Slutrapport Temaåret 2012 Aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna

Transkript

1 Slutrapport Temaåret 2012 Aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna Stina och Peter 10 jobbar duktigt i skolan. 40 Plötsligt är Stina och Peter vuxna. Stina dansar med Kalle och Olle. Peter raggar på sitt håll. De pluggar en oändlig massa, inte särskilt målmedvetet utan mest på distans på Kalmars högskola Stina och Peter jobbar duktigt - igen. Nu studerar de sina orangefärgade pensionsbroschyrer. 70- Äntligen frihet! ESF Almed A lderstrapp A6-vykort.indd

2 Förord Temaåret i Sverige, fick stor draghjälp både av regeringens satsningar inom äldrepolitiken, som exempelvis pensionsåldersutredningen, och av sviterna från den finansiella krisen i Europa som tvingade fram en översyn av pensionssystem inom EU i stort. Detta tillsammans med statsminister Reinfeldts uttalande om att skapa förutsättningar för arbete fram till 75 års ålder sammanföll med temaåret. Sammantaget breddade detta vägen för debatt från gräsrötter till beslutsfattare via bloggar och medier av skilda slag. Svenska ESF-rådet har låtit regeringens satsningar inom äldreområdet vara vägledande i arbetet med temaårets genomförande i Sverige. Fokus har varit på värdighet och självbestämmande inom äldreomsorg, självständigt boende, ett längre och hållbart arbetsliv, förutsättningar för ett aktivt deltagande inom samhällslivet samt hälsofrämjande aspekter för ett friskt åldrande och hälsosamt liv. Vårt arbete har huvudsakligen utgått från en prioriterad grupp av svenskfödda äldre och yngre i samverkan. Det saknas ett vidare perspektiv där frågor kring integration, funktionsnedsättning och marginaliserade grupper ingår i aspekter av aktivt åldrande och solidaritet mellan generationer. Dessa grupper har endast flyktigt synliggjorts. Anledningen är behovet av att avgränsa arbetet inom tydliga ramar för att kunna genomföra uppdraget under projekttiden. De utelämnade målgrupperna i detta arbete skulle kunna omfattas i Svenska ESF-rådets fortsatta arbete med frågorna i samband med den nya programperioden Vi har särskilt betonat samverkan mellan generationer som en förutsättning för aktivt åldrande inom samtliga av de områden som lyfts fram av regeringen. Vi ser detta som ett sätt att främja livscykelperspektivet för alla, oberoende av ålder. Inför programperioden bör polariseringen mellan generationer motverkas och attityder och värderingar om ålder och åldrande förändras. Plats för ett naturligt åldrande bör beredas genom att ta tillvara på alla tillgängliga kompetenser i samhället, oavsett kön, etnicitet, funktionsnedsättning eller marginalisering av annat slag, för att främja humana och samhällsekonomiska värden. Stockholm i maj 2013 Åsa Lindh Generaldirektör Svenska ESF-rådet

3 Rapportförfattare Åsa Gamrell Nyberg

4 Innehåll 1.Bakgrund och syfte 1 2. Svenska ESF-rådets uppdrag 2 3. Uppdrag till myndigheter som relaterar till temaårets områden Statens folkhälsoinstitut (FHI) Socialstyrelsen Statens kulturråd Hjälpmedelsinstitutet (HI) Institutet för Framtidsstudier VINNOVA 5 4. Svenska ESF-rådet och det operativa arbetet Referensgrupp och samarbetspartners Egna arrangemang och medverkan i andra aktörers aktiviteter i korthet Kommunikation och media EU- kommissionens projekt inom ramen för temaåret Temaåret i Sverige Deltagande i arbetslivet Situationen i Sverige och internationellt Regeringens insatser inom området Åldersintegrering i arbetslivet Privata aktörer Generationsväxling Argument för äldre på arbetsmarknaden Värdighet, inflytande och delaktighet Äldreomsorg i förändring Förstärkt patientlagstiftning Öppna jämförelser och valfrihet inom äldrevård och omsorg 22

5 5.2.4 Ökad samverkan mellan kommuner och landsting Rekrytering till äldreomsorgen och anhörigas roll Äldreforskning Självständigt boende och boendemiljöer Teknik för äldre Bo bra på äldre dar Generationsboende Deltagande i samhällslivet Kultur i vården Äldre och frivilligt arbete Livslångt lärande Samverkan mellan generationer Hälsofrämjande aktiviteter Folkhälsorisker för äldre Statens folkhälsoinstitut och temaåret Folkhälsoarbete och forskning Hälsofrämjande aktiviteter 44

6 Executive summary De områden inom temaåret 2012, aktivt åldrande och solidaritet mellan generationer, som fastställts av Europeiska kommissionen har med vissa kompletteringar också angivits som satsningar inom äldrepolitiken av den svenska regeringen. Dessa områden, förutom Deltagande i arbetslivet, ligger utanför europeiska socialfondens ordinarie mandat, men har utifrån vårt regeringsuppdrag bevakats och lyfts i olika sammanhang under året. Temaåret 2012 har av aktörer ofta benämnts som Äldreåret, vilket är olyckligt då detta utesluter perspektivet solidaritet mellan generationer. Svenska ESF-rådet anser att en samverkan mellan generationer är en förutsättning för att ett aktivt åldrande ska var möjligt och också eftersträvansvärt! Deltagande i arbetslivet Detta område är av stark strategisk betydelse för europeiska socialfonden. Det genomgående temat under året har varit åldersintegrering i arbetslivet och diskussionen om en utvidgad och mer flexibel pensionsålder. Sverige har ett förhållandevis högt deltagande av äldre i arbetslivet, men det finns stora variationer beroende på tidigare utbildning, branscher, kön, etnisk bakgrund och funktionsnedsättning. För vissa grupper, exempelvis inom LO-området och vårdsektorn, orkar idag kanske bara hälften fram till den formella pensionsåldern 65 år. Sysselsättning efter 65 år kan dessutom vara en känslig fråga inom tjänstemannasektorn. Den pågående pensionsåldersutredningen, initiativ från myndigheter och organisationer samt debatt mellan arbetsmarknadens parter pekar på att detta fält kommer att bli ett strategiskt område för förändring och utveckling av kompetens och lärande. Strategier för en tidigare etablering av unga på arbetsmarknaden och en fungerande generationsväxling som gagnar både den yngre och den äldre har också dignitet i detta sammanhang. Värdighet, inflytande och delaktighet Detta område återkommer på flera ställen i dokumentationen. Temaårets frågor handlar inte bara om värdighet och delaktighet för äldre utan i lika hög grad för ungdomar. Värdighet handlar också om livskvalitet i vård och omsorg - ett område som ligger utanför Socialfondens uppdrag. Däremot kan Socialfondens projekt bidra till att också arbetsvillkor utvecklas inom vård och omsorg och därigenom bidra till målens uppfyllande. Inflytande och delaktighet utgör en grundpelare i ett modernt arbetsliv, varför anknytning till Socialfondens verksamhet ligger närmare här. Mer allmänt lyfter dokumentationen fram förändringar i äldreomsorgen och en förstärkt patientlagstiftning som led i ökad delaktighet. Viktiga strategiska frågor är också rekrytering till vård och omsorg och det stora generationsskiftet som väntar inom kommuner och landsting och för verksamhet bedrivna av privata aktörer. Sammantaget utgör detta område ett stort fält för sociala, organisatoriska och tekniska innovationer samt satsningar på kompetensutveckling och ledarskap. Självständigt boende och boendemiljöer Självtändigt boende och boendemiljöer har stark koppling till värdighet, inflytande och delaktighet. Högt på den politiska agendan står självständigt boende för äldre, att skapa miljöer där äldre kan känna sig trygga, oberoende och därigenom skapa en förhöjd livskvalitet. Idag är politiken och olika satsningar i hög grad inriktade på tekniskt stöd med insatser exempelvis från Hjälpmedelsinstitutet eller sociala innovationer från Vinnova. Utmaningen består i att sprida dessa tekniska innovationer och se till att de kommer till

7 användning. Studier visar att det finns ett visst motstånd i kommunerna att implementera dessa hjälpmedel. Det krävs också stora insatser för att dels anpassa befintliga bostäder för äldre, men också utforma nya funktionella boenden. För detta ändamål har Hjälpmedelsinstitutets uppdrag Bo bra på äldre dar, överlämnat stafettpinnar till regeringen, riksdagen, Sveriges Kommuner och Landsting, bygg- och fastighetsbranschen och pensionärsrörelsen. Självständigt boende och inflytande är dock i minst lika hög grad aktuellt för ungdomar, något som dock inte speglats i den redovisade verksamheten för temaåret. Generationsboende ger möjlighet för olika generationer att bistå varandra i vardagen genom att utbyta tjänster, det kan handla om barnpassning och hjälp med fysiskt krävande sysslor. Generationsboenden har än så länge inte fått något genomslag i Sverige, men undersökningar visar att intresse finns. Deltagande i samhällslivet Kulturellt skapande och kulturellt deltagande är högt i Sverige för människor över 65. Samtidigt finns det stora grupper som p.g.a. av funktionsnedsättning, ohälsa eller andra hinder inte har samma möjligheter till aktivt kulturellt deltagande. Riktade insatser inom vård och omsorg är här av stor betydelse. Likaså är äldre insatser i det civila samhället av central betydelse. Den nya ålderstrukturen i samhället där allt fler äldre, dock inte alla, kommer att kunna lägga till fler friska år eller år utanför alltför stora krämpor, utgör också en stor uppgift och utmaning. Det finns också intressanta och spännande exempel på hur man kan arbete med musik, film och teater för äldre människor med alzheimer eller neuro-degenativa sjukdomar. Kultur i olika former är något som också förenar över generationsgränserna. Inom kultursektorn finns överlag en öppenhet för utbyten mellan yngre och äldre, där man tar tillvara på den kreativa kraft som uppstår i dessa möten. Här har arbetslivet något att lära. Även sociala medier och utnyttjande av internet kan skapa broar mellan generationer, stärka äldres sociala kapital och bryta den ensamhet som kan drabba vissa grupper. Hälsofrämjande aktiviteter I Europa går endast 3 procent av sjukvårdsbudgeten till att förebygga sjukdomar, medan resterande del går till behandling av sjukdomar och skador. En viktig insats är att skapa säkrare miljöer för äldre och undvika fall och olyckor i vardagen. Där finns utmaningar både i teknik, boendemiljö, kompetens och hjälp och stöd i vardagen. En annan viktig uppgift är att stimulera äldres hälsa genom sociala aktiviteter, rörelser och träning samt förändringar i livsvanor, nutrition och attityder till att vara äldre. Forskning visar att hälsofrämjande och förebyggande insatser även upp i höga åldrar har positiv inverkan på hälsan och livskvaliteten. Hur vi mår när vi blir äldre beror på en rad faktorer som rör våra egna beteenden, vanor och ovanor som vi grundlagt under ett långt liv, därför bör hälsa betraktas ur ett livscykelsperspektiv. Här har strategiska insatser från bland annat Statens folkhälsoinstitut, Socialstyrelsen och SKL en stor betydelse. Generellt för dessa områden är behov av långsiktiga och stabila satsningar på forskning, utveckling och sociala innovationer.

8 1(45) Slutrapport Temaåret 2012, Aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna 1. Bakgrund och syfte Varje år sedan 1983 utser EU ett så kallat temaår. Detta görs för att öka medvetenheten om ett speciellt område hos allmänheten och de nationella regeringarna. Aktivt åldrande är en viktig del av EU:s 2020-strategi, vars framgång till stor del är beroende av att äldre människor tillåts bidra fullt ut i samhället, inom och utanför arbetsmarknaden. Aktivt åldrande är grunden till solidaritet mellan generationerna, ett av EU:s mål som fastställts i Lissabonfördraget. 1 Den demografiska utvecklingen i Europa innebär att den arbetsföra befolkning kommer att minska inom de närmsta åren, samtidigt som befolkningen som är 65 år eller äldre kommer att fortsätta att öka med upp till två miljoner människor per år. År 2060 kan det därför gå en äldre person på varannan i arbetsför ålder. Den växande andelen äldre befolkning innebär sociala, ekonomiska och politiska konsekvenser som kräver stora insatser inom en rad områden, såsom arbetsliv, folkhälsa, kommunikationer, välfärd, boende och äldrevård. Samtidigt blir de äldre allt friskare längre upp i åren, vilket å andra sidan innebär stora möjligheter om vi hittar sätt att tillvarata dessa resurser på ett klokt sätt. Målet med temaåret 2012 har varit att inspirera till åtgärder i alla medlemsstater, uppmuntra beslutsfattare och aktörer att skapa bättre förutsättningar för aktivt åldrande i samverkan mellan generationer för att klara utmaningen och ta vara på möjligheterna med en åldrande befolkning. 1 Europeiska unionens officiella tidning, 2010/C 83/01. Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionen: Artikel 3, 3:e stycket.

9 2(45) 2. Svenska ESF-rådets uppdrag Svenska ESF-rådet fick i uppdrag att samordna och följa upp Sveriges genomförande av temaåret den 16 februari Dessförinnan hade barn-och äldreministern, Maria Larsson, tillsammans med kultur-och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth invigt temaåret i samband med Seniorliv i världsklass på Kistamässan. Svenska ESF-rådet är förvaltande myndighet för den Europeiska socialfonden och integrationsfonden i Sverige. Aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna omfattar ett betydligt bredare område än ESF-rådets frågor inom arbetsmarknad och kompetensförsörjning. Därför inleddes i tidigt stadium ett nära samarbete med ett antal organisationer och myndigheter med koppling till de olika politikområdena för temaåret, Statens folkhälsoinstitut med eget uppdrag under temaåret, Tema Likabehandling, som har haft uppdrag från Svenska ESF-rådet att särskilt studera äldre i relation till arbetsmarknaden, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) och VINNOVA. Dessa fungerade tillsammans som en referensgrupp under temaåret. I referensgruppens yttre cirkel och i mer varierad samverkansgrad även EU- kommissionens svenska representation, Statens kulturråd, Hjälpmedelsinstitutet, Vårdalstiftelsen och Svenska Röda korset, med flera. Arbetet har också skett i samverkan med det internationella nätverket för nationella koordinatorer, EU-kommissionen och P.A.U Education (kontrakterad för att bistå EUkommissionen under temaåret). Fokus i arbetet har varit att främst kartlägga och synliggöra och andra aktörers aktiviteter och projekt som relaterar till temaåret och i möjligaste mån kommunicera temaåret med opinionsbildare och aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Inom givna budgetramar har det inte funnits utrymme till att bevilja medel för enskilda projekt, däremot har mindre belopp betalats ut till aktörer för att bidra till att synliggöra och ge uppmärksamhet till vissa projekt, där medel för sådana ändamål saknats eller varit bristfälliga. Vi har också haft som syfte att lyfta frågor och/eller projekt som vi anser är av särskilt strategiskt intresse för Svenska ESF-rådets fortlöpande verksamhet och inför programperioden Svenska ESF-rådets arbete har utgått från regeringens äldresatsningar för året: Deltagande i arbetslivet Värdighet, inflytande och delaktighet 2 Regeringsbeslut 16 februari 2012 (Dnr ).

10 3(45) Självständigt boende och boendemiljöer Deltagande i samhällslivet Hälsofrämjande aktiviteter Samverkan mellan generationer torde löpa genom samliga insatser ovan och denna aspekt har vi velat rikta särskild uppmärksamhet till under året. 3. Uppdrag till myndigheter som relaterar till temaårets områden Regeringen har i närtid gett uppdrag till olika myndigheter och stiftelser att genomföra särskilda satsningar som direkt kan kopplas till temaåret och regeringens äldrepolitik. 3.1 Statens folkhälsoinstitut (FHI) FHI har haft ett särskilt uppdrag under året att medverka till genomförandet av Sveriges deltagande EU:s temaår 2012 inom sitt ansvarsområde. Ett uppdrag har bestått i att ta fram en nationell vägledning för ett aktivt och hälsosamt åldrande. 3 Detta har dels resulterat i webbplatsen Seniorguiden som lanserades i början av 2012, dels att man i samarbete med Socialstyrelsen startat försöksverksamheter med hälsocoacher i kommuner och landsting. Arbetat har mynnat ut den s.k. samverkansmodellen (se sid. 41). Statens folkhälsoinstitut har enligt tidigare regeringsuppdrag även tagit fram en arbetsmetod för att främja fysisk aktivitet och utarbetat en metod, Fysisk aktivitet på Recept (FaR ). 4 Satsningen har lett fram till att ungefär hälften av Sveriges vårdcentraler idag har rutiner och program för att implementera FaR i den dagliga kontakten med patienter. För tredje gången fick Statens folkhälsoinstitut uppdraget att under hösten 2012 anordna uppmärksamhetsveckan Ett friskare Sverige, 5 med fokus på goda kostvanor och fysik aktivitet. Myndighetens uppdrag är inte direkt kopplade till temaåret men har ändå uppmärksammats inom dessa

11 4(45) 3.2 Socialstyrelsen Enligt regeringsbeslut från 2010 har Socialstyrelsen uppdraget att stödja utveckling av utbildning i det nationella värdegrundsarbetet inom äldreomsorgen. Via reviderat regleringsbrev år 2011 fick Socialstyrelsen under 2012 uppdrag att genomföra ytterligare insatser inom området med inriktningen att utbilda handläggare och arbetsledare inom kommunal och enskild verksamhet i värdegrundsarbete. 6 Utöver detta har vissa organisationer och myndigheter haft uppdrag som faller inom temaårets fokusområden. 3.3 Statens kulturråd Mellan 2011 och 2012 har Statens kulturråd haft regeringsuppdraget att främja kultur för äldre inom vård och omsorg. 7 Stödet skulle dels gynna ett större kulturengagemang av äldre, både i upplevelse och eget skapande, dels främja samverkan och kvalitet i utvecklingsarbetet av kulturinsatser för äldre. 3.4 Hjälpmedelsinstitutet (HI) Hjälpmedelsinstitutet har haft två större regeringsuppdrag som kan kopplas till temaåret, Teknik för äldre och Bo bra på äldre dar. Teknik för äldre, , har haft som mål att stärka utvecklingen av, informationen om och tillgängligheten till bra teknik för äldre gällande boende och tjänsteutbud. 8 Uppdraget Bo bra på äldre dar, 2011 och 2012, har syftat till att skapa attraktiva och funktionella boenden för äldre genom att stödja nytänkande och utveckling inom området Institutet för Framtidsstudier (IF) Med anledning av den nya pensionsåldersutredningen har Institutet för Framtidsstudier haft ett regeringsuppdrag under 2012 att undersöka utfallet av nuvarande pensionssystemet beroende på kön VINNOVA I samband med regeringens satsning under 2012 att förbättra vården och omsorgen om de mest sjuka äldre, fick VINNOVA ett uppdrag att vidareutveckla goda exempel av sociala innovationer inom området. Arbetet skulle ske i samverkan med universitet, högskolor och andra relevanta aktörer vardegrundsarb-ytterligare-insatser-reg-beslut.pdf 7 0reg.beslut%202011%2010%2006.pdf

12 5(45) Dessa uppdrag beskrivs mer utförligt längre fram i rapporten. 4. Svenska ESF-rådet och det operativa arbetet Nedan följer en redogörelse för Svenska ESF-rådets utåtriktade verksamhet inom ramen för temaåret Svenska ESF-rådet har strävat efter att synliggöra teori, praktik och forskning inom området. Vi har också velat yfta idéer och resultat till en bredare allmänhet, beslutsfattare inom relaterade områden och politiker på lokal, regional och nationell nivå, med syfte att också påverka prioriteringar inför nästa programperiod. 4.1 Referensgrupp och samarbetspartners För att skapa förutsättningar för att kunna arbeta strategiskt inom alla de områden som uppdraget omfattar, tillsattes en referensgrupp så snart ESF-rådet fått uppdraget. Referensgruppen utgjordes av Statens folkhälsoinstitut 12, Tema Likabehandling, 13 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS 14 och VINNOVA. 15 Statens folkhälsoinstitut hade eget uppdrag att genomföra temaåret 2012 utifrån sina ansvarsområden, Tema Likabehandling är en viktig aktör utifrån sitt socialfondsprojekt att studera äldres situation på arbetsmarknaden. FAS och VINNOVA är båda väletablerade som initiativtagare och finansiärer till forskning och innovation inom områden för bland annat äldres hälsa, sociala liv och arbetslivsfrågor. Även Statens kulturråd har initierats till gruppen, men först mot slutet av året etablerades kontakten på mer regelbunden basis. En nära samverkan har också skett med EU kommissionens svenska representation och Hjälpmedelsinstitutet. Under arbetets gång har regelbundna avstämningar gjorts med Socialdepartementet. Andra samverkande aktörer har också varit Vårdalstiftelsen, nätverket SwedAge, Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen, SKL och Tekniska museet samt ett flertal kommuner och landsting. Inom ideella sektorn har samarbeten och kontakter ägt rum med bland annat Svenska Röda korset, LSU (Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer) organisationen Klassmorfar, Frivillig Väntjänst, pensionärsorganisationer och Författarcentrum Therese Räftegård Färggren, utredare, Statens Folkhälsoinstitut 13 Ellen Landberg, projektledare för socialfondsprojektet gällande ålder och arbetsliv, Tema Likabehandling, Arbetsmiljöforum 14 Kenneth Abrahamsson, tidigare programchef, FAS 15 Johanna Ulfvarson, handläggare, VINNOVA

13 6(45) Arbetet har också skett i nära samverkan med EU-kommissionen och generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering, EUkommissionens upphandlade kommunikationsbolag, P.A.U Education samt det internationella nätverket av nationella koordinatörer. 4.2 Egna arrangemang och medverkan i andra aktörers aktiviteter i korthet En webbsida för temaåret 2012 upprättades på Svenska ESF-rådets sidor under februari och mars, Här har Svenska ESF-rådet fört kalendarium för temaåret, där konferenser och andra aktiviteter med koppling till temaåret har aviserats. Myndigheten har medverkat i ett flertal av dessa. Svenska ESF-rådet har dessutom medverkat vid nationella koordinatorsmöten i Bryssel, tre möten under 2012 och ett möte i februari Material om temaåret har skickats till ESF-rådets åtta regioner för vidare spridning, men även till ett flertal konferenser inom äldreområdet, seniorveckor och utställningar under året. Mars Svenska ESF-rådet deltog i avslutningskonferensen för socialfondsprojektet Kompetensbron (se sid 18). En referensgrupp för samverkan under temaåret i Sverige upprättades. April Svenska ESF-rådet deltog i Europaforum Hässleholm, där frågor kring aktivt åldrande diskuterades. Bland de medverkande fanns EU-ministern Birgitta Ohlsson och Lenia Samuel, ansvarig för temaåret 2012 och rådgivare vid EU-kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och inkludering. Samma månad hade Svenska ESF-rådet ett bokbord för material i samband med Folkhälsostämman, som pågick under tre dagar i arrangemang av Statens folkhälsoinstitut (se sid 43). Material om temaåret delades ut i samband med SKL:s Äldreriksdag, april. Svenska ESF-rådet deltog även i frukostseminariet Oflexibel och dyr myter om äldre i arbetslivet! som anordnades av socialfondsprojektet Tema Likabehandling. Här presenterade Diskrimineringsombudsmannen (DO) rapporten Åldersdiskriminering i svenskt arbetsliv om ålderskodningar och myter som skapar ojämlikhet. Maj Ett föredrag om temaåret hölls vid vid Arbetsförmedlingens EURES konferens (europeiska nätverket EURopean Employment Services). Projektledaren för temaåret inledningstalade vid Expo Medicas konferens Äldre och Psykisk (O)Hälsa.

14 7(45) Svenska ESF-rådet deltog i Tema Likabehandlings kunskapsstafett Ett hållbart arbetsliv för alla åldrar! där nio föredragshållare bidrog med ny kunskap inom äldreforskning och äldrepolitik. Svenska ESF-rådet deltog också i förberedelserna av detta arrangemang. Juni Vi medverkade vid ESFAge nätverkets konferens i Maastricht. Konferensen ägde rum för att bland annat formulera rekommendationer inom aktivt åldrande inför nästa programperiod. I juni deltog Svenska ESF-rådet även i Arbetsmiljöverkets seminarium Äldre i arbetslivet, där en kunskapsöversikt presenterades. Juli Under Almedalsveckan arrangerade Svenska ESF-rådet programpunkten Ett samhälle för alla åldrar? Diskussionen mellan fyra olika företrädare inom kultur och samhällsdebatten arrangerades i samarbete med Statens folkhälsoinstitut och FAS (se sid. 37). Syftet med diskussionen var att identifiera olika perspektiv på åldrande inom arbetsliv, hälsa, kultur och samhällsliv med utgångspunkt från en yngre och en äldre generation. September För att få en genomlysning av de kulturella aspekterna av samhällslivet kopplat till ålder och åldrande, anordnades författarsamtal i samband med bokmässan i Göteborg under september. Svenska ESF-rådet samverkade i detta med EUkommissionens svenska representation och FAS. Fem olika författarsamtal arrangerades för att spegla hur åldrande, åldrande och genus och samverkan mellan generation kommer till uttryck i litteraturen (se sid. 37). Oktober Projektledaren för temaåret inledningstalade vid SwedAge konferensen i Göteborg (se sid. 44). Samma månad hölls även ett seminarie om temaåret för SPF:s (Sveriges Pensionärsförbund) medlemmar i Uppsala. Vi var också med och arrangerade Senior Force Day, med syfte att uppmärksamma äldres verksamhet inom frivilligverksamhet, i samband med Örebros seniorvecka (se sid. 45). Svenska ESF-rådet deltog i den årligt återkommande konferensen Working Life, som arrangeras av Arbetsmiljöforum. En av programpunkterna hade rubriken Jobba till 75 eller jobba som 17? November Svenska ESF-rådet höll föredrag om temaåret för Bålsta kommun. Åhörarna utgjordes av personal inom äldreomsorgen, kommunpolitiker och medlemmar från pensionärsorganisationer. I samband med Tekniska museets Barnbarnshelg, en innovationsverkstad där generationers snillen möts, uppmärksammades Europaåret Svenska ESF-rådet bistod med material och information.

15 8(45) Projektledaren för temaåret och EU kommissionens svenska representation arrangerade en medborgardialog för äldre i Europahuset. Medborgardialogen hölls dagen före Sveriges avslutningskonferens för temaåret och syftade till att skapa en brygga mellan temaåret 2012 och temaåret 2013, Europaåret för medborgarna. Temaåret i Sverige avslutades med ett idéforum med över 100 deltagare och 25 föredragshållare som var och en gav sitt bidrag till äldrepolitiken med förslag på hur arbetet inom delområden bör bedrivas fortsättningsvis. Sammanfattning av dagen, både på svenska och engelska, webbfilm, PowerPoint presentationer samt ett sammansatt dokument som fungerade som underlag till diskussionerna under dagen finns på Svenska ESF-rådets webbsida, December Svenska ESF-rådet höll en workshop i samband med Scanias mångfaldsdag i Södertälje. Workshop hölls inom området aktivt åldrande inom arbetsliv och samhälle. Vi deltog tillsammans med Socialdepartementet vid temaårets europeiska avslutningskonferens, som arrangerades av ordförandelandet vid tidpunkten, Cypern. I januari 2013 bjöds Svenska ESF-rådet in att delta vid två paneldebatter i samband med Kristdemokraternas kommun och landstingspolitikerdagar i Helsingborg. Temat för paneldebatterna var Friska seniorer-aktiva medborgare- Hur då? Aktiviteter i samband med Almedalsveckan, Sveriges avslutningskonferens för temaårets, föredraget i Håbo kommun och medverkan i paneldebatt under kristdemokraternas politikerdagar i Helsingborg, erbjöd möjligheter att kommunicera aktivt åldrande och solidaritet mellan generationer i närvaro av politiker. Främst företrädare från lokal och regional nivå, men också från nationell nivå. Behovet av framtida insatser inom temaårets områden i relation till arbetsmarknaden, har kommunicerats med Arbetsmarknadsenheten vid Arbetsmarknadsdepartementet med avseende på kommande programperiod Kommunikation och media Under Svenska ESF-rådets webbsida för temaåret beskrivs temaåret och Svenska ESF-rådets uppdrag och här uppmuntras relevanta aktörer till kontakt med nationella samordnaren för hjälp med synliggörande av verksamheter och aktiviteter inom temaårets områden. Här finns också länkar till bland annat EU:s webbportal för temaåret och Sveriges arbetsplan för året. Vi ansökte och fick tillstånd från Cecilia Torudd och Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS) att använda Cecilias moderna ålderstrappa, inspirerad av Winter Carl Hanssons kurbits målning från 1799, för att profilera temaåret i Sverige. Cecilias ålderstrappa trycktes upp som vykort, posters och som roll-up och användes flitigt vid konferenser, bokbord, utställningar och i samband med egna aktiviteter.

16 9(45) Tre av Svenska ESF-rådets fyra nyhetsbrev som publicerades under året innehöll information om temaåret. Dessutom fanns information om temaårets program punkt i myndighetens samlade program inför Almedalsveckan, som utgick från Svenska ESF-rådet i slutet av juni. Ett pressmeddelande om idéforum gick dessutom ut ett par dagar innan konferensen ägde rum, den 29 november. Med anledning av SKL:s Äldreriksdag den 19 april, annonserade vi i Dagens Samhälle om Svenska ESF-rådets uppdrag. I anslutning till Almedalsveckan aviserade vi om temaåret och vårt arrangemang i tre efterföljande upplagor av Dagens samhälle i juni och juli, i syfte att sprida information kring vår programpunkt i så vida cirklar som möjligt inom den lokala och regionala politikersfären. I mitten av september upprättade temaårets nationella koordinator ett program för intervjuer av nyckel personer inom temaårets fokusområden, till Michal Čabák, reporter från slovakisk radio. Michal kom till Sverige för att få information om temaårets genomförande i Sverige. Även nationella koordinatorn intervjuades för slovakisk radio. Svenska ESF-rådet har skrivit om sitt uppdrag vid två tillfällen, i april och i november, i Arbetsmiljöforums tidsskrift, DU & Jobbet. Vi har medverkat till och i äldrebilagan i Svenska dagbladet, På ålderns höst, som vi också i egenskap av nationell samordnare för temaåret, var medutgivare till. Bilagan publicerades innan avslutskonferensen i november, vilket innebar att vi fick ett bra forum att sprida information om den förestående konferensen. I november intervjuades Svenska ESF-rådet angående temaåret och avslutskonferensen av Veteranen, medlemstidning för Sveriges pensionärsförbund (SPF). Artikeln lades ut på tidningens webbupplaga sista dagarna i november. Retriever, ett företag som levererar mediebevakning och medieanalys, har i uppdrag av Svenska ESF-rådet utfört en analys av temaårets mediala frekvens och spridning under Resultatet ger 472 träffar på temaåret under 2012, i snitt publicerades 39 artiklar per månad. En förtätning i rapporteringen har skett under februari, men en viss förhöjning finns även under mars och november. Dessa perioder kan härledas till tre händelser som kan ha haft viss medial effekt. Den 8 februari hölls konferensen Seniorliv i världsklass vid Kistamässan i Stockholm. I samband med detta invigdes Europaåret 2012 officiellt av barn -och äldreministern Maria Larsson och kultur -och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth. Den 16 februari tilldelades också Svenska ESF-rådet regeringsuppdraget att samordna och följa upp Sveriges genomförande av

17 10(45) temaåret. Under februari - mars skapades myndighetens webbsida för temaåret och i november hölls avslutningskonferensen. Endast arton artiklar refererar till Svenska ESF-rådet som nationell samordnare. Trots att olika aspekter av åldrande har varit en återkommande fråga inom dags och fackpress under året, så har man mer sällan satt detta i samband med temaåret och dess fokusområden och Svenska ESF-rådet. Temaåret har främst fått publicitet i landsortspress och s.k. prioriterad landsortspress, som avser större regionala dagstidningar utanför storstadsregionerna. Sammantaget står dessa två grupper för drygt 80 procent av publiciteten inom mediekanalen tryckt press. För temaåret 2012 har det under året funnits en europeisk webbportal, som EU kommissionen ansvarat för. Här har nationella samordnare för temaåret och aktörer i medlemsländerna inom området för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna, på eget initiativ kunnat registrera sina events under året. Majoriteten av länderna, 21 länder, har registrerat 10 aktiviteter eller mindre. Sverige har registrerat 7 aktiviteter. Förutom den officiella invigningen av temaåret 2012 på Kistamässan har två andra arrangörer registrerat sina aktiviteter. Det ena är ett seminarium arrangerat av Sveriges pensionärsförbund (SPF)i samband med Almedalsveckan, Det hade aldrig hänt om jag var yngre och det andra är Swedage konferensen, den 1 oktober i Göteborg, som arrangerades av Vårdalstiftelsen, FAS, Statens folkhälsoinstitut, VINNOVA och Västra Götalandsregionen. Resterande registreringar består av Svenska ESF-rådets aktiviteter, Almedalsseminariet, författarsamtal vid bokmässan i Göteborg, Senior Force Day i Örebro samt avslutningskonferensen. Finland har registrerat 6 aktiviteter och Danmark 5. De flesta aktiviteter har registrerats av Tyskland, 41 aktiviteter respektive Belgien, 65 aktiviteter. 4.4 EU-kommissionens projekt inom ramen för temaåret EU-kommissionen har under året initierat tre större satsningar. Den första, Generations@school, pågick under våren och försommaren. Syftet var att uppmärksamma Europadagen för solidaritet mellan generationerna, den 29 april. Projektet ville främja kontakter mellan generationer genom att samla äldre och elever för att lösa en uppgift tillsammans, samverka kring ett projekt eller samtala kring frågeställningar som är viktiga för båda generationer. Svenska ESF-rådet hade till en början svårt att engagera svenska skolor till projektet, men fick slutligen kontakt med förskolan Paletten i Stockholm som genomförde ett möte mellan barnboksförfattaren Carin Wirsén och förskolebarn (se sid. 37). Då detta projekt var det enda i Sverige fördelades ett bidrag på 300 euro till förskolan från EU

18 11(45) Kommissionen. Bidraget ska användas till inköp av böcker, material eller för aktiviteter som syftar till ökad kontakt och förståelse mellan yngre och äldre generationer. Det andra större projektet som EU Kommissionen lanserade var Awards, utlysning av tävlingar inom sju olika kategorier: Arbetsplatser för alla åldrar Socialt entreprenörskap Journalistisk rapportering om åldrande och relationer mellan generationerna, skriftlig Journalistisk rapportering om åldrande och relationer mellan generationerna, audiovisuell Skapande av åldersanpassade miljöer Levnadsskildringar om aktiva äldre Projektet pågick under sensommar och höst. En nationell jury utsågs bestående av representanter från Svenska ESF-rådet, FAS, arkitektkontoret Kontur, Arbetsmiljöforum, Hjälpmedelsinstitutet samt Ashoka, en global organisation för socialt entreprenörskap. Varje jurymedlem röstade ett bidrag inom varje kategori. I Sverige tävlade tretton skriftliga journalistiska rapporteringar, fyra bidrag om åldersanpassade miljöer (se sid 32), tre bidrag om socialt entreprenörskap (se sid. 36) och ett bidrag i det tidigare lanserade projektet, Generations@school. De nationella bidragen bedömdes sedan av en europeisk jury, som i sin tur utsåg tre europeiska finalister inom varje kategori. Senare under hösten arrangerades en prisceremoni i Bryssel där resultaten offentliggjordes. Resultaten finns på EU: webbportal för temaåret 2012, Svenska ESF-rådet gick ut via riktade mail till de målgrupper, som EU kommissionen angivit i sin information. Vi fick inte fick in ett enda bidrag gällande arbetsplatser för alla åldrar. Ändå lades mest arbete på att engagera denna målgrupp bestående av företag, organisationer och myndigheter. I den skriftliga journalistiska rapporteringen utsågs Emilie Nilsson, journalist för Jusektidningen, som första finalist bland många konkurerande bidrag. Emilies rapportering Guldklockan ett minne blott? är en mycket välskriven och allsidig artikel om åldrande utifrån många olika perspektiv och med hänvisning till lagar och regelverk inom arbetslivet, åldersrelaterade hälsoaspekter, forskning och internationella studier och jämförelser. European Senior Force Day, var den tredje och sista av EU kommissionens satsningar inom ramen för Europaåret Senior Force Day lanserades av EU kommissionen inför den 1 oktober, FN:s internationella äldredag, för att rikta uppmärksamhet kring äldres insatser inom frivilligt arbete (se sid. 45).

19 12(45) 5. Temaåret i Sverige Nedan redogörs för Svenska ESF-rådets uppdrag gällande uppföljning av temaårets genomförande i Sverige. Utgångspunkten är regeringens satsningar i anslutning till temaåret och med koppling till aktivt åldrande och solidaritet mellan generationer. Där det varit möjligt har också hänvisningar till uppgifter om andra länder, främst EU:s medlemsstater, utförts. Ambitionen har varit att kartlägga och följa upp insatserna och verksamhet inom äldreområdet, under året eller åren i nära anslutning till 2012, utifrån flera förvaltningsnivåer och samhällssektorer. 5.1 Deltagande i arbetslivet Diskussionerna om vikten av att behålla den äldre arbetskraften har pågått i ett par decennier. Under de senaste åren har debatten blivit mer intensiv. Finanskrisen har bland annat lett till en omfattande översyn av pensionsåldrar inom EU:s medlemsstater vilket också inneburit reaktioner hos medborgarna. I Sverige har sannolikt den nya pensionsåldersutredningen och statsminister Reinfeldts uttalande i början av året, om vikten av att arbeta längre upp i åldrarna, ytterligare riktat ljus på frågan Situationen i Sverige och internationellt I EU-kommissionens rekommendationer för Sverige inför programperioden , 16 framgår att de ökade tillfälliga anställningarna försvårar för de unga att etablera sig på arbetsmarknaden. Ungas inträde på arbetsmarknaden måste ske tidigare medan äldres utträde måste fördröjas. Medan risken för fattigdom och social exkludering har minskat inom EU för äldre över 65 under perioden , har den istället ökat i Sverige under samma period. Risken anses vara särskilt stor gällande äldre kvinnor. EU-kommissionen uppmanar därför till att öka anställningsbarheten av äldre genom anpassade åtgärder som inkluderar livslångt lärande, innovativa arbetsformer, hälsosammare arbetsmiljö och transnationell rörlighet. Sammanställd statistik från tredje kvartalet 2012, 17 visar att Sverige har den högsta sysselsättningsgraden inom EU för individer både inom åldergrupperna och 60-64, med 82,9 procent respektive 64,2 procent. Inom åldersgruppen år intar dock Sverige med sina 17,2 procent endast en femteplats efter Estland (25,6 %), Rumänien (23,1 %), Portugal (22 %) och Storbritannien (19,6 %). Inom den äldsta åldersgruppen, delar Sverige en fjärde plats med Irland och Cypern 16 Position of the Commission Services on the development of Partnership Agreement and programmes in SWEDEN for the period , Uppgifter rapporterade av Arbetsförmedlingen, baserade på statistik från Eurostat, 2012

20 13(45) med en sysselsättningsgrad på 8,3 procent efter Rumänien (20,7 %), Portugal (16,9 %) och Estland (13,5 %). I en rapport från Pensionsmyndigheten från december 2012, framgår att fler äldre arbetar idag än tidigare. Sysselsatta individer i åldersgruppen år har ökat från 14,3 procent 2005 till 17,6 år Gällande åldersgruppen år har en ökning skett från 5,4 procent till 7,2 procent under motsvarande år. Samtidigt har man dock minskat sin genomsnittliga arbetstid. Mätt i antalet arbetade timmar har därför arbetskraftsdeltagandet varit mer eller mindre konstant 2005 och Active Age Index (AAI) 18 är ett nytt verktyg som erbjuder nationella och europeiska beslutsfattare möjlighet att mäta den äldre befolkningens outnyttjade potential. Verktyget har utvecklats av ett forskningsteam vid European Centre i Wien i samarbete med United Nations Economic Commission for Europé (UNECE) och EUkommissionen. Verktyget är tänkt att komplettera annan statistik inom äldreområdet. AAI har studerat ett flertal indikatorer samlade under fyra områden: Sysselsättningsgraden av äldre arbetskraft Socialt engagemang och deltagande bland äldre Oberoende och självbestämmande Kapacitet och möjliggörande miljöer för aktivt åldrande (social sammanhållning, kompetensutveckling, mentalt välbefinnande, användning av IT etc.) Sverige har den högsta placeringen vid beräkning av samtliga områden, följt av Finland och Danmark, men ligger ändå nära 60 procent ifrån det högsta möjliga resultatet. De områden som ligger till grund för Sveriges höga placering är Sysselsättningsgraden av äldre arbetskraft samt Kapacitet och möjliggörande miljöer för aktivt åldrande 19. Sverige och Tyskland toppar denna lista bland EU:s 27 medlemsstater i fråga om utnyttjad potential inom sysselsättning i åldrarna år. 20 Resultatet kan delvis förklaras med att vi har ekonomiska incitament i våra pensionssystem som gör det fördelaktigt att arbeta upp till dessa åldrar. Detta gäller särskilt kvinnor som arbetat deltid under vissa perioder under sitt arbetsliv. 21 Däremot förändras bilden väsentligt då man studerar både yngre och äldre åldersgrupper i arbete. I åldergruppen Zaidi, A., K. Gasior, M.M. Hofmarcher, O. Lelkes, B. Marin, R. Rodrigues, A. Schmidt, P. Vanhuysse and E. Zolyomi (2013), Active Ageing Index 2012: Concept, Methodology and Final Results, Methodology Report Submitted to European Commission s DG Employment, Social Affairs and Inclusion, and to Population Unit, UNECE, for the project: Active Ageing Index (AAI), UNECE Grant No: ECE/GC/2012/003, Geneva. 19 Ibid. Sid Ibid. Sid Arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2011:3, SCB 2011