DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet

Transkript

1 DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet This is an author produced version of a paper Citation for the published paper: Lars Fredrik Andersson Samma skatt samma välfärd? Effektivitet, service skatter i kommuner landsting Access to the published version may require subscription. Published with permission from: Umeå universitet, Institutionen för ekonomisk historia

2 Samma skatt samma välfärd? Effektivitet, service skatter i kommuner landsting Lars Fredrik Andersson Augusti

3 Innehåll Förord 5 1 Inledning 7 Sammanfattning 7 2 Skatter, service, effektivitet kostnader i landstingen mellan Metod data Ekonomisk översikt Inkomststruktur Kostnadsstruktur Analys av skatter, service, effektivitet kostnader Utveckling av faktiska modellberäknade skatter Slutsatser 35 3 Skatter, effektivitet service i primärkommunerna Metod data Ekonomisk översikt Inkomststruktur Kostnadsstruktur Förskolan Grundskolan Gymnasieskolan Omsorgstjänster Slutsatser 64 4 Avslutande kommentarer 66 Referenser 68 Tabeller figurer 69 3

4 Förord I Sverige finns det idag en politisk enighet att alla medborgare oavsett var de bor ska ha tillgång till likvärdiga välfärdstjänster för en likvärdig kostnad, d.v.s. skatter. En stor del av dessa välfärdstjänster görs tillgängliga för medborgarna via demokratiskt självbestämmande kommuner. Det innebär att om man bor i en kommun som valt en högre servicenivå avseende tillgång kvalitet på välfärdstjänsterna, därmed också högre kostnader, kan legitima skatte- avgiftsskillnader mellan kommuner uppstå. Det finns också politisk enighet kring att om verksamheterna sköts ineffektivt, d.v.s. verksamheten är onödigt dyr, ska detta speglas i skattenivån. I övrigt ska i princip gälla likvärdig välfärd för likvärdig skattenivå. På grund av kommunernas stora skillnader i förutsättningar avseende inkomster kostnader krävs en omfattande omfördelningen mellan kommunerna via det så kallade kommunala utjämningssystemet. Trots kommunal utjämning är dock skillnaderna i skattenivå betydande. Mellan de som är mest välbeställda (nettobidragsgivare), främst Stockholms kommuner, skogslänen skiljer det över 3 kronor. Detta kan dock vara förenligt med principen om likvärdig välfärd likvärdig skattenivå. Om den kommunala utjämningen uppfyller fastställda mål att ge likvärdiga förutsättningar, ska detta istället spegla relativt betydande skillnader i service effektivitet mellan skogslänen de mer välbeställda kommunerna. Docent Lars-Fredrik Andersson från Umeå Universitet har för PolicYnet s räkning skattat dessa skillnader i service effektivitet vilket förklaringsvärde de har för skatteskillnaderna. Analysen visar att det inte finns ett stöd för att anta att skillnader i service effektivitet är förklaringen för de 3 kronor som idag finns i skatteskillnad mellan nettobidragsgivarna skogslänen, även om det kan förklara skillnader på marginalen. Stödet för detta antagande är antingen på marginalen, svagt eller obefintligt till med i vissa fall motstridigt. I huvudsak framstår skatteskillnaderna istället bero på att det kommunala utjämningssystemet inte fullt ut lyckats fånga upp de strukturella faktorer som påverkar intäkter kostnader för kommunerna att detta systematiskt gynnat nettobidragsgivarna, som på så sätt kunnat hålla en lägre skattenivå. Sandro Scocco Projektledare, PolicYnet 5

5 1 Inledning Sammanfattning Likvärdiga förutsättningar Inkomstutjämning har funnits i Sverige i snart 100 år. Skillnader i skattekraft mellan olika delar i landet har medfört att det funnits någon form av utjämning ända sedan Således fanns inkomstutjämning långt innan begreppet den svenska modellen etablerades. Men över tiden har inkomstutjämningen blivit en naturlig del i vad som idag inbegrips med den svenska modellen. Genom att staten över tiden lagt allt fler obligatoriska uppgifter på kommuner landsting har vikten av ett omfördelningssystem successivt ökat. Målet för dagens utjämningssystem är att skapa likvärdiga förutsättningar för alla kommuner landsting att erbjuda sina invånare samma service oberoende av inkomstförhållanden opåverkbara strukturella kostnader. Det innebär att skillnader i skattesatser reflekterar antingen skillnader i servicenivå, effektivitetsnivå, avgiftsnivå eller att omfördelningen är ofullständig. Variationer i skattesatser Om kommuner landsting skall ha likvärdiga förutsättningar kräver det en betydande omfördelning eftersom skattekraften skiljer sig markant åt mellan olika kommuner landsting. År 2010 var skattekraften i Danderyd högst i landet, kronor, medan Årjäng hade den lägsta skattekraften med kronor. Danderyds skattekraft var därmed 136 procent högre än Årjängs. Mellan landstingen är skillnaderna mindre delvis på grund av att de utgör större regioner. Det finns också ganska betydande skillnader i skattesatser vilka tycks hänga samman med respektive kommuns eller landstings skattekraft. Detta framkom i rapporten Kommunal utjämning idag imorgon konsten att räkna rätt, av Jörgen Appelgren Sandro Scocco. De påtagliga skillnaderna i skattesats tyder på att det antingen finns stora skillnader i servicenivå effektivitet, eller att systemets omfördelning inte når upp till riksdagens målsättning. Om effektivitets- serviceskillnaderna är små, så kan skillnaderna i skattesats huvudsakligen hänvisas till att utjämningssystemet inte är fullständigt omfördelande, samt till okända faktorer. 7

6 Vad förklarar variationer i skattesatser? Appelgren Scocco visade i den ovan nämnda rapporten att det finns betydande skillnader i skattesatser att det kommunala utjämningssystemets utformning över tid har haft en direkt påverkan på skatteskillnader mellan kommuner landsting. Det finns också en bias mot att skalnackdelar underskattas i de beräkningsmodeller som används för att fastställa den kommunala utjämningen, vilket missgynnar områden med lägre befolkningstäthet. För att ytterligare belysa analysera problemet undersöks i den följande rapporten hur olika faktorer påverkar dessa skillnader. Syftet är att bidra med ny kunskap kring frågan huruvida landets medborgare erbjuds likvärdiga välfärdstjänster till likvärdiga skatter avgifter, oavsett bostadsort. Således belyser rapporten frågan om vad som kan förklara skillnader i skattesatser mellan landets kommuner landsting beror variationerna på skillnader i effektivitet, service, avgifter, eller finns det andra förklaringar? För att undersöka detta testar rapporten två stycken hypoteser med hjälp av regressionsanalyser; effektivitetshypotesen samt servicehypotesen. Effektivitetshypotesen Effektivitetshypotesen menar att om variationer i skattesatser helt kan förklaras av effektivitetsgraden, innebär det att kommunerna balanserar bristande effektivitet med högre skatter vice versa. Utjämningssystemet når målet, men kommunernas förmåga att använda resurser på ett kostnadseffektivt sätt skiljer sig åt. Dessa skillnader i effektivitet ska inte vara orsakat av strukturella faktorer - dessa ska utjämningssystemet se till att kompensera för. Effektivitetsskillnader ska allstå uppträda efter det att demografiska, geografiska sociala eller andra strukturella (exogena) skillnader har beaktats. I rapporten kommer dessa strukturella skillnader att tas med i analysen. För att kunna göra det på ett meningsfullt sätt jämförs den effektivitet som kommunen kan uppnå (givet exogena faktorer) med den effektivitet som kommunerna faktiskt uppnår. Om det inte finns ett signifikant samband, eller om sambandet visar sig vara signifikant positivt (högre effektivitetsgrad ger högre skatt) förkastas effektivitetshypotesen. Om det visar sig finnas stöd för hypotesen kommer en prediktion att göras för att kunna visa hur många kronor i skattesats som effektivitet kan förklara. Om inte effektivitet kan förklara hela variationen i skattsatser innebär det att det finns andra saker som spelar in. Givet att utjämningssystemet uppnår målet, ska eventuella återstående skillnader i skattenivå förklaras av vald servicenivå eller avgiftssättning. 8

7 Servicehypotesen Kommunerna landstingen kan välja att tillhandahålla välfärdstjänster med olika grad av service. Enligt servicehypotesen kan skatteskillnader förklaras av systematiska skillnader i servicenivån på de tillhandahållna välfärdstjänsterna, givet att effekten av demografiska, geografiska sociala eller andra strukturella (exogena) faktorer samtidigt kan kontrolleras. Detta innebär att variationer i skattesats då ska bero på skillnader i service, inte på strukturella skillnader. För att testa detta kommer först den servicenivå som exogent givna faktorer orsakar jämföras med den servicenivå som kommuner landsting de facto valt. Om det saknas ett samband, eller om det uppstår ett negativt samband förkastas servicehypotesen. Analys av hälso- sjukvården Analysen av landstingens hälso- sjukvårdsverksamhet visar att det finns ett stöd för servicehypotesen, men inte för effektivitetshypotesen. Stödet för servicehypotesen är svagt, men statistiskt säkerställt. Analysen visar en trend att landsting som valt en högre grad av service även har högre skatter. När alla faktorer som påverkar skattesatsen vägs samman, visar beräkningar att skillnader i servicegrad mellan landsting kan bidra till 60 öre av den totala skatteskillnaden på 3 kr mellan alla landets landsting under åren 2000 till Analysen av landstingen visar även att faktorer på kostnads- intäktssidan bidrar till den återstående differensen på 2 kr 40 öre under perioden På intäktssidan finns stöd för en substitutionseffekt, vilket innebär att landsting med högre avgifter /eller statsbidrag har lägre skatter. Effekterna på kostnadssidan är mer komplexa. Undersökningen visar att kostnader förknippade med regionsjukhus, ohälsotal, inkomstnivå folkmängd påverkar skatten tillsammans med faktorer som relativlön sjukvårdsandel. Analys av utbildnings- omsorgsverksamheten Analysen av kommunernas verksamhet visar att stödet för både effektivitets- servicehypotesen är svagt. Inom förskolan förklarar skillnader i självvald servicegrad 1 % av variationerna i skattesatser. Resultatet ger således ett visst stöd för att kommuner som har högre skattesatser har fler sysselsatta per barn i förskolan. Inom omsorgsverksamheten finns inget stöd för servicehypotesen. Inte heller finner hypotesen något stöd inom grundskolan däremot finns där ett svagt stöd för effektivitetshypotesen. Effektivitetsgraden förklarar 3 % av variationerna i skattesatser inom grundskolan. Inom gymnasieskolan uppvisar analysen inget stöd för effektivitetshypotesen däremot finns ett negativt samband mellan servicenivå skattesats ett intressant resultat som går tvärtemot servicehypotesens 9

8 antaganden. Det omvända resultatet pekar på att servicen inom gymnasieskolan de facto är högre i kommuner med låga skatter lägre i kommuner med höga skatter. En förklaring till resultatet är att kommuner med höga skatter har en trots skatterna mer pressad ekonomi pga. strukturella faktorer som inte utjämningssystemet klarar av att balansera. Ekonomiskt utsatta kommuner kan försöka att spara i verksamheter genom att sänka servicegraden. Vidare gav analysen av kommunerna inget stöd för någon substitutionseffekt. Där analysen av landstingen uppvisar förhållandet höga skatter låga avgifter, uppvisar analysen av kommunerna det omvända höga skatter höga avgifter. Detta tyder på att dessa kommuner är tvingade att möta ökade kostnader med både ökade avgifter skatter, snarare än att fritt kunna välja finansieringsform. Rapportens disposition Effektivitetshypotesen servicehypotesen testas nedan på verksamhetsområdena hälso- sjukvård, förskola, grundskola, gymnasieskola samt omsorg. För enkelhetens skull har analysen delats upp efter kommunernas landstingens respektive ansvarsområde. I nästkommande kapitel, kapitel 2, analyseras således landstingens hälso- sjukvårdsverksamhet. I kapitel 3 analyseras sedan kommunernas utbildnings- omsorgsverksamhet, avslutningsvis ges sammanfattande kommentarer i kapitel 4. 10

9 2 Skatter, service, effektivitet kostnader i landstingen mellan Först ut är analysen av landstingens hälso- sjukvårdsverksamhet. I följande kapitel analyseras först verksamheten utifrån den ovan beskrivna servicehypotesen. Utifrån detta perspektiv analyseras sambandet mellan skatter de tjänster som landstingen tillhandahåller. Variationer i skattesatsen ska alltså enligt hypotesen bero på skillnader i vald servicenivå, inte på skillnader i strukturella förutsättningar. Om kommande analys visar att ett samband mellan skatter vald servicenivå saknas, eller om det uppstår ett negativt samband, förkastas servicehypotesen. För kunna pröva hypotesen på ett meningsfullt sätt jämförs den service som tillhandahålls med den servicenivå som är given av yttre (oberoende) faktorer. Om inte service kan förklara hela variationen i skattsatser innebär det att service skiljer sig mellan kommuner eller att utjämningssystemet inte uppnår kostnadsneutralitet. Målet med dagens system är att det ska uppnå full kostnadsneutralitet näst intill full intäktsneutralitet. En annan möjlig orsak till skattedifferenser är effektivitetsskillnader. I den följande undersökningen behandlas effektivitetsfrågan, även om det finns problem med att använda administrativa begrepp (läkarbesök, vårdtillfällen etc.) som mått på prestationer. Även sedan ett mer avancerat system av viktning efter behandlingsformer har introducerats (DRG), kvarstår problemet att mäta kvalitativa förändringar. Svårigheterna att mäta kvalitet försvårar skattningar av prestationer (produktion). Osäkerheten i hypotesprövningen är tyvärr stor, några säkra slutsatser är svåra att dra. För exempel på försök att göra beräknar av effektivitet, se exempelvis Ragneklint m.fl. 2000; Cederqvist, 2008, Ackerby Kapitlet är disponerat som följer; I avsnitt 2.1 beskrivs metod data. Därefter presenteras en ekonomisk översikt av landstingens utgifter intäkter i avsnitt 2.2. I följande avsnitt 2.3 analyseras skatter, service, effektivitet kostnader. Med resultaten från analysen görs jämförelser mellan de modellberäknade skatterna, dess bestämmelsefaktorer utvecklingen av de faktiska skatterna i landstingen i avsnitt 2.4. Avslutningsvis presenteras slutsatser i avsnitt Metod data Undersökningen är kvantitativ. Mål- förklaringsvariablerna kommer att redovisas med hjälp av deskriptiv statistik. Analytisk statstik används för att testa hypoteserna enligt ovan. Data omfattar statistikområdena offentlig ekonomi, arbetsmarknad, utbildning, omsorg, befolkning. Källorna är SCB, samt Sveriges Kommuner Landsting. 11

10 Den övergripande målvariabeln (beroende variabel) är skattesats. Förklaringsvariablerna är servicenivå, avgifter, bidrag kostnader. I tabell 2. 1 definieras mål- förklaringsvariablerna. Tabell 2.1. Definition av mål- av förklaringsvariabler Tabell 2.1. Definition av mål- av förklaringsvariabler Variabel Skattesats Effektivitetsgrad Servicegrad Avgifter Kostnader Statsbidrag Definition Landstingens skattesats Effektivitet faktisk Effektivitet skattad Service faktisk Service skattad Verksamhetens intäkter Bruttokostnader för verksamheten Generella bidrag utjämning Skattesats definieras som som landstingens landstingens skattesats skattesats (exkluderar (exkluderar primär primär kommunalskatt). kommunalskatt). Servicegrad definieras Servicegrad som kvoten definieras mellan som verklig kvoten mellan modellberäknad verklig service. Den modellberäknade servicen service. utgår Den från modellberäknade yttre omständigheter servicen som utgår påverkar från utförandet av en yttre tjänst, omständigheter medan den verkliga som servicen påverkar inte utförandet tar hänsyn till av att en förutsättningarna tjänst, medan den varierar mellan verkliga landstingen. servicen Genom inte att tar mäta hänsyn förhållandet till att mellan förutsättningarna den modellskattade varierar mellan servicen landstingen. går det att Genom fånga upp att hur mäta landstingen förhållandet möter medborgarnas mellan den krav modellskat- på service givet yttre den verkliga tade förutsättningar. den verkliga servicen går det att fånga upp hur landstingen möter medborgarnas krav på service givet yttre förutsättningar. Skattesatserna påverkas dels av kostnader dels av intäkter. Med större avgifter Skattesatserna statsanslag kan skatter påverkas (allt dels annat av lika) kostnader sänkas. För att dels kontrollera av intäkter. för de Med effekterna större alla avgifter intäktskällor i statsanslag analysen. Avgifter kan skatter mäts som (allt landstingens annat lika) intäkter sänkas. för För verksamheten att inkluderas kontrollera statsanslag/statsbidrag för de effekterna som summan inkluderas av generella alla intäktskällor bidrag i analysen. utjämning. Avgifter kostnader mäts definieras som landstingens som totala intäkter bruttokostnader för verksamheten för verksamhen. Avgifter, statsanslag/ statsbidrag Landstingens statsbidrag kostnader kommer som summan att normaliseras av generella med bidrag folkmängd utjämning. för att skapa Landstingens landsting kostnader av olika definieras storlek. som totala bruttokostnader för verksamhen. jämförbarhet mellan Avgifter, statsbidrag kostnader kommer att normaliseras med folkmängd De tjänster för att som skapa landstingen jämförbarhet tillhandhåller mellan är landsting i allmänhet av personliga olika storlek. tjänster. Eftersom en personlig tjänst till största andel utgörs av arbete bara till en mindre del av kapital, är det De tjänster som landstingen tillhandhåller är i allmänhet personliga svårt att förändra tjänstens omfattning/service utan att samtidigt förändra arbetsinsatsen. I tjänster. Eftersom en personlig tjänst till största andel utgörs av arbete undersökningen används därför personaltäthet som indikator på den service som bara till en mindre del av kapital, är det svårt att förändra tjänstens tillhandahålls. Kvalitativa skillnader kan inte mätas med personaltäthet. För att kontrollera för omfattning/service utan att samtidigt förändra arbetsinsatsen. I undersökningen används därför personaltäthet som indikator på den service exempelvis skillnader i utrustning personalens utbildningsnivå används region/universitetssjukhus som en kvalitetsindikator. som tillhandahålls. Kvalitativa skillnader kan inte mätas med personaltäthet. För att kontrollera för exempelvis skillnader i utrustning Skattad service mäter personaltäthet givet yttre faktorer. För att ta hänsyn till yttre faktorer personalens utbildningsnivå används region/universitetssjukhus som en (oberoende variabler) som påverkar används en regressionsmodell som skattar vilken effekt kvalitetsindikator. de oberoende variablerna har på den beroende variabeln. Som tidigare nämnts är skatter den beroende variabeln. Vid val av yttre faktorer används kriteriet att de ska påverka utfallet men inte vara självvalda av landstingen. Den skattade servicen blir därmed det som kan förväntas givet yttre (exogena) faktorer som landstingen 12 själva inte har valt. Skillnaden mellan den verkliga servicenivån den skattade servicenivån definieras som servicegrad. De landsting

11 Skattad service mäter personaltäthet givet yttre faktorer. För att ta hänsyn till yttre faktorer (oberoende variabler) som påverkar används en regressionsmodell som skattar vilken effekt de oberoende variablerna har på den beroende variabeln. Som tidigare nämnts är skatter den beroende variabeln. Vid val av yttre faktorer används kriteriet att de ska påverka utfallet men inte vara självvalda av landstingen. Den skattade servicen blir därmed det som kan förväntas givet yttre (exogena) faktorer som landstingen själva inte har valt. Skillnaden mellan den verkliga servicenivån den skattade servicenivån definieras som servicegrad. som väljer att erbjuda medborgarna en högre service än förväntad har en servicegrad större än De som landsting väljer att erbjuda som väljer medborgarna att erbjuda en högre medborgarna service än förväntad en högre har en servicegrad än större än som förväntad som 1 väljer att väljer vice erbjuda att versa. medborgarna har erbjuda Om en servicegrad medborgarna servicehypotesen en högre service större en högre är än 1 service korrekt än förväntad vice än ska versa. förväntad servicegraden har en servicegrad Om har servicehypotesen en servicegrad förklara större skillnader än större äni vice versa. Om servicehypotesen är korrekt ska servicegraden förklara skillnader 1 1 skattesats. vice versa. är vice För Om korrekt versa. att statistiskt servicehypotesen Om ska servicegraden servicehypotesen testa servicegraden är korrekt förklara är korrekt används ska servicegraden skillnader ska följande servicegraden ekvation: förklara skillnader i skattesats. För att statistiskt testa servicegraden används följande i skattesats. ekvation: förklara För skillnader i skattesats. För att statistiskt testa servicegraden används följande ekvation: att skattesats. statistiskt För att testa statistiskt servicegraden testa servicegraden används följande används följande ekvation: ekvation: Där SKA är skattesats för landsting i vid tidpunkt t SEG är servicegraden. SEG beräknas Där SKA är skattesats för landsting vid tidpunkt SEG är servicegraden. SEG beräknas Där enligt SKA Där SKA är följande skattesats är skattesats ekvation: för landsting för för landsting i vid tidpunkt i vid i vid tidpunkt tidpunkt t SEG t t SEG är servicegraden. är SEG servicegraden. är servicegraden. SEG beräknas enligt följande ekvation: SEG beräknas enligt följande enligt SEG följande beräknas ekvation: ekvation: enligt följande ekvation: Där SEV är den Där SEV är den observerade observerade servicen servicen SES är SES den är skattade den skattade servicen. servicen. De skattade värdena De Där skattade SEV är den värdena observerade utgår servicen liksom tidigare SES är från den skattade strukturella/exogena servicen. De skattade värdena Där Där utgår SEV är SEV liksom den observerade är den tidigare observerade från servicen de servicen strukturella/exogena SES är den skattade SES är den faktorerna servicen. skattade som servicen. styr De respektive skattade värdena De skattade landstings värdena faktorerna utgår liksom som tidigare styr från respektive de strukturella/exogena landstings förutsättningar faktorerna som att styr uppnå respektive en landstings utgår utgår förutsättningar liksom tidigare liksom tidigare att från uppnå de från en strukturella/exogena de given strukturella/exogena service. Genom faktorerna att faktorerna relatera som den styr som service respektive styr respektive som landstinget landstings landstings kan given förutsättningar service. att Genom uppnå att en given relatera service. den service Genom att som relatera landstinget den service kan som uppnå landstinget kan förutsättningar förutsättningar uppnå - givet att uppnå dess att uppnå förutsättningar given service. en given service. med Genom den Genom verkliga att relatera att relatera servicen, den service den erhålls som service servicegraden. landstinget kan som landstinget För kan att - uppnå givet dess givet dess förutsättningar med med den den verkliga servicen, servicen, erhålls erhålls servicegraden. servicegraden. skatta hur exogena För att (strukturella) skatta hur exogena faktorer styr (strukturella) servicen används faktorer följande styr modell: För att uppnå uppnå skatta - givet hur dess - givet exogena förutsättningar dess (strukturella) med förutsättningar faktorer den med den styr verkliga servicen servicen, verkliga används erhålls servicen, följande servicegraden. erhålls servicegraden. modell: För att För att skatta hur exogena (strukturella) faktorer styr servicen används följande modell: servicen skatta hur exogena (strukturella) faktorer styr servicen används följande modell: används följande modell: Där Där SES SES är är är personaltätheten; FOL personaltätheten; FOL är är folkmängd; DEN folkmängd; DEN är är befolkningsdensitet; tätortsgrad; SES befolkningsdensitet; TAT är befolkningsdensitet; TAT är Där tätortsgrad; Där SES TAT är personaltätheten; är är OHL OHL personaltätheten; tätortsgrad; är ohälsotal; FOL är ohälsotal; OHL INV INV FOL är är ohälsotal; är folkmängd; är är andel andel folkmängd; invandrare; invandrare; INV DEN är DEN andel är ÄLD befolkningsdensitet; ÄLD är invandrare; är är befolkningsdensitet; andel äldre; andel äldre; ÄLD SPÅ TAT är är SPÅ är TAT andel andel är tätortsgrad; är spädbarn; spädbarn; tätortsgrad; andel OHL äldre; INK är INK OHL är ohälsotal; är SPÅ är inkomst; inkomst; ohälsotal; är andel INV REL REL INV spädbarn; är är andel invandrare; är är relativlön relativlön andel INK invandrare; för för är inkomst; landstingspersonal; ÄLD är landstingspersonal; ÄLD REL andel är andel är äldre; relativlön SJA SPÅ är andel SJA äldre; är är SPÅ landstingens landstingens är andel spädbarn; för spädbarn; hälsohälsolandstingspersonal; INK är inkomst; REL INK sjukvårdsandel; sjukvårdsandel; är inkomst; TID TID SJA är REL är är relativlön tidsfaktor tidsfaktor är landstingens för landstingspersonal; relativlön för epsilon epsilon hälso- landstingspersonal; är är slumpterm. slumpterm. sjukvårdsandel; SJA Fullständig är landstingens Fullständig SJA är landstingens definition definition hälso- TID hälso- av variablerna av variablerna är sjukvårdsandel; tidsfaktor sjukvårdsandel; anges anges i tabell TID tabell epsilon är tidsfaktor TID är tidsfaktor är slumpterm. epsilon är epsilon Fullständig slumpterm. är slumpterm. definition Fullständig Fullständig av definition definition av variablerna anges av variablerna i tabell anges i 2.2. tabell Den andra hypotesen som ska testas är effektivitetsgraden. För att statistiskt pröva Den andra hypotesen som ska testas är är effektivitetsgraden. För att att statistiskt statistiskt pröva Den andra hypotesen som ska testas är effektivitetsgraden. För att statistiskt pröva Den effektivitetsgraden effektivitetsgraden pröva andra effektivitetsgraden hypotesen används används som följande följande ska används testas ekvation: ekvation: är följande effektivitetsgraden. ekvation: För att statistiskt pröva effektivitetsgraden används följande ekvation: effektivitetsgraden används följande ekvation: Där SKA är skattesats för landsting i vid tidpunkt t EFG är effektivitetsgraden. EFG Där SKA är skattesats för landsting vid tidpunkt EFG är effektivitetsgraden. EFG Där beräknas SKA är skattesats för landsting i vid tidpunkt t EFG är effektivitetsgraden. EFG beräknas Där SKA enligt enligt är skattesats följande följande för ekvation: ekvation: landsting i vid tidpunkt t EFG är effektivitetsgraden. EFG beräknas enligt följande ekvation: beräknas enligt följande ekvation:

12 4. 4. Där SKA är skattesats för landsting i vid tidpunkt t EFG är effektivitetsgraden. EFG beräknas Där SKA enligt är skattesats följande för ekvation: landsting i vid tidpunkt t EFG är effektivitetsgraden. EFG Där beräknas SKA är enligt skattesats följande för ekvation: landsting i vid tidpunkt t EFG är effektivitetsgraden. EFG beräknas enligt följande ekvation: Där EFV är det observerade effektiviteten EFS är den skattade effektiviteten. EFS Där EFV är det EFS är den skattade effektiviteten. EFV beräknas EFS enlig EFV följande beräknas i följande enlig grundekvation: följande i följande grundekvation: EFV Där EFV beräknas är det enlig observerade följande i effektiviteten följande grundekvation: EFS är den skattade effektiviteten. EFS Där EF är effektivitet, PRE är prestation KOS är kostnad. För beräkning av EFV används observerad prestation kostnad för verksamheten. För beräkning av EVS används Där EF Där är EF effektivitet, är effektivitet, PRE är prestation PRE är prestation KOS är kostnad. KOS För är beräkning kostnad. av För EFV beräkning EF är av effektivitet, prestation EFV används PRE kostnad är observerad prestation för verksamheten. prestation KOS är kostnad. För kostnad För beräkning för av av verksamhe- EVS EFV används 9 används motsvarande skattade värden. För att skatta hur exogena (strukturella) faktorer styr observerad Där effektiviteten används följande två modeller; en prestations/produktions- en ten. För beräkning av EVS används motsvarande skattade värden. För att 9 motsvarande observerad prestation skattade värden. kostnad För att för skatta verksamheten. hur exogena För beräkning (strukturella) av faktorer EVS används styr kostnadsmodell. Prestationsmodellen skattas enligt följande ekvation: effektiviteten motsvarande skatta hur skattade används exogena värden. följande (strukturella) För två att modeller; skatta faktorer hur en styr exogena prestations/produktions- effektiviteten (strukturella) används faktorer följande två används Prestationsmodellen modeller; följande en prestations/produktions- skattas två modeller; enligt följande en prestations/produktions- ekvation: en kostnadsmodell. en styr en kostnadsmodell. effektiviteten kostnadsmodell. Prestationsmodellen Prestationsmodellen skattas skattas enligt enligt följande följande ekvation: Där PRE skattas med samma oberoende variabler som i servicemodellen. Det samma gäller Där för kostnadsmodellen. PRE skattas med Mer samma uppgifter oberoende om variablerna variabler redovisas som i tabell i servicemodellen. 2.2 Där PRE skattas med samma oberoende variabler som i servicemodellen. Det samma gäller Det samma gäller för kostnadsmodellen. Mer uppgifter om variablerna för Där kostnadsmodellen. PRE skattas med Mer samma uppgifter oberoende om variablerna som redovisas i servicemodellen. i tabell 2.2 Det samma gäller redovisas i tabell 2.2 för kostnadsmodellen. Mer uppgifter om variablerna redovisas i tabell Service- effektivitetsgraden ska ska i linje i linje med med de de uppställda uppställda hypoteserna hypote-förklarserna skillnaderna förklara i skattesats.. skillnaderna Om i så skattesats.. inte är fallet, Om används så inte en är fallet, modell används som tar hänsyn en till Service- effektivitetsgraden ska i linje med de uppställda hypoteserna förklara ytterligare endogena exogena variabler. I den senare modellen estimeras skattesatsen skillnaderna Service- modell i som skattesats.. effektivitetsgraden tar hänsyn Om så till inte ska ytterligare är i fallet, linje med endogena används de uppställda en modell exogena hypoteserna som tar variabler. hänsyn förklara till I enlig följande: ytterligare skillnaderna den senare endogena i skattesats.. modellen exogena Om estimeras så variabler. inte är skattesatsen fallet, I den används senare enlig modellen följande: estimeras som tar skattesatsen hänsyn till enlig ytterligare följande: endogena exogena variabler. I den senare modellen estimeras skattesatsen enlig följande: SKA; skattestats; AVG är avgifter normaliserat med befolkningen, KOS hat är endogen kostnad som skattas i modellen; REL är relativlön för SKA; skattestats; AVG är avgifter normaliserat med befolkningen, KOS hat är endogen landstingspersonal i förhållande till alla inkomsttagare i regionen; STB kostnad som skattas i modellen; REL är relativlön för landstingspersonal i förhållande till alla SKA; är skattestats; inkomsttagare statsbidrag AVG i per är regionen; invånare; avgifter normaliserat STB är SEG statsbidrag är servicegrad; med befolkningen, per invånare; EFG SEG är KOS effektivitetsgraden. skattestats; som Notera skattas att AVG i modellen; är avgifter REL består är normaliserat relativlön av två för ekvationer, med landstingspersonal befolkningen, där SKAit KOS i förhållande hat KOSit är endogen till hat är endogen är servicegrad; EFG är kostnad SKA; effektivitetsgraden. Notera att modellen består av två ekvationer, där SKA it är alla KOS it är inkomsttagare kostnad som skattas i regionen; i övriga modellen; STB variabler är REL statsbidrag är relativlön exogena. per för invånare; I landstingspersonal den andra SEG är ekvationen servicegrad; i förhållande skattas EFG till alla är endogena övriga variabler exogena. I den andra ekvationen skattas kostnad med hjälp av effektivitetsgraden. inkomsttagare kostnad med i regionen; Notera hjälp att av STB modellen yttre är statsbidrag faktorer, består av per liknande två invånare; ekvationer, de SEG i ekvation där servicegrad; SKA 3. EFG är yttre faktorer, liknande de i ekvation 3. it KOS it är endogena effektivitetsgraden. övriga Notera variabler att exogena. modellen I den består andra av ekvationen två ekvationer, skattas där kostnad SKA it med hjälp KOS it av är yttre endogena faktorer, liknande övriga variabler de i ekvation exogena. 3. I den andra ekvationen skattas kostnad med hjälp av Målvariabeln (skattesats) tillsammans med förklaringsvariablerna (servicegrad, avgifter, yttre faktorer, liknande de i ekvation 3. kostnader statsbidrag) finns beskrivna i tabell 2.1. I tabell 2.2 beskrivs även de resterande Målvariabeln (skattesats) tillsammans med förklaringsvariablerna (servicegrad, avgifter, variablerna som förväntas påverka skattesats. En faktor som kan bidra till högre skatter är kostnader Målvariabeln statsbidrag) (skattesats) finns tillsammans beskrivna med i tabell förklaringsvariablerna 2.1. I tabell 2.2 beskrivs (servicegrad, även de resterande avgifter, stigande löner. För att fånga upp den effekten 14 inkluderas relativlönen för landstingsanställda variablerna kostnader som statsbidrag) förväntas påverka finns beskrivna skattesats. i tabell En 2.1. faktor I tabell som kan 2.2 beskrivs bidra till även högre de skatter resterande är (landstingsanställdas lön i förhållande till lönenivån i länet). Landstingens storlek är en annan stigande variablerna löner. som För förväntas att fånga påverka upp den skattesats. effekten inkluderas En faktor relativlönen som kan bidra för till landstingsanställda högre skatter är

13 Målvariabeln (skattesats) tillsammans med förklaringsvariablerna (servicegrad, avgifter, kostnader statsbidrag) finns beskrivna i tabell 2.1. I tabell 2.2 beskrivs även de resterande variablerna som förväntas påverka skattesats. En faktor som kan bidra till högre skatter är stigande löner. För att fånga upp den effekten inkluderas relativlönen för landstingsanställda (landstingsanställdas lön i förhållande till lönenivån i länet). Landstingens storlek är en annan faktor som kan påverka möjligheterna att organisera verksamheten. För att mäta storlek används folkmängd. Vidare används varierar folkmängd. sammansättningen Vidare varierar sammansättningen omfattningen av omfattningen verksamheter av verksamheter mellan landsting. För För att att fånga fånga upp upp dessa dessa skillnader skillnader mäts mäts sjuk- sjuk- hälsovårdens hälsovårdens landstingens andel totala av kostnader. landstingens totala andel av kostnader. Tabell 2.2 Mål-, förklarings- kontrollvariabler Variabler Beskrivning Förkortning Skatt Skattesats i kr SKA Avgift Avgift per invånare AVG Kostnad Kostnader brutto per invånare KOS Personal Antal landstingsanställda per invånare PER Prestation Antal vårdtillfällen, DRG viktat PRE Relativlön Relativlön för landstingsanställda i förhållande till inkomstnivå (landstingsanställdas månads lön/förvärvsinkomst per inkomsttagare) REL Folkmängd Antalet invånare i länet FOL Sjukvårdsandel Hälso- sjukvårdens andel av landstingens nettokostnad SJA Statsbidrag Generella bidrag utjämning per invånare STB Tätort Tätortsgrad TAT Densitet Folkmängd per hektar DEN Ohälsa Ohälsotalet, antal dagar OHL Regionsjukhus Region/universitetssjukhus REG Invandrare Andel invånare med utländsk bakgrund INV Äldre Andel invånare över 74 år ÄLD Spädbarn Andel invånare under 1 år BAR Inkomstnivå Förvärvsinkomst per inkomsttagare INK Skogslänen Värmland, Dalarna Norrlandslänen SKL Landstingens möjligheter att organisera verksamheten kan påverkas av hur befolkningen är sammansatt. Befolkningstäthet tätortsgrad används för att fånga upp eventuella kostnader förknippade med avstånd. Sjukvårdsbehoven kan påverkas av andelen människor som har utländsk bakgrund, exempelvis på grund av det ökade behovet av tolkar. Vidare kan demografiska faktorer ge effekt på kostnader. 15 Behoven hos barn äldre skiljer sig från övriga befolkningen har därför tagits med i undersökningen. Behoven av sjukvård skiljer

14 Landstingens möjligheter att organisera verksamheten kan påverkas av hur befolkningen är sammansatt. Befolkningstäthet tätortsgrad används för att fånga upp eventuella kostnader förknippade med avstånd. Sjukvårdsbehoven kan påverkas av andelen människor som har utländsk bakgrund, exempelvis på grund av det ökade behovet av tolkar. Vidare kan demografiska faktorer ge effekt på kostnader. Behoven hos barn äldre skiljer sig från övriga befolkningen har därför tagits med i undersökningen. Behoven av sjukvård skiljer sig också mellan olika socioekonomiska grupper. För att mäta dessa effekter används variablerna inkomst tillsammans med ohälsotal. Vidare har ett antal landsting regionsjukhus. Den specialistvård som erbjuds där kan innebära ökade kostnader, även om det ska finnas ett system för att fördela kostnader för patienter från andra landsting. Den högre tillgängligheten för specialistvård kan innebära ökade kostnader för landsting med regionsjukhus. För att ge en överblick över de variabler som presenteras här följer i nästa avsnitt en kartläggning av landstingens verksamheter. I översikten redovisas inkomst- kostnadsstruktur samt skillnader mellan olika landsting över tid. 2.2 Ekonomisk översikt Landstingens verksamhet omfattar flera områden. Kärnuppgifterna är somatisk, primär, psykiatrisk övrig hälso- sjukvård. Andra samhällsfunktioner som landstingen kan vara ansvariga för är bland annat lokaltrafik, fritid kultur. Verksamheten finansieras av skatter, avgifter statliga anslag. Sammansättningen av verksamheternas kostnads intäktsstruktur har förändrats över tid skiljer sig mellan olika landsting. I det följande kapitlet beskrivs den övergripande strukturen av landstingens verksamhet utifrån intäkter kostnader Inkomststruktur Landstingen finansierar huvudsakligen sina verksamheter med skatteinkomster. Andra intäktskällor är avgifter statsbidrag. Under perioden 2000 till 2009 uppgick skatteavgifterna i genomsnitt till 15 tkr per invånare, avgifter till 4.4 tkr statsbidrag till 3.4 tkr. Inkomstandelarna presenteras i figur

15 tkr. Inkomstandelarna presenteras i figur 2.1. Figur 2.1 Landstingens inkomster efter avgifter, skatter bidrag Figur 2.1 Landstingens inkomster efter avgifter, skatter bidrag Under det senaste decenniet har landstingsskatten ökat med 67 öre i genomsnitt för landstingssektorn. Under det senaste Under decenniet samma period har har landstingsskatten avgifterna minskat medan ökat med statsbidraget 67 öre har i ökat. genomsnitt för landstingssektorn. Under samma period har avgifterna Inom minskat landstingssektorn medan statsbidraget finns regionala har ökat. skillnader i inkomststrukturen. Skillnader i skattesatsen uppgår som mest till 2.80 kr som minst till 1.50 inom ett givet år under Inom landstingssektorn finns regionala skillnader i inkomststrukturen. Skillnader i skattesatsen uppgår som mest till 2.80 kr som minst till 1.50 inom ett givet år under perioden (jämförelse år för år). Skillnaden mellan det högsta lägsta värdet över hela perioden uppgår perioden till kr (jämförelse över år för alla år). Skillnaden under perioden mellan det ). högsta lägsta värdet 12 över hela perioden uppgår till 3 kr (jämförelse över alla år under perioden ). Avgifter statsbidrag varierar betydligt mellan landsting över tid. För det Avgifter senaste statsbidrag året i tabellen varierar uppgick betydligt mellan de högsta landsting avgifterna över tid. till För knappt det senaste 10 året tkr i tabellen de uppgick lägsta till de högsta 2.2 tkr avgifterna per invånare till knappt 10 år. tkr Statsbidraget de lägsta till uppgick 2.2 tkr per till invånare 6.9 tkr år. som Statsbidraget högst uppgick 1.9 som till lägst 6.9 tkr under som högst samma 1.9 år. som Detaljer lägst under för de samma andra år. åren Detaljer presenteras för de andra åren i tabell presenteras 2.3. i tabell 2.3. Tabell 2.3 Deskriptiv statistik för inkomstvariabler i alla landsting, 2000, Tabell 2.3 Deskriptiv statistik för inkomstvariabler i alla landsting, 2000, Medel Max Min Medel Max Min Medel Max Min Skatt 9,89 10,71 9,22 10,41 12,27 9,42 10,56 12,10 9,72 Avgift per invånare Statsbidrag per invånare Landstingssektorns skattesatser har traditionellt varit förhållandevis sammanpressade. Vid millennieskiftet var differensen mellan högsta lägsta skatt 1.50 kr. Under de följande åren ökade skillnaderna. I slutet av undersökningsperioden var skatteskillnaden Förskjutningen hänger samman med att några landsting har lämnat skattesatsen oförändrad, medan andra har ökat skatterna markant. Den 17 största ökningen har skett i Stockholms läns landsting. Där har skatten höjts från till I två av landets landsting har skatten

16 Landstingssektorns skattesatser har traditionellt varit förhållandevis sammanpressade. Vid millennieskiftet var differensen mellan högsta lägsta skatt 1.50 kr. Under de följande åren ökade skillnaderna. I slutet av undersökningsperioden var skatteskillnaden Förskjutningen hänger samman med att några landsting har lämnat skattesatsen oförändrad, medan andra har ökat skatterna markant. Den största ökningen har skett i Stockholms läns landsting. Där har skatten höjts från till I två av landets landsting har skatten lämnats oförändrad under perioden. Den lägsta landstingsskatten idag är I figur 2.2 redovisas regionala skillnader i skatter. Figur 2.2 Skattesatser i landsting Under tiden som skatterna har ökat har avgifternas storlek minskat. Detta Under tiden som skatterna har ökat har avgifternas storlek minskat. Detta har bidragit till att förändra har bidragit inkomststrukturen till att förändra i riktning inkomststrukturen mot lägre avgifter i högre riktning skatter. mot Den lägre här avgifter utvecklingen är högre tydlig inom skatter. exempelvis Den här Stockholms utvecklingen läns landsting. är tydlig Där ökade inom skattesatserna exempelvis kraftigt Stockholms mellan åren läns 2002 landsting Efter Där skattehöjningen ökade skattesatserna har avgiftsnivån kraftigt sjunkit. mellan Under åren reducerades Efter skattehöjningen avgifterna från har 4 till avgiftsnivån 3 tkr per invånare. sjunkit. Sedan millennieskiftet har statsbidragit ökat med knappt 2 tkr per invånare. I figur 2.3 redovisas skattesats, avgifter statsbidrag i Stockholms läns landsting De ökade skatterna statsbidragen har tillsammans bidragit till att skapa utrymme för minskad egen finansiering via avgifter. 18

17 Notera: Skogslänen utgörs av Värmland, Dalarna Norrlandslänen. Under åren reducerades avgifterna från 4 till 3 tkr per invånare. Sedan millennieskiftet har statsbidragit ökat med knappt 2 tkr per invånare. I figur 2.3 redovisas skattesats, avgifter statsbidrag i Stockholms läns landsting De ökade skatterna statsbidragen har tillsammans bidragit till att skapa utrymme för minskad egen finansiering via avgifter. Figur 2.3 Skattesats, avgifter statsbidrag i Stockholms läns landsting Inkomststrukturen i skogslänen i skogslänen har under åren har 2000 under till 2009 åren utvecklats 2000 till i en 2009 riktning utvecklats avgifter, i en riktning högre statsbidrag mot lägre avgifter, ökade skatter. högre Skattesatserna statsbidrag är lägre än ökade i Stockholm, skatter. mot lägre medan Skattesatserna avgifterna är bidragen lägre är än högre i Stockholm, per invånare. medan Skattenivån avgifterna i skogslänen uppgick bidragen till knappt är högre 10 kr i per genomsnitt invånare. i början Skattenivån av 2000-talet. i skogslänen Därefter har skatterna uppgick ökat till gradvis. knappt År kr uppgick i genomsnitt den genomsnittliga i början skattesatsen av 2000-talet. till 10.7 Därefter kr i skogslänen. har skatterna Under samma ökat period gradvis. har avgifterna minskat. I början av perioden uppgick avgifterna till 5 tkr per invånare vid År 2009 uppgick den genomsnittliga skattesatsen till 10.7 kr i skogslänen. Under samma period har avgifterna minskat. I början av perioden slutet till 4 tkr. Statsbidragen har däremot vuxit från knappt 3 tkr per invånare till knappt 6 tkr I figur 2.4 presenteras skattesats, avgifter statsbidrag i Skogslänens landsting uppgick avgifterna till 5 tkr per invånare vid slutet till 4 tkr. Statsbidragen har däremot vuxit från knappt 3 tkr per invånare till knappt Figur 2.4 Skattesats, avgifter statsbidrag i Skogslänens landsting tkr I figur 2.4 presenteras skattesats, avgifter statsbidrag i Skogslänens landsting

18 avgifterna minskat. I början av perioden uppgick avgifterna till 5 tkr per invånare vid slutet till 4 tkr. Statsbidragen har däremot vuxit från knappt 3 tkr per invånare till knappt 6 tkr I figur 2.4 presenteras skattesats, avgifter statsbidrag i Skogslänens landsting Figur 2.4 Skattesats, avgifter statsbidrag i i Skogslänens landsting Notera: Skogslänen utgörs av utgörs Värmland, av Dalarna Värmland, Norrlandslänen. Dalarna Norrlandslänen. Sammantaget visar genomgången att inkomststrukturen inte är enhetlig inom landstingssektorn. Fördelningen mellan skatter, avgifter bidrag varierar betydligt. Notera att från med utjämningsår 2005 har beräkningarna av inkomstutjämningen reviderats vilket medför att bidragen 15 överstiger avgifterna. Skillnaderna i skatter har därtill vuxit under perioden uppgår idag till 2.40 kr i takt med förändrad inkomststruktur förändrade finansieringsbehov. För att ytterligare belysa hur finansieringsbehoven har förändrats behandlar nästkommande avsnitt landstingens utgifter Kostnadsstruktur Landstingens kärnverksamhet inom hälso- sjukvård står för omkring 80 % av kostnaderna. Hälso- sjukvårdsutgifter domineras av specialiserad somatisk vård (42 %), följt av primärvård, specialiserad psykiatrisk vård övrig hälso- sjukvård. I figur 2.5 presenteras genomsnittet för landstingens nettoutgifter för åren 2007 till

19 kostnaderna. Hälso- sjukvårdsutgifter domineras av specialiserad somatisk vård (42 %), följt av primärvård, specialiserad psykiatrisk vård övrig hälso- sjukvård. I figur 2.5 presenteras genomsnittet för landstingens nettoutgifter för åren 2007 till Figur 2.5 Landstingens nettoutgifter Figur 2.5 Landstingens nettoutgifter Utvecklingen av av landstingens nettoutgifter går att går följa att följa från från år 2007, år 2007, men men från tidigare år saknas från tidigare uppgifter. år För saknas att kunna uppgifter. följa kostnadsutvecklingen För att kunna följa kostnadsutvecklingen under en baserad längre på period, bruttokostnader. följer en Bruttokostnadernas redovisning baserad utveckling på bruttokost- inom Stockholms läns under en längre period, följer en redovisning landsting nader. Bruttokostnadernas presenteras i figur 2.6. utveckling Av figuren inom framgår Stockholms att kostnaderna läns landsting har ökat från 20 till knappt presenteras 30 tkr i per figur invånare 2.6. Av under figuren perioden framgår 2000 att till kostnaderna Den största har ökat delen från av kostnaderna utgörs 20 till av knappt arbetskostnader 30 tkr per (lön, invånare sociala avgifter) under perioden en mindre 2000 del till består av kapitalkostnader Den (kapitalförslitning). största delen av kostnaderna Arbetskostnaden utgörs är en av funktion arbetskostnader av antal anställda (lön, sociala lön. avgifter) en mindre del består av kapitalkostnader (kapitalförslitning). I Arbetskostnaden Stockholms läns landsting är en funktion har löneutvecklingen av antal anställda för landstingspersonal lön. i stort sett följt löneutvecklingen generellt under perioden 2000 till Lönen för landstingspersonal är drygt I Stockholms 20 % högre läns landsting genomsnittliga har löneutvecklingen förvärvsinkomster per för inkomsttagare landstingspersonal (till inkomsttagare räknas i stort både sett följt förvärvsarbetande löneutvecklingen personer generellt som under får ersättning perioden från 2000 socialförsäkringssystemet till Lönen för landstingspersonal är drygt 20 % högre än genomsnittliga förvärvsinkomster per inkomsttagare (till inkomsttagare räknas både förvärvsarbetande personer som får ersättning från socialförsäkrings- 16 systemet t.ex. pensionärer). I Figur 2.6 visas kostnader, relativlön sjukvårdsandel i Stockholms läns landsting

20 t.ex. pensionärer). I Figur 2.6 visas kostnader, relativlön sjukvårdsandel i Stockholms läns landsting Figur 2.6 Kostnader, relativlön sjukvårdsandel i Stockholms läns landsting Figur 2.6 Kostnader, relativlön sjukvårdsandel i Stockholms läns landsting I I skogslänen har bruttokostnaden har per invånare per ökat invånare från knappt ökat 20 till från 25 tkr knappt under perioden 20 till tkr till under Kostnadsutvecklingen perioden 2000 till har alltså inte Kostnadsutvecklingen varit lika stark inom Stockholms har alltså läns landsting. inte varit En lika annan stark skillnad inom mot Stockholms är att läns andelen landsting. hälso- sjukvård En annan utgör skillnad en större del mot av Stockholm kostnaderna. Däremot, att andelen i likhet hälso- med Stockholm sjukvård har den utgör andelen en varit större i stort del sett av oförändrad kostnaderna. under perioden. Däremot, Vidare i likhet har skogslänen med Stockholm en lägre genomsnittlig har den förvärvsinkomst andelen varit än Stockholms län. Den lägre förvärvsinkomsten motsvaras inte av en avsevärt lägre inkomst för i stort sett oförändrad under perioden. Vidare har skogslänen en lägre landstingspersonal. Detta resulterar i en avsevärt högre lön för landstingspersonal i genomsnittlig förvärvsinkomst än Stockholms län. Den lägre förvärvsinkomsten motsvaras inte av en avsevärt lägre inkomst för landstings- förhållande till förvärvsinkomsterna generellt i skogslänen. Som framgår av figur 2.7 har den relativa lönen varit ungefär 60 procent högre för landstingspersonal än inkomster generellt (förvärvsinkomster). personal. Detta resulterar Relativlönen i är en alltså avsevärt 40 procent högre högre lön än i för Stockholms landstingspersonal läns landsting. I figur i förhållande 2.7 presenteras till kostnader, förvärvsinkomsterna relativlön sjukvårdsandel generellt i i skogslänen. skogslänens landsting Som framgår av figur 2000 till har den relativa lönen varit ungefär 60 procent högre för under perioden landstingspersonal än inkomster generellt (förvärvsinkomster). Relativlönen är alltså 40 procent högre än i Stockholms läns landsting. I figur 2.7 presenteras kostnader, relativlön sjukvårdsandel i skogslänens landsting under perioden 2000 till Figur 2.7 Kostnader, relativlön sjukvårdsandel i Skogslänens landsting