Protokoll Chefsgrupp för samverkan social välfärd och vård Tid: 18 januari 2019 kl Plats: Gästmatsalen, Eklundavägen 1, Region Örebro län

Transkript

1 1 (7) Protokoll Tid: 18 januari 2019 kl Plats: Gästmatsalen, Eklundavägen 1, Region län Närvarande: Eva Slätmo Ewa-Lena Sjöberg Lena Adolfsson Elisabeth Liljekvist Karin Haster Örjan Andersson Mats Eriksson Karolina Strid Maria Ståhl Vakant Jaana Jansson Ingrid Holmgren Helen Willyams Gabriella Mueller Prabin Madelene Maxe Ann-Mari Madde Marie-Louise Forsberg Fransson Fredrik Bergström Annika Roman Johanna Viberg Patrik Jonsson Susanne Bergström Clas-Mårten Ingberg Ingmar Ångman USÖ - Medicin och Rehab Närsjukvårdsområde söder och Närsjukvårdsområde väster Närsjukvårdsområde norr Område Psykiatri Område Psykiatri (ersättare för Karin Haster) Område Habilitering Hälso- och sjukvårdsstaben Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Region län Region län Region län 1. Inledning och presentation av nya deltagare Clas-Mårten hälsar deltagarna välkomna och en presentationsrunda genomförs. 2. Dagens agenda En övrig punkt läggs till: Erfarenheter från 2018 (Eva Slätmo). Agendan godkänns i övrigt. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX ORG.NR PLUSGIRO Region län Box Eklundavägen E-POST regionen@regionorebrolan.se INTERNET

2 2 (7) 3. Förra mötet uppföljning Arbetsordning Ett par tillägg har gjorts efter inkomna synpunkter. Frågan om hur detta ska lyftas vidare tas upp vid nästa möte. Representanter i styrgrupp för Mini-Maria I styrgruppen ingår Sussie Bergström, Karin Haster, Jenny Steen samt några områdeschefer från psykiatrin och kommun. Karin har anställt en projektledare för det fortsatta arbetet. Ett möte är bokat med politiker Karin Sundin, Region län och Jan Johansson, kommun. Fortsatt diskussion med övriga kommuner och det civila samhället. Planen är att verksamheten ska vara mobil. Oklart om det ska ingå representanter från övriga kommuner i länet. Tills vidare representation som tidigare. 4. TABB Tillsammans för alla barns bästa Anders Trumberg presenterar delrapporten från projektet, en förstudie av Skottlandsmodellens tillämpning i län. Upprinnelsen är ett studiebesök i Skottland under 2017 med syfte att närmare studera den skotska modellen Getting it right for every child (GIRFEC). TABB Tillsammans för alla barns bästa är det svenska namnet för projektet. Delrapporten beskriver vad Skottlandsmodellen är, vad den innebär, hur den ser ut och vad som är unikt. Under uppväxten 0-18 år finns det fallgropar för att ta sig fram/bli äldre, t ex hemmasittare. Problemet är att de som ska hjälpa dessa barn inte är samsynkade. De som är i störst behov av kontinuitet får träffa flest människor det finns inget samlat grepp. Inte dåliga insatser, men ingen synkning mellan dem. Vem görs insatserna egentligen för? Vem har den samlade bilden? I Skottland har man tagit bort stuprören och byggt ihop dem, man verkar nära barnet, dvs i skolan. Man jobbar tillsammans och man har fokus på förebyggande insatser. Man har en kontakt i början är det en sjuksköterska, sedan rektorn. Rektorn har det övergripande ansvaret, bakom hen finns ett team med socialtjänst, psykolog etc. Barnet och vårdnadshavaren är med i hela processen när man tittar på vad man ska göra, vilket har stärkt insatserna. Mycket fokus ligger på förebyggande och stödjande arbete. Barnets behov är i fokus.

3 3 (7) Resultatet är: färre utsatta barn, minskad belastning i socialtjänsten, minskat antal omhändertaganden, minskad ungdomsbrottslighet, att åtgärder/insatser blir mer effektiva och hållbara, minskat antal möten och minskad administration. Syftet med modellen är att stödja alla barns välmående så att alla barn och unga 0-18 år kan nå sin fulla potential som vuxna. Named person är kärnan i Skottlandsmodellen. När barnet är 0-5 år är Named person en barnavårdssjuksköterska, sedan är det rektorn som har det övergripande ansvaret tills barnet är 18 år. Familjen har på detta sätt EN ingång för alla åtgärder. Named person har kontinuerlig kontakt med barnet och bakom finns teamet med professioner som kan hjälpa barnet med insatser. En modell har utarbetats - SHANNARI. Alla i teamet utgår från denna modell. När behov i modellen inte är uppfyllda kan man gå vidare till en annan modell som beskriver barnets livssituation. Man konstruerar sedan en plan för barnet och utser någon som ansvarar för att åtgärderna genomförs. Nästa steg i TABB-projektet är att ta fram rapport nummer två. Den kommer att baseras på en intervjustudie för att undersöka förändringsviljan i kommuner och regionen. Rapporten ska vara klar juni En konferens planeras för tjänstemän och politiker den 15 maj Ev kommer en bredare konferens för medarbetare genomföras under hösten. Detta ska sedan förhoppningsvis utmynna i ett eller flera pilotprojekt. 5. Samordnare för regionens arbete med suicidprevention Agneta Westman presenterar arbetet. Bakgrund: Riksdagen tog 2008 fram ett handlingsprogram med nio strategiska åtgärdsområden. WHO medlemsländerna ska minska suicid med 10% till Folkhälsomyndigheten har tagit fram ett nationellt handlingsprogram för suicidprevention, se

4 4 (7) Vad har hänt här: Regional samordning sedan MHFA-instruktörer är utbildade och finns i regionen. Mer än 500 personer har genomgått utbildningen. Ojämnt hur instruktörerna har tagit sig an uppgiften. AOSP-utbildning (akut omhändertagande av suicidbenägen person) för de som träffar dessa personer akut. Hemsida finns på externa webben Konferenser har arrangerats Arbetet som samordnare en aktivitetsplan är framtagen där det ingår både strategiskt och operativt arbete. I arbetet ingår bl a: Utbilda personal kartläggning av vilka målgrupper som gått MHFA och verka för att det arbetet utvecklas samt att instruktörerna verkligen utbildar vidare. AOSP-utbildningen bra om utbildningen genomförs med blandade kompetenser, en samordning av detta har inte funnits tidigare. YAM en utbildning som Karolinska institutet står bakom för skolelever år som bl a ska främja den problemlösande förmågan. I arbetet som samordnare ingår också att bevaka andra utbildningar. Händelseanalys ska göras vid fullbordat självmord. Verka för att vi ska få till stånd att dessa analyser görs. Samverkan ingen etablerad samverkansstruktur finns i vår region. Det finns i andra regioner. Synpunkter/diskussion: Samarbete över myndighetsgränser sekretess kan vara ett problem. Webbaserade utbildningar vore bra. Det finns några alternativ redan idag. Vi återkommer vid ett senare möte om möjligheten att få till en ordning kring hur händelseanalyser i samverkan kan genomföras. 6. Uppdrag strategisk arbetsgrupp föräldraskapsstöd Enligt ÖK för familjecentraler skulle det tillsättas en arbetsgrupp för av verksamheten. Uppdraget vidgas nu till att gälla föräldraskapsstöd. Chefsgruppen anser att funktionsnedsättningsperspektivet saknas man bör komplettera gruppen med någon från barnhabiliteringen.

5 5 (7) Chefsgruppen beslutar att anta uppdragsbeskrivningen efter ovanstående komplettering. 7. Riktlinje Barnhälsoteam och Specialistbarnhälsoteam Kenneth Karlsson presenterar riktlinjen. Riktlinjen är ett styrdokument som anger ramarna för hur samverkan kring förskolebarn ska bedrivas. De redan befintliga barnhälsoteamen kompletteras med specialistbarnhälsoteam. I specialistbarnhälsoteamen ingår hälso- och sjukvården tillsammans med specialistverksamheter för att kunna möta barn med stora svårigheter barn med komplexa behov. Tanken är att mötas utifrån barnets behov. Barnhälsoteamen är ingången till kontakt. Skolcheferna har blivit informerade om riktlinjen. IFO-chefsgruppen har informerats idag och man ska även informera länsdelsgrupperna. Chefsgruppen godkänner riktlinjen. 8. Information om arbetet med ny samverkansöverenskommelse missbruk och beroende Tarja Nordling informerar om att ett arbete med att ta fram en överenskommelse om missbruksvård pågår. Den kommer att presenteras vid nästa möte. TNE kommer inte ingå i den ÖK. 9. Genomlysning TNE Tarja Nordling presenterar genomlysningen. Presentationen i sin helhet finns i projify. Gunborg Brännström har gjort genomlysningen på uppdrag av styrgruppen för LOB-projektet. Styrgruppen hade tagit fram ett antal frågeställningar för vad hon skulle utreda: Vad ingår i TNE i län? Hur organiseras tillnyktringsverksamhet på andra håll i landet? Hur löses tillnyktring där TNE saknas? Hur utnyttjas TNE i län, via egeninskrivningar respektive LOB? Finns centrala riktlinjer om vad som ska ingå? Vilka önskemål har respektive kommun? Hur ser Beroendecentrum på TNE? Utredarens förslag på förbättringar för att matcha huvudmännens önskemål? Hinder? Framgångsfaktorer?

6 6 (7) Utredningsarbetet bestod bl a av en enkät till kommunerna, statistik, intervjuer och en enkät till inlagda. Kommunernas synpunkter/önskemål på TNE Orimligt att TNE endast är ett ansvar för socialtjänsten Viktigt att motivationsarbetet påbörjas på TNE Kostnaden per inläggningstillfälle är hög Mer långsiktigt stöd för mångbesökarna TNE behöver sjukvårdskompetens TNE ska ta emot patienter med alkohol + annat TNE ska ta emot patienter utan biståndsbedömning TNE ska göra en läkarundersökning innan utskrivning TNE ska ligga i anknytning till vårdavdelning Konkreta förbättringsförslag Kvalificerad medicinsk bedömning Fånga upp personer för fortsatt stöd/vård Utveckling av alternativ till TNE Ta tillvara brukarnas kunskap Hur kan ansvaret för tillnyktring tydliggöras? TNE avtal Nuvarande avtal upphör 31 augusti 2019 Utvärdering ska ske 28 februari 2019 Nytt avtal ska träffas senast 30 april 2019 Utredningen är nu ute på remiss i Region län. Chefsgruppen beslutar att bilda en arbetsgrupp för nytt avtal vid nästa möte. Ingmar blir sammankallande för gruppen. 10. Försörjning av skolläkare och hälsobedömning av placerade barn Information om pågående arbete. Det finns nu ett förslag att man tecknar en överenskommelse om att närsjukvården försörjer skolan med skolläkare och att hälsobedömningar av placerade barn därmed görs på skolan. Detta måste även fungera när skolan har stängt för lov. 11. Driftsäkerhet Lifecare Frågan om reservrutiner har varit uppe i styrgruppen. Planen är att katalogfunktionen med kontaktuppgifter ska uppdateras.

7 7 (7) Driftsäkerheten är en avtalsfråga. Bör ses över när avtalet ska förhandlas om. 12. Samverkan vid utskrivning visning av utdata portal Jan Sundelius presenterar utdata portalen. Syftet med portalen är att verksamheterna själva ska kunna gå in och titta på sin statistik. Tanken är att portalen ska uppdateras varje dag. Portalen nås via hemsidan Samverkan vid utskrivning. Rapporter finns nu för Utskrivningsklara patienter, Betalningsansvar kommun, Utskrivningsklara patienter per spårfärg och Utskrivningsklara patienter med fast vårdkontakt i öppen vård. En generell beskrivning finns för hur rapporterna fungerar. Man planerar att ta fram rapporter även för Kallelse till SIP och Återinläggning. Jan visar de olika rapporterna. 13. Övriga frågor Erfarenheter från 2018 när det gäller röda dagar och storhelger Upplevelsen är att det fungerade bra tack vare bra planering och förberedelse. En analys av gemensamma verksamhetssystem bör göras. 14. Kommande möten 2019 års mötestider (fredagar kl 13-16): 15 feb, 22 mars, 26 april, 14 juni, 6 sept, 11 okt och 8 nov. Internat december.