Asylmottagningsutredningen Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19) - förslag till yttrande

Transkript

1 PROMEMORIA Dnr: 2009/0017 Kansliet Karin Wahlgren Styrelsen Sammanträdesdatum: Asylmottagningsutredningen Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19) - förslag till yttrande Regeringens beslut om översyn av mottagandet av asylsökande (Dir. 2007:172) har resulterat i ett betänkande av enmansutredaren Sören Häggroth, Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19). Remisskommuner i Stockholms län är Stockholm, Södertälje, Botkyrka, Haninge och Huddinge. Då det ingår i KSLs integrationsuppdrag att bevaka pågående statliga utredningar och initiativ lämnar kansliet ett förslag till synpunkter på utredningen. Remisstiden går ut 1 juni, men Justitiedepartementet har godkänt att KSL lämnar sina synpunkter efter styrelsemötet Kansliet har tagit del av tjänsteskrivelser och utkast till sådana från de berörda remisskommunerna och SKL, samt deltagit i diskussionsmöten på SKL med andra kommuner och regioner. SKL anordnade också en hearing i april med utredaren Sören Häggroth, migrationsminister Tobias Billström och SKLs ordförande Anders Knape. Utredningsförslaget Se bifogad sammanfattning, bilaga 1 Kansliets synpunkter Kansliet redovisar förslag till yttrande från KSL i bilaga 2. Kansliet föreslår att Styrelsen antar förslaget till yttrande som sitt eget och sänder det till Justitiedepartementet att Styrelsen förklarar paragrafen omedelbart justerad. Bilagor 1. Sammanfattning av utredningens förslag 2. Förslag till yttrande till Justitiedepartementet

2 SAMMANFATTNING, BIL Dnr: 2009:0017 Kansliet Karin Wahlgren Styrelsen AU Sammanträdesdatum: Aktiv väntan - asylsökande i Sverige (SOU 2009:19), sammanfattning av förslag Detta är kansliets sammanfattning av utredningens förslag. Utredningens förslag Asylmottagningsutredningens uppdrag har varit att göra en bred översyn av mottagandet av asylsökande avseende sysselsättning, boende, ekonomiskt bistånd till individen, ansvaret för social omsorg, statens ersättningar till kommuner och landsting samt återvändande vid eventuellt avslag på ansökan om uppehållstillstånd. Förslagen på förändringar ska leda till ett mottagningssystem som bidrar till en rättssäker, effektiv och human asylprocess. Utredningen uppskattar att förslagen trots höjda ambitioner ska innebära en nettobesparing på 165 mkr. Dessa ska huvudsakligen finansieras genom förkortningar av Migrationsverkets handläggningstider. Ansvaret för de asylsökande ska finnas kvar hos Migrationsverket, men kommunerna åläggs erbjuda sysselsättning och svenskundervisning, samt får utökat ansvar för sociala insatser. Frivilligorganisationerna erbjuds ta ett ansvar för asylmottagandet. En uttalad ambition i betänkandet är att i större utsträckning än vad tidigare gjorts beakta barnperspektivet, genom att förbättra barnfamiljernas situation. Detta uppnås genom förbättrad boendesituation och närmare anknytning till kommunerna. Förslagen till förändringar är sammanfattningsvis: Sysselsättning svenskundervisning, praktik, arbete Asylsökande ska undantas från kraven på arbetstillstånd, vilket innebär att flera kan få arbeta jämfört med dagens regelverk. Migrationsverket ska kartlägga och dokumentera individens utbildning och yrkeserfarenhet, samt upprätta en handlingsplan tillsammans med individen. Arbetsförmedlingen ska medverka i detta, i relevanta avseenden. Migrationsverket ska också informera om möjligheter till arbete och boende i landet. Vistelsekommunerna ska erbjuda de asylsökande undervisning i svenska, praktik eller annan sysselsättning. Praktik eller motsvarande ska erbjudas i den

3 KOMMUNFÖRBUNDET SAMMANFATTNING, BIL 1 2 (4) Dnr: 2009:0017 utsträckning det är möjligt, även till äldre och personer med funktionsnedsättning. Dessa förslag innebär både en ambitionshöjning och en överföring av ansvar från Migrationsverket till kommunerna. Kommunerna ska alltså ha huvudansvaret även för praktik och sysselsättning men i samverkan med Arbetsförmedlingen. Undervisningen i svenska ska erbjudas inom 8 veckor från det att asylansökan lämnats in. En lägre ambitionsnivå än vad som gäller för SFI föreslås 10 timmar i veckan under minst fyra månader, samt att Skolverket får i uppdrag att utforma en särskild kursplan i svenska för asylsökande. Länsstyrelserna ska ges ett regionalt samordnande uppdrag att biträda kommunerna i arbetet med praktikplatser och svenskundervisning. Boende Som underlag för förslagen om boende för asylsökande genomfördes en utredning av Boverket (Asylsökandes eget boende, EBO en kartläggning, dec 2008). Utredningens slutsatser i sammanfattning var: Asylsökande i EBO finns i de allra flesta kommuner i Sverige, men högst andel i förhållande till övriga befolkningen finns i Södertälje och Botkyrka. Avskaffandet 2005 av den särskilda bostadsersättningen för att hindra EBO-boende hade ingen styrande effekt. Svårigheterna för kommunerna börjar när individen i EBO beviljats uppehållstillstånd och blir kommunens ansvar. De asylsökande har man inte mycket kontakt med, utöver barnfamiljer med skolgång. Barnen drabbas värst av den osäkra boendesituationen under asyltiden. Bostadsbrist är ett problem som ökat i omfattning under de senaste åren. Etablering på bostadsmarknaden tar allt längre tid. Bostadsmarknadsperspektivet är viktigt när man diskuterar EBOsystemet. Statistisk analys visar att personer som under sin asyltid bott i EBO är bättre integrerade än personer som bott i ABO (anläggningsboende hos Migrationsverket). Måtten på integration definieras här som större chans till egen bostad och arbete. Kvaliteten i boendeformen ABO är för låg. Alla får information om att de kanske måste dela bostad med andra, även barnfamiljer. Många asylsökande väljer bort ABO och inte i första hand EBO, på grund av upplevd eller befarad trångboddhet tillsammans med okända människor, isolering och sämre möjligheter till matchning mot arbetsmarknaden. Utredningen föreslår att rätt till eget boende (EBO) kvarstår, men att två nya boendeformer införs som ett sätt att höja ambitionsnivån. Ankomstboende ska erbjudas alla asylsökande under de fyra första veckorna för att Migrationsverket ska kunna koncentrera olika typer av insatser (information, kartläggningar och individuell handlingsplan) i den första fasen av asylprocessen. Ankomstboenden ska vara normala lägenheter och utgöras av Migrationsverkets bestånd i anslutning till ansökningsenheterna. Efter de fyra första veckorna ska individen erbjudas ordnat boende i en kommun där det finns goda möjligheter till sysselsättning och kontakt med det svenska samhället. Även asylsökande i EBO ska få ett sådant erbjudande. Ordnat

4 KOMMUNFÖRBUNDET SAMMANFATTNING, BIL 1 3 (4) Dnr: 2009:0017 boende ska i ökad omfattning erbjudas på pendlingsavstånd från storstäderna, för att på så sätt minska trångboddheten. Individerna ska styras bort från EBO genom nedsättning i grundersättningen. Tackar man nej till ankomstboende så förlorar men grundersättningen helt. Avstår man från ordnat boende så gäller halv grundersättning. Migrationsverket ska åläggas att utforma en bosättningsstrategi. Den bör omfatta anskaffning, lokalisering, struktur och kvalitet när det gäller ankomstboende och ordnade boenden. Avlastning av vissa kommuner i storstadsregioner nämns som ett av flera syften. Verkets bestånd av ordnade boenden ska kunna användas som ett instrument för att påverka asylsökandes bosättningsmönster. Ekonomiskt bistånd till individen Ett nytt ersättningssystem införs som består av grundersättning för en ensamstående på 80 kr/dag (höjning från nuvarande 71 kr/dag) samt möjlighet till särskild aktivitetsbonus på 40 kr/dag. Aktivitetsbonusen utfaller för de individer som, utöver att studera svenska, är aktiva inom någon form av sysselsättning, t ex praktik. För de individer som bosätter sig i EBO dras grundersättningen bort helt om man inte accepterar ankomstboendet, och sätts ned till hälften om man inte accepterar erbjudande om ordnat boende. Nedsättning av grundersättningen ska också kunna göras för de som utan giltigt skäl vägrar delta i svenskundervisning. På detta sätt är det tänkt att det ekonomiska biståndet ska styra individen dels bort från EBO, dels mot sysselsättning. Sociala insatser Vistelsekommunens ansvar för sociala insatser enligt Socialtjänstlagen (SOL), Lagen om vård av unga (LVU) och Lagen om vård av missbrukare (LVM) ska förtydligas, detta mot bakgrund av att det idag uppstår tolkningsproblem angående Migrationsverkets, kommunernas och landstingens respektive ansvar. Tanken är att endast mer akuta sociala insatser bör göras under asyltiden. Därför föreslår man inte att Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade ska beröras (LSS). Kommuners och landstings kostnader ska ersättas av Migrationsverket. Återvändande Efter lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut ska individen inte längre erbjudas sysselsättning. Nedsättning av grundersättningen får ske om individen utan giltigt skäl stannar kvar i Sverige. Den juridiska hanteringen av asylsökande individer kommer alltså med de nya förslagen att beröra kommunernas genom deras operativa arbete med svenskundersvisning, praktikarbete mm. Statens ersättningar till kommuner och landsting Ett nytt ersättningssystem införs som främst bygger på schabloner. För individer i svenskundervisning ersätts kommunen med kr/individ. För praktikanskaffning och motsvarande sysselsättning ersätts kommunen med kr/individ. Schablonersättningar föreslås också när det gäller barn och

5 KOMMUNFÖRBUNDET SAMMANFATTNING, BIL 1 4 (4) Dnr: 2009:0017 ungdomar i utbildningssystemet (förskoleklass kr, grundskola kr och gymnasieskola kr.) samt för ensamkommande barn och ungdomar. Frivilligorganisationers roll Migrationsverket föreslås få i uppdrag att främja och stödja frivilligorganisationernas medverkan i asylmottagandet, bland annat genom avtal om att överta drift av ordnade boenden, anordna sysselsättning, informera om Sverige, förmedla sociala kontakter genom att arbeta med mentorskap mm.

6 YTTRANDE, BIL Dnr: 2009/0017 Kansliet Karin Wahlgren Justitiedepartementet Stockholm Yttrande över asylmottagningsutredningen Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19) Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) är inte formell remissinstans, men önskar ändå lämna synpunkter utifrån förbundets engagemang i det regionala samverkansoch utvecklingsarbetet kring introduktion av nyanlända. Samtliga kommuner i länet har ingått avtal om flyktingmottagande med Migrationsverket och är engagerade i detta. Ytterligare ett skäl för förbundet att yttra sig är den svåra boendesituationen i Stockholms län för båda grupperna, asylsökande och nyanlända, där det stora flertalet är bosatta i eget boende (EBO). KSL har tillsammans med medlemskommunerna arbetat fram ett förslag till Samverkansöverenskommelse rörande introduktion av nyanlända. Styrelsen har under våren sänt ut en rekommendation till samtliga kommuner i länet att ansluta sig till denna. I överenskommelsen ingår bland annat att verka för en jämnare spridning av nyanländas bosättning i länet, och underlätta nyanländas möjligheter till val av boende i hela länet, men även att samverka kring alla slag av introduktionsinsatser. Något om utvecklingsarbetet i Stockholms län Stockholms län utgör, trots förekomsten av 26 olika kommuner, en stor arbetsmarknads- och utbildningsregion, med hög tillväxttakt. Kommunsamarbetet, inom ramen för KSL, har bland annat resulterat i en gemensam gymnasieregion, och ett intensivt arbete pågår för att bilda en gemensam vuxenutbildningsregion. Inom båda utbildningsformerna arbetar man för att åstadkomma gemensamma utbildningsutbud och erbjuda individen möjligheter att studera över kommungränser. Ett bra exempel på gemensamt utbud är tillskapandet av olika så kallade SFXutbildningar (SFI för personer med specifika yrkesbakgrunder). För att möta företagens efterfrågan av arbetskraft pågår också mycket arbete. Även när det gäller nyanlända som befinner sig i kommunala introduktionsprogram pågår en rad olika utvecklingsprojekt i länet, som syftar till att förbättra och effektivisera introduktion av nyanlända. Genom samverkan ska kommunernas arbete underlättas, både de kommuner som har ett högt och de som har ett lågt mottagande. Samverkan sker både på regional nivå (hela länet) och på delregional nivå, till exempel inom Södertörnskommunerna och Nordostkommunerna. Den utvecklingen Postadress Kommunförbundet Stockholms Län, Box 38145, Stockholm Besöksadress Södermalmsallén 36, Stockholm Växel Fax Direkt Mobil E-post karin.wahlgren@ksl.se Hemsida Organisationsnummer

7 KOMMUNFÖRBUNDET YTTRANDE 2 (4) har underlättats och fått fart i samband med statens regionalisering av flyktingmottagandet, och Länsstyrelsernas nya ansvar. Hösten 2008 antogs Utgångspunkter för ett bättre flyktingmottagande i en länsgemensam samrådsgrupp. Detta inriktningsdokument pekar ut områdena arbete, utbildning, samhällsinformation, hälsa, boende och strukturella hinder som gemensamma utvecklingsområden. KSL deltar aktivt i detta arbete, framför allt i samarbete med Länsstyrelsen och länets kommuner, men även med andra ansvariga myndigheter som Migrationsverket, Arbetsförmedllingen och Stockholms läns landsting. Detta utvecklingsarbete har hittills möjliggjorts ekonomiskt genom EUs regionala strukturfonder, den nationella Europeiska flyktingfonden och de 26-medel som tillåtits användas för dessa gemensamma ändamål. Förbundet anser det viktigt att detta utvecklings- och samverkansarbete på den regionala och delregionala nivån kan fortsätta, så att man kan dra nytta av erfarenheter och så småningom implementera bra verksamheter, metoder och samarbetsformer, eller göra andra förändringar. Några exempel på utvecklingsarbete inom introduktionsområdet i Stockholms län. Var och en involverar flera kommuner/myndigheter som aktörer. Projektägare inom parentes: Arbete Matchning Södertörn Arbetskraft och Matchning Södertörn Näringsliv Skapa förutsättningar för en effektiv matchningsorganisation på Södertörn och därigenom öka möjligheterna för enskilda företag att nå fortsatt utveckling och tillväxt (Botkyrka respektive Södertälje). Samverk Nordost Skapa förutsättningar för ett långsiktigt samarbete mellan Nordostkommunerna för att på ett individanpassat och effektivt sätt ta emot och introducera nyanlända flyktingar så att de snabbare blir självförsörjande och integrerade i det svenska samhället (Österåker). Heart Employment och Heart Competence Utveckla nya metoder och arbetssätt som underlättar för målgrupperna som står långt ifrån arbetsmarknaden, och som trots tidigare stöd inte fått arbete, att snabbare komma ut i arbete. Utveckla metoder för samverkan med näringslivet kring socialt ansvarstagande, likabehandling och CSR (Solna). Utbildning SFX för ingenjörer Ta tillvara nyanlända ingenjörers kompetens och förkorta deras väg i utbildningsväsendet genom att samordna befintliga utbildningsresurser (Järfälla). SFX för lastbilsförare Tillvarata yrkeskunskaper och erfarenheter hos nyanlända flyktingar som arbetat som yrkesförare i sina hemländer och att korta deras väg till arbete (Stockholm). Språkstöd till arbetsgivare Utveckla en handledning om hur man stöder arbetsgivare, arbetskamrater och grannar när det gäller att lära sig svenska språket (Värmdö).

8 KOMMUNFÖRBUNDET YTTRANDE 3 (4) Samhällsinformation Regional samhällsinformation Tillhandahålla en gemensam sammanhållen modell för samhällsinformation efter individens behov oberoende av kommun eller aktör i Stockholms län (Botkyrka). Hälsa Regional samverkan för integration Asylsökande och nyanlända ska få ökade förutsättningar att ta ansvar för sin hälsa och därmed snabbare nå självförsörjning via arbete/studier. Försök med hälsokommunikatörer bland annat (Stockholms läns landsting, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen). Boende Regional bosättningssamordning En intern, webbaserad marknadsplats på Stockholms bostadsförmedling för att underlätta samordning och handläggning av vidarebosättning, regionalt och nationellt (Stockholm). Vägar till hela Sverige Arbeta tillsammans med andra kommuner, arbetsförmedlingar och länsstyrelser i hela landet, med syfte att kunna erbjuda bättre service till nyanlända såsom bra bostad, effektiv introduktion och möjlighet till arbete (Södertälje). Matchning Gävleborg Erbjuda introduktionsplatser i länet, där de nyanlända matchas mot arbete och/eller utbildning som leder till arbete. Avsikten är också att använda konceptet med matchning som en motivationsfaktor, för personer som nyligen har fått uppehållstillstånd, när det gäller vidareflytt från samarbetskommuner i Stockholmsregionen (Gävleborgs län, Huddinge). Aktörssamverkan för boendesocial integration Åstadkomma nya samverkansformer och nya verktyg inom fysisk planering, bostadsbyggande, bostadsförvaltning, bostadsförmedling, bank- och kreditinstitutioner (Stockholms läns landsting, Regionplane- och trafikkontoret). Strukturella hinder - samverkan Tema Nyanlända En regional mötesplats och plattform för enskilda projekt som arbetar med nyanländas etablering, utifrån tre strategier - samverkan, uppföljning och tematisering (Länsstyrelsen i Stockholms län). Introduktion Södertörn Lägga grunden för ett operativt samarbete på Södertörn som leder till att varje nyanländ har tillgång till Södertörns samlade utbud av insatser och möjliggör gemensamma strategiska utvecklingssatsningar (Huddinge).

9 KOMMUNFÖRBUNDET YTTRANDE 4 (4) Förbundets synpunkter Förbättringar i det sociala mottagande av asylsökande, och i introduktionsinsatserna för nyanlända, är mycket viktiga för hela samhället. Den aktuella utredningen, liksom den som handlade om nyanländas arbetsmarknadsetablering (Egenansvar med professionellt stöd, SOU 2008:58), och som KSL tidigare framfört synpunkter på, innehåller bra inventeringar av problemen, och utgör vällovliga förslag på en bättre, mera effektiv och mera human ordning än den nuvarande. För KSL är det viktigt att kommande förslag främjar regional samverkan. KSL vill dock särskilt föra fram följande synpunkter på utredningens förslag. De två lagförslagen bör samordnas KSL vill dock understryka vikten av att kommande nya lagar på asylmottagningsområdet och introduktionsområdet harmoniseras med varandra och förbereds i ett sammanhang. Det är viktigt att förtydliga respektive myndighets sektorsansvar, oavsett vilken grupp det gäller. KSL menar att det kan bli problematiskt för kommunerna att dels få ett minskat ansvar för nyanlända flyktingar folkbokförda i kommunerna, vilket föreslogs i utredningen om nyanländas arbetsmarknadsetablering, dels få ett ökat ansvar för asylsökande. Grundersättning till kommunerna Om det operativa ansvaret för asylsökande ändå blir kommunalt vore det befogat med en särskild grundersättning till kommunerna i likhet med den grundersättning på cirka 0,5 mkr till kommuner som sluter avtal om mottagande av nyanlända. Det räcker antagligen inte med individbaserade ersättningar, vilket föreslås, för att hantera ett mycket större antal individer än tidigare och bygga upp, utöka och kvalitetshöja insatserna för de asylsökande. En grundersättning per kommun skulle också underlätta fortsatt regional samverkan, då kommunerna lättare skulle kunna välja att gemensamt finansiera vissa delar. Att organisera insatser för asylsökande nära individen ska kunna betyda både kommunalt, flera kommuner i samverkan eller regionalt. Full kostnadstäckning KSL utgår från att departementet i samarbete med SKL gör sådana beräkningar så att kommunernas faktiska kostnader för alla verksamheter som anordnas för barn och vuxna asylsökande ersätts. KSL noterar att kommunernas tillkommande kostnader enligt Sveriges kommuner och landsting, inte är tillräckligt utredda. En så schabloniserad modell som möjligt är att föredra, för att minska på administrationskostnader. Yttrandet är taget på Styrelsens sammanträde , protokollsutdrag bifogas. Med vänlig hälsning KOMMUNFÖRBUNDET Erik Langby Ordförande Lennart Dahlberg Direktör