Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Klockebacksenheten Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret Klockebacksenheten i Asarum som omfattar grundskola 1-6, förskoleklass och skolbarnsomsorg. Reviderad Karlshamns kommun Klockebacksområdet Skolvägen Asarum Tel Fax E-post: klockebacksskolan@utb.karlshamn.se 1

2 INNEHÅLL Sidnummer 1. KLOCKEBACKSSKOLANS VISION STYRDOKUMENT Skollagen Lgr Diskrimineringslagen DEFINITIONER Kränkande behandling Diskriminering Likabehandling Begrepp FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Insatser KARTLÄGGNING Utvärdering av föregående läsårs mål (2017/2018) Utvecklingsområden för kommande läsår (2018/2019) ANSVARSFÖRDELNING Rektors ansvar Personals ansvar RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA Utredning och åtgärder vid kränkning elev mot elev Utredning och åtgärder vid kränkning vuxen mot elev

3 8. UTVÄRDERING OCH REVISION AV PMDK REFERENSER TIPS FÖR VIDARE LÄSNING BILAGA I. 1 1 BILAGA II BILAGA III BILAGA IV BILAGA V

4 1. KLOCKEBACKSENHETENS VISION Alla barn och elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt för sin egenart. Skolans verksamhet ska vara fri från diskriminering och kränkande behandling. 2. STYRDOKUMENT 2.1 Skollagen Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan (SFS 2010:800, 6 kap, 8 ). 2.2 Lgr 11 Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö (Skolverket, 2011, s. 7). 2.3 Diskrimineringslagen Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder (SFS, 2008:567, 1 kap, 1 ). 3. DEFINITIONER 3.1 Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet, utan att det anses vara diskriminering enligt diskrimineringslagen. (Skolverket, hämtat ). Kränkande behandling är ett beteende som är oönskat. Det är barnet eller eleven som upplever sig utsatt för kränkande behandling som avgör vad som är oönskat och kränkande. För att det ska vara fråga om kränkande behandling enligt lagen måste kränkningen vara märkbar och tydlig. Den som kränker någon måste också förstå att uppträdandet upplevs som kränkande. I många situationer är det uppenbart att ett beteende är kränkande, men om det inte är det så måste barnet eller eleven klargöra för den som kränker att beteendet är ovälkommet. Barnet eller eleven kan också ta hjälp av personalen i verksamheten. 4

5 Det är viktigt att komma ihåg att yngre barn inte alltid har möjlighet att förmedla sina känslor på samma sätt som äldre barn och vuxna (Skolverket, hämtad ). Konflikter hör till vardagen och är en naturlig del i barns utveckling. Vi vuxna behöver vägleda och hjälpa dem i deras konflikthantering, ibland kan de lösa de på egen hand. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. [...] Kränkningarna kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. (Skolverket, hämtad ). 3.2 Diskriminering En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna. Diskriminering innebär att eleven missgynnas av en vuxen på grundval av någon av de sju lagstadgade diskrimineringsgrunderna: Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som diskriminerar. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk mening. 3.3 Likabehandling Med begreppet likabehandling menas att alla barn och elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika. 3.4 Begrepp Planen mot diskriminering och kränkande behandling benämns i fortsatt text som PMDK. I vår PMDK används Klockebacksenheten som ett samlingsnamn för skola, fritids, förskoleklass samt våra olika miljöer där vi vistas. 5

6 4. FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE I syfte att skapa en god och trygg lärmiljö, stödja elevernas utveckling mot skolans mål samt motverka att elever utsätts för diskriminering och kränkande behandling, jobbar vi på Klockebacksenheten fortlöpande med följande insatser i det förebyggande och främjande arbetet. 4.1 Insatser Alla som vistas på skolenheten hjälps åt med att uppmärksamma och motverka diskriminering och kränkande behandling. PMDK revideras årligen. Rutinen är att nya riskområden kartläggs varje vårtermin därefter revideras PMDK och förankras hos personal, elever och föräldrar. Finns tillgänglig på skolappen samt på hemsidan. Regler för Klockebacksenheten arbetas fram i samarbete mellan elever och personal (se bilaga V). Även en handlingsplan för hur reglerna förankras hos elever och personal, i denna ingår bl. a. gemensamma trygghetsvandringar. Rastvärdsschema. Rastvärdar och fritidspersonal har färgade västar. Elevhälsoteamet har möten varje vecka. Klockebacksenhetens kurator arbetar främjande och förebyggande i klasserna. Mobilfria skoldagar efter ett gemensamt beslut av elever och personal. Det förs dagligen samtal med eleverna om hur vi tar hänsyn till varandra och visar respekt för varandras olikheter och även strategier för vad vi kan göra när det uppstår konflikter. Kontinuerligt arbete med värdegrunden genom t. ex. trygghets- och samarbetsövningar. Förstärkt med vuxens närvaro i idrottsombytet för åk F-6, i syfte att försöka förebygga och förhindra kränkande behandling samt öka tryggheten i en utelämnad situation. Klockebacksenheten har ett årshjul för flera gemensamma aktiviteter där samverkan över klassgränser sker, såsom friluftsdagar, jultema och Klockebacksdagen m.m. Rastkul anordnas av fritidspedagoger över klassgränser. Klassråd, elevråd och matråd. Klasskonferenser varje läsår. Kommunövergripande föräldramöten med teman. Områdesövergripande, Samverkan barn och unga. Hälsosamtal med skolsköterska 6

7 5. KARTLÄGGNING Årlig kartläggning genomförs med eleverna på vårterminen, med efterföljande analys av elevhälsoteamet och pedagoger. Här framkommer styrkor/svagheter inom verksamheten. Nya mål upprättas och en beskrivning av insatser och åtgärder görs. Utöver kartläggningen delger personalen varandra fortlöpande angående riskområden som framkommit i arbetet med eleverna. 5.1 Utvärdering av föregående läsårs mål (2017/2018) Mål 1: Vid årets enkät framkom en viss oro när man ska gå på toaletten under skoldagen. Man känner oro för t. ex. att bli inlåst eller att någon ska rycka i dörren. Utvärdering: Helhetsbilden över skolans toalettlås är att flertalet lås är utbytta. De toalettlås som återstår att byta ut är toaletterna i omklädningsrummet vid idrotten. Pedagogen skickar en elev i taget till toaletten och för en ständig diskussion kring rutinerna om detta med eleverna. Mål 2: Vid årets enkät framkom en viss oro när man har rast och leker i skogen eller på fotbollsplanen, det upplevs att man inte alltid ser rastvärden. Utvärdering: Rastvärdsschemat har stämts av under läsåret. Vid frånvaro ses rastvaktsschemat över och korrigeras. Det förekommer en ständig dialog med eleverna om att de alltid kan vända sig till en vuxen i gul väst under rasttid samt att vuxna cirkulerar på skolans område. Mål 3: Årets enkät påvisar att några elever upplever att stora barn trängs när man ska ta mat. Utvärdering: Trängseln har minskat, då vi åter öppnat Klockebacksskolans matsal. Bestämda platser har varit en framgångsfaktor. Vi har en levande process kring att förbättra matsalssituationen i båda matsalarna, genom kontinuerliga matråd, elevråd, schemaläggning och övriga möten mellan bespisnings-, fritidspersonal och chefer. 5.2 Utvecklingsområden för kommande läsår (2018/2019) Vid årets sammanställning av elevernas svar i enkäterna (se bilaga I), framkom att de flesta elever känner sig trygga, känner till skolans regler och att man följer dem samt att man har inflytande i sin skolsituation. Trivseln på raster har ökat sedan föregående läsår. Eleverna uppger ungefär samma riskområden som föregående läsår. De uppger oro för saker som kan hända. Man uppger t. ex. oro för att bli inlåst eller att någon ska rycka i toalettdörren, att man inte alltid kan se rastvärden när man leker i skogen eller är på fotbollsplanen. Utifrån detta upprättas följande mål för läsåret 2018/2019: Mål 1: Vårt största och övergripande mål är att alla elever ska känna trygghet och studiero. Åtgärd: Fortsätta med de förebyggande och främjande insatser som finns beskrivet i kapitel 4, då dessa är framgångsfaktorer då trivseln har ökat och många känner sig trygga. Mål 2: Kända vuxna som kan skapa goda relationer till eleverna gynnar elevernas lärande och sociala utveckling och bidrar till ökad trygghet. Åtgärd: Detta läsår påbörjas ett utvecklingsarbete att se över skolans organisation, med fler pedagoger knutna till de olika årskurserna. Mål 3: Trygga eleverna vid förflyttning via tunneln. Åtgärd: Se över belysningen och de vuxnas bemanning vid förflyttningar. 7

8 6. ANSVARSFÖRDELNING 6.1 Rektors ansvar Rektor ansvarar för likabehandling av alla elever, samt skapar förutsättningar för att ett gott arbetsklimat råder på enheten. Rektor ansvarar för att samtlig personal får kontinuerlig uppdatering om PMDKs mål och innehåll. Under uppstartsdagarna i augusti förankras PMDK. 6.2 Personals ansvar All personal på enheten har skyldighet och ett kollektivt ansvar för att PMDK följs och förankras hos elever och vårdnadshavare i verksamheten. All personal ansvarar för att förebygga, upptäcka, förhindra och åtgärda diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Klasslärare ansvarar för att PMDK aktualiseras på föräldramöte och vid behov. Klasslärare ansvarar för att elever har kännedom om PMDKs innehåll och verkar för att den efterlevs. 7. RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA 7.1 Utredning och åtgärder vid kränkning mot elev 1. Elev som misstänker eller upptäcker kränkning ska alltid ta kontakt med vuxen. Vuxen som misstänker eller upptäcker kränkning följer rutinen nedan samt informerar rektor. 2. Eleven ges möjlighet att själv berätta vad som hänt. Enskilda samtal med berörda tillsammans med pedagog och minnesanteckningar förs. 3. Skolan markerar bestämt att beteendet inte accepteras. 4. Dokumentationsformuläret, Diskriminering eller annan kränkande behandling inom utbildningsförvaltningen (se bilaga II), fylls i av uppgiftsmottagaren och delges rektor. Rektor delegerar dokumentationsansvar. Dokumenten samlas i elevakten i arkivet. 5. Pedagogen kontaktar vårdnadshavare. 6. Rektor och elevhälsoteamet informeras. 7. Vid behov utförs en kartläggning. Rektor delegerar uppdraget. 8. Rektor beslutar om lämpliga åtgärder. 9. Rektor informerar huvudmannen. 8

9 10. Uppföljningssamtal bokas och genomförs inom 2 veckor. Uppföljning pågår så länge som personal eller vårdnadshavare anser att behov föreligger. Skulle dessa insatser inte vara tillräckliga kallar rektor vårdnadshavare till möte. Vid behov gör rektor en anmälan till polis/sociala myndigheter. 7.2 Utredning och åtgärder vid kränkning vuxen mot elev 1. Varje vuxen tar sitt personliga ansvar för att tala med den kollega som man anser har kränkt en elev. 2. Varje misstanke om att en elev blir allvarligt eller återkommande kränkt av en vuxen rapporteras till rektor. 3. Rektor kartlägger det inträffade genom samtal med berörda. 4. Elevens vårdnadshavare kontaktas av rektor. 5. Rektor informerar huvudmannen. 6. Rektor ansvarar för att utredning kommer till stånd och förhindrar fortsatt kränkning. 7. Rektor kallar till återkoppling med berörd och vårdnadshavare. 8. UTVÄRDERING OCH REVISION AV PMDK Utvärdering sker årligen och PMDK revideras inför kommande läsår. Ansvarig är rektor, elevhälsoteamet och pedagoger som representerar olika stadier. 9

10 Referenser SFS 2008:567. Diskrimineringslagen. Tillgänglig: _sfs / (Hämtad: ). SFS 2010: 800. Skollagen. Tillgänglig: s /#k6 (Hämtad: ). Skolverket. Åtgärder mot kränkande behandling Tillgänglig: ch-diskriminering (Hämtad: ) Tips för vidare läsning

11 BILAGA I Kartläggning av riskområden på Klockebacksenheten Finns det platser på skolan/fritids/utemiljön som du känner dig otrygg på? Vilka är de platserna i så fall? Vad är det som gör att du känner dig otrygg där? Vad kan vi göra för att det ska bli bättre? Något annat som du vill berätta? 11

12 Klicka här för att ange datum. BILAGA II Anmälan till förskolechef/rektor (Skollagen 6 kap) Observera att anmälan till förskolechef/rektor ska göras samma dag som kränkningen sker eller senast dagen efter. Diskriminering eller annan kränkande behandling inom utbildningsförvaltningen (BUS, GY, NAV) Förskola/skola: Ange arbetsplats. Utsatt barn/elev/student: Förnamn och efternamn. Klass/grupp: Ange klass eller grupp. Anmält av: Förnamn och efternamn. Funktion: Anställd som. Har vårdnadshavare informerats? Ja Datum: Klicka här för att ange datum. (omyndigt barn/omyndig elev) Händelse: Beskriv händelsen. Åtgärder: Ange vilka åtgärder som vidtas. 12

13 Polisanmälan har gjorts: Ja, datum: Klicka här för att ange datum. Nej När och hur ska uppföljning ske? Ange datum och typ av uppföljning. Signatur handläggare: 13

14 Uppföljningssamtal Hur har det gått och hur går vi vidare? Beskriv händelseutveckling. Datum: Signatur handläggare: Ärendet avslutat Datum: Underskrift: 14

15 BILAGA III 15

16 BILAGA IV 16

17 BILAGA V 17