Den svenska färdplanen Vindkraftens roll i färdplanen CWE2013

Transkript

1 Den svenska färdplanen Konferensen inleddes med en presentation av den svenska färdplanen vars syfte är att minska klimatutsläppen till 2050 med 80 %. Färdplanen har Naturvårdsverket utfört efter uppdrag från regeringen Ingen lätt upgift speciellt när prognoser på så lång sikt är mycket svåra att fastställa. Samverkan har skett med jordbruket (en stor leverantör av växthusgaser) trafikverket, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen SMHI, Boverket, Tillväxtranalys m.fl statliga verk. Målsättningen är att utsläppen skall begränsas så att del globala uppvärmingen inte överskrider +2 gr. Detta innebär ju också att en samverkan inom EU och den övriga världen sker. Hitintills har det varit omöjligt att komma överens om denna målsättning. Styrmedlens utformning är viktiga och här bör alla länder vara överens, annars uppstår stora problem, när industrin flyttar till länder som har lägre krav på utsläppen. Vindkraftens roll i färdplanen Den förnybara energin består av Vindkraft, solkraft, vågkraft, och biogas. Av dessa har Vindkraften varit störst under de senare åren, men även ökningen av solenergi har ökat, speciellt inom de svenska hushållen. Vindkraften har ökat i stort sett i alla länder, Spanien, Storbrittanien, Tyskland, USA, Kina och Danmark. Danmark har varit en föregångare och där är det svårt att idag hitta områden på fastlandet för ytterligare utbyggnad. Där är det offshore som gäller. Den här konferensen är nr 2 i ordningen. En har redan hållits i Trondheim om Vindkraften och djurlivet. En till är planerad i Tyskland Efter dessa konferenser så har man samlat ihop erfarenheter från hela världen och borde sedan ha alla lösningar på var Vindkraften kan etableras och hur man skall gå fram rent kommunikationsmässigt. CWE2013 Denna konferens hade 70 föreläsningar, 11 plenarsammanträden och 4 workshops under 3 dagar. Att sammanfatta dessa tre dagar i ett litet dokument är synnerligen svårt. En rapport med alla föreläsares presentationer i bara text omfattar 170 sidor och finns att ladda ner för de som vill ha detaljerna presenterade. Jag har valt att i punktform försöka redovisa presentationernas viktigaste delar. I slutet följer en presentation av Svenska texter och rapporter som finns att tillgå.

2 Havsbaserad vindkraft Anläggningstiden Under själva byggfasen av en vindkraftspark i havet påverkas fisk och djurlivet i havet mest. Speciellt om det pågår pålning. Ljudet fortplantas väldigt långt i vattnet. Innan arbetet sätts igång måste området undersökas noggrant, så att det inte läggs på lekplatser. För att inte fisken skall skadas av ljudet kan man skrämma bort fisk och djur, man kan också anlägga bubbelområden runt byggplatsen. När det gäller spridning av sediment är det leriga bottnar som det kan spridas sediment långa vägar, men det är ändå kortvarigt problem. Under drift De studier som gjorts visar att fisk, säl, tumlare återkommer så småningom. Ibland bildar fundamenten så kallade reveffekter. Det lockar till sig småfisk och skaldjur och kan innebära en positiv effekt. Än så länge vet man för lite av den långvariga effekten. Studier efter Englands kust visar på att fisken relativt snabbt kommer tillbaka och att den inte nämnvärt störs av vindkraftverkens ljud. Sälar återvänder också. Chefsbiolog Magnus Wahlberg vid det danska företaget Fjord- Baelt och professor vid en Dansk högskola uttalar sig som så, att än så länge vet vi för lite om de långvariga effekterna på djurlivet under vattenytan, vid anläggande av vindkraftsverk. Han tror dock att Vindkraften inte har någon större påverkan för livet under vattnet. Istället tror han att fisket, den globala uppvärmningen och övergödningen har större påverkan. Lokalt kan det dock finnas problem om man inte noga undersöker lekplatser mm innan projekten genomförs. När det gäller ljudnivån av vindkraftsverken så är de små om man jämför bullret från t.ex containerbåtar och annat båtliv som sker på ytan. Energi behöver vi och Vindkraften till havs tycker jag är en nog så bra lösning, säger Magnus Wahlberg. Rapporter: Kan laddas ner från : Vindkraftens effekter på marint liv nr 6488 Hur vindkraften påverkar livet på botten nr 5570 Studier på småfisk vid Lillgrund vindpark nr 5831 Ytterligare 12 rapporter som behandlar vindkraften och dess effekter på marinmiljö finns. Genom att utforma bottenfundamentet på det sätt bilden visar, skapar man god betingelser för olika organismer, Detta är gångbart på västkusten, men kanske inte i Östersjön. Det finns också 3 kort a filmer på DVD om vindkraft och marin miljö producerad av Vindval.

3 Vindkraftverkens påverkan på Fåglar och Fladdermöss. Ett vindkraftverk i Europa och Nordamerika dödar i genomsnitt 2,3 fåglar och 2,9 fladdermöss per år (medianvärden), men variationen är stor (0-60 fåglar och 0-70 fladdermöss) och fördelningen ojämn (bimodal). De flesta verk dödar få eller inga fåglar och fladdermöss, medan några få verk dödar många. Verkens placering i relation till topografi och omgivande miljö i övrigt har avgörande betydelse för hur många fåglar och fladdermöss som riskerar att dödas. Flera föreläsare från USA, Spanien, Scotland, Danmark och Tyskland visade på olika studier som gjorts om vindkraftens effekter på fågellivet. Speciellt hårt drabbade tycks jagande fåglar vara. I USA som var tidiga med vindkraftsparker, hade man många verk inom ett stort område där vissa verk drabbade fåglarna i större skala. Nu har man moderniserat verken, De ger större effekt och därmed har man tagit bort många och leverera ändå samma energieffekt. Man har plockat bort de verk som drabbade mest fågeldöd, och har nu fått ner antalet döda fåglar till ett minimum. Fågelstreck är ett annat problem. I Scotland och Danmarkredovisades resultat där fågelstrecken lärde sig att passera runt Vindkraftsparken,. En hel del lärde sig att flyga igenom parken. I södra spanien ligger ett par stora vindkraftsparker mit i förflyttningsvägarna för många fågelarter på väg till afrika dessa följer ett stråk över de kortaste biten mellan Europa och Afrika nämligen Gibraltarsund. Där har man noterat förflyttningsdagarna och märkligt nog är det nästan exakta samma dagar varje år. Här kan man nu stänga av vindkraftsparken under dessa dagar. Det finns också metoder med speglar och ljud som gör att fåglarna väjer för parkerna. Tips Undvik att planera vindkraftsverksparker i anslutning till våtmarker, bergskammar, patser med stora koncentrationer av rovfåglar, kusten och gränser mellan skog och slättland. Bästa ställena på land är öppen jordbruksmark och slättland. Om man tolkar bilden här till höger så ser det ut som att Norrlland skulle vara det bästa området. I söder är det 10 ggr mer rovfåglar, men i norr är det fler örnar dock väldigt spridda. Rapporter: Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss nr Dessutom finns en DVD med samma tema.

4 Vindkraftens påverkan på människors intressen. Vindkraftens utbyggnad påverkar människors intressen olika beroende på om personen är markägare, fastighetsägare, permanentboende, sommarboende eller turist. Dessa intressegrupper upplever och använder landskapet på helt olika sätt. Den som söker lugn och ro kan känna sig störd av vindkraftverk medan den som äger mark kan se verken som en inkomstkälla. Flera av föreläsningarna handlade just om Vindkraften och människan. Om man jämför inlägg och debatten omkring Vindkraften under konferensdagarna, så är just Vindkraftens inverkan på människan den hetaste frågan. De allra flesta i Sverige enl en undersökning (86%) är positiva till vindkraften som förnybar energikälla. När det gäller Vindkraftsparker blir det dock en annan fråga. Erfarenheterna pekar på att förarbetet är mycket viktigt. Det bör eller snarare skall vara lokala företrädare, bra kartor, undersökningar på de planerade områden vad gäller vilt och fågelbestånden, ljudmätningar mm. Det gäller för förespråkarna att lyssna, ta till sig synpunkter och redovisa nyttan just lokalt. Där man nått störst framgång är där möjligheterna att bli delägare finns. Fån Holland redovisades ett exempel som visar på hur motsättningar kan uppstå. Ett 60-tal jordbrukare runt ett mindre samhälle hade kommit överens med ett större energibolag om att placera vindkraftverk på deras ägor. Alla var nöjda., men samhällets invånare hade inte möjlighet att påverka beslutet, utan blev inringade av vindkraftsverk. Om vi skall ställa om vår energiförsörjning måste alla synpunkter belysas från alla håll och kanter. Vindkraftens utbredning i Tyskland Jämförelse mellan energislagens miljöpåverkan. Om vi skall övergå till att så småningom kunna producera energi utan att använda fossilt bränsle (inkl kärnkraft) kommer den förnybara energin att flytta över miljöpåverkan på många andra områden. En rapport om detta gjordes 2010.Förnybara energikällors inverkan på de svenska miljömålen. Någon jämförelse gjordes dock inte mellan de olika energislagen, bioenergi, vattenkraft, sol och vind. Under 2013 skall Jonas Anhelm vid Linköpings universitet försöka göra en sådan rapport. Rapporter Vindkraftens påverkan på människors intressen nr 6497 En DVD med samma titel finns också samt ett antal delrapporter som Människors upplevelser, Vindkraft och kulturmiljö,, m.fl.

5 Sammanfattning Efter att i dagar lyssnat på forskare, proffesorer, biologer, antropologer, ornitologer, företrädare för energibolag, m.fl. känner man sig ännu mer osäker om vindkraften verkligen är en förnybara energikälla man skall satsa på. När man sedan läser sammanfattningarna av de flesta rapporter som publicerats så konstaterar man att visst finns det problem med vindkraftssatsningarna, men de flesta problemen går dock att lösa. Erfarenheterna från de de sista 20 åren har blivit många och nu presenteras fler och fler rapporter med helhetssyn, jämförerlser i påverkan mellan de olika energislagen och dess miljöpåverkan (en svensk rapport presenteras under Med god planering tillsammans med lokalbefolkningen kan man hitta lösningar. Offshorelösningar har minst miljöpåverkan och minsta motståndet, men är också en mycket dyr lösning. Ett annat problem som uppstår är ju matning från vindkraftsparker, som ibland ligger långt utanför det strömförsörjningsnät som idag finns och där kapaciteten inte räcker till. Dyra infrastrukturlösningar kan det bli i framtiden. Ett exempel från Tyskland Tyskland har efter Tsunamin i japan beslutat att all energi från kärnkraften skall ersättas före Vindkraften har byggts ut med rekordfart men nu måste man också lösa följande problem: 2800 km nya kraftledningar behövs 4400 km måste uppgraderas Kostnad 200 miljarder kronor Grannländerna vägrar import av överskott Den sista punkten är heller inte så lätt att lösa. under vissa sommarmånader får Tyskland ett kraftigt överskott av el, som nu grannländerna vägrar ta emot. Varför betala för något man inte behöver. Skall verken stannas? Maartin Wolsink från University of Amsterdam radade upp vilka olika myndigheter och institutioner man måste beakta vid planeringen av ett vindkraftsverk. Regering, riksdag, planeringsenheten i landet, ekonomiska ministeriet, lokala kommuner och organisationer, befolkningen, Turistorganisationer, Flyget, Försvaret, Fiskeorganisationer där de berörs, jaktorganisationer, Fågelföreniongar,, Naturorganisationer. Han rekommenderade också att läsa några av Professor Elinor Ostroms rapporter om hur man löser problem där många olika enheter är inblandade. Elionor Ostrom fick Nobelpriset i ekonomi Hon dog Maartin Wolsink rekommenderade också små fastighetslösningar, i form av sol och vindkraft. Detta stimulerar till engagemang, sparsamhet och kreativitet. Detta bör understödjas av regeringar.na. Söderhamn Mars 2013 Lennart Andersson