Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Klockebacksområdet Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret Klockebacksskolan i Asarum som omfattar grundskola 1-6, förskoleklass och skolbarnsomsorg. Reviderad Karlshamns kommun Klockebacksområdet Skolvägen Asarum Tel Fax E-post: klockebacksskolan@utb.karlshamn.se 1

2 INNEHÅLL Sidnummer 1. KLOCKEBACKSSKOLANS VISION STYRDOKUMENT Skollagen Lgr Diskrimineringslagen DEFINITIONER Kränkande behandling Diskriminering Trakasserier Likabehandling Begrepp FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Insatser KARTLÄGGNING Utvärdering av föregående läsårs mål (2015/2016) Utvecklingsområden för kommande läsår (2016/2017) RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA Utredning och åtgärder vid kränkning elev mot elev Utredning och åtgärder vid kränkning vuxen mot elev ANSVARSFÖRDELNING Rektors ansvar Personals ansvar

3 8. DELAKTIGHET Elevers delaktighet Vårdnadshavares delaktighet UTVÄRDERING OCH REVISION AV PMDK REFERENSER TIPS FÖR VIDARE LÄSNING.. 11 BILAGA I. 12 BILAGA II BILAGA III BILAGA IV BILAGA V.. 18 BILAGA VI BILAGA VII

4 1. KLOCKEBACKSSKOLANS VISION Alla barn och elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt för sin egenart. Skolans verksamhet ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 2. STYRDOKUMENT 2.1 Skollagen Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan (SFS 2010:800, 6 kap, 8 ). 2.2 Lgr 11 Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö (Skolverket, 2011, s. 7). Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser (Skolverket, 2011, s. 7). 2.3 Diskrimineringslagen Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder (SFS, 2008:567, 1 kap, 1 ). 4

5 3. DEFINITIONER 3.1 Kränkande behandling Kränkande behandling är ett samlingsnamn för alla former av kränkningar, exempelvis mobbning. Gemensamt för alla kränkningar är att de är uttryck för makt och förtryck. En viktig utgångspunkt är att den som uppger och upplever att hon/han blivit kränkt alltid tas på allvar. Kränkningar kan vara: Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) Verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög) Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) Text- och bildburna (t.ex. sms, mms, fotografier, msn, skrivna meddelanden) 3.2 Diskriminering En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna. Diskriminering innebär att eleven missgynnas av en vuxen på grundval av någon av de sju lagstadgade diskrimineringsgrunderna: Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som diskriminerar. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk mening. 3.3 Trakasserier Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av ovanstående diskrimineringsgrunder. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. 3.4 Likabehandling Med begreppet likabehandling menas att alla barn och elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika. 3.5 Begrepp Planen mot diskriminering och kränkande behandling benämns i fortsatt text som PMDK. 5

6 4. FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE I syfte att skapa en god och trygg lärmiljö, stödja elevernas utveckling mot skolans mål samt motverka att elever utsätts för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling görs fortlöpande följande insatser i det förebyggande och främjande arbetet. 4.1 Insatser Alla som vistas på skolan hjälps åt med att uppmärksamma och motverka diskriminering och kränkande behandling. PMDK presenteras årligen för elever, vårdnadshavare och personal. Rutinen är att nya riskområden kartläggs varje vårtermin därefter revideras PMDK och förankras hos personal i juni, i skolstarten för elever och vid höstens föräldramöten för vårdnadshavare. Ständigt pågående samtal med eleverna om värdegrunden och begreppen i PMDK, kamratrelationer, trygghetsövningar och samarbetsövningar. Regler för skolan arbetas fram i samarbete mellan elever och personal (se bilaga V). Rastvärdsschema. Rastvärdar och fritidspersonal har färgade västar och är extra observanta på identifierade riskområden. Elevhälsoteamet har möte varje vecka. Sedan januari 2016 har en skolkurator anställts på 50%. I klasserna förs kontinuerligt samtal med eleverna om hur vi tar hänsyn till varandra och visar respekt för varandras olikheter och även strategier för vad vi kan göra om det uppstår konflikter. Samverkan över klassgränser såsom friluftsdagar och fadderverksamhet. Rastkul anordnas av fritidspedagoger över klassgränser. Klassråd, elevråd och matråd. Forum för samråd är en länk mellan hemmet och skolledningen. Givna teman på föräldramöten i åk F-6. Specialpedagog deltar vid höstterminens föräldramöte i årskurs 1. 6

7 5. KARTLÄGGNING Årlig kartläggning genomförs med eleverna på vårterminen omkring vecka 17 (se bilaga I-II) med efterföljande analys av elevhälsoteamet. Analysen lämnas ut för diskussion i personalgruppen. Här framkommer styrkor/svagheter som vår skola/skolbarnsomsorg har inom området likabehandling samt nya riskområden synliggörs. Konkreta mål upprättas och en beskrivning av behövliga insatser och åtgärder görs för det kommande läsåret. Utöver kartläggningen delger personalen varandra fortlöpande angående riskområden som framkommit i arbetet med eleverna. 5.1 Utvärdering av föregående läsårs mål (2015/2016) Mål 1: Säkra och trygga vägen till och från Stenbacka. Våga och hinna ta mer mat. Annan gångväg till och från matsalen under läsåret 2015/2016 har upplevts bra och tryggt, då elevenkäten inte visar att detta är ett riskområde längre. En del barn anser fortfarande att omtaget kan upplevas stressigt. Det pågår kontinuerligt en dialog mellan skolorna för att förbättra situationen. Under läsåret ges eleverna också möjlighet att framföra sina åsikter på matråden. Mål 2: Trygga eleverna vid förflyttningar mellan olika lärmiljöer. Åldersblandade aktiviteter för hela skolan anordnas varje år och ingår i det fortlöpande arbetet, såsom t. ex. friluftsdagar där eleverna möts och lär känna varandra. Klassrumsplacering där yngre och äldre elever har klassrum bredvid varandra har inte lyfts som ett riskområde. Mål 3: Öka tryggheten och minska konflikter vid fotbollsplanen med angränsande buskage, skogen och den stora stenen. Skogen är röjd och ger rastvärdarna en god överblick. Det finns en fastlagd tidsplan för röjningen av sly i skogen. Rastvärdarna cirkulerar mellan de olika områdena, såsom t. ex. skogen, fotbollsplanen och skolgården. Samtal med eleverna om strategier vad man gör när det händer något och hur vi behöver ta hänsyn till varandra på vår gemensamma skolgård sker fortlöpande. Klasserna fick under läsåret egna klassbollar. Mål 4: Öka tryggheten i omklädningsrummet på idrotten. Duschväggar är beställda och monteras under hösten Flyttbar skärm är inköpt till pojkarnas omklädningsrum. I flickornas omklädningsrum finns skärm. Under läsåret 2015/2016 var det dubbelbemannade idrottslektioner till och med årskurs 4. Mål 5: Minska konflikter på skolgården. Rastkul med tre dagar i veckan har fallit väl ut och uppskattas av eleverna. Vid kompisgungan har staket och timglas monterats, vilket bidragit till färre konflikter och minskad köbildning. En ny klätterställning har också monterats upp vid fotbollsplanen. Mål 6: Öka trygghet, trivsel och tillgänglighet vid entréer och toaletter. De två toaletterna vid aulan har under läsåret 2015/2016 åter öppnats och blivit tillgängliga. Toaletterna uppe och nere vid ingång A (fritidsentrén) har fått nya låshandtag. I största möjliga mån går en elev i taget på toaletten under lektionstid och samtal förs i klasserna om att visa hänsyn till någon som är på toaletten. Vagnen vid ingång A är flyttad för att skapa större utrymme i passagen. 7

8 5.2 Utvecklingsområden för kommande läsår (2016/2017) Utifrån de nya riskområdena som framkom i kartläggningen med eleverna våren 2016 upprättas följande mål för läsåret 2016/2017: Mål 1: Vid årets elevenkät framkom fortfarande en viss oro från yngre elever gentemot äldre. Det kan vara vid t. ex. toaletterna, fotbollsplanen, korridoren eller omtag av mat i matsalen. Åtgärder: Under slutet av vårterminen 2016 utarbetades nya Skolans regler (se bilaga V) och Skolgårdsregler (se bilaga VI) av elever och personal. Varje klass utarbetar nya klassrumsregler (se bilaga VII) med sin klasslärare vid höstterminens start. Dessa tre olika typer av regler färgkodas med rött, blått och gult i ovanstående ordning. Skolans regler och Skolgårdsregler sätts upp vid samtliga entréer. För att säkerställa att reglerna förankras hos alla har en handlingsplan för detta utarbetats, som under läsåret 2016/2017 ska provas. Här ingår bl. a. att pedagogen går runt med eleverna på skolgården för att visa t. ex. skolgårdsgränserna, olika lekredskap och var vi gör olika aktiviteter. Ett bildspel har också utarbetats kring reglerna med foton och text som varje klass i början på terminen ser. Detta arbete kring reglerna görs för att försöka tydliggöra, förenkla och öka möjligheterna för att alla elever och vuxna oavsett ålder eller språk ska förstå hur vi på vår skola ska vara mot varandra för att alla ska trivas och må bra. Rastkul kommer under läsåret att utökas ytterligare från tre dagar i veckan till veckans alla fem dagar, då detta visat sig vara en framgångsfaktor för minskat antal konflikter och ökad delaktighet för fler elever. Inför terminsstarten har förrådet också fyllts på med lekredskap till rasterna, med såsom t. ex. bollar och hopprep. En tydlig ansvarsfördelning för vem, när och hur förrådet används finns. Dokumentation: Handlingsplanen för hur vi jobbar med reglerna, bildspelet kring reglerna, protokoll från matråd, klassråd och elevråd, kartläggning över riskområden samt trivselenkät. Ansvar: Rektor, elevhälsoteam och personal Mål 2: Vid årets elevenkät framkom en del oro för ombytet vid idrotten (gällande mellanstadiet), främst då två klasser byter om samtidigt. Eleverna nämner t. ex. att man kan känna sig utlämnad, rädsla för att dörrar kanske öppnas, det är trångt, några elever använder ett mindre trevligt språk och andra är högljudda i duscharna. Vilket leder till att konflikter uppstår. Åtgärder: A. Vi kommer under läsåret 2016/2017 undersöka andra möjligheter i den fysiska miljön för att minska trängseln i omklädningsrummet t. ex. behövs fler krokar eller bänkar? B. Färgmarkera väggarna för att tydliggöra vid vilken bänk eleverna ska byta om. C. Duschväggar monteras under hösten. D. Se över möjligheten att utöka antalet bänkar i omklädningsrummet. E. Se över idrottsschemat och personalscheman för att försöka undvika att två klasser byter om samtidigt och för att hitta möjlighet till närvaro av vuxen vid ombytessituationen för årskurs 3-6 (F-2 har vuxen i omklädningsrummet). F. Pojkarna får vid höstterminens start en flyttbar skärm i sitt omklädningsrum (hos flickorna finns en skärm). Dokumentation: Protokoll från fastighetsöversyn, klassråd, elevråd, eventuella händelserapporter, trivselenkät samt kartläggning av riskområden. Ansvar: Rektor, elevhälsoteam och personal 8

9 6. RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA 6.1 Utredning och åtgärder vid kränkning mot elev 1. Elev som misstänker eller upptäcker kränkning ska alltid ta kontakt med vuxen. Vuxen som misstänker eller upptäcker kränkning följer rutinen nedan samt informerar rektor. 2. Eleven ges möjlighet att själv berätta vad som hänt. Enskilda samtal med berörda tillsammans med pedagog och minnesanteckningar förs. 3. Skolan markerar bestämt att beteendet inte accepteras. 4. Dokumentationsformuläret, Diskriminering eller annan kränkande behandling inom utbildningsförvaltningen (se bilaga III), fylls i av uppgiftsmottagaren och delges rektor. Rektor delegerar dokumentationsansvar. Dokumenten samlas i elevakten i arkivet. 5. Pedagogen kontaktar vårdnadshavare. 6. Rektor och elevhälsoteamet informeras. 7. Vid behov utförs en kartläggning. Rektor delegerar uppdraget. 8. Om rektor beslutar, upprättas ett åtgärdsprogram. 9. Rektor informerar huvudmannen. 10. Uppföljningssamtal bokas och genomförs inom 2 veckor. Uppföljning pågår så länge som personal eller vårdnadshavare anser att behov föreligger. Skulle dessa insatser inte vara tillräckliga kallar rektor vårdnadshavare till möte. Vid behov gör rektor en anmälan till polis/sociala myndigheter. 6.2 Utredning och åtgärder vid kränkning vuxen mot elev 1. Varje vuxen tar sitt personliga ansvar för att tala med den kollega som man anser har kränkt en elev. 2. Varje misstanke om att en elev blir allvarligt eller återkommande kränkt av en vuxen rapporteras till rektor. 3. Rektor kartlägger det inträffade genom samtal med berörda. 4. Elevens vårdnadshavare kontaktas av rektor. 5. Rektor informerar huvudmannen. 6. Rektor ansvarar för att utredning kommer till stånd och förhindrar fortsatt kränkning. 7. Rektor kallar till återkoppling med berörd och vårdnadshavare. 9

10 7. ANSVARSFÖRDELNING 7.1 Rektors ansvar Rektor ansvarar för likabehandling av alla elever, samt skapar förutsättningar för att ett gott arbetsklimat råder på enheten. Rektor ansvarar för att samtlig personal får kontinuerlig uppdatering om PMDKs mål och innehåll. Under uppstartsdagarna i augusti förankras PMDK. 7.2 Personals ansvar All personal på enheten har skyldighet och ett kollektivt ansvar för att PMDK följs och förankras hos elever och vårdnadshavare i verksamheten. All personal ansvarar för att förebygga, upptäcka, förhindra och åtgärda diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Klasslärare ansvarar för att PMDK aktualiseras på föräldramöte och vid behov. Klasslärare ansvarar för att elever har kännedom om PMDKs innehåll och verkar för att den efterlevs. 8. DELAKTIGHET 8.1 Elevers delaktighet Skolan/skolbarnsomsorg ska ha regelbundna möten där eleven ges möjlighet till delaktighet såsom: Elevråd Klassråd/fritidsråd Utvecklingssamtal Hälsosamtal 8.2 Vårdnadshavares delaktighet PMDK publiceras via hemsidan och görs känd på föräldramöte. Vårdnadshavare besvarar en trivselenkät varje läsår. Utvecklingssamtal Hälsosamtal Forum för samråd Blanketten där man tagit del av PMDK, Information till vårdnadshavare och elever (se bilaga IV), används varje hösttermin. 10

11 9. UTVÄRDERING OCH REVISION AV PMDK Utvärdering sker årligen och PMDK revideras i juni inför kommande läsår. Ansvarig är rektor och elevhälsoteamet. Utvärderingen beskriver årets åtgärder och redogör för de åtgärder som planeras för kommande läsår. Referenser SFS 2008:567. Diskrimineringslagen. Tillgänglig: _sfs / (Hämtad: ). SFS 2010: 800. Skollagen. Tillgänglig: s /#k6 (Hämtad: ). Skolverket, (2011), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Fritzes. Skolverket, (2012), Skolverkets allmänna råd. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Stockholm: Fritzes. Tips för vidare läsning

12 BILAGA I Kartläggning av riskområden på Klockebacksskolan. Finns det platser på skolan/skolgården som du känner dig otrygg på? Vilka är de platserna i så fall? Vad är det som gör att du känner dig otrygg där? Vad kan vi göra för att det ska bli bättre? 12

13 BILAGA II Kartläggning av riskområden på Klockebacksskolans fritidshem. Finns det platser på skolan/skolgården som du känner dig otrygg på? Vilka är de platserna i så fall? Vad är det som gör att du känner dig otrygg där? Vad kan vi göra för att det ska bli bättre? 13

14 Klicka här för att ange datum. BILAGA III Anmälan till förskolechef/rektor (Skollagen 6 kap) Observera att anmälan till förskolechef/rektor ska göras samma dag som kränkningen sker eller senast dagen efter. Diskriminering eller annan kränkande behandling inom utbildningsförvaltningen (BUS, GY, NAV) Förskola/skola: Ange arbetsplats. Utsatt barn/elev/student: Förnamn och efternamn. Klass/grupp: Ange klass eller grupp. Anmält av: Förnamn och efternamn. Funktion: Anställd som. Har vårdnadshavare informerats? Ja Datum: Klicka här för att ange datum. (omyndigt barn/omyndig elev) Händelse: Beskriv händelsen. Åtgärder: Ange vilka åtgärder som vidtas. 14

15 Polisanmälan har gjorts: Ja, datum: Klicka här för att ange datum. Nej När och hur ska uppföljning ske? Ange datum och typ av uppföljning. Signatur handläggare: 15

16 Uppföljningssamtal Hur har det gått och hur går vi vidare? Beskriv händelseutveckling. Datum: Signatur handläggare: Ärendet avslutat Datum: Underskrift: 16

17 BILAGA IV INFORMATION TILL VÅRDNADSHAVARE OCH ELEVER I skolan kan personal och elever göra mycket för att alla ska trivas, men det är nödvändigt att ha ett nära och bra samarbete med hem och vårdnadshavare. Vi vill be dig som vårdnadshavare att visa tydligt för ditt/dina barn att du/ni inte accepterar kränkningar. Om alla vuxna tar avstånd från kränkande behandling får detta en positiv inverkan på barnen. Berättar ditt/dina barn om någon som far illa, blir illa behandlad eller annat som inträffat i skolan, tveka då inte att kontakta personalen. Du som elev är ansvarig att följa planen mot diskriminering och kränkande behandling och dess intentioner. Var vänlig att ta del av Klockebacksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Finns att tillgå på: Underteckna sedan detta dokument och återsänd det till skolan senast 7/ Tack på förhand Jag har som elev tagit del av Klockebacksskolans plan mot diskriminering kränkande behandling och tar ansvar för att följa dess innehåll (skolans regler). Elevens namn:... Datum:... Underskrift:... Jag har som vårdnadshavare tagit del av Klockebacksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling och åtar mig att diskutera innehållet med mitt barn och eftersträva att dess innehåll efterföljs. Datum...:... Underskrift:... Underskrift:... Synpunkter 17

18 BILAGA V 18

19 BILAGA VI 19

20 BILAGA VII 20