STÖRNINGAR I URINBLÅSANS

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STÖRNINGAR I URINBLÅSANS"

Transkript

1 STÖRNINGAR I URINBLÅSANS FUNKTION HOS BARN En sammanfattning för icke-medicinare Denna sammanställning handlar om barn som kissar på sig. Grundsyftet är att visa vad det här beror på, vad det inte beror på, vad man kan göra åt det och vad konsekvenserna blir om man inte gör något åt det. TERMINOLOGI Urininkontinens, eller kort bara inkontinens, är när man kissar på sig. Den vetenskapliga termen för nattlig urininkontinens är enures. Barn som bajsar på sig lider av enkopres. Symtomet att plötsligt och utan förvarning bli mycket kissnödig kallas för urgency. Den muskel som bekläder hela urinblåsan, och som kontraheras när man kissar, heter detrusor, medan muskeln runt urinröret, som man kniper med, heter sfinktern. Själva kissningen kallas miktion. EPIDEMIOLOGI: HUR VANLIGA ÄR PROBLEMEN? Både enures och dagtida urininkontinens är vanliga åkommor. Tittar vi på 7- åringar visar det sig att knappt 10% regelmässigt kissar i sängen och 5% kissar på sig dagtid. Överlappningen mellan dessa grupper gör att ca 12% av barnen har inkontinens för urin dag och/eller natt. I äldre barngrupper är andelen mindre, men fortfarande i högstadiet är i genomsnitt i alla fall knappt ett barn per skolklass drabbat. Enures är något vanligare hos pojkar än flickor, medan det omvända förhållandet råder för dagtida urininkontinens. Åkommorna finns i ungefär samma utsträckning i alla socialgrupper och kulturer. KOPPLINGAR TILL PSYKIATRI/PSYKOLOGI Först måste det fastslås med kraft: enures/inkontinens är inte i första hand psykiatriska åkommor. Freud, som hävdade att varje nattlig blåstömning motsvarar en sädesuttömning och beror på frustrerad sexualitet, hade fel. Barn med dessa problem har i regel kroppsliga, medfödda orsaker bakom dem och lever i välfungerande familjer. Vanföreställningar kring den påstådda psykopatologin bakom inkontinens har genom historien orsakat oerhörd skada och gör det fortfarande genom stigmatisering, skuldbeläggande och ineffektiva behandlingar.

2 Det finns dock tre kopplingar mellan psykiatri och blåsfunktionsrubbningar som står sig även i modern forskning: 1) Att kissa på sig ger, via kroniskt dåligt självförtroende, psykologiska problem. Detta gäller allra mest de barn som kissar på sig dagtid. Ännu större risk för psykiska problem blir det förstås om föräldrarna bestraffar eller skuldbelägger sitt barn för att det kissar på sig; sånt här förekommer tyvärr fortfarande. 2) Inkontinensproblem är vanligare bland barn med neuropsykiatriska bokstavsdiagnoser, fr a ADHD/DAMP. Dessa barn är dessutom ofta svårare att behandla. Orsaken till denna koppling är sannolikt att både blåsrubbningen och den psykiatriska störningen hos dessa barn har en gemensam neurologisk förklaring, inte att det ena orsakar det andra. 3) I enstaka fall kan ett barn som tidigare varit torrt börja kissa på sig i samband med att det händer något stort i familjen; ett syskon föds, mamma och pappa separerar etc. Dessa barn hade i regel redan innan detta en tendens till inkontinens och händelsen kan ha blivit s a s droppen som fick det att rinna över (haha). Minst lika ofta rör det sig om efterkonstruktioner och familjehändelsen hade inget med saken att göra. Behandlingen av dessa barn skiljer sig i alla fall inte från övrigas. NORMAL BLÅSFUNKTION Normal blåsfunktion förutsätter följande: 1) Hela tiden när man inte håller på att kissa så är detrusorn avslappnad och sfinktern kontraherad. På detta vis håller blåsan tätt. 2) Allteftersom mer urin fylls i blåsan ger detrusorn efter och lämnar mer plats, utan att kontrahera sig 3) Nerverna från urinblåsan ger gradvis ökande signaler till hjärnan allteftersom blåsan börjar bli full. Kissnödigheten kommer alltså inte plötsligt och oväntat. 4) Miktionen går till på så sätt att man medvetet slappnar av i sfinktern (man sänker bäckenbotten) varvid detrusorn reflexmässigt drar ihop sig. Det är bara på denna signal som detrusorn ska kontraheras. 5) När man kissar så tömmer sig hela blåsan. NATTVÄTA-ENURES Bakgrund Enures är mycket ofta ärftlig, man har till och med hittat ett antal gener som kan ge åkomman. Det är framför allt tre mekanismer som är direkt skyldiga till att barnet kissar på sig:

3 1) SÖMNEN: nästan alla sängvätande barn är svårare att väcka än sina jämnåriga kamrater. Detta är numera visat genom jämförande sömn-eegstudier. 2) NJURARNA: många, kanske ungefär hälften, av nattvätarna har en nattligt ökad urinproduktion. Deras njurar släpper, utan att vara skadade på något sätt, ut en onormalt stor andel av dygnets urinmängd under natten. Och när blåsan är full måste barnet endera vakna eller kissa i sängen. Orsaken till denna rubbning kan i en del fall vara att barnen har en nattlig brist på hormonet vasopressin. Vasopressin utsöndras av hypofysen och får njurarna att minska urinmängderna. 3) URINBLÅSAN: andra barn med enures har en nattligt störd funktion i urinblåsan på så sätt att den kan få för sig att dra ihop sig utan förvarning fastän den inte är full med urin. Det här är kallas detrusoröveraktivitet och är samma störning som ligger bakom de flesta fall av dagtida urininkontinens (se nedan). Det här är alltså anledningen till att många barn samtidigt har inkontinensproblem både dag och natt. En del kan dock ha en urinblåsa som bara är störd på detta sätt nattetid. Olika barn med enures lider av olika kombinationer av dessa störningar och behöver därför olika behandling för att bli torra. Förenklat kan man säga att en del kissar på sig för att de inte vaknar av att blåsan är full medan en del gör det för att de inte vaknar av att blåsan plötsligt drar ihop sig. Det finns data som talar för att dessa tre orsaksfaktorer alla kan spåras till ett litet område i hjärnstammen som direkt eller indirekt påverkar både uppvaknandemekanismerna, urinproduktionen och blåsfunktionen. Det är kanske här kopplingen till neuropsykiatrin också står att finna. Behandling Föräldrar till barn med enures försöker ofta själva hjälpa barnet att bli torrt genom olika knep. Man kanske minskar på den mängd vätska barnet får dricka på kvällen, eller så väcker man barnet på natten för att ta det till toaletten i hopp om att det därmed ska bli torrt. Dehär metoderna har oftast ingen större effekt och hjälper de så är det bara för den enskilda natten. Självfallet är det dock lämpligt att inte barnet förlägger dygnets huvudsakliga drickande till kvällen. För barn som har blivit stora nog att besväras av sin enures i regel kring 6-7 års ålder är det i stället lämpligt med aktiv behandling. Före sex års ålder rekommenderas detta inte, eftersom det för dessa barn är så stor chans att problemet ska växa bort av sig själv inom det närmaste året, och de flesta femåringar är inte särskilt störda av nattvätan. Om barnet samtidigt har besvär med natt- och dagväta så ska den senare behandlas först. Har man tur så kanske behandlingen av daginkontinensen gör det torrt även på natten.

4 Det finns två förstahandsbehandlingar vid enures: enureslarmet och läkemedlet desmopressin. ENURESLARMET Detta är en apparat som ger ifrån sig en kraftig ljudsignal när barnet kissar i sängen. Moderna enureslarm består av en detektor som placeras i underkläderna och som är trådlöst kopplad till en signaldosa på nattygsbordet. Principen är enkel: genom att barnet väcks varje gång blåsan tömmer sig under sömnen så kommer barnet gradvis att lära sig att reagera på kroppens egna signaler och därför vakna och gå på toaletten, alternativt knipa tills blåsan slutat dra ihop sig, i stället för att kissa i sängen. Larmbehandlingen kräver mycket arbete och motivation för att fungera. En förälder måste i regel sova i samma rum som barnet och hjälpa det att vakna när larmet går (många nattvätare sover så förskräckligt djupt att de inte själva vaknar ens av enureslarmet, som låter ungefär lika starkt som ett brandlarm!), och behandlingen måste pågå utan uppehåll i minst 6 veckor för att vara effektiv. Men om larmbehandlingen genomförs på rätt sätt botar den faktiskt 60-80% av alla barn. Detta skall jämföras med läkemedelsbehandling som ofta hjälper för stunden, men endast mycket sällan botar barnen. Enureslarmet kan därför anses vara förstahandsbehandlingen vid nattväta, förutsatt att barnet har blivit stort nog och familjen är motiverad nog att genomföra den. För den minoritet av barn som återfaller i enures efter framgångsrikt genomförd larmbehandling brukar en ny behandlingsomgång gå ännu bättre. DESMOPRESSIN Desmopressin (säljs under namnen Minirin eller Nocutil ) är en modifierad kopia av kroppens eget hormon vasopressin. Om det tas på kvällen medicinen finns som en snabbsmältande tablett att lägga under tungan ger det signaler till njurarna att minska urinproduktionen under natten. Om barnet hör till dem som har nattlig överproduktion av urin som orsak till sin nattväta så brukar desmopressin hjälpa. I det stora hela så är det ungefär en tredjedel av nattvätarna som blir helt torra, en tredjedel som får en ordentligt minskad nattväta (färre våta nätter) och en tredjedel som inte blir hjälpta alls av denna behandling. Desmopressin är en ovanligt ofarlig medicin och biverkningar är mycket sällsynta. Den påverkar heller inte kroppens egna hormoner. Det enda som är farligt med desmopressin är om det kombineras med överdrivet drickande, eftersom man då kan bli s a s vattenförgiftad. Det är alltså mycket viktigt att

5 barn som använder desmopressin hoppar över medicinen t ex efter kvällar när de har varit på klassfest och druckit stora mängder läsk. Medicinen hjälper om den hjälper alls bara den natt den tas. Om läkemedlet fungerar så är det upp till barnet och familjen om de vill ge desmopressin varje kväll eller bara inför viktiga nätter. ÖVRIGA RÅD Det är viktigt att barnet ska leva som andra barn och inte stanna hemma från skolresor eller övernattningar hos kamrater på grund av nattvätan. Det är ju själen, inte kroppen, som enures är farligt för. Likaså brukar vi uppmana barn med enures att berätta om problemet för sina närmaste vänner. De flesta låter nattvätan vara topphemlig, och det kan bli en mörk och tung hemlighet att bära på. Men det fåtal barn som vågar berätta om det kommer, med mycket få undantag, att finna att de inte blev retade av dem de berättade om nattvätan för och att det blev en stor lättnad att få tala om det. Många tror dessutom att de är mer eller mindre ensamma i världen om sitt problem, och/eller att det på något sätt är deras eget fel. Det här är förstås vanföreställningar som måste tas ur dem. BEHANDLING TILL DE SVÅRBEHANDLADE Kanske en fjärdedel av alla barn med enures blir inte torra på vare sig larmet eller desmopressin. För dessa finns det andra metoder, men de är mer komplicerade. En del av barnen kanske är förstoppade utan att veta om det, och blir torra när detta behandlas (om kopplingen mellan blåsa och tarm, se nedan!). Andra kanske behöver hjälp mot psykiatriska problem innan de kan medverka framgångsrikt till larmbehandlingen. Ytterligare andra kan bli torra med hjälp av olika läkemedel som påverkar urinblåsans aktivitet eller uppvaknandemekanismerna. Dessa barn behöver träffa en specialintresserad barnläkare. DAGTIDA URININKONTINENS Bakgrund Det finns många orsaker till urininkontinens. Det är bara den sista av orsakerna i listan nedan som avhandlas i denna text: 1) En mycket liten grupp barn lider av inkontinens på grund av medfödda missbildningar i urinvägarna. Hos dessa barn sipprar urinen hela tiden. 2) Barn med en del medfödda neurologiska missbildningar och handikapp, framför allt ryggmärgsbråck, kissar på sig pga att nerverna som ska kontrollera urinblåsan inte ger rätt signaler 3) En del barn kissar på sig för att de har urinvägsinfektion. De brukar samtidigt ha ont när de kissar och går bakterierna upp till njurarna blir det feber också. Besvären går över när bakterierna slås ihjäl med antibiotikum.

6 4) En del flickor drabbas av något som kallas vaginalreflux. Det innebär att en skvätt urin hamnar uppe i slidan när barnet kissar, och sedan, inom 10 minuter efter toalettbesöket, rinner det ner i trosorna. Det här är lätt att behandla och växer dessutom bort i puberteten. 5) Vuxna kvinnor, framför allt de som har fött barn, kan drabbas av ansträngningsinkontinens pga att bäckenbottens muskulatur har försvagats. Detta är extremt ovanligt hos barn 6) Den vanligaste formen av inkontinens hos barn beror på att urinblåsans funktion ör störd på så vis att detrusorn har en tendens att kontrahera sig utan förvarning och utan att blåsan nödvändigtvis är full med urin. Detta kallas för detrusoröveraktivitet, eller överaktiv blåsa. Urinblåsan hos de inkontinenta barnen har alltså en störd funktion och tenderar att dra ihop sig utan förvarning. Den plötsliga blåskontraktionen erfars oftast av barnet som urgency, alltså en plötslig, oväntad kissnödighet. Ibland lyckas barnet knipa så fort och kraftigt med bäckenbotten att det ändå denna gång förblir torrt, men ofta hinner det läcka en mindre eller större skvätt urin. Ibland, å andra sidan, hinner barnet inte ens känna av någon kissnödighet, utan hela portionen kommer bara plötsligt i underkläderna. Föräldrarna upplever det som att barnet inte känner att det behöver kissa och misstänker kanske att barnet är ouppmärksamt, men grundproblemet är ett annat: det är blåsan som inte talar om för barnet att den tänker kontrahera sig. I många fall måste de här barnen gå och kissa ofta, men för andra kan det vara det motsatta problemet; de blir så duktiga på att knipa att de i stället går och håller sig nästan hela dagarna. Bakgrunden till att många barn får en överaktiv blåsa är oklar, även om det också här gärna finns ärftliga faktorer. En vanlig, men ofta förbisedd, orsak är förstoppning. Mekanismen är denna: normalt ska ändtarmen vara en signalplats och inte en lagerplats, men om man är förstoppad är man tvungen att lagra avföring även här. Och ändtarmen ligger alldeles bakom urinblåsan. Om nu en fylld ändtarm mest hela tiden ligger och trycker på urinblåsan så blir dess funktion störd på många olika sätt. Och sambandet går åt andra hållet också: barn med överaktiv blåsa går ju ofta och kniper med bäckenbotten, något man gärna blir förstoppad av. Förstoppning kan i sin tur ge symtom i form av magont, glesa tarmtömningar, hård avföring eller enkopres. Men ibland kommer förstoppningens enda symtom från urinblåsan! Behandling

7 Grundprincipen är att barnet ska lära sig att ta befälet över sin urinblåsa. Detta innebär att barnet, med idog hjälp av sina föräldrar, måste lära sig att gå på toaletten på regelbundna tider utan att vänta på att den opålitliga blåsan ska tala om att den tycker att det är dags. Toalettbesök sex gånger per dag brukar vara lagom morgon, förmiddag, lunch, eftermiddag, till middagsmålet och vid sänggåendet. Förstoppning, om sådan finns, ska behandlas, och barnet ska inte dricka för lite. Detta innebär förstås en hel massa tjat och för vissa barn är det svårt att genomföra, inte minst de barn som samtidigt lider av neuropsykiatriska problem. Det finns trots detta ingen genväg förbi blåsträningen i behandlingen av en överaktiv blåsa. Ibland kan man behöva hjälp av en spcialutbildad sjuksköterska, en uroterapeut, för att kunna genomdriva träningen. För en minoritet av barnen behövs dessutom medicin för att lugna ner en överaktiv blåsa. Likaså kan även här i sällsynta fall psykolog-/psykiaterhjälp behövas för att göra det möjligt att genomföra behandlingen. KONSEKVENSER Inkontinens tenderar att gå över med tiden även utan behandling, men det går långsammare än många tror och det finns inget fog för den gamla attityden från läkare och sjukvårdspersonal att klappa barnet på axeln och säga att du kommer att växa ur det här i stället för att ge aktiv behandling. Det finns inget sätt att idag i förväg skilja ut det barn som kommer att bli fri från sin enures/inkontinens inom ett halvår från det som kommer att få vänta i fem år. En stor minoritet riskerar dessutom att inte bli av med problemen alls. Kanske 0,5-1% av alla vuxna är t ex nattvätare och bland kvinnor är det vanligt med olika grader av urininkontinens dagtid det är också visat att dessa kvinnor ofta har varit inkontinenta som barn. Den överaktiva blåsan, som ligger bakom det mesta av barns dagtida urininkontinens, och en del av nattvätan, är kopplad till en annan komplikation som gör den extra viktig att behandla, nämligen risken för urinvägsinfektioner. Som ovan nämnts kan barnen med denna blåsfunktionsrubbning gärna bli gleskissare, som går och håller sig under stora delar av dagarna. Urinblåsan kan därigenom bli stor, slapp och svår att tömma. Och om det ständigt står en skvätt restkiss kvar i urinblåsan mellan tömningarna så växer bakterierna gärna till sig och ger både blåskatarrer och njurbäckeninflammationer. Det är alltså viktigt att tömma blåsan. Annars är det inte kroppsligen farligt att kissa på sig. Man får inte urinvägsinfektioner av att sova i kissiga lakan eller ha våta underkläder på sig. Men alla former av inkontinens ger en negativ påverkan på självförtroendet en påverkan som oftast försvinner när barnet blivit botat. Och de negativa

8 konsekvenserna för ett barn att gå med kroniskt dåligt självförtroende är svåra att överskatta även om de också förstås är svåra att mäta. På sextiotalet fann man att nattvätare var överrepresenterade bland unga kriminella. De freudianska slutsatser man då drog var fel, däremot är det sannolikt att kriminaliteten hos dessa personer endera hade med kroniskt dåligt självförtroende eller med samtidiga neuropsykiatriska problem (ADHD, dyslexi) att göra. Det är likaså svårt att mäta de negativa effekterna på föräldrar och familjer som ständigt får höra att deras barns problem beror på tidiga trauman, misslyckanden i uppfostran eller frustrerad sexualitet. Uppsala Tryggve Nevéus Uppsala Akademiska Barnsjukhus

Skaraborgs Sjukhus Malin Stålklint 110318

Skaraborgs Sjukhus Malin Stålklint 110318 BVC-träffar Skaraborg När och hur barn blir torra Skaraborgs Sjukhus Malin Stålklint 110318 Diskussionsämnen Hur, när kissar friska barn? Utveckling av blåskontroll Toaletträningsmetoder Nu och då Alarmbehandling

Läs mer

Frågor och svar om sängvätning

Frågor och svar om sängvätning Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enures Akademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2-3 års åldern, i regel tidigare på dagen än på natten.

Läs mer

SÄNGVÄTNING ENURES. Mia Herthelius. Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

SÄNGVÄTNING ENURES. Mia Herthelius. Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge SÄNGVÄTNING ENURES Mia Herthelius Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Förekomst av sängvätning i olika åldrar Prevalens, %

Läs mer

UTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också.

UTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också. ENURES BAKGRUND/DEFINITION Enures betyder ofrivillig urinavgång. De flesta barn är nattorra vid 3-4 års ålder men vid 7 års ålder är fortfarande 5-10 % sängvätare, flest pojkar. ORSAK Enures innefattar

Läs mer

BASAL UTREDNING. INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning. Blanketter och instruktioner. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens

BASAL UTREDNING. INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning. Blanketter och instruktioner. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens BASAL UTREDNING INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning Blanketter och instruktioner Okt 2012 Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens Basal utredning INLEDNING Dessa blanketter och instruktioner

Läs mer

Blås- och bäckenbottenträning

Blås- och bäckenbottenträning BET-067- BET-0667- Blås- och bäckenbottenträning För män Broschyren är framtagen av Astellas Pharma i samarbete med sjukgymnast och uroterapeut Hanne Ryttergaard, kontinenskliniken i Roskilde. ASTELLAS

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Användarguide REN intermittent kateterisering

Användarguide REN intermittent kateterisering Användarguide REN intermittent kateterisering Urologiprodukter DOLEMA AB Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY Epost: info@dolema.com Telefon: www.dolema.com 08-446 15 06, Telefax: 08-446 15 07 Sid 1 inga är lika!

Läs mer

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Frågor och svar TLV:s genomgång av läkemedel mot inkontinens och prostatabesvär

Frågor och svar TLV:s genomgång av läkemedel mot inkontinens och prostatabesvär 1 (6) 100701 Frågor och svar TLV:s genomgång av läkemedel mot inkontinens och prostatabesvär Om TLV:s genomgång av läkemedel mot inkontinens och prostatabesvär 1. Vilka läkemedel har TLV granskat? TLV

Läs mer

Checklistor inför Potträningen

Checklistor inför Potträningen Checklistor inför Potträningen 1. Förbered dig själv Att potträna handlar om att ditt barn skall lära sig ett nytt beteende, men det handlar faktiskt ännu mer om dig som förälder. Din attityd är A och

Läs mer

SVAG STRÅLE OCH STÄNDIGT KISSNÖDIG?

SVAG STRÅLE OCH STÄNDIGT KISSNÖDIG? SVAG STRÅLE OCH STÄNDIGT KISSNÖDIG? PATIENTINFORMATION SOM STRÅLEN VAR FÖRR VAR DET BÄTTRE FÖRR? När det gäller strålen, är det många män som tycker det var bättre förr, men få som söker hjälp. Vi hoppas

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur du enkelt gör någonting åt dem. Innehåll. Misstag #1: Önskelistan... 4. Misstag #2: Parkinsons lag...

Tre misstag som äter upp din tid och hur du enkelt gör någonting åt dem. Innehåll. Misstag #1: Önskelistan... 4. Misstag #2: Parkinsons lag... Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag #3: E-postfällan... 9 Avslutning... 11 2 Inledning Jag vill inte påstå att dålig tidshantering är en folksjukdom.

Läs mer

Infoblad till förskolan om boken och metoden Potträning på 3 Dagar

Infoblad till förskolan om boken och metoden Potträning på 3 Dagar Infoblad till förskolan om boken och metoden Potträning på 3 Dagar Bästa förskolelärare, Det här är ett informationsblad om potträning till dig som arbetar på förskolan. Syftet är att ge en inblick i metoden

Läs mer

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enures Akademien

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enures Akademien Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enures Akademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När

Läs mer

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enures Akademien

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enures Akademien Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enures Akademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När

Läs mer

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 Du har nu fått instruktioner och lärt dig spola dina katetrar själv. Detta skall du nu sköta själv medan du vistas i hemmet ca 2 veckor, därefter

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01 PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Din värdering efter operationen (ca 1 år)

Din värdering efter operationen (ca 1 år) Din värdering efter operationen (ca 1 år) 58-årig kvinna 1 år efter prolaps- eller inkontinensoperation Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig

Läs mer

Vad gör uroterapeuten?

Vad gör uroterapeuten? Vi som arbetar med uro/nefro vid Barn- och ungdomskliniken, NUS, Umeå Gertrud Ortman Anna-Clara Rullander Uroterapeuter Dr Ghassan Komo Läkare Vad gör uroterapeuten? 1 Uroterapeuten arbetar med Medicinska

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

förstått samband inom farmakologi samt lagt en del preparat och effekter på minnet.

förstått samband inom farmakologi samt lagt en del preparat och effekter på minnet. Tentamen i Farmakologi förstått samband inom farmakologi samt lagt en del preparat och effekter på minnet. Tentan består av 20 frågor med 2 poäng per fråga. Maxpoäng är 40 VG 36 GK 27. Med vänlig hälsning

Läs mer

ANSÖKAN OM VÅRDBIDRAG FÖR DITT NJURSJUKA BARN.

ANSÖKAN OM VÅRDBIDRAG FÖR DITT NJURSJUKA BARN. ANSÖKAN OM VÅRDBIDRAG FÖR DITT NJURSJUKA BARN. Till hjälp för Dig som söker vårdbidrag. MITT BARN ÄR NJURSJUKT! Att få beskedet att ens barn har en njursjukdom gör att familjen hamnar i en krissituation.

Läs mer

Information om sängvätning

Information om sängvätning Information om sängvätning Skriven av specialist i barnsjukdomar Pirjo Terho Åbo Utgivare Ferring Lääkkeet Oy Sängvätning är vanligt Sängvätning eller enures hör till de allra vanligaste besvären hos barn

Läs mer

ENURESHANDBOK. Tryggve Nevéus April 2017

ENURESHANDBOK. Tryggve Nevéus April 2017 ENURESHANDBOK Tryggve Nevéus April 2017 DEFINITIONER, EPIDEMIOLOGI Enures betyder nattväta, alltså ofrivillig miktion under sömn. Den kan vara monosymtomatisk eller kombinerad med dagtida blåsrelaterade

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation

Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(7) Allmän information Ljumskbråck hos barn är praktiskt taget alltid medfödda. En av femtio pojkar föds med ljumskbråck

Läs mer

Sträck ut efter träningen

Sträck ut efter träningen Sträck ut efter träningen När du har tränat är det dags igen. Hoppar du över stretchingen får du lättare ömma, styva och korta muskler. Det är viktigt att uttänjningen sker i en lugn och behärskad takt.

Läs mer

Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst

Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst 19520202-0202 Inkontinens Och Prolaps 58 år Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel.

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Din värdering av operationen (ca 8 veckor)

Din värdering av operationen (ca 8 veckor) Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 45-årig kvinna 8 veckor efter tumöroperation (malignitet) Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig telefon...

Läs mer

Din värdering av behandlingen efter förlossningsbristning (ca 1 år)

Din värdering av behandlingen efter förlossningsbristning (ca 1 år) Din värdering av behandlingen efter förlossningsbristning (ca 1 år) Enkät 1 år efter bristning Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Mobiltelefon... E-post...... Saknas uppgifter

Läs mer

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin Hur vanligt är sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När ett barn

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

Att leva med Parkinsons sjukdom

Att leva med Parkinsons sjukdom SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad

Läs mer

Förlossningsberättelse

Förlossningsberättelse Förlossningsberättelse Torsdag 17 oktober På kvällen börjar jag känna av mensvärkslika smärtor i nedre delen av magen. Jag antar att det är helt normalt och reflekterar inte mer över det. Jag sover oroligt

Läs mer

Liv och hälsa Ung 2004

Liv och hälsa Ung 2004 Årskurs 7 Liv och hälsa Ung 2004 Vad är Liv och hälsa Ung 2004? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv och hälsa Ung 2004. Vi ställer i denna enkät frågor om hur du

Läs mer

Äldreomsorg med omsorg.

Äldreomsorg med omsorg. Äldreomsorg med omsorg. Välkommen till Aleris och framtidens äldreomsorg. På Aleris har vi en gemensam syn på äldreomsorg; vi ger våra kunder samma trygghet, respekt och omtanke som vi själva vill ha när

Läs mer

Monica Eriksson. Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder. brain books

Monica Eriksson. Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder. brain books Monica Eriksson Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder brain books Brain Books AB Box 344 551 15 Jönköping www.brainbooks.se Monica Eriksson och Brain

Läs mer

FÖRSLAG TILL UTREDNINGSGÅNG VID ENURES

FÖRSLAG TILL UTREDNINGSGÅNG VID ENURES FÖRSLAG TILL UTREDNINGSGÅNG VID ENURES Detta dokument är sammanställt av Svenska EnuresAkademin och är tänkt att vara till ledning för läkare och annan sjukvårdspersonal. STEG 1. BARNET SÖKER FÖRSTA GÅNGEN

Läs mer

DOKUMENT NEEEJ inte igen!

DOKUMENT NEEEJ inte igen! DOKUMENT NEEEJ inte igen! 1 av 5 män sig varje 146 amelia.se kissar på dag NÄMEN, ÄR DET VERKLIGEN SANT? VÄND amelia.se 147 Nej, men 1 av kan inte hålla Du vågar inte gå till gymmet för att du är rädd

Läs mer

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i

Läs mer

God natt och sov riktigt, riktigt gott.

God natt och sov riktigt, riktigt gott. God natt och sov riktigt, riktigt gott. Tips för dig som har problem med sömnen. 1 2 Vi har alla varit med om det någon gång. Det är alldeles omöjligt att somna. Man ligger och vrider och vänder på sig

Läs mer

Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen

Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen Verksamhetsområde Kirurgi Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen Vad är en gallblåsa? Gallblåsan är en liten blåsa, reservoar, som sitter fast på gallgången. Den

Läs mer

Sova kan du göra när du är pensionär

Sova kan du göra när du är pensionär Sov gott! Sova kan du göra när du är pensionär Helt sant. Risken är bara att det blir det enda du orkar med. I alla fall om du inte tar det lite lugnt redan i dag. Utan sömn tar kroppen stryk. Det gäller

Läs mer

A N V Ä N D A R G U I D E

A N V Ä N D A R G U I D E ANVÄNDARGUIDE INNEHÅLL Inledning...................3 Urinvägarnas funktion...........4 Orsaker till tömningsproblem......5 RIK Ren Intermittent Kateterisering..6 LoFric katetern...............7 Instruktioner

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna. Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre

Läs mer

ADHD. Impulsivitet. ADHD innebär problem inom tre områden och dessa är: 1. Uppmärksamhet 2. Hyperaktivitet 3. Impulsivitet

ADHD. Impulsivitet. ADHD innebär problem inom tre områden och dessa är: 1. Uppmärksamhet 2. Hyperaktivitet 3. Impulsivitet ADHD ADHD innebär problem inom tre områden och dessa är: 1. Uppmärksamhet 2. Hyperaktivitet 3. Impulsivitet När vi talar om den här gruppen så är det oftast hyperaktiviteten som vi fokuserar på. Vi skall

Läs mer

Enkel dramatisering Johannes Boscos dröm Festdag 31 januari

Enkel dramatisering Johannes Boscos dröm Festdag 31 januari 1 Enkel dramatisering Johannes Boscos dröm Festdag 31 januari Bakgrund Johannes Bosco (1815-1888) Giovanni Bosco föddes den 16 augusti 1815 i Becchi, en liten by nära Torino i norra Italien. Hans föräldrar

Läs mer

MITT LIV SOM DIABETIKER

MITT LIV SOM DIABETIKER 20/11 2012 2/12 2012 MITT LIV SOM DIABETIKER För exakt 7 år, 1 månad, 2 veckor och 1 dag sedan hände något som skulle ändra mitt liv. Jag fick en sjukdom som heter diabetes. Jag hade börjat i första klass

Läs mer

Fallbaserad målbeskrivning urologi. Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi

Fallbaserad målbeskrivning urologi. Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi Fallbaserad målbeskrivning urologi Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi 1 67-årig diabetiker med neuro- och nefropati. På akutmottagningen för att han sedan några månader kissar allt oftare med

Läs mer

Patientinformation om MINIRIN

Patientinformation om MINIRIN Patientinformation om MINIRIN Vid behandling av nattliga kissningar UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Du har ordinerats behandling med läkemedlet MINIRIN (desmopressin) mot nocturi nattliga kissningar. Innan Du

Läs mer

Din värdering 1 år efter operationen

Din värdering 1 år efter operationen Din värdering 1 år efter operationen 2010-02-15 Dr Östen Överst Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig telefon... E-post...... 19660101-0101 Hysterektomi

Läs mer

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Vi vill veta vad tycker du om skolan Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?

Läs mer

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke Lokal rutin B.1.3. Bil 1 2015-02-23 Primärvårds- och rehabcentrum Hjälpmedelscentralen Namn:... Personnr:... Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke 1. Råd kring God sömn Ta ställning till

Läs mer

Från sömnlös till utsövd

Från sömnlös till utsövd SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Ett sexveckorsprogram mot sömnproblem för bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet BILAGOR Innehåll Bilaga A: Målsättning 3 Bilaga B:

Läs mer

Kapitel 4: Sjukhuset. fn:s barnkonvention artikel 24 Hälsa och sjukvård 4:1

Kapitel 4: Sjukhuset. fn:s barnkonvention artikel 24 Hälsa och sjukvård 4:1 Kapitel 4: Sjukhuset fn:s barnkonvention artikel 24 Hälsa och sjukvård 4:1 4: Sjukhuset fn:s barnkonvention, artikel 24 Hälsa och sjukvård bukala berättar: Förra veckan var jag tvungen att gå till sjukhuset.

Läs mer

Undersökning av hjärnans elektriska impulser eller EEG på barn Ett introduktionshäfte för barn och föräldrar

Undersökning av hjärnans elektriska impulser eller EEG på barn Ett introduktionshäfte för barn och föräldrar Undersökning av hjärnans elektriska impulser eller EEG på barn Ett introduktionshäfte för barn och föräldrar INNEHÅLLSFÖRTECKNING Välkommen till avdelningen för klinisk neurofysiologi 3 Vad skall man göra

Läs mer

Din värdering av operationen (ca 8 veckor)

Din värdering av operationen (ca 8 veckor) Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 58-årig kvinna Efter prolaps- eller inkontinensoperation Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig telefon...

Läs mer

S U A S. Självskattningsformulär

S U A S. Självskattningsformulär S U A S Självskattningsformulär Översättning till svenska: Prof Lil Träskman Bendz Bearbetning: Med Dr Anders Niméus Inst för Klinisk Neurovetenskap, Avd Psykiatri Lunds Universitet De 20 frågorna börjar

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Självkateterisering. ett annat sätt att kissa KVINNA. För dig som är. www.lofric.se

Självkateterisering. ett annat sätt att kissa KVINNA. För dig som är. www.lofric.se Självkateterisering ett annat sätt att kissa För dig som är KVINNA www.lofric.se Blåstömningsproblem är något som kan drabba vem som helst, när som helst. Det här häftet är till för dig som har blåstömningsproblem

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 1(17) Barn-ULF 2014-06-19 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 Innehåll: Barn 10-18 år... 1 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 1 Barns ekonomi och materiella resurser... 3 Barns fritid och

Läs mer

Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s

Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Leg. läkare Bo Fråst har mer än 30 år som specialist inom allmänmedicin. Han har en passion utöver det vanliga för patienterna. Speciellt för

Läs mer

Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes?

Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes? Typ 1 diabetes: För familjer och vänner Ungdomar med diabetes Typ 1- diabetes är en väldigt svår sjukdom att hantera, speciellt när man är ung. Tyvärr är det ofta tonåringen som får skulden om något går

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Amningscentrum Kvinnokliniken MK 2 Karolinska Universitetssjukhuset Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar.

Läs mer

meddelanden från bangladesh 2012

meddelanden från bangladesh 2012 meddelanden från bangladesh 2012 Vi tycker om fabriken. Det är bra ljus och luft där. Vi skulle vilja att det ser ut så hemma. Fast lönen är för liten. Och vi jobbar för långa dagar! Vi vill bli befordrade

Läs mer

Kontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, 167 14 BROMMA. Tel 08-634 50 00, infoavd@sanofi-aventis.com, www.sanofi-aventis.se

Kontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, 167 14 BROMMA. Tel 08-634 50 00, infoavd@sanofi-aventis.com, www.sanofi-aventis.se Kontakta din läkare Kontakta genast din läkare om du drabbas av något av nedanstående symtom medan du behandlas med JEVTANA. feber, dvs en kroppstemperatur på 38 C eller högre diarré (t.ex. om du har lös

Läs mer

Santos visste att det bara var en dröm men han fortsatte ändå att leka med bollen varje dag för det fanns inget han älskade mer.

Santos visste att det bara var en dröm men han fortsatte ändå att leka med bollen varje dag för det fanns inget han älskade mer. 1. Solen var precis på väg upp och där ute på den lilla grusplanen intill byn kunde man redan se Santos springa omkring med den bruna slitna läderbollen som han gjorde varje dag. Oavsett om det var vardag

Läs mer

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Vem bestämmer du eller din blåsa? Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero

Läs mer

Din värdering av operationen (ca 8 veckor)

Din värdering av operationen (ca 8 veckor) Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 45-årig kvinna 8 veckor efter hysteroskopisk operation Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig telefon...

Läs mer

Varför är jag domare. Roller och förväntningar

Varför är jag domare. Roller och förväntningar Domarskap Steg1 1 2 Varför är jag domare Två domare reagerar inte lika i en likartad situation under matchen. Två människor är inte lika. Alltså finns det inget facit till hur vi bör förbereda oss inför

Läs mer

Förstoppning Kissa på sig Enures Blöja

Förstoppning Kissa på sig Enures Blöja Förstoppning Kissa på sig Enures Blöja ANNA LUNDMARK - I SAMARBETE MED ANNA ULLBRANDT UROTERAPEUT BARNMOTTAGNINGEN Antalet remisser pga förstoppning ökar till Barnmottagningarna (Västerbotten, Norrbotten)

Läs mer

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född? 1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6 Årskurs 9 2 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född? Januari Maj September Februari Juni Oktober Mars

Läs mer

Räkna med Rutiga Familjen

Räkna med Rutiga Familjen Räkna med Rutiga Familjen Ett grafiskt mattespel som behandlar de fyra räknesätten med positiva och negativa tal. Utan siffror och symboler. Med lärande agenter. Saga Http://rutigafamiljen.se 2008-11-06

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls.

- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls. - 1 - - 2-3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv Av Seif Fendukly Användarvillkor I den här guiden presenterar författaren information om muskler, fysiologi och kostråd. All information presenteras enbart

Läs mer

Valpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3

Valpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3 Valpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3 När en valp föds så är den blind och döv, och kan med nöd och näppe röra sig. Ändå har den en sådan överlevnadsinstinkt att den kämpar sig fram

Läs mer

Tygblöjor. Olika typer av tygblöjor

Tygblöjor. Olika typer av tygblöjor De som tror att tygblöjor är svåra, jobbiga och bara läcker har bara inte hittat rätt blöja än. Tygblöjemarknaden översvämmas av olika nya innovationer och system, det finns något för alla. Man behöver

Läs mer

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla 2014 En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla.indd 2 2014-01-13 09:01:53 Frågor om dig och din familj Sätt ett kryss på varje

Läs mer

Ta kontroll över din blåsa

Ta kontroll över din blåsa Ta kontroll över din blåsa M ånga människors liv begränsas av att de känner trängningar, att de går på toaletten ofta och att de ibland inte hinner fram till toaletten i tid. Orsaken är ofta så kallad

Läs mer

www.sisuidrottsutbildarna.se/orebro

www.sisuidrottsutbildarna.se/orebro Face to Face Skapa utbildning i världsklass! Idrottsrörelsen har drygt 3 miljoner medlemmar i Sverige och är landets största och kanske viktigaste folkrörelse. Idrottens vision är: Svensk idrott världens

Läs mer

En andra chans. Bakgrund. Om boken. Om författaren. www.viljaforlag.se. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: William Kowalski

En andra chans. Bakgrund. Om boken. Om författaren. www.viljaforlag.se. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: William Kowalski Arbetsmaterial LÄSAREN En andra chans Författare: William Kowalski Bakgrund Det här materialet hör till boken En andra chans som är skriven av William Kowalski. Materialet är tänkt som ett stöd för dig

Läs mer

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv. 6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER LIKAMEDEL Läkemedelsrådet i Region Skåne Box 1, 221 00 Lund. Tel 046-15 30 00. Fax 046-12 79 49. E-post: lakemedelsradet@skane.se www.skane.se/lakemedelsradet Information

Läs mer

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet

Läs mer

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers Pacing i praktiken: Att leva med ME/CFS STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers (Ur den amerikanska tidskriften CFIDS Chronicle, winter 2009. Översatt till svenska och publicerad på RME:s hemsida med

Läs mer

Mellan dig och mig Mårten Melin

Mellan dig och mig Mårten Melin Lärarmaterial SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Max, som är tillsammans med Hanna. Max vet inte riktigt om han är riktigt kär i Hanna. Är det ok att röra vid Hannas snippa, och att hon rör

Läs mer