt försvarsbeslut. 2.4 Övergripande mål och uppgifter för det civila försvaret i länet För länet gäller följande, av statsmakterna angivna, övergripande mål: - vid väpnat angrepp och vid krig i vår omvärld värna civilbefolkningen, trygga en livsnödvändig försörjning, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och genom olika former av stöd bidra till försvarsmaktens förmåga att försvara vårt område - vara beredd att på anmodan från ansvariga centrala myndigheter delta i, alternativt ställa resurser till förfogande vid internat, fredsfrämjande och humanitära insatser - stärka samhällets samlade förmåga att möta svåra påfrestningar under fredstid genom att bidra med resurser till den eller de som normalt har, alternativt för tillfället åläggs, ansvar att leda verksamheten. Utifrån dessa övergripande mål skall planeringen och beredskapsförberedelserna inriktas enligt följande: - anpassning skall ständigt kunna påbörjas efter beslut till följd av förändringar i det säkerhetspolitiska läget - kompletterande beredskapsåtgärder skall i ökande utsträckning avse de viktigaste infrastrukturområdena; ledning, elförsörjning, telekommunikationer, informationssystem och transporter - en helhetssyn på beredskapsåtgärderna skall tillämpas så att resurser skapade för höjd beredskap kan nyttjas för fredstida störningar - fredstida samordning skall förbättras liksom ledningsförmågan.

16 3 INRIKTNINGSMÅL FÖR DEN CIVILA BEREDSKAPEN I NORSJÖ KOMMUN Kommunen skall vid svåra förhållanden och andra allvarliga samhällsstörningar i fred samt vid höjd beredskap eller i krig i form av ett strategiskt överfall kunna tillgodose befolkningens behov av skydd, räddningstjänst, värme, vatten, el, sjukvård, omsorg, livsmedel och information. Nödvändiga funktioner för ledning, samband och information skall kunna upprätthållas under störda förhållanden. För att minska sårbarheten skall beredskapshänsyn i samhällsplaneringen (BIS) tas med redan vid planeringen av den fredstida verksamheten, t ex i kommunens översiktsplan, vid investeringar m.m.. Likaså skall fredsnyttan beaktas i de beredskapsplaner som kommunen upprättar. 3.1 Utbildning och övning Norsjö Kommun skall fastställa utbildningsbehovet för nyckelpersonal samt för annan personal med viktiga funktioner i kommunens beredskaps- och krigsorganisation, t.ex. kommunstyrelseledamöter, nämnders presidier, förvaltningschefer, hemskydd och beredskapsplanerare. En grundtanke är att de arbetsformer som normalt gäller i kommunen skall ändras så lite som möjligt. 3.2 Ledning Vid interna krissituationer är det Norsjö kommuns ledningsgrupp som byggs ut och får utvidgade arbetsuppgifter. Ledningsgruppen består av kontorscheferna samt ekonomichef och personalchef. Till gruppen adjungeras de personer ledningsgruppen anser sig behöva. I händelse av svår olycka eller annan påfrestning utom kommunhuset kallas krisledningsgruppen in. Den består av: Skift 1 Skift 2 Ks ordf. Ks v. Ordf. Kommunchef Ekonomichef Teknisk chef Bygg och miljöchef Socialchef Utbildnings och fritidschef Även till denna grupp kan, efter behov, personer adjungeras ex. Räddningschef, Kårchef, Norsjö, IT-samordnare m. fl. För att relevant information skall lämnas till media och allmänhet samarbetar grupperna med informationschefen.

17 Kommunen skall ha förmåga att dygnet runt i fredsarbetslokalerna kunna bedriva en övergripande ledning. Efter styrkeuppbyggnad under ett halvt dygn bör ledningen samtidigt kunna: - hålla förbindelse med viktiga organ på den lokala och regionala nivån, - ta emot och bearbeta inkommande underrättelser, - fatta beslut som ankommer på den övergripande ledningen, - informera befolkningen och samverkande organ, - höja kommunens säkerhetsskydd för ledning och kommunalteknisk försörjning, - överväga behovet av åtgärder i ett flerdygnsperspektiv. Efter ett dygn bör kommunen kunna utöva övergripande ledning från reservledningsplats, i första hand Medborgarhuset. I händelse av krig från en plats med fysiskt skydd eller från plats belägen inom ett område som ej är utsatt för risk. Kommunstyrelsen är det högsta ledningsorganet för verksamheten inom kommunen under höjd beredskap. Kommunstyrelsen övertar kommunfullmäktiges roll och den verksamhet som andra nämnder inte har möjlighet att utföra. Kommunstyrelsens arbete inriktas på kommunövergripande frågor och samordning av verksamheter i kommunen. Information skall prioriteras till allmänheten, företag och andra myndigheter på både lokal och regional nivå. Krisledningsgruppen skall på nära håll samverka med Kyrkan, Militära försvaret och Polisen. 3.3 Information Kommunen skall snabbt kunna starta en omfattande informationsverksamhet i händelse av en svår påfrestning. Kommunens fredstida informationsnät och informationsflöde skall utgöra grunden för informationsförsörjningen vid höjd beredskap. Driften av fredstida informationssystem som är av betydelse för totalförsvaret skall säkerställas. Beredskapskraven skall beaktas redan i det fredstida utvecklingsarbetet. Informationsförsörjningen skall fungera tillfredsställande under svåra och störda förhållanden samt under höjd beredskap, vad avser - förmedlingen av information till och från allmänheten, - kommunens egna informationsbehov, - andra myndigheters behov av information samt kommunens behov av information från myndigheter, företag och organisationer. Samverkan skall ske med berörda myndigheter så att allmänheten får en så entydig bild av situationen som möjligt.

18 I övrigt hänvisas till den särskilda informationsplanen. 3.4 Personal Kommunen skall säkerställa tillgången av nyckelpersoner i kommunens krigsorganisation. Personalläget skall fortlöpande ses över och åtgärder vidtas för att tillgodose allvarliga brister p g a att personalen är värnpliktig, civilpliktig eller avtalsbunden hos annan myndighet eller organisation. 3.5 Befolkningsskydd Andningsskydd Kommunen skall förbereda en snabb utdelning av andningsskydd samt underhålla och förvara skyddsutrustning. Varning Befolkningen skall kunna varnas genom Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA) via radio och TV. Utrymning och inkvartering Utrymning skall kunna genomföras om behov uppstår. Inkvartering är aktuell i de områden som inte är utsatta för risk i händelse av krig. Hemberedskap och självskydd Befolkningen skall erhålla kunskaper i bl.a. självskydd och hemberedskap för att på ett bättre sätt kunna motstå svåra påfrestningar och i större utsträckning klara sig själva i grannsamverkan. 3.6 Räddningstjänst Kommunens räddningstjänst upprätthålls av brandförsvaret. Dess organisation redovisas i räddningstjänstplanen, vilken fastställs av kommunfullmäktige. I ett inledningsskede, och till annat beslutas, leds hemskyddet av räddningsstaben. Kommunen skall stödja räddningstjänsten vid omfattande olyckor i kommunen. Kommunen skall ha ett väl fungerande samband med räddningsstaben under svåra förhållanden samt under höjd beredskap och krig.

19 3.7 Hemskyddet Kommunen skall ha en fungerande hemskyddsorganisation, som vid högsta beredskap eller krig kan nyttjas för information och hjälpinsatser i närområdet. Kommunen beslutar om hemskyddets omfattning, dess organisation, ledningsförhållanden samt utbildning och övning. Hemskyddet är en kommunal resurs som skall kunna verka där den bäst behövs i kommunens organisation. Hemskyddet är en beredskapsorganisation som träder i funktion vid högsta beredskap eller krig. 3.8 Omsorg, sjukvård mm. Kommunen skall kunna ta emot och inkvartera patienter som skrivs ut från sjukhus. Detta sker för att ge plats åt akut skadade inom sjukhusen. Kommunens sjukhem, servicehus, äldreboende, barnomsorg och hemtjänst skall kunna utöka sin verksamhet. Kommunen skall vara beredd att vid behov öka det sociala behandlingsarbetet och ge ökad omsorg till äldre och handikappade samt barn och ungdom. Omsorgerna skall kunna verka dygnet runt. Omhändertagande av flyktingar skall kunna genomföras. 3.9 Skolan Kommunens förskola och grundskola drivs även under höjd beredskap och i krig. Om ordinarie lokal är upptagen av annan totalförsvarsmyndighet skall skolan planera för andra lokaler. Gymnasieskolan och komvux bedriver utbildning i den utsträckning det är möjligt. Om det behövs skall personal, elever, lokaler och utrustning i första hand användas för grundskolan. Det bör planeras för kollektiva värmestugor.

20 3.10 Miljö- och hälsoskydd, livsmedelshygien samt veterinärverksamhet Verksamheten skall inriktas mot att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar samt säkerställa resurser och fastlägga samverkansformer för verksamheten. Vatten- och livsmedelskontroller samt kontroll av radioaktiva utsläpp skall prioriteras. Samverkan mellan miljökontor, primärvård, smittskyddsläkare, veterinärer och renhållningen skall ske. Kontoret skall kunna lämna information om vilka skyddsåtgärder som kan vidtas och hur innevånarna skall skydda sig mot radioaktiva utsläpp, biologiska och kemiska stridsmedel. Man skall i samverkan med räddningstjänsten spåra dessa former av stridsmedel på ett tidigt stadium Teknisk försörjning Kommunen skall trygga försörjningen av el, vatten och värme till prioriterade verksamheter. Kommunen är ansvarig för att även renhållningen fungerar. Kommunens ledningsplatser skall kunna försörjas med el och vatten under svåra förhållanden. Även andra prioriterade kommunala inrättningar bör under svåra förhållanden kunna försörjas med el. Kommunens vatten- och avloppsreningsverk samt värme- och elförsörjning skall ha ett tillfredställande säkerhetsskydd och/eller bevakning vid höjd beredskap och vid tillämpliga fall hot om svåra påfrestningar Transporter Kommunen skall kunna transportera ut andningsskydd från förråden till utlämnings-platserna. Kommunen skall upprätthålla en intern godsdistribution vid höjd beredskap och under svåra påfrestningar. Kommunen skall stödja det militära försvarets transporter vid höjd beredskap och krig. Detta gäller även räddningstjänst, sjukvård, försörjning och transporter som har med totalförsvarets krigsorganisation att göra. Persontransporter sker i första hand till skolor, vårdinrättningar, daghem samt livsviktiga försörjningsställen. Väghållningen skall kunna skötas även under höjd beredskap och i krig Kristidsförvaltning Kommunen skall kunna sköta ransoneringar, regleringar och kontroller i försörjningen av livsmedel, hygienprodukter, bränslen och drivmedel om behov uppkommer såväl i fred som höjd beredskap och krig. Kommunen skall med kort varsel, innan en ransonering, svara för lokal information till befolkningen och företag.

21 4 EFFEKT- OCH RESULTATMÅL FÖR NORSJÖ KOMMUNS BERED- SKAPSFÖRBEREDELSER 4.1 Utbildning och övning Varje år anordnas en beredskapsdag eller övning kring beredskapsfrågorna. Ledningsövning genomförs vart fjärde år. 4.2 Ledning Följande gäller för kommunens ledning: - Kommunens ledning skall kunna krigsorganiseras inom 12 timmar. - Ledning och samordning av det civila försvaret skall kunna bedrivas från skyddad ledningsplats. - Kommunens politiska ledning skall under varje mandatperiod beredas tillfälle till utbildning och/eller övning vad avser ledning och samordning av det civila försvaret. - Kommunens ledningsförmåga skall upprätthållas genom regelbundna ledningsövningar. - Kommunens ledning skall vid svåra förhållanden eller allvarliga samhällsstörningar i fred, kunna organisera en stabsfunktion med förmåga att leda egna och stödja andras insatser. Stabsfunktionen skall startas upp inom 15 minuter och vara helt uppbyggd inom högst 4 timmar för att snabbt kunna ge och sprida viktig information till befolkningen, samverkande organ och massmedia. - Delegationsregler skall finnas. 4.3 Personal - Personalplanen skall hållas aktuell och ses över en gång per år av beredskapssamordnaren i samverkan med förvaltningarna. 4.4 Befolkningsskydd - Andningsskydden skall vara utdelade senast inom 48 timmar efter order. 4.5 Hemskyddet

22 - Kommunens hemskyddsgrupper består av ca åtta till tio hemskyddare per 1000 innevånare. - Målet är att minst tre av dessa skall ha gruppchefsutbildning i varje område och vara uttagen med civilplikt samt repetitionsutbildas årligen. - Övrig personal till hemskyddsgrupperna tas ut på frivillig basis. Dessa skall krigsplaceras i organisationen. - Kommunen är indelad i 5 hemskyddsområden. Beredskapsplaneraren skall fortlöpande se över områdesindelningen samt hemskyddets organisation och verksamhet. - I fredstid bör täckningsgraden i hemskyddsorganisationen inte understiga 40 %. - I ett förändrat omvärldsläge med risk för angrepp mot landet, skall organisationen byggas upp till full täckningsgrad. Detta skall kunna ske inom en sexmånadersperiod genom rekrytering och grundutbildning av nya hemskyddare samt genom kompletterande utbildning och övning av de som utbildats redan i fred. - Hemskyddsorganisationen skall vid höjd beredskap kunna krigsorganiseras inom 12 timmar. 4.6 Säkerhetsskydd I säkerhetsskyddslagen (SFS 1996:627) anges att varje kommun skall svara för att det finns ett tillfredsställande säkerhetsskydd inom kommunens verksamhet. De kommunala uppgifterna har stor bredd och ingår i många olika samhällsfunktioner av betydelse för verksamheten under kriser och krig. Kommunens verksamhet är därför väsentlig och i vissa stycken grundläggande för de gemensamma försvarsansträngningarna och för befolkningens skydd, vård och försörjning. Det är inte mist viktig att funktonaliteten i samhällsviktiga system för kommunalteknik och datakommunikationer säkerställs i alla lägen. Ett väl avvägt säkerhetsskydd skall därför upprättas för samtliga kommunala förvaltningar och bolag. 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

23 Kommunens beredskapssamordnare samordnar på uppdrag av kommunstyrelsen beredskapsplaneringen i kommunen. Beredskapssamordnaren finns inom kommunstyrelsen. Beredskapssamordnaren skall även verka för att beredskapsplanerna för myndigheter, företag och organisationer som verkar inom kommunen får en enhetlig inriktning. Kommunens förvaltningar och bolag skall ta fram och regelbundet se över egen verksamhet under svåra förhållanden och höjd beredskap. Respektive förvaltning bedriver sin verksamhet under svåra förhållanden och i krig på samma sätt som i fred så långt det är möjligt. Förvaltningen ser själv till att personal och lokaler är disponibla och säkerställer verksamheten med ersättare och resurser i samråd med beredskapssamordnaren. Den verksamhet som styrs av tvingande lagar, är ett minimum av det kommunen måste klara av. Kommunens beredskapsplaner skall vara operativt användbara för beslutsfattare, aktuella, välkända och prövade vid övning. Beredskapsplanerna skall vara funktionsövergripande och inte detaljreglerade. Om förhållanden som legat till grund för en plan har ändrats väsentligt skall den revideras eller ny plan upprättas. ***** Förklaringar till vissa begrepp angivna med 1) o.s.v. 1. Ett strategiskt överfall, SÖ, kännetecknas av ett snabbt och överraskande angrepp där kraft läggs på att förstöra de viktigaste funktionerna i samhället med syfte att skapa

24 kaos, bryta vår försvarsvilja och inledningsvis hindra vår krigsorganisation och försvarsförmåga. 2. Enligt den regionala mål- och riskanalysen är skyddsnivån för kommunens olika delar uppdelad i områden som är: - särskilt utsatta för risker i händelse av krigshandling - utsatta för risker i händelse av krigshandling och - inte utsatta för risker i händelse av krigshandling Dessa områden har fastställts av länsstyrelsen. Förkortningar BIS Beredskapshänsyn i planering och samhällsutveckling Fo Försvarsområde KLC Kommunledningscentral RC Räddningscentralen på brandförsvaret SFS Svensk författningssamling SÖ Strategiskt överfall, se ovan ÖCB Överstyrelsen för civil beredskap