MÄNS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED URININKONTINENS

Transkript

1 Hälsa och samhälle MÄNS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED URININKONTINENS EN LITTERATURSTUDIE ANN-CHRISTINE BERGSTEN BRITA PERSSON Examensarbete i omvårdnad 15 hp Omvårdnad hp, nätbaserad utbildning Maj 2011 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö

2 MÄNS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED URININKONTINENS EN LITTERATURSTUDIE ANN-CHRISTINE BERGSTEN BRITA PERSSON Bergsten, A-C & Persson, B. Mäns upplevelser av att leva med urininkontinens. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle. Utbildningsområde omvårdnad, Abstrakt Urininkontinens är ett av våra stora folkhälsoproblem. Kvinnor drabbas oftare än män, men efter 75-års ålder är det ungefär lika vanligt hos båda könen. Syftet med studien var att undersöka hur mäns upplevelser av att leva med urininkontinens belystes i litteraturen. Metoden var en litteraturstudie som baserades på tio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Under bearbetningen av artiklarna framträdde olika teman som slutligen resulterade i tre övergripande rubriker. Dessa var ur psykologiskt perspektiv, praktiskt perspektiv och samhällsperspektiv. I resultatet framkom det att männens livskvalitet påverkades negativt. De inrättade sin vardag efter urininkontinensen och utvecklade strategier för att leva ett så normalt liv som möjligt. Ur praktiskt perspektiv ville männen alltid ha kontroll på var närmaste toalett fanns. De anpassade också intaget av dryck och gick på toaletten förebyggande. Männen kände skam och höll ofta inkontinensen hemlig för sin omgivning. Många upplevde problem inom samlivet och i relationen till sin partner. Studien visade att det fanns ett behov av riktlinjer och behandlingsstrategier inom området. Nyckelord: leva med, livskvalitet, män, upplevelse, urininkontinens. 2

3 MEN S EXPERIENCES OF LIVING WITH URINARY INCONTINENCE A LITERATURE REVIEW ANN-CHRISTINE BERGSTEN BRITA PERSSON Bergsten, A-C & Persson, B. Men`s experiences of living with urinary incontinence. A literature review. Degree Project, 15 Credit Points. Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, Abstract Urinary incontinence is one of our major public health problems. Women are affected more often than men, but after 75 years of age, it is equally common in both sexes. The purpose of this study was to examine how men's experiences of living with urinary incontinence are highlighted in the literature. The method was a literature review based on ten scientific articles, both qualitative and quantitative. During the process different perspectives became apparent, i e psychological, practical and social. The results revealed that the men's quality of life was adversely affected. They organized their everyday living around their urinary incontinence, and developed strategies in order to live as normally as possible. From a practical perspective, the men would always make sure they knew where the nearest toilet was. They also adjusted their fluid intake and went to the bathroom as a preventive measure. Psychologically the men felt ashamed and often kept their incontinence a secret from their surrounding family and friends. Socially they experienced problems within their sexlife and in the relationship with their partner. The study showed that there is a need for guidelines and treatment strategies in this field. Keyword: experience, living with, men, quality of life, urinary incontinence. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 5 BAKGRUND 5 Definitioner 6 Urininkontinens 6 Överrinninginkontinens 6 Trängningsinkontinens 6 Ansträngningsinkontinens 7 Blandinkontinens 7 Efterdropp 7 Prostatit 7 Uretrastriktur 7 Samhällsperspektiv 7 Familjeperspektiv 8 Personligt perspektiv 8 Uppleva hälsa eller sjukdom 9 Livskvalitet 9 Sjuksköterskans roll 9 SYFTE 10 METOD 10 Artikelsökning/urval 10 Kvalitetsgranskning 11 Analys 11 RESULTAT 11 Psykologiskt perspektiv 12 Praktiskt perspektiv 13 Samhällsperspektiv 15 METODDISKUSSION 16 RESULTATDISKUSSION 17 Psykologiskt perspektiv 17 Praktiskt perspektiv 18 Samhällsperspektiv 19 SLUTSATSER/KLINISKA IMPLIKATIONER 20 REFERENSER 22 BILAGOR 25 Bilaga 1 26 Bilaga 2 27 Bilaga 3 28 Bilaga

5 INLEDNING Urininkontinens är ett av våra stora folkhälsoproblem i världen (SBU 2000:143). I Sverige berörs ca människor av detta. Många patienter önskar eller har i dag behandling för sin inkontinens. Urininkontinens är ett symtom med olika orsaker (SBU 2000:143). Urininkontinens och urinläckage benämndes tidigare som en åkomma eller ett tillstånd, men WHO har nu definierat det som en sjukdom och dessutom en folksjukdom som ökar över hela världen (Schenkmanis & Ulmsten, 2003). Inkontinens kommer från latinet och betyder oförmögen att behärska eller obehärskad (Schenkmanis & Ulmsten, 2003). Hos vuxna betecknas all ofrivillig urinavgång som inkontinens, men i dagligt tal benämns det inte som inkontinens förrän det är ett läckage i så stor omfattning att det utgör ett hygieniskt eller socialt problem (Norlén & Siltberg, 2003). Riskfaktorer för urininkontinens hos vuxna kan vara anläggningsdefekt, livsstilsorsaker, genitala orsaker, kemisk påverkan eller födoämnespåverkan (Hellström & Lindehall, 2006). Urinläckage drabbar oftare kvinnor än män (SBU 2000:143). Att urininkontinens är vanligare hos kvinnor kan förklaras av att graviditeter och förlossningar ofta försvagar vävnaderna i området kring urinröret. Enligt Rundgren och Dehlin (2004) är urininkontinens ungefär lika vanligt hos båda könen efter 75 års ålder, och förekommer hos mer än hälften av äldre patienter på sjukhem och sjukhus. Förekomsten av inkontinens har varierat ganska mycket i olika undersökningar. Anledningen till detta kan vara att urininkontinens definieras något olika (a a). I det dagliga arbetet som sjuksköterskor inom öppenvården och den palliativa vården möter vi ofta patienter med urininkontinens. Detta kan vara ett stort problem för den enskilde individen och det påverkar livskvaliteten. Litteratursökning inom området visar att det finns betydligt mer skrivet om inkontinens hos kvinnor, än hos män. Vi upplever att männen har svårare att tala om sin urininkontinens, och har diskuterat om detta stämmer med verkligheten. Studien görs därför att författarna anser att det finns ett behov av att undersöka hur männen upplever det att leva med urininkontinens. BAKGRUND Hellström och Lindehall (2006) skriver att urinläckage utgör ett medicinskt problem, men är framförallt ett socialt handikapp både för individen och anhöriga. Barn blir normalt kontinenta ungefär vid fyra till fem års ålder, och lär sig känna stolthet och glädje då de lyckas (Hellström, 2003). Ett misslyckande ger istället en känsla av skuld och skam. Eftersom dessa känslor erhålls vid tidig ålder blir de djupt rotade. Detta kan förklara att inkontinens som uppstår senare i livet upplevs så psykiskt traumatiskt (a a). Förekomsten av urininkontinens är lägre hos män än kvinnor. En svensk studie gjord av Malmsten m fl (1997) visade att hos 20-åriga män är förekomsten två-tre 5

6 procent och stiger till sju-tio procent vid 70-årsålder. Efter 80-årsåldern sker en brant stigning till 20 procent eller mer. En studie gjord i Australien på män äldre än 70 år visar att 15 % är urininkontinenta, och att männen associerar detta med försämrad livskvalitet (Kwong m fl, 2010). Prostatabesvär och radikal prostatektomi är de två viktigast kända faktorerna hos män (Hellström & Lindehall, 2006). Hos män över 80-år tycks även neurologiska faktorer ha betydelse för utvecklingen av urinläckage. Urininkontinens är en dold sjukdom som utmärks av både underdiagnostik och underbehandling. Litteraturen visar att endast 20 till 50 procent söker vård (a a). I en studie gjord i Sverige på män och kvinnor framkom det att 18 % önskade få behandling för sin urininkontinens (Andersson m fl, 2004). Definitioner Enligt SBU (2000:143) definieras urininkontinens som ofrivilligt urinläckage som utgör ett hygieniskt eller socialt problem för individen. Lower urinary tract symptoms är en sammanfattning av blåsproblem från nedre urinvägarna som brukar benämnas LUTS (Hellström & Lindehall, 2006). Överaktiv blåsa (OAB) beskrivs som att gå på toaletten ofta, ha täta trängningar och eventuellt besväras av urinläckage (blasan.se). Urininkontinens Hellström och Lindehall (2006) skriver att i de yngre åldrarna är inte blåsstörningar lika vanligt hos män som hos kvinnor. Det längre, vinklade urinröret med svällkroppar hos mannen och tillväxten av prostatakörteln gör att tryckförhållandet mellan uretra och blåsa är annorlunda än hos kvinnan. Hos män är detta en fördel för att upprätthålla kontinens. I de fall inkontinens förekommer hos män upplevs detta som ett stort problem men det dominerande problemet hos män i allmänhet är tömningsbesvär. Enligt Hellström och Lindehall (2006) finns det flera olika orsaker till urininkontinens hos män Överrinningsinkontinens Enligt Hellström och Lindehall (2006) kan muskeltonusen förloras efter övertänjning eller vid neurologiska åkommor. Då blåsan blir överfylld går det inte att tömma den på normalt vis, vilket leder till att slutmuskeln ger vika och urin sipprar ur. Detta tillstånd brukar benämnas överrinningsinkontinens. Den vanligaste orsaken är förstorad prostata. Andra tillstånd som också kan leda till tömningsproblem eller urinläckage är diskbråck med nervstörningar, diabetes och tumörer. Även om denna typ av inkontinens inte är den vanligaste hos män, bör den alltid finnas i åtanke speciellt hos äldre män. Med stigande ålder utvecklas ett ökat motstånd i mannens urinrör på grund av prostatahyperplasi. Benign prostatahyperplasi (BPH) är mycket sällsynt före 50-årsålder, och vid tidig debut av symtomatisk BPH har patienten ofta en familjeanamnes. Medelåldern för när män första gången söker för blåstömningsbesvär är 70 år. En ökad frekvens av vattenkastning på dagen och även på natten kombinerat med dålig stråle, startsvårigheter och efterdropp är symtom på BPH (a a). Trängningsinkontinens På Vårdguidens webbsida ( ) står det att trängningsinkontinens innebär att patienten plötsligt behöver gå på toaletten, och har svårt att hålla sig innan han hinner fram. Vanligt är att miktionera oftare än normalt, och då endast små mängder. Nedkylning kan också leda till täta toalettbesök (Vårdguiden.se). Vanliga bakomliggande orsaker är förstorad prostata eller förträngning av 6

7 urinröret (1177.se). När det finns degenerativa åldersförändringar i detrusormuskulaturen och i nervsystemet benämns det som överaktiv blåsa. Det är också en vanlig anledning till urinträngningar och trängningsläckage (Norlen & Siltberg, 2003). Hos äldre personer är detrusoraktivitet med ofrivilliga blåskontraktioner en vanlig orsak till inkontinens (Rundgren & Dehlin, 2004). Ansträngningsinkontinens Symtom vid ansträngningsinkontinens är att patienten läcker små mängder urin vid ökad fysisk ansträngning, vilket medför ett ökat buktryck (Schenkmanis & Ulmsten, 2003). Exempel på ansträngningsepisoder är skratt, hosta, nysningar, joggning och plötsliga tunga lyft. Hellström och Lindehall (2006) skriver att ansträngningsinkontinens även kan orsakas av vissa medfödda missbildningar, komplikationer vid prostataoperationer, tumörer eller neurologisk sjukdomar. Bäckenbottenträning är förstahandsvalet av behandling. Blandinkontinens Enligt Norlén och Siltberg (2003) är blandinkontinens en kombination av symtomen trängnings-och ansträngnings inkontinens, det kan vara svårt att verifiera vilken som är dominant. Behandlingen riktar sig till det symtom som är besvärligast. Schenkmanis och Ulmsten (2003) skriver att patienten inte alltid har lätt för att beskriva detta, man måste då göra specialundersökningar för att utreda orsaken. Patientens anamnes är det viktigaste vid utredning av urininkontinens. Efterdropp Enligt Hellström och Lindehall (2006) är den vanligaste orsaken till efterdropp troligen ofullständig tömning, vilket innebär att miktionen avslutas innan urinröret är tomt. Med stigande ålder är efterdropp en vanlig typ av inkontinens hos män. Muskulaturen kring urinröret försvagas vilket gör att efter miktion en liten mängd urin stannar kvar i urinröret. Prostatit Hellström och Lindehall (2006) skriver att urinvägsbesvär i första hand brukar klassas som prostatit när det förekommer hos yngre män. Symtomen är långvariga, återkommande besvär med trängningar, ömhet i testiklarna, värk i underlivet och ryggen. Besvären brukar starta sedan patienten varit nerkyld. Någon specifik behandling för prostatit finns inte. Uretrastriktur Enligt Hellström och Lindehall (2006) råder det en viss osäkerhet kring hur uretrastriktur uppkommer. En anledning kan vara veneriska sjukdomar eller trauma som orsakat uretrastriktur. Dålig stråle, med eller utan trängningsinkontinens är symtom på uretrastriktur. Samhällsperspektiv Stenzelius (2005) skriver att personer som har funktionsstörningar i de nedre urinvägarna är att betrakta som funktionshindrade. Skyltningen av offentliga toaletter är mycket bristfällig. På varuhus är toaletterna placerade på undanskymda platser. Tåg och bussar har oftast inga toaletter. De offentliga toaletterna är inte trevliga att besöka, de har en tendens att vara dåligt underhållna eller ostädade. Detta leder till att personer med urininkontinens inte uppsöker en toalett även om de skulle behöva det. I våra alltför stökiga skolor upplever barnen 7

8 samma sak och många håller sig tills de kommer hem, vilket kan leda till störningar i urinvägarnas funktion senare i livet (a a). Vilket stöd och behandling patienter med urininkontinens får varierar (Shaw m fl, 2007). Detta framkommer i en studie av 32 olika läkarstationer i England. Det fanns inte någon övergripande behandlingsplan hur man tar sig an problemet. Det visade också stor skillnad i läkarnas attityd och kunnande (a a). Den vanligaste orsaken till att äldre bedöms behöva plats på äldreboende eller sjukhem är problem med urininkontinens (Hellström & Lindehall, 2006). Av rädsla för att inte få bo kvar i sina hem nöjer de äldre sig med inkontinens produkter som är slentrianmässigt utskrivna. Enligt Stenzelius (2005) påverkas såväl samhället som individen både direkt och indirekt av stora kostnader på grund av urinvägsstörningar. För Skånes drygt en miljon invånare var kostnaden ca 100 Mkr år Ändå söker inte drygt hälften av alla dem som är i behov av vård. Det finna andra faktorer som inte diskuteras i sammanhanget men som också leder till stora kostnader för samhället. Äldre personer med inkontinens har två gånger så stor risk att råka ut för fall och frakturer är den vanligaste skadan vid fall. I SBU:s rapport (2000:143) uppges att det inte finns hälsoekonomiska analyser av varken kostnader eller effekter för att behandla urininkontinens. Kostnaderna för diagnostik och behandlingsinsatser är relativt låg, medan kostnaderna för äldrevård och hjälpmedel dominerar den totala kostnaden. Den kraftiga ökningen av antalet äldre förväntas leda till en fortsatt ökning av kostnaderna, enbart hjälpmedel (huvudsakligen blöjor) uppgick 1996 till över 1 miljard (a a). Enligt hälso-och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) ska landstinget erbjuda inkontinenshjälpmedel till patienter som är i fortlöpande behov av det, på grund av allvarlig sjukdom eller fått behandling för sådan sjukdom. Läkare samt annan hälso-och sjukvårdspersonal som Socialstyrelsen förklarat behörig får skriva förbrukningsartiklar som avses. Familjeperspektiv Inte sällan påverkas hela familjesituationen och det sexuella samlivet blir stört (Stenzelius, 2005). Svårigheter att koppla av vid sexuell beröring och känslor som skam över sin kropp kan vara typiska känslor hos personer som är rädda för att läcka urin. Hos män handlar det om störningar av ejakulation och erektion. För att denna patientgrupp ska få hjälp och stöd är det viktigt att all sjukvårdspersonal är medveten om och frågar om sexuella besvär. Enligt Stenzelius (2005) är förmågan att tackla situationen när den ene i familjen har ett kroniskt sjukdomstillstånd mycket skiftande. De som lyckas bäst är de par som lär sig att ta livet som det är och som tror på sin förmåga att kunna hantera förlusten. Att leva med förlusten och njuta av det som råder, även om situationen kunde varit bättre. De har också attityden att problemet är gemensamt. Personligt perspektiv När kontrollen över nedre urinvägarna helt eller delvis går förlorad, riskerar uppfattningen om den egna identiteten och egenvärdet att minska (Stenzelius, 2005). Vid förekomst av urinläckage är detta särskilt uttalat. Minsta lilla läckage med urin som luktar kan skapa oro för att andra ska märka det. Rädslan för att lukta illa blir en psykisk belastning. De känslor som kan finnas är rädslan för att 8

9 bli upptäckt, minskat självförtroende och förtvivlan. Det kan också visa sig som en rädsla för att det kan vara något farligt, en känsla av att vara ensam om problemet och en del känner att de förlorat glädjen i livet (a a). Enligt Stenzelius (2005) brukar personer med urinvägssymtom minska sitt vätskeintag före sänggående, de besöker inte platser där det inte finns tillgång till en toalett, gör inga långväga resor och går överhuvudtaget inte ut längre. Urinvägssymtom kan också medföra en hel del praktiska problem, mer tvätt och ökade kostnader för eventuella hjälpmedel. Något som även är vanligt är störd nattsömn som kan leda till trötthet och nedsatt prestationsförmåga dagen efter. Uppleva hälsa eller sjukdom Antonovsky (2005) menar att människor någon gång utsätts för påfrestningar av olika slag. Det kan vara kroppsliga, sociala och/eller psykiska motgångar. Hur motståndskraftiga människor är, och hur de klarar av och kan hantera påfrestningar är olika från individ till individ. En del människor kan klara av svåra motgångar och ändå behålla hälsan, medan andra kan bli sjuka av till synes enkla påfrestningar. Varför är det så? Den frågan har Antonovsky försökt svara på. Han menar att motståndskraften beror på i vilken grad människan upplever tillvaron som begriplig, hanterbar och meningsfull. Dessa faktorer ger känsla av sammanhang KASAM. Det är graden av KASAM som ligger till grund för om en individ känner sig frisk eller sjuk. Antonovsky menar att en individ aldrig är antingen sjuk eller frisk, utan att tillståndet hela tiden rör sig där emellan (a a). Livskvalitet Begreppet livskvalitet betonar att livet måste ha en viss standard och kvalitet i relation till de värderingar individen ser som väsentliga (Hellström & Lindehall, 2006). God eller dålig livskvalitet syftar på hur individen upplever och bedömer sin fysiska, psykiska, andliga, ekonomiska och sociala tillfredställelse. När individen bedömer sitt liv som gott i förhållande till centrala värderingar och är kapabel att delta i livet tyder detta på en god livskvalitet (a a). Det är viktigt att sjukvården till skillnad från att bara se till symtom och diagnosbild, försöker hitta ett sätt att belysa hur olika patientgrupper upplever sin sjukdom i ett helhetsperspektiv. Här kommer begreppet livskvalitet in (Stenzelius, 2005). Sjuksköterskans roll Sjuksköterskan arbetar efter fyra grundläggande ansvarsområden (ICN:s Etiska kod, 2005). Dessa är att förebygga sjukdom, att lindra lidande, att främja hälsa och att återställa hälsa. Enligt Socialstyrelsen Kompetensbeskrivning för sjuksköterskor (2005) bör sjuksköterskan bland annat ha förmåga att: Undervisa och informera patienter och deras närstående, antingen individuellt eller i grupp. Hjälpa patienterna till egenvård genom att identifiera och bedöma deras resurser. Engagera sig i sin kompetensutveckling både personligt och professionellt. 9

10 SYFTE Syftet med studien var att undersöka hur mäns upplevelser av att leva med urininkontinens belystes i litteraturen. METOD Den valda metoden var en litteraturstudie som baserades på 10 vetenskapliga artiklar. Till bakgrunden söktes standardlitteratur på Malmö Högskolas bibliotek, Trelleborgs stadsbibliotek och på sjukhusbiblioteket i Trelleborg. Tillvägagångssättet var att systematiskt finna och relevant bedöma vetenskaplig litteratur. Enligt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) innebar detta att formulera ett problem, göra en plan för sökningen, sortera, granska/bedöma vetenskapligt, presentera resultatet, diskutera studien och formulera slutsatser. Studien omfattade både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Särskilt inom hälsoområdet är det en fördel att litteraturstudien omfattar både kvalitativ och kvantitativ forskning (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006), vilket ger en bättre möjlighet att förstå verkligheten. Artikelsökning/urval Artiklarna som berörde området söktes i databaserna Pub Med, Cinahl och Medline. Innan artikelsökningen påbörjades i databaserna fastställdes de sökord som var relevanta för syftet. Följande sökord har använts, urinary incontinence, men, living with, lived experience, experience, quality of life, impact och bladder dysfunction. Olika kombinationer av sökorden användes i de olika databaserna, se sökschema bilaga 1. Artiklarna begränsades med fulltext, abstrakt, engelska, human, male, medelålders män + 45 år + år och artiklarna skulle inte vara äldre än fem år. Efter den första sökningen i databasen Pub Med fick inklusionskriterierna ändras på grund av att artiklarna inte svarade på syftet. I nästa sökning togs begränsningen medelålders män + 45 år + år bort, och datum för artiklarnas publicering ändrades till att inkludera artiklar från år 1995 till år Ett första urval gjordes genom att läsa titlarna, därefter lästes de valda artiklarnas abstrakt. Då abstraktet var av intresse, lästes hela artikeln i fulltext för att se om den var relevant för studien. Då det inte fanns tillräckligt med studier på enbart män, lästes även de artiklar där både kvinnor och män ingick i undersökningen. Det visade sig att flera av dessa artiklar var av intresse för studiens syfte. Resultatet innehåller därför fyra artiklar med enbart män, och sex artiklar med både män och kvinnor. De artiklar som inte klart beskrev upplevelsen av urininkontinens exkluderades. Artiklarna hittades i flera av sökningarna, men redovisas endast en gång i sökschemat. Artikeln som skrevs av Tennestedt, S L, Chiu, G R, Link, C L & Litman, H J (2010), kom fram vid sökningen i Pub Med den 5 december 2010, med begränsningarna fulltext, abstract, english, human, male, middle age + age 45 + year, och från år 2005 fram till 2010 (Bilaga 1, tabell 1). 10

11 Artiklarna som var skrevs av Engström, G, Henningsohn, L, Steinbeck, G & Leppert, J (2005), Hayder, D & Schnepp, W (2010) och Ko, Y, Lin, S-J, Salomon, J W & Bron, M S (2005), kom fram vid sökningen i Pub Med den 9 februari 2011, med begränsningarna fulltext, abstract, english, male och från år 1995 fram till 2011 (Bilaga 1, tabell 2). Artiklarna som skrevs av Jakobsson, L, Rahm Hallberg, I-L & Lovén, L (2000), Koch, T, Kralik, D & Kelly, S (2000,) O`Connell, B, Baker, L & Munro, I (2007) och Roe, B & May, C (1999) kom fram vid sökningen i Cinahl den 4 februri 2011, med begränsningarna fulltext, abstract, english, male och från år 1995 fram till 2011 (Bilaga 1, tabell 3). Artiklarna som skrevs av Stenzelius, K, Westergren, A, Mattiasson, A & Rahm Hallberg, I-L (2006) och Teunissen, D, Van Den Bosch, W, Van Weel, C & Lagro-Janssen, T (2006) kom fram vid sökningen i Medline den 4 februari 2011, med begränsningarna fulltext, abstract, english, male och från år 1995 fram till 2011 (Bilaga 1, tabell 4). Kvalitetsgranskning Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån den egna översatta och modifierade versionen av Polit och Becks (2006) granskningsmall. Protokoll för granskning av kvalitativa studier presenterades i bilaga 2, och protokoll för granskning av kvantitativa studier presenterades i bilaga 3. Artiklarna poängsattes enligt kriterier som redovisades i protokollet. Vid bearbetningen av poängen hämtades inspiration från Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006), där poängsumman räknades om till procent. För hög kvalitet krävdes %, medel kvalitet % och låg kvalitet %. Enligt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) skulle studier som inte uppnådde 60 % exkluderas. Av de tio valda artiklarna som kvalitetsgranskades hade sju hög kvalitet och tre var av medelkvalitet. Fem var kvalitativa, fyra kvantitativa och en båda delarna, och de sammanställdes och presenterades i tabell (Bilaga 4). Axelsson (2008) ansåg att genom att göra en sammanställning av artiklarnas syfte, metod, urval och resultat gavs en värdefull översikt. Analys Artiklarna lästes flera gånger och anteckningar gjordes för att inte missa värdefull information. Under bearbetningen började olika tema träda fram, som återkom i flera av studierna. Med hjälp av färgkodning fick varje tema sin egen färg. Axelsson (2008) ansåg att markera med olika färger kunde underlätta överblicken av materialet. Dessa teman blev sedan till rubriker i resultatet. Enligt Axelsson (2008) kunde viktiga teman från materialet vara ett sätt att skapa struktur. RESULTAT Författarna har valt att presentera resultatet utifrån de teman som framkom vid analysen. Många gånger sammanflätades de olika teman, men författarna har ändå 11

12 valt att redovisa resultatet på följande vis. Resultatet redovisas utifrån ett psykologiskt perspektiv, ett praktiskt perspektiv och ett samhällsperspektiv. Psykologiskt perspektiv I en stor undersökning fann Tennstedt m fl (2010) att urininkontinens hade stor inverkan på livskvaliteten. Urinläckage påverkade livskvaliteten negativt både hos män och hos kvinnor utan inverkan av etnicitet. Männen upplevde mer fysiskt hälsorelaterade besvär på livskvaliteten, medan den psykiska hälsorelaterade effekten upplevdes av både män och kvinnor (a a). I Engströms m fl (2005) undersökning på män framkom det också att LUTS påverkade den upplevda hälsan och lyckan negativt. Studien visade att ju högre svårighetsgrad av symtom på LUTS, desto mer påverkades den upplevda livskvaliteten negativt. Det visades att i synnerhet män med urinläckage rapporterade låg värdering för hälsa, jämfört med de män som hade andra urinsymtom (a a). Ko m fl (2005) fann att äldre patienter med urininkontinens var mer deprimerade och upplevde sämre hälsa. Många äldre upplevde att urininkontinens hade mer negativ inverkan på livskvaliteten än t ex andra sjukdomar. Urininkontinens hade det högsta sammanlagda värdet av alla medicinska tillstånd att påverka livskvaliteten. Detta fynd framkom efter sammanställning av skalor som mätte vitalitet, socialt fungerande, den känslomässiga rollen och den mentala hälsan. Den allvarliga påverkan urininkontinens hade på den fysiska förmågan och den allmänna hälsan kom på andra plats. Det var bara gruppen med emfysem, astma/ KOL och artrit av höft och knä som upplevde mer negativt inverkan på detta (a a). Männen med prostatacancer i Jacobssons m fl (2000) studie beskrev t ex att den värsta känslomässiga upplevelsen var urinläckage. I Teunissens m fl studie (2006) kände männen på grund av inkontinensen, att de inte hade kontroll och upplevde det mera emotionellt än kvinnor. Författarna trodde att detta berodde på att kvinnor associerade urininkontinensen med graviditet och barnafödande, och en naturlig del av att vara kvinna (a a). Männen i två studier (O Connell m fl, 2007; Teunissen m fl, 2006), uppgav att de kände ångest, depression och att det var pinsamt att vara urininkontinent. I studien av O Connell m fl (2007) uppgav 40 % av männen att de kände frustration över sin urininkontinens, och i studien av Teunissen m fl (2006) var siffran 48 %. Många kände sig generade då kläderna blev fuktiga (Roe & May, 1999; Koch m fl, 2000). I studien av Teunissen m fl (2006) var 13 % av männen rädda för att någon skulle lukta att de var urininkontinenta. Männen verkade utåt sett vara ganska nöjda med livet, men i deras berättande framkom det en allmän känsla av ensamhet och lidande när de såg sin situation i förhållande till sitt tidigare liv (Jakobsson m fl, 2000). De höll problemet för sig själv och upprätthöll en illusion av oförändrat liv (a a). I studien av Koch m fl (2000) berättade en av männen att han hade lärt sig att ljuga och luras en del eftersom han inte hade berättat för alla sina vänner om sin kroniska sjukdom och urininkontinens. I Hayder och Schnepps studie (2010) framkom att både män och kvinnor som drabbats av inkontinens hade svårt att prata om det i början, och höll då sitt problem hemligt. Det upplevdes viktigt att känna förtroende och det var bara den absolut närmaste omgivningen som fick veta, t ex familjen. Det var lättare att göra vissa aktiviteter om de i den närmaste omgivningen visste om problemet. Det 12

13 kändes lättare då man inte behövde ljuga eller dölja inkontinensen utan kunde tala öppet om det. Det fanns trots allt några som inte vågade lita på någon utanför familjen, inte ens de närmaste vännerna. Even friendships can turn sour. And do I know if my details are in safe hands with this person? (Hayder & Schnepp, 2010, s. 491). I studien av Roe och May (1999) kände många av deltagarna sig begränsade när de vistades utanför hemmet. Männen kände en förlust av fysiskt energi i det dagliga livet (Jakobsson m fl, 2000). I studien av Koch m fl (2000) uppgav en man att han kände ångest inför att vistas på platser med mycket folk, av rädsla för att då inte hinna till toaletten i tid. På grund av denna ångest och rädsla vågade han inte längre besöka fotbollsmatcher eller stora köpcenter där toaletterna låg för långt borta. Några av männen i studien av O Connell m fl (2007) kände att de klarade sig bra hemma, men att det kändes fruktansvärt när de var hemifrån. I flera av studierna belystes problem som kunde upplevas i samliv och parförhållanden (Hayder & Schnepp, 2010; O Connell m fl, 2007; Roe & May, 1999). I studien av (O Connell m fl, 2007) sade hälften av männen att urininkontinensen påverkade deras förmåga att ha en sexuell relation. Urininkontinensen påverkade den sexuella identiteten negativt, och gjorde fysisk närhet svårare (Roe & May, 1999). Ett pars sexuella relation stördes, och en man kände att han nått sin bäst före datum (a a). De som levde i fasta förhållanden ville att deras partner skulle acceptera inkontinens, och de problem det kunde medföra (Hayder & Schnepp, 2010). Sexlivet kunde påverkas negativt, men om paret kunde tala öppet med varandra, så fanns det större möjlighet till ett bra sexliv trots begränsningar. De som var singlar upplevde det svårt att påbörja en ny relation, dels för att de tyckte att det var svårt att tala om sin inkontinens men också av rädsla att bli ratade (a a). En man beskrev sitt problem så här: A great problem would be assume that I now became acquainted with a woman; well, and then I don t know how to go any further. I d go bright red with shame. I don t know what I d tell her...yes, these are the fears. (Hayder & Schnepp 2010, s 486) Praktiskt perspektiv Män och kvinnor hittade strategier för att hantera sin situation med urininkontinens. Hayder och Schnepp (2010) delade in strategierna i att vara förberedd, leta efter och använda sig av möjliga behandlingsalternativ och att omge sig av människor man kunde lita på. Att återta kontrollen visade sig vara ett centralt mål för både männen och kvinnorna som led av urininkontinens (a a). Det sociala livet begränsades och många trodde de skulle ha kvar symtomen hela livet (Stenzelius m fl, 2006). Den största praktiska inverkan på det dagliga livet var att de försökte undvika vissa platser och situationer på grund av sina symtom (Hayder & Schnepp, 2010; Stenzelius m fl, 2006). Männen anpassade sitt dagliga liv och arbete till urininkontinensen, detta kunde leda till minskat socialt liv (Jakobsson m fl, 2000). Två av männen i studien av Koch m fl (2000) hade aldrig talat om sin urininkontinens. Genom att berätta om sig själva i studien hade de kommit till stånd att göra förändringar i livet (a a). En praktisk åtgärd männen gjorde, var att de minskade intaget av dryck om de skulle lämna hemmiljön (Hayder & Schnepp, 2010; Koch m fl, 2000; Stenzelius m fl, 2006). Männen i Koch m fl,( 2000) studie hade slutat dricka alkohol, och en hade minskat på kaffeintaget. Detta gjorde en stor skillnad i både frekvens och hur 13

14 akuta toalettbesöken blev. En annan praktisk åtgärd var att de flesta gick på toaletten förebyggande, innan de gav sig iväg någonstans där de inte var säkra på att det fanns toalett tillgänglig (Hayder & Schnepp, 2010; Koch m fl, 2000). De ville vara säkra på att de hade tömt blåsan nyligen och att de hade kontrollerat om de behövde byta inkontinensskydd (Hayder & Schnepp, 2010). I have less than a minute to go to the toilet.. if I don t make it, I wet myself. That s why I wait at home in the morning until I go to the toilet. (Koch m fl, 2000, s 256) Inkontinensen påverkade sömnen hos männen (O Connell m fl, 2007; Stenzelius m fl, 2006; Teunissen m fl, 2006), då de var oroliga att få urinläckage när de sov. Att vakna på natten för att behöva gå på toaletten ansåg 82 % vara ett stort problem för dem (O Connell m fl, 2007). Det viktigaste innan männen lämnade hemmet var att de visste var toaletterna var placerade ute i samhället. I O Connell m fl studie (2007) ansåg 46 % av deltagarna att de kände sig osäkra att gå till platser där de inte visste var toaletten fanns. När de kom till en ny plats, var toaletterna det första de letade efter (Koch m fl, 2000). Att veta att det fanns tillgång till en toalett i närheten, gav en känsla av säkerhet och kontroll. De drabbade hade hela tiden en toalett och tidsplan i åtanke om de skulle röra sig på allmänna platser eller bland mycket folk (Hayder & Schnepp, 2010). Männen hade även svårt att göra långa resor (Teunissen m fl, 2006). I Tennstedt m fl (2010) studie diskuterade författarna om männen med inkontinens tyckte det var besvärande med läckage eftersom det kunde vara synligt. Det kunde då påverka arbetet eller andra dagliga aktiviteter. Männen bytte kläder för att dölja sina episoder av inkontinens (Roe & May, 1999) och för att dölja urinläckagen bar männen mörka kläder av tjockare material (Hayder & Schnepp, 2010; O Connell m fl, 2007). För att hålla sig fräsch uppgav de drabbade att de tvättade sig flera gånger under dagen (Roe & May, 1999). En man i O Connells m fl studie (2007) sa att: I m okay when I m home. The problems is when I m out for the day. That s when the problem starts. I ve got to be careful of what I eat or drink. Alcohol can be a problem it becomes embarrassing sometimes, all wet down the front often I have to change clothes two or three times a day. (O Connell m fl, 2007, s.73) I Hayder och Schnepps studie (2010) framkom det att många av de drabbade använde inkontinensskydd för att kunna ha ett socialt liv. Det var viktigt att de hade fått prova ut ett bra inkontinensskydd, som skulle kännas bekvämt, vara säkert och inte vara för dyrt. Många av männen ansåg att inkontinensskydden inte var designade för män (O Connell m fl, 2007), de var obekväma och gav uppkomst till hud irritationer. Studien av Roe och May (1999) visade att en tredjedel av de som led av urininkontinens använde inkontinensskydd vid urinläckagen. Hayder och Schnepp (2010) skrev i sin studie att majoriteten av människor med inkontinens ansåg att utbudet av råd och stöd vad det gällde olika behandlingsalternativ var otillräckligt. Speciellt i början sökte de drabbade information om sina problem. Informationen söktes bl a via media, internetsidor eller hälsorådgivare. Det fanns ett önskemål om anonym rådgivning. 14

15 Återkommande konsultationer hade fördelen att de involverade lättare kunde bygga upp ett förtroende. Kvinnorna ville helst ha en rådgivare av samma kön, medan männen inte upplevde det lika viktigt att prata med en manlig rådgivare. Det som ansågs ha betydelse var att den rådgivande personen skulle ha erfarenhet från rådgivning och ha kompetens inom området. Det upplevdes positivt om rådgivaren hade andra yrkeskategorier att tillgå vid behov, och om man hade gruppträffar med andra drabbade som var i samma ålder (a a). Samhällsperspektiv I undersökningen av Stenzelius m fl (2006), påpekades att alla symtom från urinvägarna hos äldre kvinnor och män måste tas på allvar, då alla symtom från urinvägarna påverkade det dagliga livet. I studien framkom att äldre människor som hade svårt att hinna till toaletten i tid löpte större risk att falla och skada sig. Hos äldre var inkontinens det vanligaste symtom som medförde att de blev beroende av hjälp (a a). Då författarna visste att beroendeställning gav sämre livskvalitet och att antalet äldre människor ökade, ansåg de att det borde satsas mer på forskning inom området för att reducera kostnaderna (Ko m fl, 2005; Stenzelius m fl, 2006). Ko m fl (2005) ansåg att det fanns ett brådskande behov av att effektivisera behandlingsstrategier för kroniska sjukdomstillstånd. Befolkningen blir äldre och efterfrågan på vård av äldre kommer att öka (Ko m fl, 2005). Målet borde vara ett hälsosamt åldrande med så god livskvalitet som möjligt. Urininkontinens, som ändå ansågs som en enkel åkomma, hade visat sig ha inverkan på den fysiska och psykiska hälsan. De påtalade att det från politiskt håll borde fokuseras på tidig diagnos och mer insatser av urininkontinens, eftersom det förmodligen skulle kunna reducera vårdkostnaderna och öka livskvaliteten för patienterna (a a). Stenzelius m fl (2006) påpekade att det var viktigt att utvecklingen följdes, och att människor blev lärda att söka hjälp i ett tidigare stadium. Hayder och Schnepp (2010) påtalade hur viktigt det var att sjuksköterskor och andra vårdare specifikt frågade efter hur inkontinensen påverkade patientens dagliga liv. Utifrån patientens upplevelser borde en individuell plan för passande stöd eller behandling upprättas. Målet för behandlingen borde vara att främja patientens autonomi (a a). Viss hälso-och sjukvårdspersonal kunde vara generad vid bemötandet när patienten hade frågor om sexualitet (Roe & May, 1999). Vårdpersonalens ovilja att diskutera sexualitet med patienterna kunde bero på personalens förlägenhet eller brist på kunskap (a a). Vad det gällde urinsymtom var täta miktioneringar dag och natt den vanligaste orsaken till att människor behövde hjälp (Stenzelius m fl, 2006). Trots att problemen förvärrades hade männen inte sökt professionell hjälp, eftersom de såg det som normalt åldrande (Jakobsson m fl, 2000). De symtom som gjorde att deltagarna sökte medicinsk hjälp var när det påverkade dagliga livet mycket, lagringssymtom och smärta (a a), och om besvären funnits länge (Hayder & Schnepp, 2010). I studien av Stenzelius m fl (2006) var det endast ca 43 % av personerna som hade sökt medicinsk hjälp för sina symtom, även om de haft besvär under lång tid. Det upplevdes lättare att söka hjälp för mer akuta åkommor än för symtom som funnits längre tid. I studien på prostataopererade män uppgav 34 % att de inte hade sökt professionell hjälp (O Connell m fl, 2007). De ansåg sig väl informerade och de hade accepterat inkontinensen eftersom de ansåg det 15

16 normalt i deras fall. De tyckte inte heller att det var något större problem, och hade fått information att bäckenbottenträning skulle hjälpa mot problemet (a a). Det var endast ett fåtal av männen och kvinnorna som blåstränade, och då bara i hemmiljö (Hayder & Schnepp, 2010). Träning av bäckenbottenmuskulaturen hade däremot många provat, men de flesta upplevde inte detta ha någon positiv verkan. Det fanns trots allt några som genomförde träningen av bäckenbottenmuskulaturen under en längre tid och hade integrerat den i det dagliga livet. Dessa upplevde en positiv effekt och det sporrade dem att fortsätta (a a). METODDISKUSSION Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur män upplevde det att leva med urininkontinens. Eftersom författarna hade olika arbetsområde, valdes ett ämne som var av intresse för bådas verksamheter. Troligen hade det motsvarat syftet bättre med en empirisk studie där män med urininkontinens t ex intervjuades. Praktiska problem som olika arbetstider och tidsbrist gjorde att en litteraturstudie valdes i stället. De första sökningarna gjordes för begränsade och detta resulterade i få träffar som passade syftet. Funderingar fanns på att eventuellt ändra syftet, men efter att sökningen utvidgats blev det fler träffar. Tanken var från början att endast män skulle ingå i de valda artiklarna. Då sökningarna visade träffar där både män och kvinnor ingick i studien valdes en del av dessa eftersom de gav en bra allmän bild av problemet. Sex av artiklarna som togs med i litteraturstudien var gjorda på både män och kvinnor, och fyra på enbart män. Några av de valda artiklarna var gjorda på ett litet antal deltagare och några av dem var på stort antal. Detta kunde ses både som för och nackdel, men det som framkom var intressant och de kompletterade varandra så alla togs med. Enligt Hartman (1998) var det nödvändigt att undersöka betydligt färre antal deltagare i en kvalitativ studie. Då forskarna skulle gå på djupet i människors förställningsvärld var det omöjligt att undersöka alltför många individer (a a). Artiklarna som valdes kom från olika länder. Detta styrkte arbetet, då resultatet visade att männens upplevelser var liknande trots olika ursprung. De valda artiklarna var både kvalitativa och kvantitativa. Detta kunde ses som en styrka. Enligt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006), är det en fördel att ha med både kvalitativa och kvantitativa undersökningar för att få en bättre bild av verkligheten. I sökningarna framkom ganska många artiklar som handlade om en specifik sjukdom, där inkontinens ingick som en del av upplevelserna. De artiklar där det inte gick att särskilja upplevelsen av sjukdomen från urininkontinensen valdes därför bort. Artiklar som handlade om läkemedelsbehandling av urininkontinens hos män exkluderades också, p g a att de inte direkt handlade om upplevelserna av inkontinensen utan mera om upplevelserna av behandlingen. Medvetenhet fanns om att detta kunde vara en svaghet, då det fanns risk att artiklarna inte bedömdes objektivt. Eftersom författarna hade lång erfarenhet från vården fanns viss 16

17 möjlighet att detta påverkade valet av artiklar. Detta kan ha gjort att värdefull information gått förlorad och på så vis påverkat resultatet. I några av artiklarna med både män och kvinnor som togs med i studien, kunde det i presentationen av resultatet särskiljas vilket som gällde männen. I de fall det var möjligt, presenterades enbart männens resultat. I de fall där artiklarnas resultat inte klart gick att särskilja utifrån män och kvinnors upplevelser, presenterades resultatet ändå eftersom det gav en bra bild av upplevelserna. Detta var klart en svaghet eftersom det var männens upplevelser som skulle undersökas. Några av artiklarna redovisades i både text och tabeller vilket gav en tydligare bild av resultatet. Detta underlättade analysarbetet eftersom tabellerna kunde vara svårtolkade och då gav texten en kompletterande bild av resultatet. Under bearbetningen av artiklarna framkom ett mönster av gemensamma nämnare. Olika teman tog form t ex livet förändrades, fokusering på toaletter, hygien, sexlivet påverkades, kände skam och livskvaliteten påverkades. Redovisningen kunde presenterats under dessa teman som först tog form, men då dessa gick in i varandra, valdes i stället tre övergripande rubriker (ett psykologiskt, ett praktiskt och ett samhällsperspektiv) som grund för resultatredovisningen. Detta kunde ses som en svaghet i presentationen, men det visade å andra sidan vilket komplext problem urininkontinens var och hur det påverkade hela människan. RESULTATDISKUSSION Resultatdiskussionen presenterades under samma rubriker som resultatet, nämligen ur ett psykologiskt perspektiv, ett praktiskt perspektiv och ett samhällsperspektiv. Psykologiskt perspektiv Hellström och Lindehall (2006) beskrev hur urininkontinens utgjorde ett medicinskt problem och framför allt ett socialt handikapp för den drabbade. Dessutom gav urininkontinens försämrad livskvalitet (Kwong m fl, 2010). Båda aspekterna styrktes i denna litteraturstudie, eftersom det framkom att männen upplevde att urininkontinens påverkade det dagliga livet negativt på olika sätt. Totalt sett sänktes graden av livskvalitet (Engström m fl, 2005; Ko m fl, 2005; Tennstedt m fl, 2010). Även om de övriga studierna inte valde ordet sänkt livskvalitet, tolkade författarna det som att de upplevelser som beskrevs sammantaget resulterade i sänkt livskvalitet. Det var ett oväntat fynd att urininkontinens hade så stor inverkan på livskvaliteten, och anmärkningsvärt att det hade större inverkan än vissa andra sjukdomar (Jacobsson m fl, 2000; Ko m fl, 2005). Enligt Stenzelius (2005) var det viktigt att sjukvården ur ett helhetsperspektiv såg hur patienter upplevde sin sjukdom, och inte bara såg till symtom och diagnosbild. Denna litteraturstudie visade att några av männen uppgav att de kände sig mer deprimerade p g a av sin inkontinens (Engström m fl, 2005; Ko m fl, 2005; O Connell m fl,2007; Teunnissen m fl, 2006). Det var ett viktigt fynd då 17

18 författarna ansåg att deprimerade människor ofta mådde allmänt dåligt och hade svårt att hantera sin vardag. Antonovsky (2005) skrev att det var olika från individ till individ hur man hanterade påfrestningar eller motgångar. Den känsla av KASAM som beskrevs var att göra tillvaron begriplig, hanterbar och meningsfull. Det framkom i studien att det var viktigt att sjuksköterskor och andra vårdare frågade efter hur urininkontinensen påverkade patientens dagliga liv. En individuell plan för stöd och behandling borde upprättas (Hayder & Schnepp, 2010). Författarna ansåg att vårdpersonalen borde försöka hjälpa patienterna att göra problemet med inkontinens begripligt genom att ge information, stöd och tips om behandling. Detta stämde också med Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor (2005, s 12) där det stod att sjuksköterskan skulle ha förmåga att identifiera och bedöma patienters resurser och förmåga till egenvård. Det framkom i studien av Shaw m fl (2007) att det var olika vilket stöd och vilken behandling som inkontinenspatienterna fick, och att det inte fanns någon övergripande behandlingsplan. Detta överensstämde också med vår egen uppfattning, och även i artiklarnas resultat (Hayder & Schnepp, 2010; Ko m fl, 2005; Stenzelius m fl, 2006). Hela familjesituationen liksom samlivet stördes av urininkontinensen (Stenzelius, 2005). Känslor som skam och svårigheter att koppla av vid sexuell beröring var vanligt (Hayder & Schnepp, 2010; O Connell m fl, 2007; Roe & May, 1999). I resultatet framkom det vilka problem som kunde upplevas i samlivet och i parförhållanden (a a). De som levde i fasta förhållanden ville att deras partner skulle acceptera urininkontinensen och de problem som det kunde medföra. De som var singlar hade svårt för att påbörja en ny relation av rädsla för att bli ratade (Hayder & Schnepp, 2010). Detta kunde ses som en indikator att även erbjuda partnern att delta i samtal gällande urininkontinens, eftersom studien visade att då de väl vågade tala öppet om problemet kändes det också bättre (Koch m fl, 2000). Det framkom som bifynd att en del personal tyckte det var genant och hade svårt att diskutera frågor gällande sexualitet (Roe & May, 1999). Vår profession ska kunna hantera sådana frågor, men det behövs mer utbildning i ämnet. Enligt Socialstyrelsen (2005, s 13) ingår det i sjuksköterskans arbete att: fortlöpande engagera sig i personlig och professionell kompetensutveckling. Männen upplevde det pinsamt och kände sig deprimerade (O Connell m fl, 2007; Teunissen m fl, 2006). De var också oroliga att de luktade urin (Teunissen m fl, 2006), eller att det syntes (Tennstedt m fl, 2010). Dessa upplevelser som framkom stämde också väl med standardlitteraturen (Stenzelius, 2005) och även författarnas egna erfarenheter från vården. Praktiskt perspektiv Männen med urininkontinens hittade olika strategier för att ha ett så normalt liv som möjligt (Hayder & Schnepp, 2010; Jakobsson m fl, 2000; Koch m fl, 2000; O Connell m fl, 2007; Roe & May, 1999; Stenzelius m fl, 2006). Toaletterna var det mest centrala i deras tankar (Hayder & Schnepp, 2010; Koch m fl, 2000; O`Connell m fl, 2007; Teunissen m fl, 2006). Det psykologiska perspektivet visade sig genom att männen kunde känna ångest om de skulle vistas bland mycket folk, av rädsla att de inte skulle hinna till toaletten i tid (Koch m fl, 2000). Detta var en oro som i det praktiska perspektivet påverkade deras sociala liv och som kunde påverka allt de skulle företa sig. Hellström (2003) hävdade att ett 18

19 misslyckande på toaletten kunde upplevas som ett psykiskt trauma som var djupt rotat ända sedan barndomstiden (a a). Ur praktisk synvinkel ville männen alltid ha kännedom om var närmsta toalett låg (Hayder & Schnepp, 2010; Koch m fl, 2000; O Connell m fl, 2007; Teunissen m fl, 2006) och anpassade ofta intaget av dryck för att minimera risken att få urinläckage (Hayder & Schnepp, 2010; Koch m fl, 2000; O Connell m fl, 2007; Stenzelius m fl, 2006). Det framkom att några av männen inte gjorde långa resor (Stenzelius, 2005; Teunissen m fl, 2006), och om de skulle ge sig iväg hemifrån gick de ofta på toaletten förebyggande (Hayde & Schnepp, 2010; Koch m fl, 2000). Författarnas egen uppfattning var att detta inte var bra för själva blåsfunktionen, detta överensstämde med fakta från webbsidan (blasan.se). Att gå på toaletten ofta eller för säkerhets skull påverkade blåsans aktivitet negativt. Detta kunde ge minskad blåsvolymen, vilket ledde till frekventare toalettbesök. Flera män upplevde det skamligt med urinläckage och försökte dölja det på olika vis (Hayder & Schnepp, 2010; Jakobsson m fl, 2000; Koch m fl, 2000; Roe & May, 1999) Några höll det helt enkelt hemligt eller ljög om det (Koch m fl, 2000). Om de skulle berätta för någon var det oftast för den allra närmaste omgivningen. Det visade sig viktigt att de kunde lita på den som fick veta (Hayder & Schnepp, 2010). Detta stämde överens med vad Stenzelius tog upp i boken I vått och torrt (2005) om att männens känslor kunde vara rädsla för att bli upptäckta, och att de upplevde att egenvärdet minskade. Detta stämde med våra erfarenheter från arbetslivet att männen dolde så länge de inte kände sig bekanta med sjukvårdspersonalen. Erfarenheten var också att de inte alls hade samma behov av att dölja om de legat inlagda på sjukhus ett tag. Detta kunde kanske förklaras av att männen vistades i en miljö där det var tillåtet, eller om de kände sig säkra och hade tillit till vårdpersonalen. Samhällsperspektiv Kostnaderna för hjälpmedel var höga, redan 1996 uppgick de till över 1 miljard kronor enligt SBU (2000:143). I litteraturstudien framkom att träning av bäckenbottenmuskulaturen kunde ha en positiv effekt, om patienterna var ihärdiga och fortsatte träningen hela tiden (Hayder & Schnepp, 2010). Detta borde vara viktigt för vården att ta till sig, då det kunde ses som vår uppgift som sjuksköterskor att informera och motivera patienterna. Enligt Socialstyrelsen (2005, s 11) borde sjuksköterskan informera och undervisa patienter och/eller närstående, såväl individuellt som i grupp med hänsyn tagen till tidpunkt, form och innehåll. Då kostnaden för hjälpmedel var hög, kunde kanske även ett litet antal motiverade patienter påverka den totala kostnaden. Stenzelius (2005) beskrev att skolbarnen inte gick på toaletten utan höll sig tills de kom hem. Detta kunde leda till urinvägsproblem senare i livet (a a). Denna information ansåg vi var viktig från samhällets aspekt. Det borde ges information redan i tidig ålder att barnen inte skulle vänta med att gå på toaletten om behov uppstod. Samhället borde bli bättre på att se till att allmänna toaletter hålls fräscha, och kanske också upprätta fler. Alla människor, även de utan urininkontinens kan ibland behöva uppsöka allmänna toaletter. Författarna har noterat att toaletterna oftast är få till antalet, svåra att hitta eller väldigt smutsiga. Hos äldre var inkontinens den vanligaste anledningen till att de blev beroende av hjälp (Stenzelius m fl, 2006). Inkontinensen ökade också risken för fallskador, då 19

20 de hade bråttom att nå toaletten (a a). Detta stämde väl överens med vad Hellström och Lindehall (2006) skrev om att urininkontinens var den vanligaste orsaken till att äldre behövde flytta till ett äldreboende. I de artiklar som denna litteraturstudie byggde på påtalades betydelsen av att satsa mer på förebyggande vård och uppmana människor att söka hjälp i ett tidigare skede (Hayder & Schnepp, 2010; Ko m fl,2005; Stenzelius m fl, 2006). Det känns väldigt aktuellt för oss som arbetar inom vården. Det har talats mycket om förebyggande vård, men inte förrän de senaste åren har vi upplevt att detta arbete kommit igång. Detta trots att ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (2005, s 3) löd: Sjuksköterskan fyra grundläggande ansvarsområden är: att främja hälsa, att förebygga sjukdom, att återställa hälsa samt att lindra lidande. SLUTSATSER/ KLINISKA IMPLIKATIONER Urininkontinens påverkade männen både psykiskt och praktiskt, vilket på olika sätt påverkade livskvaliteten negativt (Engström m fl, 2005; Hayder & Schnepp, 2010; Jakobsson m fl, 2000; Ko m fl, 2005; Koch m fl 2000; O Connell m fl, 2007; Roe & May, 1999; Stenzelius m fl, 2006; Tennstedt m fl, 2010; Teunissen m fl, 2006), och detta kunde också få effekter för samhället (Hayder & Schnepp, 2010; Ko m fl, 2005; Stenzelius m fl, 2006). Ett gemensamt behov som återkom hos männen var att de ville ha kontroll på var närmaste toalett fanns (Hayder & Schnepp, 2010; Koch m fl, 2000; O Connell m fl, 2007; Teunissen m fl, 2006). Många av männen upplevde det som svårt att tala om problemet (Hayder & Schnepp, 2010; Jakobsson m fl, 2000; Koch m fl, 2000). Det visade sig viktigt för männen att veta hur de kunde hantera sin situation, för att leva ett så normalt liv som möjligt (Hayder & Schnepp, 2010; Jakobsson m fl, 2000; Koch m fl, 2000; Stenzelius m fl, 2006). Denna studie visade tydligt hur urininkontinens påverkade på olika sätt, och betydelsen av att verkligen se människan ur ett helhetsperspektiv. Detta var förenligt med vad Antonovsky (2005) beskrev som en känsla av sammanhang KASAM. Då det främst är kvinnor som arbetar inom sjukvården, är det viktigt att vårdpersonalen får förståelse för männens upplevelse av att leva med urininkontinens. Denna studie styrkte vår uppfattning hur viktigt det var att sjuksköterskan såg hela människan och inte bara sjukdomen. Det kunde vara fördelaktigt att arbeta mer förebyggande för att minska behovet av hjälpmedel t ex inkontinensskydd. Förslagsvis kunde distriktssköterskorna på vårdcentralerna ha patientgrupper med inkontinenta män och då också ge stöd och information till egenvård. Möjligen hade det kunnat vara en möjlighet för männen att våga diskutera problem, om de såg att fler var i samma situation. Där kunde exempelvis demonstreras olika inkontinenshjälpmedel, och vilka eventuella behandlingsmetoder som fanns att tillgå. Det var inte bara den drabbade personen som berördes av detta medicinska problem, utan hela familjen blev involverad. Enligt Hellström och Lindehall 20