PM FÖR TIDNINGEN. Aino Almroth, ainal905 Mariah Hjerppe, marhj611 Vanessa Ludwig, vanlu464 Jennifer Sylvan, jensy912 Emma Vallgren, emmva921

Transkript

1 PM FÖR TIDNINGEN Aino Almroth, ainal905 Mariah Hjerppe, marhj611 Vanessa Ludwig, vanlu464 Jennifer Sylvan, jensy912 Emma Vallgren, emmva921

2 INNEHÅLL

3 INLEDNING I kursen Tidskriftsdesign och produktion har vi haft som uppgift att producera en egen tidning. Arbetet har innefattat allt ifrån att ta fram ett koncept och positionera tidningen till att skapa ett visuellt uttryck såsom en grafisk profil. Det har varit en lärorik process då vi verkligen har fått arbeta från idé till den färdiga produkten, det vill säga en tryckt dummy. De steg vi har gått igenom i processen är brainstorming, research, marknadsanalys, konkurrentanalys, konceptframtagning och produktion (layout, typografi, redigering och prepress). Den uppgiftbeskrivning vi fick ställde inga direkta krav på själva utformningen av tidningen utan vi har fått fria händer och har jobbat efter eget omdöme. Vi har satt upp våra egna mål för arbetet och planerat arbetet självständigt. Den utgångspunkt vi hade var att ta fram minst 12 fullt utformade sidor, dock ej fokus på textframställning.

4 PROCESS ANSVARSFÖRDELNING Mellan mötena har vi haft olika designuppdrag där vi inte har haft speciella roller utan tagit de uppgifter som vi önskat. Under mötena har designförslagen nästan alltid förändrats på något sätt för att stämma överens med alla gruppmedlemmars design. På så sätt har alla varit delaktiga i alla sidor. Alla designbeslut har fattats under mötena. Åsikterna har inte alltid varit desamma men genom medling och argumentering har beslut fattats så att alla till slut blivit nöjda. TIDSPLAN Under gruppens andra möte den 26 januari togs ett tidsschema fram som såg ut som följer: v. 4 Research Inspirationssamling - Moodboard Konceptframtagning - Brainstorm v. 5 Målgruppsundersökning - boka studiebesök v. 6 Ev. studiebesök Design och layout Vår tidsplanering har följts som planerat med några få undantag. Vi försökte få tag på folk från två olika tidningar för att göra studiebesök hos men eftersom de varken svarade på mejl eller telefon beslutade vi att lägga mer tid på tidningen istället. Att trycka tidningen vecka åtta hade vi medvetet bestämt för att ha några dagars marginal utifall att det skulle bli tidsbrist i projektet. Trycket kom vi senare att flytta till veckan efter då vi hade svårt att planera in ett möte där alla kunde närvara och det fanns mer att jobba på inom design och layout. Istället skrev vi största delen av PM:et och redovisningen inför veckan efter. Vi har haft ett eller två möten i veckan vilka alla har varit mycket effektiva. Vi har ofta hunnit med mer än vad som stått på agendan. Alla har gjort sina hemuppgifter mellan mötena vilket har effektiviserat och förenklat mötena. Arbetet har aldrig känts stressigt eftersom vi alltid haft koll på planeringen och vad vi ska göra till när och vad som finns kvar. Vi har alla haft samma ambition och mål med kursen/tidningen och alla har tyckt om projektet. v. 7 Design och layout v. 8 Slutlayout och tryck - Skriv PM v. 9 Slutredovisning

5 PROCESS SIDPLAN Vi gjorde en sidplan för att se vad tidningen skulle innehålla och för att vi skulle kunna planera arbetet. Vi valde att följa den klassiska sidplansmallen som beskrivs i boken Tidskriftsdesign, det vill säga med framvagn, mitten och bakvagn, då den är beprövad och igenkännelig för läsarna. Sidplanen har hjälpt oss i arbetet otroligt mycket. Vi har hela tiden gått till sidplanen och sett upplägget och förhållandet mellan sidorna.

6 KONCEPT PROBLEMFORMULERING Problemet med många mattidningar idag är att de är röriga och har ett alltför brett innehåll med allt från vanliga maträtter, finare middagar och bakning till köksinredning/redskap, matresor, mode och reportage. Vi vill skapa ett tydligare fokus inom genren mattidningar som också är visuellt tilltalande. Det visuella uttrycket ska spegla innehållet och även inspirera läsaren. VISUELLT UTTRYCK Det varumärke vi har tagit fram har vi valt att namnge Aptit. Vi strävade efter ett kort och enkelt namn som snabbt skulle ge associationer till att det är en mattidning det handlar om. Namnet är även kopplat till vårt koncept som kan sammanfattas i tre meningar: - Aptit för ögat. - Aptit för framtiden. - Aptit för själen. Dessa tre meningar sammanfattar vilket fokus vi har i tidningen. Vi var alla överens om att mat är bra mycket mer än vad det smakar. Till detta hör även hur maten ser ut på tallriken vilket är vad det första påståendet handlar om. Därför ville vi att tidningen ska vara stilren och minimalistisk så att maten framhävs men också att bildspråket är tilltalande och har ett genomgående tema. Bilderna ska ta upp mycket utrymme i tidningen behöver därför vara av bra kvalitet, både tekniskt sätt och inspirationsmässigt. Det är dessa som ska fungera som den primära inspirationskällan för läsarna och det är därför viktigt att de uppfyller dessa två krav. Det ska verkligen vara aptit för ögat. I marknadsundersökningen framkom även ett intresse för bra råvaror/ ingredienser och ekologisk mat vilket var något vi tog till oss och detta förklaras i det andra påståendet. Det är viktigt att tidningens innehåll är medvetet och värnar om naturen i så stor utsträckning som möjligt med hjälp av lokalproducerade råvaror och rättvisemärkt. Detta hänger även ihop med det tredje och sista påståendet om att mat ska vara tillagat med omsorg och kärlek. Tidningens kärnvärden består i att den ska vara inspirerande, medveten och avkopplande. Detta hänger även ihop med den visuella identiteten som ska vara minimalistisk och stilren och inte ta för mycket fokus från innehållet. Det visuella uttrycket ska framhäva innehållet men också inspirera läsaren. Det är viktigt att designen inte är rörig utan ska ha ett tydligt grafiskt uttryck vilket också visar på att tidningen är medveten och genomtänkt. En genomarbetad tidning ger också ett avkopplande intryck, en tidning som läsaren gärna bläddrar igenom och gärna har framme på soffbordet. POSITIONERING Aptit är ett matmagasin med fokus på, som tidigare nämnt, bra råvaror, medvetenhet och visuell inspiration. Tidningen ska i huvudsak vara en inspirationskälla men också ligga i tiden. En jämförelse mellan de tidningar som vi studerat i vår konkurrentanalys visar att Aptit ligger närmare Magasin Moberg i termer av kvalité och genomgående koncept. Elle Mat och Vin ger ett rörigt intryck och visar inte på någon spets utan vill nå ett så brett segment som möjligt. Aptit vill snarare fokusera på det visuella uttrycket och en omsorg i både bildval och innehåll.

7 KONCEPT Med en tydligare nisch anser vi att den upplevda kvaliteten av tidningen höjs då den känns mer genomarbetad. Trots detta ligger Aptit någonstans emellan Magasin Moberg och Elle mat och vin vad gäller prisklass. Vi har tänkt att 79 kr känns som ett lagom pris att ta och då ligger Elle mycket under (55kr) och Moberg (89kr) en aning över. Vi strävar efter att kunderna ska få bra kvalité i förhållande till det pris de behöver betala. Det skulle säkert fortfarande vara möjligt att ta ett högre pris för tidningen men det känns inte motiverat. Vi skulle positionera Aptit enligt figuren till höger.

8 KONCEPT MOODBOARD OCH INSPIRATION När vi gjorde moodboarden hade vi målgruppen i åtanke. Vi försökte tänka oss in i de moderna storstadsmänniskornas medvetande. Bilderna är därför stilrena och lugna och de innehåller mycket luft och kontrasterar med element i starka färger. Inspiration till tidningen har vi bland annat hämtat mycket från Morberg Magazine som fanns med i vår konkurrentanalys. Vi valde ut de element från magasinet som vi tyckte passade för den målgrupp vi valt och modifierade och applicerade sedan dem på vårt egna koncept. Vi tilltalades bland annat av de generösa vita ytorna i magasinet och de stora anfangerna som används för att inleda många av texterna. I övrigt har vi inte tagit särskilt mycket inspiration från andra mattidningar då många av dem ger ett alldeles för spretigt intryck för det vi ville uppnå. Vi har istället tagit annan inspiration från litteratur såsom romaner och kokböcker där designen är mer sparsmakad, vilket lyser igenom i magasinets typografi.

9 KONCEPT MÅLGRUPP Den primära målgruppen för Aptit är storstadsmänniskor. De har fast jobb och tillhör Sveriges höginkomsttagare och har således pengar över att spendera nöjen och liknande. Detta betyder att det är väl inom deras budget att köpa ett nummer av Aptit för 79 kronor en gång varje månad. De gillar god och vällagad mat och har ett intresse för olika matkulturer runt om i världen. Att personerna är intresserade av mat betyder nödvändigtvis inte att de kan eller vill laga mat själva utan de är livsnjutare rakt igenom. De prioriterar kvalitet och vill äta mat gjord på bra råvaror, gärna lokalt odlade eller fair trade-märkta. Designmässigt dras de till vad som är inne just nu och vill gärna ha det allra bästa och även gärna det mest exklusiva. Den sekundära målgruppen är människor som tycker om att laga mat och gärna lagar avancerade maträtter med råvaror utav högsta kvalitet. Kanske arbetar de inom restaurang- eller livsmedelsbranschen. För dem är det viktigt med recept som är enkla instruktioner att följa med i men som ändå utmanar deras färdigheter i matlagning. De är kanske inte höginkomsttagare men prioriterar ändå att köpa Aptit varje månad på grund av sitt stora intresse för mat. Utifrån dessa två målgrupper har vi försökt tänka oss in vad som är viktigt för just dessa människor och hur vi kan utforma magasinet så att det faller dem i smaken. För att kunna göra detta på bästa sätt har en marknadsundersökning gjorts som beskrivs mer i detalj nedan. Det vi tagit hänsyn till vid utformandet av tidningen är bland annat vilket typ av innehåll människor inom målgruppen är intresserade av, speciellt vilken typ av artiklar eller inslag de skulle finna intressanta och vad de inspireras av.

10 MARKNAD BAKGRUND För att få bättre förståelse för vår målgrupp och dess behov valde vi att göra en marknadsundersökning via en enkät. Eftersom ingen av oss befinner sig i målgruppen var detta ett bra sätt att få svar på de frågor vi ansåg relevanta. Målet och fokus i enkätundersökningen var att veta mer om målgruppens intresse för mat, intresse för läsbart innehåll samt deras nuvarande källor för inspiration. Då vår målgrupp är relativt snäv och vi inte haft tillräckligt med resurser för att göra en större undersökning stod vi mellan att göra en omfattande undersökning med många testpersoner men som dock inte helt var i målgruppen, eller att göra en mindre undersökning men där alla personer passade kriterierna för målgruppen. Vi valde det senare och som följd att använda oss av flera öppna frågor för att få rikare svar samt bättre förståelse för hur målgruppen tänkte. Alla deltagare var stadsbor med fast inkomst och ett gediget intresse för mat. Antalet personer vi frågade var fem och åldern varierade från 22 till 62 år. Då flera av de tillfrågade var bekanta med någon av våra gruppmedlemmar så var det viktigt att frågorna ej var av ledande karaktär. SLUTSATSER AV UNDERSÖKNING Det första vi var intresserade av att veta var hur deras intresse såg ut för matlagning i dagsläget. Här framkom det att många i målgruppen var nyfikna på att testa nyheter men även husmanskost. De ville gärna vara medvetna i sin matlagning, både gällande ekologi och lokalproduktion. Flera nämnde även att utföra middagsbjudningar på helger som en del av sitt intresse. Detta besvarade vi genom att i vårt koncept bland annat framhäva tidningens medvetenhet gällande mat, att välja innehåll som framhäver nya smaker och matkulturer samt visa mat som kan användas vid bjudningar eller finare middagar. Enligt enkäten mottogs våra förslag följande: - Personer inom matlagningsbranschen är inte intressant (1/5) - Trendiga matlagningsredskap är få som kryssat i (2/5) - Trender inom matlagning var ganska intressant (3/5) - Matkulturer och Inspiration/recept var populärast (4/5) - Nya förslag: Ekologiskt, hälsomat, lokala restauranger och livsmedelsproducenter Detta innebär att personer inom matlagningsbranschen inte kommer finnas med i tidningen, och att inte heller matlagningsredskap får ta stor plats eller mycket uppmärksamhet. Populärast var matkulturer och inspiration/recept vilket därmed kommer få stort utrymme i tidningen. De egna förslagen som målgruppen kom med var bland annat ekologiskt och lokala restauranger vilket är förslag vi i gruppen använde som grund och diskuterade vidare på när vi bestämde vår sidplan och innehåll. Det som inspirerar målgruppen i deras matlagningsintresse idag är estetik inom fotografier, färger och upplägg, men även att ta till sig om mat och matlagning via olika medier. Att kunna bjuda på mat som består av gedigna ingredienser och med bra innehåll ansågs också viktigt. Detta resultat ger tydliga riktlinjer om vad vår målgrupp vill se i tidningen. Estetik är viktigt för en mattidning vilket också stärker påståendet att mat inte endast bedöms med smaken utan till stor del även med ögat. Medvetenhet om innehåll och ingredienser är något vi insåg att vi borde nämna i våra nummer.

11 LAYOUT Som nämns ovan ville vi skapa en stilren och minimalistisk tidning. Vi valde att låta alla i gruppen arbeta fritt i början för att sedan kunna välja och vraka bland de mest inspirerande förslagen vid nästa gruppmöte. Grundläggande parametrar som skulle följas var att den skulle vara en modern månadstidning med designapproach. Tidningen skulle inte endast vara en receptsamling. Designen ska vara sparsmakad med mycket luft; vi ska inte klämma in så mycket information som möjligt, utan sträva efter lugn och harmoni. Det övergripande uttrycket bör ge en grafisk känsla med geometriska former. Vi ska undvika att ha för mycket mat på bilderna. Maten ska helst vara fotograferad uppifrån och bildmaterialet ska hålla hög kvalitet. TYPOGRAFI Till rubrikerna valde vi sans serifen MankSans som är minimalistisk till sitt uttryck. Den är dessutom rak och rund samtidigt, vilket passade in i vårt geometriska tänkande. Versaler i varierande teckengrad används i rubriksättningen; vi ansåg det viktigare att hitta storlekar som passade de individuella artiklarna snarare än att strikt hålla oss till förutbestämda grader. ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö Till brödtexten valde vi Bauer Bodoni i tio punkter, ett klassiskt, välgjort teckensnitt som används flitigt i tidningssammanhang och som ger en litterär känsla. Även till ingresserna valde vi Bauer Bodoni i storlek 14 punkter. ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö Citat och ingresser framhävs med streck i lämplig färg över och under textblocket. BILDER Från början hade vi tanken att vi skulle försöka ha bilder med maten fotograferad rakt uppifrån. Det visade sig dock vara praktiskt omöjligt eftersom det var mycket svårt eftersom få sådana fotografier stod att finna. I stället valde vi att arbeta med bilder som hade ett tilltalande visuellt uttryck som var i linje med tidningens allmänna design. Bilderna skulle således ha en elegant känsla och kännas moderna vad gällde matens upplägg och ingredienser. De fick heller inte vara röriga eller innehålla för många onödiga detaljer, som blommor, vaser och dylikt. Ett beslut vi fattade ganska tidigt i processen var att inte ha med några människor i bilderna. Detta var ett medvetet beslut som grundas i att tidningens fokus snarare ska vara på det konstnärliga än på igenkänningen. Dessutom avslöjade marknadsundersökningen att reportage om människor inte var intressant för läsarna, endast en av fem tyckte det kunde vara intressant vilket styrkte vårt beslut.

12 LAYOUT GRID Vi har utgått ifrån en 13 kolumnsgrid då det är en standard inom tidskriftsdesign samt ger mycket frihet för layouten. Detta är de marginaler vi har arbetat utefter: Stycken: marginaljusterade utan indrag Marginal mot bunt: 15 mm Marginal utåt: 15 mm Marginal neråt: 30 mm Marginal mellan topp och textblock: varierande Marginal mellan text och bild: 15 mm

13 TRYCK Vi valde att ha ett bestruket matt papper i tidningen. Papperet ska framhäva bildkvaliteten enligt dem på tryckeriet. Omslaget och baksidan har ett lite tjockare papper i samma kvalitet. Den riktiga tidningen som kommer ha många fler sidor vill vi ska ha ett ännu tjockare omslag och dessutom limbindas istället för att häftas. Problem som uppstod vid tryck var att formatet inte blev detsamma som planerat. Tidningen skulle vara 297 * 230 mm men tryckeriet hade inte möjlighet att trycka i den storleken. Detta löstes genom att tryckeriet skalade ner hela tidningen en aning till 285 * 218 mm.

14 AVSLUTNING Målet med uppgiften var att skapa ett nytt magasin där ett nytt varumärke skulle formas och även kommuniceras visuellt i form av en upplaga av magasinet. Genom att nischa tidningen till en bestämd målgrupp med ett specifikt intresse och en preferans i visuell form tror vi att tidningen tydligare kan kommunicera dess identitet och särskilja sig ifrån konkurrenter. Ett problem bland mattidningar idag är enligt gruppen att dessa fokuserar mer på att erbjuda mycket innehåll än estetik och visuellt tilltalande layout. Aptit ska genom sin nisch särskilja sig från detta, och genom sin tagline Aptit för ögat, själen och framtiden hålla en röd tråd genom innehållet och visa tanke på både det visuella, välmående och medvetenhet. Tidningen är i detta nummer endast bestående av 32 sidor vilket inte skulle varit fallet ifall tidningen realiserats och varit producerad av en hel tidningsredaktion med mer resurser. Ambitionen är att formatet skulle vara bredare och att omfattningen skulle sträcka sig upp emot 128 sidor. Med ett fler antal sidor skulle även limbindning varit ett alternativ som föredras då det ger en ökad kvalitetskänsla åt tidningen. Vidare anser vi att bildvalen hade kunnat dras mer till sin spets och kommunicera det visuella uttrycket tydligare. Med tillgång till egen fotograf skulle bilderna i framförallt receptdelen kunnat framhäva det geometriska och grafiska uttrycket ännu mer. Eventuellt skulle vi behöva byta Bauer Bodoni mot ett mer lättläst teckensnitt, alternativt dra upp storleken. Det skulle även vara intressant att arbeta mer med det visuella uttrycket i typografin, till exempel gällande storlek, färgsättning och placering. Några felaktiga detaljer som vi sett efter att ha tryckt har ändrats i den slutgiltiga pdf:en. Exempel på detta är sidnummer på annonssidor, stavning, bildplacering och innehållssidans text. På redovisningstillfället fick vi kritik för att Ö:et i rubriken ligger över uppslaget. Risken för misspass nämndes men vi tror att det inte kommer vara några problem eftersom texten är såpass stor och är svår att misstolkas. Arbetet har trots de begränsade resurserna fungerat bra samt hållit en röd tråd från ide till färdig produkt. Vi tror att en tidningen som Aptit skulle fylla ett tomrum som idag finns på marknaden och genom sitt visuella uttryck även kunna produceras i fler nummer utan att tappa i varken stil eller innehåll.