Studiehandledning Amning och bröstmjölk, 7.5 hp U713A/U513G

Transkript

1 Studiehandledning Amning och bröstmjölk, 7.5 hp U713A/U513G VT 2016 Kursansvarig: Elisabeth Kylberg Examinator: Anette Ekström

2 Välkommen till kursen i Amning och bröstmjölk Kursen vill förbereda dig som träffar och kommer att träffa blivande och nyblivna föräldrar och deras barn i ditt nuvarande eller kommande arbete. Kursen ger dig fördjupade kunskaper i det som rör amning och bröstmjölk belyst från en rad olika infallsvinklar och problemställningar. Kursens mål, innehåll och upplägg Kursen är en fristående kurs på avancerad/ grund nivå inom ämnet Reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa. Man blir antagen till avancerad respektive grund-nivå beroende på den behörighet man har. Vad gäller kursen är det endast kraven på examinationsmomenten som skiljer de båda nivåerna åt. Kursen ges på kvartsfart. Mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna följande (citerat från Kursplanen): Kunskap och förståelse redogöra för och analysera komplexa situationer kring amning och bröstmjölk samt relatera till aktuell forskning och praxis utförligt redogöra för bröstets anatomi, amningens fysiologi, endokrinologi och immunologi utförligt redogöra för bröstmjölkens innehåll av näringsämnen, immunologiska och andra komponenter utförligt redogöra för hur olika ämnen som miljögifter och läkemedel överförs till bröstmjölken Färdighet och förmåga självständigt ge väl grundad information om laktation och amning till gravida och ammande kvinnor, partners, anhöriga och allmänhet visa förmåga att ta del av och kritiskt granska vetenskaplig litteratur inom kunskapsområdet Värderingsförmåga och förhållningssätt praktisera ett professionellt förhållningssätt i att skydda, främja och stödja amning i både normala och komplexa situationer utifrån nationella mål och riktlinjer reflektera över och bedöma behovet av ytterligare kunskap för att fortlöpande utveckla sin professionella kompetens gällande området amning och bröstmjölk För att kunna säkerställa omvårdnaden för nyblivna mammor och deras barn är det viktigt att se amning ur olika perspektiv. Detta gäller framförallt: fysiologiskt, endokrinologiskt, folkhälsoperspektiv, immunologiskt och nutrition. Kursen behandlar även Amningsvänliga sjukhus/amningsvänlig vårdkedja, amningsobservation, förebyggande samt behandling av amningsproblem, vårdrutiner, amningsrådgivning.

3 Innehåll Kursen behandlar amning och bröstmjölk ur olika aspekter som anatomi, fysiologi, endokrinologi och immunologi. Därtill ingår bröstmjölkens näringsinnehåll samt miljöfaktorers och läkemedels inverkan på bröstmjölken. Kursen behandlar även ett professionellt förhållningssätt som grund för att skydda, främja och stödja amning utifrån nationella mål och riktlinjer. Kursens upplägg Undervisningen består av föreläsningar och seminarier vid tre undervisningstillfällen. Vid varje tillfälle är det två hela undervisningsdagar. Till varje undervisningstillfälle ska studieuppgifter inlämnas skriftligt och vid sista tillfället redovisas även en fördjupningsuppgift. Dessa uppgifter utgör underlaget för examination. Seminarierna är obligatoriska. Lärplattformen Scio Detta blir platsen för kursens hemsida. I kursen kommer vi att använda oss av verktyg i Scio så som forum, anslagstavla, filsamling, inlämningsmapp och forum. All dokumentation hittar du i filsamling. Helpdesk och it- support Om du behöver hjälp med datorkonto och inloggning kontakta helpdesk Tfn: E-post: helpdesk@his.se Lärare och examinator i kursen Elisabeth Kylberg, kursansvarig, lärare Anette Ekström, examinator, lärare elisabeth.kylberg@his.se anette.ekstrom@his.se Kurslitteratur Riordan J Wambach K. (2009) Breastfeeding and Human Lactation Fourth Edition ISBN: Kylberg E., Westlund AM., Zwedberg S. (2014) Amning i dag. Stockholm: Gothia. ISBN Regionalt vårdprogram. Bröstkomplikationer i samband med amning. Stockholms läns landsting 2008 Vetenskapliga artiklar Examination Examination sker kontinuerligt under kursen i form av deltagande i seminarier, inlämning av skriftliga studieuppgifter samt en skriftlig fördjupningsuppgift.

4 Former för bedömning Detaljer kring former för bedömning anges i kursplanen. För godkänd kurs krävs godkända examinationsuppgifter samt genomförande av studieuppgifter med aktivt deltagande i obligatoriska moment och seminarier. Detaljer kring dessa moment beskrivs senare i detta dokument. Frånvaro vid obligatoriskt moment kräver ersättningsuppgift. Nivåbeskrivningar av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U) VG G U Studenten visar genomgående ett enastående resultat med bara mindre brister Studenten visar en hög kunskapsnivå, en utmärkt analytisk förmåga och kan använda kunskaperna självständigt. Studenten visar ett gott resultat med bara mindre brister. Studenten visar en god kunskapsnivå, en god analytisk förmåga och kan använda kunskaperna självständigt. Studenten visar ett genomgående en bristande förmåga vad gäller kunskapsnivå, analytisk förmåga och i att använda kunskaperna självständigt. Seminarier Vid varje undervisningstillfälle är det ett seminarium. Seminariet 12-13/1 baseras på inlämningsuppgift 1 Seminariet 5-6/4 baseras på inlämningsuppgift 2 Seminarierna 7-8/6 baseras på inlämningsuppgift 3 och fördjupningsuppgift Inlämningsuppgifter Inlämningsuppgifterna görs individuellt och lämnas in skriftligt på lärplattformen Scio inför varje undervisningstillfälle under mappen Uppgifter. Det finns en inlämningsmapp för respektive inlämningsuppgift. Dokumentet ska lämnas in som en sammanhängande Word-fil med försättsblad enligt Bilaga 1. (Ej pdf-fil) Inlämningsuppgift 1 1) Läs om Amningsvänliga sjukhus/baby Friendly Hospital Initiative (BFHI) i kurslitteraturen: Amning idag 2).Du som arbetar inom vården: Läs den lokala tillämpningen av Amningsvänliga sjukhus (avdelningens/klinikens/landstingets policy). 3) Reflektera över och skriv ned dina tankar kring styrkor och svagheter med initiativet Amningsvänliga sjukhus/amningsvänlig vårdkedja

5 4) Reflektera över och skriv ner dina tankar kring amning: vilka erfarenheter, upplevelser och attityder du har till amning. Vad har du stött på? a. Blev jag ammad själv? Egen amningserfarenhet? Upplevelser av släktingars, vänners, bekantas amning? b. Amning i din yrkesroll? Problem relaterade till amning på din arbetsplats? Problem relaterade till Amningsvänliga sjukhus? c. Åsikter om och attityder till amning hos vårdpersonal? Åsikter om amning/bröstmjölk bland bekanta och allmänhet? Åsikter om gällande rekommendationer om amning i Sverige? Inlämningsuppgift 2 1) Amningsobservation Gör en amningsobservation enligt det formulär som finns i Filsamlingen/Amningsobservation.. Skriv ner kortfattat efteråt: - Beskriv hur gick det till. - Hur fungerade formuläret? - Ta gärna upp situationer som varit särskilt svåra, eller som fungerat bra. 2) Amningsproblem: fall Läs om amningsproblem i kurslitteraturen och i Regionalt vårdprogram. Bröstkomplikationer i samband med amning. Stockholms läns landsting Utgå ifrån i Regionalt vårdprogram. Bröstkomplikationer i samband med amning. Stockholms läns landsting i de fall som är relevanta. För varje fall skriv ned - hur bemöter du denna mamma? - vad är viktigt att tänka på? - vilka frågor behöver du ställa får att få mer information? - vilka olika orsaker/förklaringar kan ligga bakom? - hur ska man gå till väga för att lösa problemet? - vad ger du för råd? -ange referens 2A. En mamma ringer amningsmottagningen för att få råd om ett sår hon har på bröstvårtan 2B. En bekant som har ett barn på 5 månader frågar dig vad hon ska göra. Mensen har kommit tillbaka och hon upplever att hon har mindre mjölk. 2C. En omföderska med en flicka på 3 månader söker för sin andra bröstinflammation. När hon ammade förra barnet hade hon en bröstinflammation som utvecklades till bröstböld. 2D. En mamma ringer amningsmottagningen när barnet är fyra veckor gammalt och är uppgiven, då hennes barn vägrar att ta bröstet. 2E. En ammande mamma till ett 7 månaders barn kontaktar BVC eftersom hon är orolig för att hennes barn inte äter annat än bröstmjölk. Hon började introducera puréer och gröt för ca

6 en månad sedan, men barnet är fortfarande inte så intresserat utan äter bara lite grand. Hon undrar om det är något fel på barnet. 2F. En mamma till en 4 veckor gammal pojke kontaktar BVC och undrar vad hon ska göra. Hon ammar det ofta, dygnet runt. Barnet suger bra och verkar få i sig ordentligt med mjölk. Men ofta efter amningsstunderna verkar han ändå inte nöjd utan är missnöjd och kinkar. 3) Amningsfysiologi och anatomi en föreläsning Planera en föreläsning för blivande barnmorskor/barnsjuksköterskor/distriktsköterskor. Läs det som står i kurslitteraturen och utgå från föreläsningen om ämnet. Skriv ned vad du skulle ta upp på lektionen, så pass detaljerat att du nämner allt du vill de ska känna till (inte i punktform) Ange referenser. Inlämningsuppgift 3 1a) Läs artikeln: Helen L Ball, Martin P Ward Platt, Emma Heslop, Stephen J Leech and Kathleen A Brown. Randomised trial of infant sleep location on the postnatal ward. Arch. Dis. Child. published online 18 Jul 2006; doi: /adc Den är inlagd under "Filsamling" och "Artiklar". 1b) Skriv kort bakgrund, syfte, metod och de resultat man kommit fram till. Hur resonerar författarna i diskussionen? Vad har du för funderingar hur relevanta är resultaten? Kan resultaten tillämpas i Sverige? Vad drar du för slutsatser. Diskutera artikeln under Forum i Scio. 2) Hur ser din önskearbetsplats ut ur ett amningsvänligt perspektiv? Skriv ner hur du vill att din arbetsplats skulle organiseras och fungera om du fick bestämma. Skriv ditt drömscenario. Det finns INGA ekonomiska eller personella begränsningar! Låt fantasin flöda! Har du ingen arbetsplats skriv om hur du skulle vilja ha en arbetsplats som möter blivande och nyblivna föräldrar. Fördjupningsuppgift Fördjupningsuppgiften görs två och två. Fördjupningsuppgiften ska lämnas in skriftligt på lärplattformen Scio. Välj ett ämne att fördjupa dig ibland nedanstående ämnen, eller välj eget ämne. Läs kurs/referenslitteratur och annan litteratur. Kontakta gärna kursledaren för tips om litteratur. Minst fyra vetenskapliga artiklar ska det refereras till i resultatdelen för grundnivå och sex för avancerad nivå.

7 Om du vill kan du kan välja att undersöka någon fråga med hjälp av t ex observation, enkät, intervju eller journalgenomgång. Planera i så fall så att arbetet inte blir för omfattande se till att du hinner med den under kursperioden. Kontakta kursledaren så snart du valt ämne, och berätta vad du tänker göra. Riktlinjer för fördjupningsuppgiften Fördjupningsuppgiften struktureras med rubrikerna: introduktion, syfte, metod, resultat och diskussion med konklusion. Layout struktureras enligt följande: Textstorlek: 12, Typsnitt: Times New Roman, Rubriker: Markeras med fet stil och skrivs i vänster marginal, Sidnumrering: Centrerad nederst på varje sida. Ingen sidnumrering på försättsblad, Radavstånd: Enkelt, Marginaler: Rak vänster- och högermarginal, 35 mm till vänster och 20 mm till höger. Varje nytt stycke föregås av en tom rad, utan extra indrag. Referenshantering: Skrivs korrekt enligt valt referenssystem i löpande text och i referenslistan. Försättsblad: Bilaga 1. Skriv kortfattat (4-6 sidor räcker). Skicka fördjupningsuppgiften till Scio senast enligt överenskommet datum. Kursledaren ser till att alla fördjupningsuppgifter blir tillgängliga för samtliga kursdeltagare. Läs så många arbeten som möjligt till seminariet då fördjupningsuppgifterna tas upp. Seminariet där fördjupningsuppgifterna ventileras har följande struktur: - opponent/opponenter utses för varje arbete som presenterar arbetet och därefter lyfter fram konstruktiva, kritiska synpunkter och förslag; - 1 vecka innan seminariet förmedlas opponentlista på Scio; - på seminariet presenteras ett arbete i taget, där även styrkor och konstruktiva synpunkter lyfts fram av opponenten/opponenterna, därefter följer en gemensam diskussion i hela gruppen; - besked om hur lång tid som ges till respektive arbete kommer i samband med opponentlistan detta är beroende av hur många arbeten som ska ventileras. Förslag på ämnen men välj gärna annat ämne du tycker är intressant!: -Otillräcklig mjölkproduktion -Amning och depression -Överproduktion av mjölk -Amning: tvång, skuld -Långvarig amning -Att inte kunna amma -Tandemamning -Pappans/partnerns roll för amning

8 -Amning och syskon -Tonårsmammor och amning -Amning efter tidig hemgång -Barn som inte går upp i vikt -Personalens roll för amning -Amning som preventivmetod -Mammors upplevelser av amningsstöd -Amning och modern livsstil -Amning och viktnedgång/fetma -Miljögifter och amning -Hur behandlas amning i massmedia?

9 Bilaga 1 STUDIEUPPGIFT X Titel NN Kursens namn Datum Högskolan Skövde