Amningsstöd. Leg Barnmorska, Magister i Internationell hälsa, Dr med. Jobbar på KC och Högskolan Kristianstad, samt kliniskt mhv.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Amningsstöd. Leg Barnmorska, Magister i Internationell hälsa, Dr med. Jobbar på KC och Högskolan Kristianstad, samt kliniskt mhv."

Transkript

1 Amningsstöd Kunskapscentrum kvinnohälsa, Pernilla Ny samba/utvecklare Pernilla Ny Leg Barnmorska, Magister i Internationell hälsa, Dr med. Jobbar på KC och Högskolan Kristianstad, samt kliniskt mhv. Kursansvarig för Amning i nöd och lust, 7.5 hp, avancerad nivå, Högskolan Kristianstad, Sambarepresentant i Nationella amningskommittén, 1

2 Målet med föreläsningen Påminna oss om amningens betydelse för mor och barns hälsa, psykisk och fysisk Möjlighet till lite nytänk på 45 min Påminna oss om vårt professionella ansvar, att vara uppdaterade inom amning för att kunna kommunicera stödjande Källa: WHO/UNICEF 10 steg till lyckad amning Miljögifter, Livsmedelsverket (Studie: POPUP (Persistent Organic Pollutants in Uppsala Primiparas, satrt pågår). Resultat, 2018 Nyttan med amning är större än den eventuella hälsorisk som organiska miljöföroreningar kan utgöra. Viktigt följa kostråd för fisk På så sätt kan halterna av organiska miljöföroreningar i modersmjölk begränsas ytterligare och kvaliteten på mjölken blir ännu bättre. Info om studien: Mjölken tredje veckan efter förlossningen. Blod, hår, urin (mamma) Mammorna svarar på enkäter om bland annat livsstil och kostvanor. Barnen till de mammor som deltagit i studierna upp vid 4, 8 och 12 års ålder (fr 2008) 2

3 Egentligen väldigt enkelt Bröstmjölk En fantastisk produkt - det bästa för barnet Att amma stärker bandet mellan mor och barn Detta gäller BÅDE i lågsom höginkomstländer Källa: The Lancet, 2016 a, The Lancet 2016 b Vad är kruxet? Kommunicera stödjande Uppdaterad kunskap vara professionella Att inte hasta Att inte ge ersättning när det inte behövs Källa: WHO, 10 steg till lyckad amning WHO riktlinjer: 6 månders exklusiv amning och sedan så länge mor och barn önskar, gärna två år eller mer källa: Rikhandboken, Livsmedelsverket, Socialstyrelsen, Blå boken Socialstyrelsen har fastställt att amningsrådgivning skall ske på ett entydigt och objektiv sätt i samråd med samlad fakta och information (SOSFS 2008:33). Alla sjukhus i Sverige är Amningsvänliga sjukhus dvs har förbundit oss följa de 10 stegen Barnkonventionen, paragraf 3,6 Patientsäkerhetslagen (6 kap 1 PSL, SFS 2010:659). 3

4 Källa: Rikshandboken: riktlinjer/strategier-och-kvalitetssakring/barnkonventionen/ accessed steg till lyckad amning Följa ett handlingsprogram för amning som all personal är medveten om. Ha de kunskaper och färdigheter som behövs för att följa handlingsprogrammet. Informera alla blivande mammor/föräldrar om fördelarna med att amma och hur man kommer igång med och upprätthåller amningen. Låta barnet så snart som möjligt efter förlossningen ligga hud mot hud hos mamman. Se till att barnet har fria luftvägar och mår bra. Uppmuntra mamman/föräldrarna att lägga märke till när barnet är redo att bli ammat och erbjuda hjälp om det behövs. Visa mammorna hur de kan amma och hålla igång mjölkproduktionen, även om de måste vara åtskilda från sitt barn. Inte ge det nyfödda barnet annan föda än bröstmjölk, såvida det inte är medicinskt motiverat. Ha samvård, det vill säga låta mammor/föräldrar och nyfödda barn vara tillsammans dygnet runt. Uppmuntra mamman att amma så ofta barnet vill. Informera mammor/föräldrar om att de vid amningsproblem kan undvika att ge barn sug- och dinapp under första en till två levnadsveckorna för att underlätta att amningen kommer igång. Uppmuntra att det bildas stödgrupper för amning. Informera mammor/föräldrar när de skrivs ut från sjukhuset om möjligheten att få stöd och hjälp vid BVC och amningsmottagningar 4

5 Statistik hur ammar kvinnor nu Hel och delamning fyra månader fortsätter att minska svagt. Delamningen vid nio och tolv månaders ålder ökar (39-43%, åren ) 1 vecka efter födseln ammar: Riket 76.2% Skåne 76.5% Värmland 93% Västmanland 92% Källa: Socialstyrelsen Amningstatistik 2016 Hur kan vi bli bättre här i Region Skåne? Jo skapa ett regionalt amningsdokument, 6 mars 2019 första mötet så vi gör lika! 5

6 Barn som ammar 4 veckors ålder Barn delvis ammade 12 månader 6

7 Utsatta grupper bland de vi träffar Mödrar med lång utbildning och mödrar födda i utomeuropeiska länder ammar i högre utsträckning, (Graviditetsregistret, 2017) Ojämlik start! glöm inte bort den lågt utbildade svenskfödda kvinnan och hennes familj Pérez-Escamilla & Sellen (2014) presenterar att amning har positiva effekter på hälsa genom livet. Således bör tillgång till amningsrådgivning ses som en mänsklig rättighet med tillgänglighet till alla nivåer av vård inom hälso- och sjukvårdssystemet. I dagens samhälle existerar orättvisor rörande amningsrådgivning utifrån socioekonomisk bakgrund, etnicitet, religion, kön och sexuell identitet. (Pérez-Escamilla, R. & Sellen, D. Equality in Breastfeeding: Where Do We Go from Here? (2015). Journal of Human Lactation, 31 (1), Doi: / ) SKILLNAD PÅ ATT PRESSA PÅ VÅRA ÅSIKTER JÄMFÖRT MED ATT KOMMUNICERA ETT BUDSKAP SOM VI VET ÄR VÄLDIGT VIKTIGT FÖR FOLKHÄLSAN SOM ATT INTE RÖKA, SOM ATT HA ETT NORMALT BMI, SOM ATT VARA FYSISKT AKTIV, SOM ATT AMMA För det är vårt uppdrag som sjuk- och hälsopersonal! 7

8 Är det rimligt? Tillmatning med mjölkersättning på BB har ökat med 3-4% i Stockholm mellan åren % av barn som föddes vaginalt tillmatades med mjölkersättning och % av de som föddes via kejsarsnitt (Zwedberg & Hjärtmyr, 2012). Montalto, Borg, Buttigieg-Said och Clemmer (2008) visar att 50 % av de kvinnor som slutade amma i förtid var på grund av felaktiga råd från vårdpersonal. 19% av mammorna fick mjölkersättning till sina barn på BB och 91% av dessa mammor slutade amma kort efter de kom hem från sjukhuset. 8

9 Amningsrådgivning hur kan vi som personal bli bättre Ökad kunskap generellt Bli medveten om sin egen förförståelse och dess roll i mötet Bli medveten om sitt professionella ansvar Hembesök har visats ge goda förutsättningar för att mammor ska amma sina barn (Rollins et al, 2013). Bli bättre på empowerment i samtalet Använda motiverande samtal som teknik Skapa vårdplan för amning under graviditeten Ersättning på medicinsk indikation Ta råd av andra kollegor innan ersättning erbjuds 9

10 Senast forskning, vad vill kvinnor veta! (Blixt, I 2018) Viktigt att parterna involveras innan, för hans skull så han inte skall känna sig utanför sen när hon ammar hon anar det redan!!!! Vårdpersonalens stöd som var den viktigaste faktorn: lyhörda, ind stöd för att skapa positiv, ge evidens, respektfull dialog, förbered under grav Realistisk förväntningar om hur det är först: mycket jobb, närhet, praktiskt, vanligt att det strular, hur stimulerar mjölkproduktionen, även strul så innebär det inte att mjölken har tagit slut eller att man måste börja med ersättning Palmer, L (avhandling): Amning och Existens Moderskap, sårbarhet och ömsesidigt beroende vid inledande amning, 2015 Personal behöver ge mer professionell stöd för att lösa amningsproblem samt att de sitter med (smärta sår ej bra tag, dålig viktuppgång), vårdpersonal följer ej internationella riktlinjer! Upplever en svår sorg när det inte går så länge man önskar. Lyssna innan ger råd! Fråga om upp-levelsen, vad har de själva för mål? De vill inte höra att det går lika bra med ersättning 10

11 Normalisera Nyfödda barn söker sig instinktivt till mammans bröst för näring, men minst lika viktigt är värmen, kontakten och tryggheten (Uvnäs Moberg, 2009) Partners roll/behov: Partners upplevelse är viktigt för kvinnor Kvinnor som får stöd ammar längre Vi skall stödja pappan/partner i sin EGEN kontakt med barnet(källa: The fathers role in breastfeeding, Liepina & Johansson 2017) 11

12 Partners behov Vårt ansvar: Stödja se involvera kommunicera Oxytocin, närhetens hormon, är oumbärligt Vi behöver oxytocin för att kunna umgås med andra människor, känna oss trygga och lugna, fungera väl och vara friska. Det har en direkt koppling till beröring, värme och goda sociala kontakter. Får vi tillräckligt av närhet tidigt i livet kan de positiva effekterna finnas kvar under mycket lång tid. (Uvnäs Moberg, 2009) Hur gör vi då det? Inkludera pappa och partner redan på mödrahälsovården se dem som individer och egna blivande föräldrar (Björk, S, avh) Inkludera dem i föräldrautbildning om amning Samtala om hud mot hud Samtala om bärschalar och bärselar Samtala om tiden och engagemanget som krävs (Hallbom &Johansson 2017) 12

13 SKINSHIP det är ett stort arbete att knyta an till ett barn och kräver stort engagemang - Skinship (Plantin, L föreläsning 20 sept 2018, Högskolan Kristianstad kursen Amning i nöd och lust) Väl investerad tid för att knyta an till sitt barn och genom att stöjda detta stödjer vi indirekt amningen som då inte ses som en konkurrens MATA är INTE ANKYTNING Kvinnors fysiska hälsa Minskad risk för bröstcancer för varje år av amning, liv årligen sparas. (6%/12 månaders period av amning) Minskar risken för typ 2-diabetes Minskar risk för ovarialcancer Minskar risk för höftledsfraktur Förlängd tid mellan barnen (Rollins et al 2016, Victoria et al, 2016 The Lancet) 13

14 Kvinnors psykiska ohälsa Conclusions: exclusive breastfeeding may help to reduce symptoms of depression from childbirth to 3 months postpartum. Källa: Figueiredo B, Canário C and Field T. Consequences of Antepartum Depression. Clinical Obstetrics and Gynecology, 2013 The Lancet 1, barnaliv <5 år sparas årligen vid förbättrad amning. Amning minskar risken för: Gastroenterit Luftvägsinfektioner Öroninflammationer Plötslig spädbarnsdöd..och på lång sikt minskad risk för: Fetma Diabetes Minskar generell sjuklighet och ökar inlärningsförmåga (för varje tidsenhet av amning) 14

15 Human breastmilk is therefore not only a perfectly adapted nutritional supply for the infant, but probably the most specific personalised medicine that he or she is likely to receive, given at a time when gene expression is being fine-tuned for life. This is an opportunity for health imprinting that should not be missed. Breastfeeding in the 21st century: epidemiology, mechanisms, and lifelong eff ect. Cesar G Victora,et al 2016, The Lancet 3 0 Hur ammar kvinnor? Påverkas av sin omgivning Påverkas av sjukhuset (amningsvänliga sjukhus) Påverkas av sin partner Påverkas av sin mammas och systers erfarenheter Vad anses normalt i Sverige och i andra länder? Närheten till barnet nattetid 15

16 Elsa ammar 16

17 Vad innehåller mjölken? Råmjölk- mer energirik, Lägger sig som en skyddande barriär i barnets tarmslemhinna för att förhindra patogener att fästa i slemhinnan (siga) Mogna mjölken: Vitaminer, mineraler, kolhydrater, fett, hormon, antikroppar och vatten (87,5%) som INDIVIDUELLT anpassas för barnet beroende på ålder och näringsbehov <6 månader: toung-extrusion-reflex som gör att barnet inte kan få bak maten i bakre delen av munnen för att inte sätta i halsen!!! Smart Under första levnadsåret räcker det att smaka annan mat och blanda med bröstmjölk, ingen stress! Mjölk >2 år: Mjölk till barn det andra året: fin källa till protein, Ca, folsyra, vit A, B-12, C, järn (mer lättupptaglig) Under 2:a levnadsåret blir fetthalten mycket högre! Skyddet mot infektioner fortsätter under andra levandsåret och längre Clusteramning Glöm inte att informera att bäbisar är ofta nöjda på fm och sen på em vill de amma hela tiden och hänga med sina föräldrar det är NORMALT! stöd dem i att amma på och detta är inte att mjölken tagit slut Tänkt samma vid 3-4 månaders ålder! 17

18 Kvinnor med smärtsamma underliv TAR TID Quick fix- går inte risk för ersättning Måste få ta tid En dålig amningsstart går att repararera Amning kan påbörjas igen om ett tag Prioritera Ge realistiska förväntningar på mjölkmängd Var kritiska 18

19 Amningsstatus (kan göras i telefonen) 1. Barnets tag om bröstet 2. Mammans upplevelse av smärta 3. Mammans upplevelse av barnets sugkraft 4. Barnets sugmönster/rytm 5. Bröstvårtans form efter amning (Källa: KI) 19

20 Kvinnors kroppar kvinnors rätt Jämställdhet är att kvinnans reproduktiva egenskaper värderas och samhället tar till vara på och uppskattar kvinnors förmågor att vilja amma (Palmer, avh Linne universitetet, 2015) Amning är något som kvinnan har biologiska förutsättningar att göra till skillnad från mannen. Ett jämställt samhälle bör uppskatta kvinnans förmåga att kunna amma (Palmer, avh Linne universitetet, 2015) Amning kan betraktas som en kvinnlig rättighet som ger kvinnan möjlighet att göra det som endast hon som kvinna kan: nämligen att möta sitt barn i en relation som endast kan bildas mellan dem (Palmer, avh Linne universitetet, 2015) Genom att möjliggöra amning både i teorin och praktiken blir det ett jämställt samhälle. Mödra- och barnhälsovården har en viktig roll i att bidra med grunderna i ett jämställt föräldraskap (SKL 2018) 20

21 Hjälp att få javisst! Janusinfo om läkemedel och amning Amningshjalpen.se Remittera/konsultera Amningsmottagningar i Regionen Aldrig om era egna erfarenheter Tänk att ni har ett ansvar att kommunicera stödjande för att främja amning var självkritiska för att utvecklas! KC erbjuder mer utbildning Våren 2019 Hösten 2019 Körkort för personal i aktiv tjänst med amning Regional amningsstrategi i HELA vårdkedjan, mödravården utbildar sig också så familjerna är mer förberedda efter förlossningen 21

22 VI HÖRS! skane.se/kunskapscentrumkh Nigel C Rollins, Nita Bhandari, Nemat Hajeebhoy, Susan Horton, Chessa K Lutter, Jose C Martines, Ellen G Piwoz, Linda M Richter, Cesar G Victora,on behalf of The Lancet Breastfeeding Series Group. Lancet 2016; 387: , s 491 Not breastfeeding is associated with economic losses of about $302 billion annually or 0 49% of world gross national income. Breastfeeding provides short-term and long-term health and economic and environmental advantages to children, women, and society. Här kommer vi in!!!! To realise these gains, political support and financial investment are needed to protect, promote, and support breastfeeding 22

23 Sammanfattningsvis Inse ditt ansvar Negligera aldrig, remittera då du inte vet Prata alltid från forskning Alltid vårdplan Ersättning endast på revelvant medicinsk indikation Heja heja heja Dar la teta dar la vida =TIu2FZmiKuY 23

24 Referenser The Lancet 1 och 2 Inspelningar Urplay Reproduktiv konferens 2018, C. Rubertsson mfl Regionalt vårdprogram; Bröstkomplikationer i samband med amning, SLL 2016 Bra att veta WHO:s barnmatskod 1981, antogs av Sverige 1983 International Code of Marketing of Breastmilk Substitutes at the 34th World Health Assembly in Innocentideklarationen 1990, Sverige skrev på 1991 FN Barns rättigheter till amning 1990 Baby Friendly Hospital Initative i Sverige

25 Breastmilk is a natural, renewable food that is environmentally safe and produced and delivered to the consumer without pollution, unnecessary packaging, or waste. By contrast, breastmilk substitutes leave an ecological footprint Ärlighet och respekt två fundamentala grundstenar i utbytet mellan två människor I mötet mellan patient och vårdgivare finns en maktskillnad (Miracle & Fredland, 2007). Enligt Rollins Bhandari, Hajeebhoy, Horton, Lutter, Martines, Piwoz, Richter, & Victoria (2016) har sjukvårdspersonal viktigt inflytande i beslut rörande amning. Det finns vissa brister rörande sjukvårdspersonals kunskaper teoretiskt och praktiskt kring amning och amningsrådgivning. (Ibid). MIRACLE, J-D. & FREDLAND, V. (2007). PROVIDER ENCOURAGEMENT OF BREASTFEEDING: EFFICACY AND ETHICS. JOURNAL OF MIDWIFERY & WOMEN S HEALTH, 52 (6), DOI: /J.JMWH ROLLINS, N-C., BHANDARI, N., HAJEEBHOY, N., HORTON, S., LUTTER, C-K., MARTINES, J-C., PIWOZ, E- G., RICHTER, L-M. & VICTORIA, C-G. BREASTFEEDING 2: WHY INVEST AND WHAT IT WILL TAKE TO IMPROVE BREASTFEEDING PRACTICES. (2016). LANCET, (387), VICTORIA, C-G., BAHL, R.,BARROS, A-JD., FRANCA, G-VA., HORTON, S., KRASEVEC, J., MURCH, S., SANKAR, M-J., WALKER, N. & ROLLINS, N-C. BREASTFEEDING 1: BREASTFEEDING IN THE 21ST CENTURY: EPIDEMIOLOGY, MECHANISMS, AND LIFELONG EFFECT. (2016). LANCET, (387),

26 Det finns ofta ingen medicinsk indikation att introducera mjölkersättning till ett barn som föds via kejsarsnitt, istället bör man som vårdpersonal stötta dessa kvinnor att komma igång med amningen (Pérez-Escamilla & Sellen, 2015). Det är vanligt att barn får mjölkersättning redan på BB trots att det inte är medicinskt indikerat. Får barnet mjölkersättning under sin fösta vecka är risken 6 gånger högre att mamman slutar helamma redan under den första månaden. Tillmatning med mjölkersättning på BB har ökat med 3-4% i Stockholm mellan åren % av barn som föddes vaginalt tillmatades med mjölkersättning och % av de som föddes via kejsarsnitt (Zwedberg & Hjärtmyr, 2012). 26

Det nyfödda barnet -amning & omvårdnad. Föräldrautbildning på mödravården

Det nyfödda barnet -amning & omvårdnad. Föräldrautbildning på mödravården Det nyfödda barnet -amning & omvårdnad Föräldrautbildning på mödravården Att diskutera Vilka behov har ett nyfött barn? Det nyfödda barnets behov Närhet, trygghet och tröst Välbekanta lukter och röster

Läs mer

Mödrahälsovård Förlossning BB Neonatalavdelning Barnhälsovård

Mödrahälsovård Förlossning BB Neonatalavdelning Barnhälsovård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Dokument ID: 09-259400 Fastställandedatum: 2017-06-12 Giltigt t.o.m.: 2019-06-12 Upprättare: Annette L Lindgren Fastställare: Ingela Högerås Amningsstrategi - VO Kvinno-

Läs mer

HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR?

HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR? HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR? Margareta Berglund Distriktssköterska, Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård Region Skåne https://www.youtube.com/watch?v=lmpygaxisrq

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdprogram Utvecklingsenheten för mödra- och barnhälsovård 4 9

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdprogram Utvecklingsenheten för mödra- och barnhälsovård 4 9 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdprogram Utvecklingsenheten för mödra- och barnhälsovård 4 9 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Eva Nilsson, Verksamhetsutvecklare

Läs mer

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels, Vårdchef

Läs mer

Amning/rådgivning på BVC

Amning/rådgivning på BVC Amning/rådgivning på BVC Verksamhetsutvecklare BVCs styrdokument och basprogram Amningssamtalet på BVC Amning rökning, alkohol Amningsstatistik Avsluta amningsperioden Styrdokument BVC Artikel 2 Alla barn

Läs mer

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren Arbetat med föräldrastöd sedan 1997. Jämställdhetskonsult Startar och driver föräldragrupper i Stockholm. Arbetar med pappautbildning

Läs mer

AMNINGSSTRATEGI OCH HANDLINGSPLAN FÖR REGION ÖREBRO LÄN. 1 Inledning Tio steg som främjar amning Amningsstrategi...

AMNINGSSTRATEGI OCH HANDLINGSPLAN FÖR REGION ÖREBRO LÄN. 1 Inledning Tio steg som främjar amning Amningsstrategi... AMNINGSSTRATEGI OCH HANDLINGSPLAN FÖR REGION ÖREBRO LÄN Författat av: Länsamningsgruppen, Region Örebro län Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Tio steg som främjar amning... 4 3 Amningsstrategi...

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Amning. Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning.

Hälsa Sjukvård Tandvård. Amning. Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning. Hälsa Sjukvård Tandvård Amning Välkommen till BB-avdelningen på Sjukhuset i Varberg! Den här pärmen innehåller information och råd om amning. Den här pärmen innehåller information och råd om amning som

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Fram&dens mödrahälsovård - vad säger forskningen? Stockholm, 15 november 2017

Fram&dens mödrahälsovård - vad säger forskningen? Stockholm, 15 november 2017 Fram&dens mödrahälsovård - vad säger forskningen? Stockholm, 15 november 2017 Mia Barimani Leg. Barnmorska Med.dr. Ledamot i Svenska barnmorskeförbundet mia.barimani@barnmorskeforbundet.se Anna Vikström

Läs mer

Pärm - amningsråd på BVC

Pärm - amningsråd på BVC Pärm - amningsråd på BVC Innehåll: Handledning angående amningsråd på BVC Flik 1 Inledning sid 2 Bakgrund sid 2 Barnets första levnadsdagar sid 2 Syfte sid 3 Mål sid 3 Amningsråd på BVC Flik 2 1. Amningsråd

Läs mer

Definition föräldraskapsstöd

Definition föräldraskapsstöd Föräldraförberedelse under graviditeten med fokus på den första tiden efter förlossningen PETRA PÅLSSON, BARNMORSKA & DOKTORAND Definition föräldraskapsstöd Föräldraskapsstöd är insatser, aktiviteter och

Läs mer

Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar

Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar Sanna Lignell, Toxikologiska enheten Livsmedelsverket Bröstmjölksinsamlingar vid Livsmedelsverket 1996-1999 Större studie i Uppsala ca 2 mammor rekryterades

Läs mer

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. Tillväxt på BVC Höst 2017 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Linda Håkansson/Anette Karsch Vårdutvecklare/Distriktssköterska Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat

Läs mer

Folkhälsovetenskap. ett exempel. Amning

Folkhälsovetenskap. ett exempel. Amning Bild 1 Folkhälsovetenskap ett exempel Amning Clara Aarts, lektor Institutionen för Folkhälsa och Vårdvetenskap Jag vill belysa ett exempel på folkhälso-område som Ragnar Westerling har undervisat om utifrån

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Kvinnokliniken MK 2 Obstetriksektionen Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar. Matstunden är en unik möjlighet

Läs mer

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren Mats Berggren www.mfj.se Män för Jämställdhet En ideell och partipolitisk obunden riksorganisation som verkar för jämställdhet och mot mäns våld. Ny generation föräldrar

Läs mer

Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James

Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James Amningskurs för blivande föräldrar Amningsutbildning för vårdpersonal Göteborg, 28 oktober 2014 i Göteborg och Södra Bohuslän Mölndals

Läs mer

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal 1 AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal Författare: Hannula Leena, (arbetsgruppens ordförande),

Läs mer

Amning & Jämställdhet

Amning & Jämställdhet Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren www.mfj.se Arbetat med föräldrastöd för män sedan 1997. Verksamhetsutvecklare på Män För Jämställdhet (MFJ) Projektledare för New

Läs mer

Föräldrastöd och föräldraförberedelse

Föräldrastöd och föräldraförberedelse Föräldrastöd och föräldraförberedelse Petra Pålsson, barnmorska och doktorand Medicinska fakulteten Lunds universitet Definition föräldrastöd» En aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella,

Läs mer

Omstart : Barnets väg till bröstet. Amning Speciella omständigheter. Spruta för indragna bröstvårtor. Plana eller indragna bröstvårtor

Omstart : Barnets väg till bröstet. Amning Speciella omständigheter. Spruta för indragna bröstvårtor. Plana eller indragna bröstvårtor 2009 Amning Speciella omständigheter Omstart : Barnets väg till bröstet Anna Maria /Mia/ Westlund Barnmorska IBCLC Kontakt : mia.westlund@home.se Låt mamman sitta/halvsitta bekvämt Börja med en lugn baby

Läs mer

Bakgrund. Sjunkande amningsförekomst i Sverige. Föräldraskap och påfrestningar. Aktualisera 10 stegen till en lyckad amning

Bakgrund. Sjunkande amningsförekomst i Sverige. Föräldraskap och påfrestningar. Aktualisera 10 stegen till en lyckad amning Amningsstudien Bakgrund Sjunkande amningsförekomst i Sverige Föräldraskap och påfrestningar Aktualisera 10 stegen till en lyckad amning Implementering av ny kunskap Helamning 2 månader 6 månader Område

Läs mer

Katarina Heed. Amningsstarten

Katarina Heed. Amningsstarten Katarina Heed Amningsstarten Den första amningen Skrik Vila Vakenhet Aktivitet Krypande rörelser Vila Möta - göra sig bekant Suga Sova Barnet skriker till Barnet slappnar av och vilar Barnet tittar upp,

Läs mer

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. Tillväxt på BVC Hösten 2018 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att tidigt upptäcka

Läs mer

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. Tillväxt på BVC Våren 2019 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att tidigt upptäcka

Läs mer

Frågor till verksamhetsansvariga på landets förlossnings- och BB/eftervårdsavdelningar om vård efter förlossning

Frågor till verksamhetsansvariga på landets förlossnings- och BB/eftervårdsavdelningar om vård efter förlossning Frågor till verksamhetsansvariga på landets förlossnings- och BB/eftervårdsavdelningar om vård efter förlossning Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning

Läs mer

Folkhälsovetenskap. ett exempel. Amning. Clara Aarts, lektor Institutionen för Folkhälsa och Vårdvetenskap

Folkhälsovetenskap. ett exempel. Amning. Clara Aarts, lektor Institutionen för Folkhälsa och Vårdvetenskap Folkhälsovetenskap ett exempel Amning Clara Aarts, lektor Institutionen för Folkhälsa och Vårdvetenskap Nivåer i folkhälsoarbete Folkhälsoarbete för amning sker på alla nivåer: Samhällsnivå, nationellt

Läs mer

Amningsråd på BVC 1. Amningsråd från första besöken på BVC

Amningsråd på BVC 1. Amningsråd från första besöken på BVC Amningsråd på BVC 1. Amningsråd från första besöken på BVC Amningsstarten kan vara svår och all information kan inte ges vid första kontakten. Vissa insatser är viktiga vid det första mötet, medan andra

Läs mer

Frågor till ledningen i landets landsting/regioner om vården efter förlossning

Frågor till ledningen i landets landsting/regioner om vården efter förlossning Frågor till ledningen i landets landsting/regioner om vården efter förlossning Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige idag, samt att

Läs mer

Graviditet VT 2011 AÅ

Graviditet VT 2011 AÅ 9 maj 2011 Annika Åhman annika.ahman@kbh.uu.se Hälsoaspekter av graviditet på mor och barn Fosterdiagnostik Mödrahälsovård Det nyfödda barnets behov och omhändertagande Det nyfödda barnets vanliga sjukdomar

Läs mer

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska Lagstiftning

Läs mer

Regional riktlinje kring oro för väntat barn

Regional riktlinje kring oro för väntat barn Regional riktlinje kring oro för väntat barn Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Fastställd av hälso- och sjukvårdsdirektören. INNEHÅLL

Läs mer

Amning. och typ 1-diabetes

Amning. och typ 1-diabetes Amning och typ 1-diabetes Amning är ett känslofyllt ämne oavsett hur din amning har sett ut innan eller kommer att se ut. Har du diabetes kan det ibland bli en extra utmaning när du ska amma då bland annat

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016

Strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016 Strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016 Konsumentverket Livsmedelsverket Socialstyrelsen Statens folkhälsoinstitut 1 Bakgrund Enligt regeringsbeslut den 23 juni 2004 fick Livsmedelsverket

Läs mer

Frågor till samordningsbarnmorskor för mödrahälsovården i Sveriges landsting och regioner

Frågor till samordningsbarnmorskor för mödrahälsovården i Sveriges landsting och regioner Frågor till samordningsbarnmorskor för mödrahälsovården i Sveriges landsting och regioner Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige idag,

Läs mer

Amningsstatistik

Amningsstatistik Amningsstatistik 2012 2014-10-07 Sammanfattning I ett internationellt perspektiv är amningsfrekvensen hög i Sverige. I genomsnitt ammades 96 procent helt eller delvis vid en veckas ålder. Vid sex månaders

Läs mer

Amningsstrategi Landstinget Västmanland

Amningsstrategi Landstinget Västmanland Amningsstrategi Landstinget Västmanland Västerås 2013-11-15 INLEDNING Nyblivna familjer i Sverige har goda förutsättningar för amning, bland annat genom möjligheten att vara hemma med sitt barn tack vare

Läs mer

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård Ulla Waldenström Institutionen för kvinnors och barns hälsa Karolinska Institutet Vem och vad ska styra vårdens innehåll? De trendkänsliga? Alla blivande

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [dokumentnr] Medicinsk rutin Amningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [dokumentnr] Medicinsk rutin Amningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [dokumentnr] Medicinsk rutin 2013-03-19 Riktlinje Amningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan Innehållsansvarig: Anna-Karin Ringqvist VU Obstetrik

Läs mer

Främja hälsosamma matvanor TIDIGT! Bilder: Livsmedelsverket

Främja hälsosamma matvanor TIDIGT! Bilder: Livsmedelsverket Främja hälsosamma matvanor TIDIGT! Bilder: Livsmedelsverket Vad är målet med att tidigt främja hälsosamma matvanor? Välmående och aktiva barn, en god hälsa både på kort och lång sikt! Vad är hälsosamma

Läs mer

The Quest for Maternal Survival in Rwanda

The Quest for Maternal Survival in Rwanda The Quest for Maternal Survival in Rwanda Paradoxes in policy and practice from the perspective of near-miss women, recent fathers and healthcare providers Jessica Påfs, PhD jessica@pafs.se Research team:

Läs mer

Läkemedelsbehandling och amning

Läkemedelsbehandling och amning Läkemedelsbehandling och amning Susanne Näslund, Apotekare Avdelningen för Klinisk Farmakologi Umeå universitet Läkemedelsinformationscentralen ELINOR Norrlands universitetssjukhus 1 Innehåll Faktorer

Läs mer

Litteratur. Internetresurser. Attityder till amning. Stark tillit och motivation Svag tillit stark motivation Ej sås. motiverad väljer annat

Litteratur. Internetresurser. Attityder till amning. Stark tillit och motivation Svag tillit stark motivation Ej sås. motiverad väljer annat 2009 Amning Litteratur Anna Maria /Mia/ Westlund Barnmorska IBCLC Breastfeeding: A Guide for the Medical Profession Ruth Lawrence, Robert Lawrence Human Lactation Jan Riordan Immunobiology of Human Milk

Läs mer

Kvinnors upplevelse av amningsinformation under graviditeten

Kvinnors upplevelse av amningsinformation under graviditeten Kvinnors upplevelse av amningsinformation under graviditeten En kvalitativ studie Författare: Alexandra De Silva Handledare: Eva-Kristina Persson Kandidatuppsats Hösten 2014 Lunds universitet Medicinska

Läs mer

BB var god dröj? Varje kvinna ska få föda tryggt

BB var god dröj? Varje kvinna ska få föda tryggt BB var god dröj? Varje kvinna ska få föda tryggt Det föds över 110 000 barn i Sverige varje år och svensk mödra- och förlossningsvård är på många sätt helt fantastisk. Svensk förlossningsvård har också

Läs mer

Saker du inte behöver göra

Saker du inte behöver göra Saker du inte behöver göra Du behöver inte plocka undan i sovrummet. Skjut på saker, bokstavligt, så skapar du en liten gång utan risk för snubbel. Du behöver inte ringa alla och rapportera om hur saker

Läs mer

Amning- handlingsplan

Amning- handlingsplan Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Mödravård Giltig fr.o.m: 2016-04-01 Faktaägare: Kira Kersting, Överläkare Mödravården Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 1 Faktaägare:

Läs mer

Amningsstrategi för personal i vårdkedjan

Amningsstrategi för personal i vårdkedjan 1(13) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Amningsstrategi för personal 2 Vårdprogram i vårdkedjan Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Amning. Vårdkedja, 2015-12-03 Bröstkomplikationer.

Läs mer

Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner

Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige

Läs mer

Amningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan

Amningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan Amningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan inom Mödra- och Barnhälsovården i Göteborg och Södra Bohuslän samt Obstetrik vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra/Mölndal och Neonatologi vid Drottning

Läs mer

Bröstmjölkens sammansättning och rekommendation. Elisabeth Kylberg 2011

Bröstmjölkens sammansättning och rekommendation. Elisabeth Kylberg 2011 Bröstmjölkens sammansättning och rekommendation Elisabeth Kylberg 2011 Art Sammansättning i relation till tillväxthastighet Fördubblad födelsevikt i dagar Fett % Protein % människa 180 3.8 0.9 ko 47 3.7

Läs mer

Mål för förlossningsvården i Sverige

Mål för förlossningsvården i Sverige Tack för inbjudan Mål för förlossningsvården i Sverige En frisk mor och ett friskt barn En positiv upplevelse av förlossningen State of the art 2001 Vårdvalet som blev ett geografiskt val Patientlag (2014:821)

Läs mer

Hur arbetar personal på BVC med att främja hälsosamma levnadsvanor?

Hur arbetar personal på BVC med att främja hälsosamma levnadsvanor? Hur arbetar personal på BVC med att främja hälsosamma levnadsvanor? Linda Håkansson, distriktsköterska/mph och vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne E-post: kunskapscentrum.bhv.pv@skane.se

Läs mer

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR 1 FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR KARIN FORSLUND FRYKEDAL HÖGSKOLAN VÄST LINKÖPINGS UNIVERSITET 2 FÖRÄLDRAGRUPPER 2009 Föräldrastöd - en vinst för alla - Nationell

Läs mer

Bröstmjölk - Modersmjölksersättning

Bröstmjölk - Modersmjölksersättning Bröstmjölk - Modersmjölksersättning Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän. Amning NNR 2012 Dubbelblind? Minskar risk för (grade 1) Mag- och tarminfektioner Akuta

Läs mer

Handlingsplan för Karolinska Universitetssjukhuset Sverige

Handlingsplan för Karolinska Universitetssjukhuset Sverige Handlingsplan för Karolinska Universitetssjukhuset Sverige Picasso, Maternity 1905 ett komplement till UNICEF/WHO TIO STEG för att skydda, stödja och främja amning i hela vårdkedjan www.karolinska.se/amningscentrum

Läs mer

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Regnbågsfamiljer och normativ vård Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Föreläsningens innehåll Regnbågsverksamhet Historik Normer Heteronormativitet och dess konsekvenser i vården

Läs mer

Ett barn är fött. En rapport om förlossningsvård och föräldrautbildning

Ett barn är fött. En rapport om förlossningsvård och föräldrautbildning Ett barn är fött En rapport om förlossningsvård och föräldrautbildning Förlossningsvården bättre än Betlehem? Många av oss känner till historien om de överfulla härbärgena i Betlehem och om stallet dit

Läs mer

DRAFT. 2.4 Om du tagit del av inspirationsföreläsning vid Sjukhuset i Skövde vid ett tillfälle, vilket datum var det vid första tillfället?

DRAFT. 2.4 Om du tagit del av inspirationsföreläsning vid Sjukhuset i Skövde vid ett tillfälle, vilket datum var det vid första tillfället? Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels Björkman, vårdchef obstetrik

Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels Björkman, vårdchef obstetrik Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Barn som inte visar amningsbeteende och inte suger på bröstet första dygnet Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels Björkman,

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Riktlinje Amningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Riktlinje Amningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14414 su/med 2015-01-16 3 Innehållsansvarig: Anna-Karin Ringqvist, Verksamhetsutvecklar, Gemensamt Kvinnosjukvård (annri13) Godkänd av: Henrik Almgren,

Läs mer

Doula och Kulturtolk samt Mammagrupper. Födelsehuset Doula & Kulturtolk

Doula och Kulturtolk samt Mammagrupper. Födelsehuset Doula & Kulturtolk Doula och Kulturtolk samt Mammagrupper Födelsehuset bildades 2007 av föräldrar, barnmorskor och doulor SYFTE: mer inflytande för brukarna kontinuitet och personlig vård fler valmöjligheter som t ex ABC

Läs mer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Motiverande samtal Monica Jonsson, universitetslektor/barnmorska 11.00 Salut-satsningen

Läs mer

NEDÅTGÅENDE AMNINGSTREND ORSAKER OCH ÅTGÄRDER

NEDÅTGÅENDE AMNINGSTREND ORSAKER OCH ÅTGÄRDER Akademin för hälsa, vård och välfärd NEDÅTGÅENDE AMNINGSTREND ORSAKER OCH ÅTGÄRDER Intervjuer med barnmorskor JORUNN TEEPEN KATARINA CHRISTENSEN Vårdvetenskap, inriktning sexuell och reproduktiv hälsa

Läs mer

Amning på neonatalavdelning. Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 210

Amning på neonatalavdelning. Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 210 Amning på neonatalavdelning Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 210 Annorlunda start Oförberedd på förlossning Traumatisk förlossning Sjuk mor Sjukt barn eller barn som fötts för tidigt Krisreaktioner

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Medicinska fakulteten

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Medicinska fakulteten Medicinska fakulteten SBMP18, Komplicerad förlossning, verksamhetsförlagd utbildning, 7,5 högskolepoäng Complicated Delivery, Clinical Training, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande

Läs mer

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Aborter i Sverige 2008 januari juni HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

Amning. och typ 1-diabetes

Amning. och typ 1-diabetes Amning och typ 1-diabetes Utges av: Diabetesförbundet Box 1107, 172 22 Sundbyberg, Telefon: 08 564 82 1 00, Fax: 08 564 821 39 Pg: 481 31 35 3, Bg: 332 4373 info@diabetes.se, www.diabetes.se Text och idé:

Läs mer

Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård

Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (5) 2012-05-22 p 9 Handläggare: Maria State Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd

Läs mer

JSL Socialstyrelsen. Migrationsverket. Information till dig som är gift med ett barn

JSL Socialstyrelsen. Migrationsverket. Information till dig som är gift med ett barn JSL Socialstyrelsen Migrationsverket Information till dig som är gift med ett barn Barnäktenskap är förbjudet i Sverige I Sverige är det förbjudet att gifta sig med någon under 18 år. Det finns många anledningar

Läs mer

Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Förlossningsavdelningen 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel Efter förlossningen

Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Förlossningsavdelningen 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel Efter förlossningen Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Förlossningsavdelningen 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel. 06 826 4355 Efter förlossningen Efter förlossningen När du blir utskriven från sjukhuset

Läs mer

Studiehandledning Amning och bröstmjölk, 7.5 hp U713A/U513G

Studiehandledning Amning och bröstmjölk, 7.5 hp U713A/U513G Studiehandledning Amning och bröstmjölk, 7.5 hp U713A/U513G VT 2016 Kursansvarig: Elisabeth Kylberg Examinator: Anette Ekström Välkommen till kursen i Amning och bröstmjölk Kursen vill förbereda dig som

Läs mer

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet Jämställdhet i hälsa a society in which men and women would participate in more or less equal numbers in every sphere of life, from infant care to high-level politics (Okin, 1989) Hur kan samhället hindra

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Kvinnohälsovård 1, 11,5 högskolepoäng Women s Health Care 1, 11.5 credits

Kvinnohälsovård 1, 11,5 högskolepoäng Women s Health Care 1, 11.5 credits Kursplan Institutionen för vårdvetenskap Kvinnohälsovård 1, 11,5 högskolepoäng Women s Health Care 1, 11.5 credits Ladokkod: 62BK12 (version 1) Gäller från: Höstterminen 2011 Fastställd av: Utbildningsutskottet

Läs mer

Stockholms läns landsting. Tillmatning av nyfödda barn på BB i Stockholms läns landsting

Stockholms läns landsting. Tillmatning av nyfödda barn på BB i Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting Tillmatning av nyfödda barn på BB i Stockholms läns landsting 2010 1 Deltagare i arbetsgruppen: Anna Gustafsson Leg. Barnmorska, MSc Karolinska Institutet Ulla Idenstedt Vårdutvecklare

Läs mer

!"##$"%$#&' Bröstmjölk, amning och nutrition Anna-Karin Edstedt Bonamy, barnläkare, med dr, amningskonsult

!##$%$#&' Bröstmjölk, amning och nutrition Anna-Karin Edstedt Bonamy, barnläkare, med dr, amningskonsult Fall att lösa i slutet av föreläsningen Bröstmjölk, amning och nutrition Anna-Karin Edstedt Bonamy, barnläkare, med dr, amningskonsult Kvinna 30 år gammal Första barnet Normal graviditet och förlossning

Läs mer

WHO: Barnfetman på alarmerande nivåer

WHO: Barnfetman på alarmerande nivåer Främja Hälsosamma levnadsvanor och förebygga övervikt och fetma hos barn i förskoleåldern Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Region Skåne Linda Håkansson Barnhälsovårdsamordnare Blekinge Barnfetma bland

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Bröstmjölk, amning och nutrition Anna-Karin Edstedt Bonamy, barnläkare, med dr, amningskonsult

Bröstmjölk, amning och nutrition Anna-Karin Edstedt Bonamy, barnläkare, med dr, amningskonsult Bröstmjölk, amning och nutrition Anna-Karin Edstedt Bonamy, barnläkare, med dr, amningskonsult Fall att lösa i slutet av föreläsningen Kvinna 30 år gammal Första barnet Normal graviditet och förlossning

Läs mer

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. Anna-ChuChu Schindele Utredare Folkhälsomyndigheten

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. Anna-ChuChu Schindele Utredare Folkhälsomyndigheten Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige Anna-ChuChu Schindele Utredare Folkhälsomyndigheten Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) The vision by WHO Europe "Europa är en region där alla

Läs mer

Anita Elfström 2011-10-27

Anita Elfström 2011-10-27 Amning rådgivning på BVC BVCs Styrdokument FNs Barnkonvention Allmänna råd från Socialstyrelsen 1991:8 Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovård inom Västra Götalandregionen Krav- och Kvalitetsbok Förfrågningsunderlag

Läs mer

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren Mats Berggren www.mfj.se Män för Jämställdhet En ideell och partipolitisk obunden riksorganisation som verkar för jämställdhet och mot mäns våld. Jämt Föräldraskap

Läs mer

SBMS14, Förlossning, 9 högskolepoäng Delivery in Labour and Birth, 9 credits Avancerad nivå / Second Cycle

SBMS14, Förlossning, 9 högskolepoäng Delivery in Labour and Birth, 9 credits Avancerad nivå / Second Cycle Medicinska fakulteten SBMS14, Förlossning, 9 högskolepoäng Delivery in Labour and Birth, 9 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Programnämnden för omvårdnad,

Läs mer

Manifesto for a feminist definition of SRHR

Manifesto for a feminist definition of SRHR Manifesto for a feminist definition of SRHR WOMEN S RIGHT TO DECIDE over their own sexuality and reproduction is fundamental in the fight for human rights and against discrimination. One of the biggest

Läs mer

Landstinget Sörmland Fullmäktigemötet den 11 juni 2013 LANDSTINGETSÖRMLAND den2013-06- 1 1 D.nr.L-5-1-6P0-101 MOTIONfrån Vänsterpartiet Kommunikationsstöd i förlossningsvården Kvinnor från utomeuropeiska

Läs mer

Den orättvisa hälsan - med fokus på kön, genus och jämställdhet

Den orättvisa hälsan - med fokus på kön, genus och jämställdhet Den orättvisa hälsan - med fokus på kön, genus och jämställdhet Gör Göteborg Jämlikt Göteborgs stad 14-10-30 Susanna Toivanen Docent i sociologi susanna.toivanen@chess.su.se Vad menas med ojämlikhet i

Läs mer

Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag?

Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag? Kejsarsnitt en genväg till livet -Vad vet vi i dag? 25 20 15 10 5 0 Bakgrund Proportion of CS (%) related to total no. of deliveries in Sweden/Stockholm Sweden % Stockholm % 1999 2001 2003 År 1997 1995

Läs mer

En förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa modell för en trygg och jämlik vård med fokus på utomeuropeiska kvinnor

En förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa modell för en trygg och jämlik vård med fokus på utomeuropeiska kvinnor 1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Avdelningen för kunskapsstyrning Susanne Johansson, Hälso- och sjukvårdsstrateg Datum Diarienummer 2017-04-24 RS150440 Regionstyrelsen En förbättrad förlossningsvård

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Amningscentrum Kvinnokliniken MK 2 Karolinska Universitetssjukhuset Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar.

Läs mer

Våld i nära relationer med fokus på barnet

Våld i nära relationer med fokus på barnet Kunskapscentrum för barnhälsovård Våld i nära relationer med fokus på barnet Andreas Andersson, leg psykolog Pernilla Arvidsson, socionom leg psykoterapeut Projektets syfte Uppmärksamma barn som upplever

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Kvinnosjukvård Kvalitetsgrupp BB-vård (BBQ)

Årsrapport 2014 RMPG Kvinnosjukvård Kvalitetsgrupp BB-vård (BBQ) Årsrapport 214 RMPG Kvinnosjukvård Kvalitetsgrupp BB-vård (BBQ) Anna Hallberg KK Värnamo Anna Westling KK länssjukhuset Ryhov Jönköping Cecilia Lundgren KK länssjukhuset Kalmar Emma Lindqvist KK Höglandsjukhuset

Läs mer

Regionala riktlinjer för särskilt förlossningsstöd inom mödrahälsovården

Regionala riktlinjer för särskilt förlossningsstöd inom mödrahälsovården Regionala riktlinjer för särskilt förlossningsstöd inom mödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning att gälla från och med , vårterminen 2016.

Kursplanen är fastställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning att gälla från och med , vårterminen 2016. Medicinska fakulteten SBMR17, Kvinno- och mödrahälsovård, familjeplanering samt ungdomsmottagning, 10,5 högskolepoäng Gynaecological and Antenatal Care, Family Planning and Youth Clinics, 10.5 credits

Läs mer