Plats och tid Stadshuset, Örnsköldsvik, kl. 15:00 16:15

Transkript

1 Kommunstyrelsen (38) Plats och tid Stadshuset, Örnsköldsvik, kl. 15:00 16:15 Beslutande Ordförande: Elvy Söderström (S) Ledamöter: Glenn Nordlund (S), Lena Kvarnström (S), Helge Westman (S), Laila Bylund (S), Kristin Ögren (S), Olle Häggström (S), Dan Olsson (C), Kristina Karlström-Hallin (C), Camilla Svensson (M), Birgitta Sedin (KD), Gunnar Melin (FP) Tjänstgörande ersättare: Agneta Eliazon (S), André Nilsson- Hugo (M) ej 43, Jakob Norstedt-Moberg (MP) Övriga ersättare: Ulf Nordin (S), Gunilla Hammarlund (S), Kazim Karkan (S), Yvonne Ölund (S), Per Jonsson (S), Anna-Lena Lindberg (C), Anita Danielsson (M) tj 43, Soledad Henriquez (KD) Övriga deltagare Se sid. 2 Godkännande av närvaro Tid och plats för justering Kommunstyrelsen godkänner att angivna personer är närvarande vid sammanträdet samt ger dem rätt att yttra sig. Sekreterare Paragrafer Matti Ohlsson Ordförande Elvy Söderström (S) Justerare. Dan Olsson (C) BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Instans Kommunstyrelsen Anslaget sätts upp Anslaget tas ned efter Förvaringsplats för Kommunledningsförvaltningen protokollet Underskrift Namnförtydligande. Matti Ohlsson

2 Kommunstyrelsen (38) Övriga deltagare: Kommunsekreterare Matti Ohlsson, sekr. Kommundirektör Bengt Westin Förvaltningschef Konsult- och service Elisabeth Österlund Ekonomidirektör Mikael Öhrling Stabschef Peter Blomqvist Informatör Elisabet Bårman Forskningssamordnare Lena Finne Jansson, 31, 47 Projektdeltagare Staffan Åsberg, 31, 47 VD Rodret Hans Selling, 31 Kommunjurist Tina Kjellsson Förvaltningschef Välfärd Katarina Jenstad

3 Kommunstyrelsen (38) Innehållsförteckning 31 Informationsärenden Medfinansiering, Campus Örnsköldsvik Jämställdhets- och mångfaldspolicy och jämställdhets- och mångfaldsplan för 2013/ Motionssvar, hjälp åt RFSL Motionssvar, utställning Medverkan i förstudie gällande Landsbygdsriksdagen Granskningsrapport, affärerna mellan Övik Energi AB, Domsjö fabriker AB och SEKAB Finansiering av offentlig konstnärlig gestaltning i samband med kommunala ny-, om- och tillbyggnader (konstnärlig utsmyckning) Yttrande, förslag till ändringar i inkomstutjämningen för kommuner och landsting (Fi 2012/4726) Slutredovisning, tillbyggnad av lokaler för Sanmina - SCI, Örnsköldsvik Svar på medborgarförslag, Offentliga toaletter runt Höglandsjön Ändring av bolagsordning i Örnsat AB Ändringar i bolagsordningen för Arken Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB Ändringar i Ägardirektiv för Rodret AB Ekonomiskt läge , februari Resultatöverföring från 2012 till Förutsättningar för asylmottagning i Örnsköldsviks kommun baserat på Migrationsverkets förfrågan... 35

4 Kommunstyrelsen (38) Kst/2013:134, Kst/2013:16, Kst/2013:15 31 Informationsärenden Vid dagens sammanträde lämnas information och förs överläggningar under följande rubriker: Allmänna informationsärenden Månadsrapport från Övik Energi koncernen, januari 2013 Föredragande: Rodrets VD Hans Selling samt skrivelse med rubriken Månadsrapport januari 2013 daterad 25 februari 2013 Förutsättningar för mottagning av asylsökande. Frågan behandlas även under separat beslutsparagraf vid dagens sammanträde. Föredragande: Lena Finne Jansson Ekonomiärenden - Personalärenden Presentation av ny chef vid Välfärdsförvaltningen, Katarina Jenstad. Presentation av ny kommunjurist Tina Kjellsson. Tillväxt- och näringslivsutvecklingsfrågor - Konsult- och serviceärenden - Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet anser sig tagit del av informationen under ovanstående punkter

5 Kommunstyrelsen (38) Kst/2013:65 32 Medfinansiering, Campus Örnsköldsvik Sammanfattning av ärendet Föreligger kommunledningsförvaltningens skrivelse daterad den 10 januari 2013 varav framgår att utifrån erfarenheterna och resultaten från projektet Kompetenslyftet vill förvaltningen nu gå vidare och utveckla arbetet med olika åtgärder för att bättre rusta Örnsköldsvik i mötet med arbetslivets behov och krav vad gäller kompetens. I såväl det korta som långa perspektivet har konstaterats att kommunen möter stora utmaningar vad gäller kompetensförsörjning till arbetslivet. Komponenterna i begreppet kompetensförsörjning har identifierats och lyfts fram tillsammans med behov av åtgärder. Under det övergripande paraplyet Kompetensförsörjning märks fyra huvudområden som fokus läggs på. De fyra områdena är Skolan, Ungdomar, Campus Örnsköldsvik och Arbetslivet (enligt bifogad skiss). Under respektive av dessa inryms olika aktiviteter, pågående och nya som ska utvecklas. Denna ansökan avser huvudsakligen Campus Örnsköldsvik och med anknytning till Arbetslivet i vissa delar. Åtgärden syftar till att bygga en infrastruktur avseende kompetensförsörjning för arbetslivet och att utveckla studieorten Örnsköldsvik. Det handlar om ett arbete för att främja tillväxten genom ökat fokus på att möta arbetslivets behov och tillgång till kompetens. Tungt vägande skäl till varför insatser behöver göras på området kompetensförsörjning för framtida utveckling är; Rekrytering av kompetens med rätt utbildning är en överlevnadsfråga, arbetslivet efterfrågar yrkesutbildning, yrkesområdena ingenjörer/ tekniker samt vård och omsorg har särskilt stora rekryteringsbehov. Strukturella förändringar inom högskolesystemet (berör bl.a. Umeå universitet) innebär att nya grepp måste tas för att få tillgång till utbildning nya samarbetspartners. Arbetet bakom tillkomsten av ny yrkesutbildning (högskola och universitet) är resurskrävande. Åtgärden har direkt koppling till den regionala utvecklingsstrategin där arbetskraftsoch kompetensförsörjningsfrågorna anges som en av de viktigaste tillväxtfrågorna för länets utveckling. Kommunens eget utvecklingsarbete Världsklass 2015 fokuserar på fem stora utmaningar kommunen har att möta, varav kompetensförsörjningen är en. Projektet Projektet är en direkt fortsättning på den förstudie som pågår för att ta fram en grafisk profil och webb för Campus Örnsköldsvik. Förstudien finansieras av länsstyrelsen och kommunen och avslutas i månadsskiftet februari/mars.

6 Kommunstyrelsen (38) 32 (forts) Syftet med projektet är att erbjuda en utbildningsmiljö och ett utbildningsutbud som svarar mot arbetsmarknadens behov och som även attraherar studerande från andra orter/regioner. Fokus ligger på att utveckla yrkesinriktade utbildningar utifrån arbetslivets behov. Vi vill också göra Campus Örnsköldsvik attraktivt och synligt genom marknadsföring och aktiviteter riktade mot studenter, potentiella studenter, arbetsgivare och allmänhet. Den kanske viktigaste delen i tillväxtarbetet är att på olika sätt aktivt arbeta för en situation där arbetslivet får tillgång till arbetskraft med rätt kompetens. Projektet innehåller två huvudaktiviteter: Mer och efterfrågad utbildning. Campus Örnsköldsvik attraktivt och synligt. Den första delen handlar om att tillsammans med utbildningsanordnare, arbetsgivare m.fl. identifiera och utveckla nya utbildningar efterfrågade i arbetslivet. Fler utbildningsanordnare och fler utbildningar är målet. Den andra delen handlar om att för de olika målgrupperna studenter, arbetsgivare och allmänhet göra Campus Örnsköldsvik mer känt och vad det har att erbjuda när det gäller kompetensförsörjning. Professionellt arbete med kommunikation och aktiviteter riktade till de olika målgrupperna kräver resurser. Finansiering Totalt omsluter projektet kronor på 3 år. Finansieringen sker genom länsstyrelsen kronor, Örnsköldsviks kommun kronor. Kommunens finansiering fördelas på Världsklass 2015 med kronor, Tillväxtavdelningen kronor och offentlig direktfinansiering (projektledning, personal från Tillväxtavdelningen) kronor. Beredande instans förslag till beslut Kommunledningskontorets skrivelse daterad 5 februari Arbetsutskottets 23/2013. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen medger deltagande i projektet Campus Örnsköldsvik samt medfinansiering med kronor fördelat på tre år:

7 Kommunstyrelsen (38) 32 (forts) År 1: År 2: År 3: kronor kronor kronor Kostnaden belastar konto Världsklass 2015 och Tillväxtavdelningen

8 Kommunstyrelsen (38) Kst/2012: Jämställdhets- och mångfaldspolicy och jämställdhets- och mångfaldsplan för 2013/2015 Sammanfattning av ärendet Det föreligger kommunledningsförvaltningens skrivelse daterad den 6 december 2012 varav framgår att kommunen har en jämställdhets- och mångfaldspolicy som gäller sedan februari 2006 då den antogs av kommunfullmäktige. Personalavdelningen anser att policyn behöver revideras. Revideringen innebär inte någon förändring av viljeinriktningen utan är främst en förenkling av språket. Dessutom bör den text, som i nuvarande policy, handlar om upprättande av planer och verksamhetsberättelse flyttas till jämställdhets- och mångfaldsplan. Ny plan ska fastställas för tiden 2013/2015. Där ska det i stället framgå hur strukturen för planering, uppföljning och redovisning ska se ut. Jämställdhets- och mångfaldsplan eller bara jämställdhetsplan? Diskrimineringslagen innehåller krav på att arbetsgivaren bedriver ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. I lagen finns också angivit att arbetsgivaren ska upprätta en jämställdhetsplan vart tredje år. En jämställdhetsplan är den plan som diskrimineringslagen kräver för arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Många arbetsgivare väljer att sammanställa det målinriktade och planmässiga arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning i en plan som de kallar för mångfaldsplan eller likabehandlingsplan. I denna plan brukar vissa arbetsgivare även inkludera jämställdhetsplanen det vill säga arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. En del arbetsgivare inkluderar även annat främjandearbete i en sådan plan, till exempel arbete med att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett funktionsnedsättning eller ålder, fastän det idag inte finns något krav i lagen eller förarbetena på detta. Diskrimineringsombudsmannen (DO) rekommenderar att arbetsgivare samlar allt främjande arbete i en gemensam plan, alltså både jämställdhetsplanen och det planmässiga arbetet för att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. DO har valt att kalla den plan för lika rättigheter och möjligheter. Vad arbetsgivaren väljer att döpa sin plan till är dock

9 Kommunstyrelsen (38) 33 (forts) underordnat så länge lagens krav på upprättande av jämställdhetsplan och planmässigt arbete uppfylls. Vad gjordes 2010/2012? En förvaltningsövergripande jämställdhets- och mångfaldsplan för tiden 2010/2012 fastställdes av kommunfullmäktige i mars Under 2010 upprättade också varje förvaltning sin egen jämställdhets- och mångfaldsplan. I kommunens gemensamma process för styrning (GPS) finns också inriktningsmål under rubriken Attraktiv arbetsgivare som handlar om jämställdhet och mångfald. I jämställdhets- och mångfaldsplanen så fanns åtta olika åtgärder som skulle fokuseras på under treårsperioden. Kommunledningsförvaltningens personalavdelning har utarbetat förslag till Jämställdhets- och mångfaldsplan för , plan för åren I det fortsatta arbetet med jämställdhet och mångfald så är strukturen sådan att det upprättas en plan för hela kommunen. Någon särskild plan ska inte upprättas per förvaltning. Varje förvaltning ska fortsättningsvis i sin årliga verksamhetsplan ta upp de åtgärder som de vill prioritera för att nå de mål som finns fastställda i den gemensamma planen. I den nya planen anges först de mål som ska uppnås under treårsperioden. Därefter de olika åtgärderna för att nå målen. I kommunledningsförvaltningens skrivelse lämnas förslag till beslut om att kommunfullmäktige fastställer jämställdhets- och mångfaldpolicy samt jämställdhets- och mångfaldsplan för tiden Arbetsutskottets tidigare behandling Vid arbetsutskottets behandling av ärendet under 201/2012 redovisas att jämställdhets- och mångfaldspolicyn ska omfatta hela kommunkoncernen och jämställdhetsoch mångfaldsplanen omfattar kommunens förvaltningar. Arbetsutskottet har under 201/2012 lämnat förslag om att kommunfullmäktige fastställer jämställdhets- och mångfaldpolicy för hela kommunkoncernen och jämställdhets- och mångfaldsplan för kommunens förvaltningar för tiden Vid kommande revideringar ska jämställdhets- och mångfaldspolicyn fastställas av kommunfullmäktige och jämställdhets- och mångfaldsplanen av kommunstyrelsen.

10 Kommunstyrelsen (38) 33 (forts) Kommunstyrelsens tidigare behandling Vid kommunstyrelsens behandling av ärendet under 6/2013 yrkar Glenn Nordlund (S) att ärendet återremitteras för klarläggande av effekterna avseende skrivningar om målen för heltidsarbete. En jämförelse ska även göras mot målen i GPS. Kommunstyrelsen har under 6/2013 återremitterat ärendet för klarläggande av effekterna avseende skrivningar om målen för heltidsarbete. En jämförelse ska även göras mot målen i GPS. Arbetsutskottets behandling av återremsisen Kommunstyrelsen beslutade den 8 januari 2013 vid behandlingen av förslag till jämställdhets- och mångfaldsplan för att återremittera ärendet för klarläggande av effekterna avseende skrivningar om målen för heltidsarbete. En jämförelse ska göras mot målen i GPS. Föreligger kommunledningsförvaltningens skrivelse daterad den 30 januari 2012 varav framgår att Personalavdelningen, som utarbetat förslag till jämställdhets- och mångfaldsplan, konstaterade vid utvärderingen av den plan som gällt för att målet för andelen heltidsanställda inte var lika som målet i GPS. I jämställdhets- och mångfaldsplanen var målet att i slutet av denna treårsperiod så skulle andelen heltidsanställda vara 75 %. I GPS så har målet alla tre åren varit 72 %. Det är rimligt att utgå från att GPS-målen är det som vägleder och styr målsättningarna i olika planer, program och strategiska dokument. Eftersom GPS-målet för andelen heltider är satt till 72 % så bör det också vara det mål som sätts i jämställhets- och mångfaldsplan. Beredande instans förslag till beslut Kommunledningsförvaltningens skrivelse daterad den 30 januari Arbetsutskottets 24/2013. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige fastställer jämställdhets- och mångfaldpolicy för hela kommunkoncernen och jämställdhets- och mångfaldsplan för kommunens förvaltningar för tiden Vid kommande revideringar ska jämställdhets- och mångfaldspolicyn fastställas av kommunfullmäktige och jämställdhets- och mångfaldsplanen av kommunstyrelsen

11 Kommunstyrelsen (38) Kst/2012: Motionssvar, hjälp åt RFSL Sammanfattning av ärendet Det föreligger en motion daterad den 8 september 2012 från Mats Hedell (V) angående hjälp till RFSL. I motionen konstateras bland annat att RFSL är en organisation som ramlar mellan stolarna vid fördelning av kommunala bidrag med hänvisning till att den inte är en ungdomsorganisation, handikapporganisation, pensionärsorganisation etc. Motionens förslag I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar stödja RFSL med hyra eller del av hyra till en föreningslokal. Kommunfullmäktige låter RFSL få informera kommunfullmäktige om sitt arbete samt svårigheter och behov. Kommunfullmäktige uttalar att Regnbågsfanan ska hissas dagligen under regnbågsveckan på kommunens samtliga flaggstänger. Kommunfullmäktige beslutar att föreningen får all tänkbar hjälp med marknadsföring av sina aktiviteter under regnbågsveckan. Marknadsföring kostar pengar och väldigt många missade totalt de aktiviteter som fanns i år. Kommunfullmäktiges tidigare behandling Kommunfullmäktige har under 154 överlämnat motionen till kommunstyrelsen för beredning. Därefter är motionen, genom delegationsbeslut, remitterad till kultur- och fritidsnämnden. Kultur- och fritidsnämndens remissvar Kultur- och fritidsnämnden har under 76/2012 behandlat ärendet varvid framgår att i motionen konstateras bland annat att RFSL är en organisation som ramlar mellan stolarna vid fördelning av kommunala bidrag med hänvisning till att den till exempel inte tillhör någon av kategorierna ungdomsorganisation, handikapporganisation eller pensionärsorganisation. Förslagsställaren önskar att föreningen får stöd och hjälp av Örnsköldsviks kommun, till exempel med lokalhyra och i samband med föreningens aktiviteter under Regnbågsveckan.

12 Kommunstyrelsen (38) 34 (forts) Vidare redovisas att vid samtal med förslagsställaren framgår att dennes avsikt med motionen är att främst uppmärksamma RFSL och det viktiga arbete föreningen bedriver. Förslagsställaren var vid tidpunkten när motionen inlämnades av den uppfattningen att RFSL skulle behöva stöd till en lokal men menar att fallet kanske inte är så idag. Förslagsställaren nämner vidare att han anser de båda frågorna rörande regnbågsveckan verkar vara lösta men tycker dock fortfarande att RFSL borde få informera kommunfullmäktige om sin verksamhet. Svar på motionen RFSL har fått kontantstöd från Örnsköldsviks kommun sedan Första året utgick stöd med kronor och de efterföljande åren har stödet varit kronor. Stödet de första tre åren utbetalades till RFSL i Sundsvall eftersom det under dessa år inte fanns någon lokalförening i Örnsköldsvik. RFSL i Sundsvall fick i samband med kontantstödet också uppdraget att försöka få igång verksamhet och förening i Örnsköldsvik, vilket skedde i och med bildandet av Örnsköldsviks lokalförening i juni Från och med i år utbetalas kontantstödet på kronor direkt till lokalföreningen i Örnsköldsvik. Om RFSL har behov av stöd till hyra av föreningslokal eller hjälp med möteslokal, är de välkomna att vända sig till Föreningsbyrån på kultur- och fritidsavdelningen. RFSL kommer att erhålla samma stöd som andra föreningar då det gäller egna lokaler. Kultur- och fritidsnämnden fick 24 oktober 2010 information om RFSL när det gjordes slutredovisning av rapporten Allas delaktighet inom idrotten oavsett sexuell läggning, en utredning och rapport som gjordes av RFSL i Sundsvall. I samband med att rapporten skulle gå vidare från kultur- och fritidsnämnden till kommunfullmäktige så erbjöd sig RFSL att informera även i fullmäktige men detta ägde inte rum. Kultur- och fritidsavdelningen tar i detta remissvar inte ställning till ett eventuellt behov av information från RSFL till kommunfullmäktige utan lämnar denna fråga till fullmäktige att själv ta ställning till detta. Barn- och ungdomskonsekvensanalys, övriga konsekvenser Örnsköldsviks kommun har genom barnkonventionen ansvar för att se till att alla barn och ungdomar får sina rättigheter tillgodosedda och att ett barn- och ungdomsperspektiv finns i alla verksamheter. Kultur- och fritidsnämnden har beslutat att varje ärende till nämnden ska åtföljas av en barn- och ungdomskonsekvensanalys. Kultur- och fritidsavdelningens bedömning är att ett beslut om att kultur- och fritidsnämnden antar detta förslag till remissvar som sitt eget inte har någon direkt påverkan på barn och ungdomar och att förslaget till beslut i ärendet inte har några negativa konsekvenser för målgruppen, varför det inte heller kan anses som aktuellt att överväga kompensatoriska åtgärder.

13 Kommunstyrelsen (38) 34 (forts) Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämnden har under 76/2012 beslutat att anta ovanstående förslag till remissvar som sitt eget och föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen som besvarad. Kommunledningsförvaltningens bedömning I kultur- och fritidsnämndens beslut 76/2012 framgår att vid kontakt med förslagsställaren nämner han bland annat att de båda frågorna rörande regnbågsveckan verkar vara lösta men tycker dock fortfarande att RFSL borde få informera kommunfullmäktige om sin verksamhet. Vid kontakt med samhällsbyggnadsförvaltningen, trafik och park framgår att kommunen inte har några Regnbågsfanor. Föreningen kan dock, efter kontakt med samhällsbyggnadsförvaltningen, själv flagga vid kommunens flaggstänger. Vid samråd med kommunfullmäktiges presidium den 28 januari 2013 har diskuterats om RFSL ska ges möjlighet att informera kommunfullmäktige om sitt arbete. Presidiets uppfattning är att information från RFSL och andra föreningar bör ske så nära berörd nämnd som möjligt och lämpligtvis då kultur- och fritidsnämnden som ansvarar för föreningsbidrag. Motionens intentioner bör anses tillgodosedda genom att RFSL har fått kontantstöd från Örnsköldsviks kommun sedan 2009 och att om RFSL har behov av stöd till hyra av föreningslokal eller hjälp med möteslokal, är de välkomna att vända sig till Föreningsbyrån på kultur- och fritidsavdelningen. RFSL kommer att erhålla samma stöd som andra föreningar då det gäller egna lokaler. Vidare har RFSL möjlighet att själva flagga vid kommunens flaggstänger efter kontakt med samhällsbyggnadsförvaltningen. Vad avser att informera kommunfullmäktige bör istället motsvarande information ges till berörd nämnd (kultur- och fritidsnämnden). Slutligen konstateras att vid kontakt med förslagsställaren nämner han bland annat att de båda frågorna rörande regnbågsveckan verkar vara lösta. Arbetsutskottets behandling Vid arbetsutskottets behandling av ärendet under yrkar Elvy Söderström (S) bifall till kommunledningsförvaltningens förslag med justeringen att också kommunstyrelsen anges som berörd nämnd avseende information till politisk instans.

14 Kommunstyrelsen (38) 34 (forts) Beredande instans förslag till beslut Kommunledningsförvaltningens skrivelse daterad 7 februari Arbetsutskottets 24/2013. Kommunstyrelsens behandling Vid arbetsutskottets behandling av ärendet under 24/2013 yrkar Elvy Söderström (S) bifall till arbetsutskottets förslag med justeringen att bland andra kommunstyrelsen anges som berörd nämnd avseende information till politisk instans. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar, med hänvisning till kommunledningsförvaltningens remissvar med tillägg enligt kommunstyrelsens behandling, att anse motionens intentioner tillgodosedda

15 Kommunstyrelsen (38) Kst/2012: Motionssvar, utställning 2016 Sammanfattning av ärendet Det föreligger en motion daterad den 12 december 2012 från Dan Olsson (C) angående en Örnsköldsviks utställning I motionen konstateras bland annat det 2016 är 100 år sedan den mycket uppmärksammade länsutställningen som kom att kallas Den vita staden genomfördes och blev en succé samt att det är 18 år sedan kommunen firade sitt 100 årsjubileum. Motionären vill att kommunen ska försöka skapa något som vi kan vara stolta över själva, men som också väcker uppmärksamhet nationellet och internationellt. Motionens förslag I motionen förslås att kommunfullmäktige beslutar att undersöka möjligheterna att genomföra en Utställning 2016 där idéer i motionen ska ses som ett underlag till ett möjligt upplägg. Det är viktigt att ta tillvara alla idéer som kan bidra till att kommunen får en anledning att fira. Kommunfullmäktiges tidigare behandling Kommunfullmäktige har under 12/2013 överlämnat motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunledningsförvaltningens bedömning Motionens förslag bedöms positivt och kultur- och fritidsnämnden bör få i uppdrag att undersöka möjligheterna att genomföra en Utställning Beredande instans förslag till beslut Kommunledningsförvaltningens skrivelse daterad den 7 februari Arbetsutskottets 27/2013. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige bifaller motionen genom att uppdra till kultur- och fritidsnämnden att i samråd med kommunstyrelsen undersöka möjligheterna att genomföra en Utställning Idéer i motionen ska ses som ett underlag till ett möjligt upplägg

16 Kommunstyrelsen (38) Kst/2013:79 36 Medverkan i förstudie gällande Landsbygdsriksdagen 2016 Sammanfattning av ärendet Föreligger skrivelse daterad den 21 januari 2013 vari Västernorrlands Länsbygderåd efterfrågar kommunens intresse av att medverka i och medfinansiera en förstudie under 2013 för att klarlägga förutsättningarna för en ansökan om arrangörskap av Landsbygdsriksdagen Landsbygdsriksdagen, som är Hela Sverige ska Levas stora evenemang, anordnas vartannat år. Landsbygdsriksdagen äger rum ett par dagar under våren och samlar människor som är intresserade av landsbygdsutveckling. Senaste landsbygdsriksdagen i Blekinge och Ronneby 2012 samlade cirka 800 personer. Kommunledningsförvaltningens handläggning Kommunledningsförvaltningen noterar i skrivelse daterad den 7 februari 2013 att Hela Sverige ska Levas regionorganisation avser att gå in med kronor i förstudien. Vid underhandskontakter med Hela Sverige ska Leva har även framkommit förfrågan om kommunen kan bidra med personella resurser. Kommunledningsförvaltningens tillväxtavdelning anser att det bör gå att avsätta viss arbetstid i det första skedet samt att det borde gå att senare kunna sätta in någon extra kraft. Kommunledningsförvaltningen noterar att det av förstudien bör framgå bland annat följande: Hotell/boendekapacitet Konferensanläggningar Lämpliga besöksmål inom vettiga avstånd Packetera detta på ett inspirerande sätt som håller måttet Konkurrenskraft att möta övriga regionerna som kommer att komma in med ansökningar Maxbeloppet från kommunens sida bör för att förstudien ska bli riktigt bra uppgå till kronor. Avslutningsvis konstaterar kommunledningsförvaltningen att detta arbete mycket väl passar in i en incheckning i Världsklass inte minst med tanke de många utmaningarna det innehåller och då inte minst förnyelse och innovation men också attraktionskraft i en global värld.

17 Kommunstyrelsen (38) 36 (forts) Beredande instans förslag till beslut Kommunledningsförvaltningens skrivelse daterad 7 februari Arbetsutskottets 28/2013. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen uttalar sig positivt till att Örnsköldviks kommun deltar i en förstudie under 2013 för att klarlägga förutsättningarna för en ansökan om arrangörskap av Landsbygdsriksdagen Kommunstyrelsen fastställer kommunens maxbelopp för deltagandet till kronor. Anslaget belastar Tillväxtavdelningen. Kommunstyrelsen uppdrar till Tillväxtavdelningen att checka in arbetet i Världsklass 2015 för fortsatt behandling

18 Kommunstyrelsen (38) Kst/2011: Granskningsrapport, affärerna mellan Övik Energi AB, Domsjö fabriker AB och SEKAB Sammanfattning av ärendet Jarl Strömbäck (SPI) har i motion daterad den 30 november 2011 lämnat förslag om genomförande av en oberoende granskning av Övik Energis affärer den senaste tiden. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att en oberoende granskning snarast görs över samtliga relevanta faser och kalkylunderlag i affärerna omfattande Övik Energi och dess affärer med fokus på relationerna till Domsjökombinatet och SEKAB. Vidare föreslås att kommunfullmäktige prövar frågan om brottsligt förfarande, liksom om bestickning eller trolöshet mot huvudman, kan ha förekommit. Avslutningsvis föreslås att om kommunfullmäktige finner anledning enligt granskningen, beslutar överlämna frågan till allmänt åtal. Kommunfullmäktige har under 100/2012 beslutat bifalla motionens första förslagssats så till vida att kommunstyrelsen uppdras att genom kommunledningsförvaltningen genomföra en oberoende granskning över affärerna omfattande Övik Energi och dess affärer med fokus på relationerna till Domsjökombinatet och SEKAB. Uppdraget att genomföra granskningen lämnades till kommunjurist Silvia Sandin Viberg. En granskningsrapport daterad den 26 november 2012 har överlämnats till kommunstyrelsen som svar på uppdraget. Beredande instans förslag till beslut Kommunledningsförvaltningens skrivelse daterad 20 december Arbetsutskottets 30/2013. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen anser sig ha tagit del av rapporten och att uppdraget därmed är slutfört. Kommunstyrelsens förslag Rapporten överlämnas till kommunfullmäktige för kännedom

19 Kommunstyrelsen (38) Kst/2013:60 38 Finansiering av offentlig konstnärlig gestaltning i samband med kommunala ny-, om- och tillbyggnader (konstnärlig utsmyckning) Sammanfattning av ärendet Föreligger kultur- och fritidsnämndens 2/2013 vari nämnden behandlat frågan om konstnärlig utsmyckning. Kultur- och fritidsnämnden har konstaterat att Örnsköldsvik benämner sig, i ett antal officiella dokument, som en konstkommun. När det gäller inköp av konst och satsningar på offentlig, konstnärlig gestaltning fanns det ett visst fog för det under perioden 1971 till Från 1986 till 2001 tillämpade Örnsköldsviks kommun en 0,5 % -regel som i korthet innebar att man avsatte 0,5 % av byggkostnaderna för konst vid kommunal nybyggnation. Den 18 juni 2001 antog kommunfullmäktige nya riktlinjer för konstnärlig utsmyckning som enlig vår uppfattning ytterligare försämrar möjligheten till investeringar i offentlig konst. - Brukande förvaltning bestämmer omfattningen av konstnärlig utsmyckning i samband med om-, till- och nybyggnationer. - Brukande förvaltning har ansvar för att inom befintlig ram finansiera konstnärlig utsmyckning. - Vid planering och genomförande av konstnärlig utsmyckning i samband med ny-, till- och ombyggnationer kan kultur- och fritidsförvaltningen nyttjas. Kultur- och fritidsnämnden har under 2/2013 lämnat följande förslag till beslut i kommunfullmäktige: att införa en modell med ett investeringsutrymme avsett för offentlig konstnärlig gestaltning i Örnsköldsviks kommuns inre och yttre miljöer/det offentliga rummet, att investeringsutrymme avsett för offentlig konstnärlig gestaltning upp till kronor inte ska belastas med kapitalkostnader, att i budgetprocessen för 2014 avsätta investeringsmedel enligt ovanstående förslag. Vid stora ombyggnationer/nybyggnationer ska det vara möjligt för brukande förvaltning att delfinansiera den konstnärliga gestaltningen i inre eller yttre miljöer enligt samma principer. I de fall att kommunstyrelsen fastställer investeringsmodellen enligt nämndens förslag föreslår nämnden också kommunfullmäktige att ansvaret och genomförandet av den

20 Kommunstyrelsen (38) 38 (forts) konstnärliga utsmyckningen handhavs av kultur- och fritidsnämnden i samråd med andra berörda nämnder. Kommunledningsförvaltningens behandling Kommunledningsförvaltningen har tagit del av ärendet och har i skrivelse daterad den 19 februari 2013 lämnat följande synpunkter: Investeringsutrymmet som undantas från kapitalkostnader bör ingå i kultur- och fritidsnämndens klumpanslag för investeringar. Utrymmet ingår i den ordinarie budgetprocessen avseende kultur- och fritidsnämndens klumpanslag för investeringar. Kultur- och fritidsnämnden föreslår att det vid stora ombyggnationer/nybyggnationer ska vara möjligt för brukande förvaltning att delfinansiera den konstnärliga gestaltningen i inre eller yttre miljöer och ej belastas med kapitalkostnader. Kommunledningsförvaltningen anser att detta i så fall bör ske enligt ärenden som behandlas separat för varje enskilt tillfälle. Beredande instans förslag till beslut Kommunledningsförvaltningens skrivelse daterad 19 februari Arbetsutskottets 35/2013. Kommunstyrelsens behandling Under kommunstyrelsens behandling av ärendet yrkar Kristin Ögren (S) bifall till arbetsutskottets förslag med följande tillägg: I det fall kommunstyrelsen fastställer investeringsmodellen enligt förslag föreslår kommunstyrelsen också kommunfullmäktige att ansvaret och genomförandet av den konstnärliga utsmyckningen handhavs av kultur- och fritidsnämnden i samråd med andra berörda nämnder. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att maximalt kronor av det som ryms i det av kommunfullmäktige beslutade klumpanslaget till kultur- och fritidsnämnden får nyttjas för offentlig konstnärlig gestaltning och att dessa inte ska belastas med kapitalkostnader. Kommunstyrelsen beslutar att den konst som idag ingår i kommunens balansräkning i fortsättningen inte belastas med kapitalkostnader och att motsvarande summa av kultur- och fritidsnämndens skattemedel justeras.

21 Kommunstyrelsen (38) 38 (forts) Kommunstyrelsen beslutar att det vid stora ombyggnationer/nybyggnationer ska vara möjligt för brukande förvaltning att delfinansiera den konstnärliga gestaltningen i inre eller yttre miljöer och att dessa ej ska belastas med kapitalkostnader. Detta behandlas i separat ärende för varje enskilt tillfälle. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att ansvaret och genomförandet av den konstnärliga utsmyckningen handhavs av kultur- och fritidsnämnden i samråd med andra berörda nämnder

22 Kommunstyrelsen (38) Kst/2012: Yttrande, förslag till ändringar i inkomstutjämningen för kommuner och landsting (Fi 2012/4726) Sammanfattning av ärendet Örnsköldsviks kommun har beretts möjlighet att yttra sig över Finansdepartementets promemoria Förslag till ändringar i inkomstutjämningen för kommuner och landsting. Kommunen står fast vid bilagt yttrande över remissen Likvärdiga förutsättningar Översyn över den kommunala utjämningen (SOU 2011:39). Handläggning Kommunledningsförvaltningen Ekonomi har upprättat ett förslag till yttrande i ärendet daterat den 8 februari 2013 att överlämnas till Finansdepartementet. Beredande instans förslag till beslut Kommunledningsförvaltningens skrivelse daterad 8 februari Arbetsutskottets 36/2013. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen överlämnar föreliggande förslag till yttrande daterat den 8 februari 2013 att överlämnas till Finansdepartementet som kommunens yttrande över Förslag till ändringar i inkomstutjämningen för kommuner och landsting (Dnr Fi2012/4726)

23 Kommunstyrelsen (38) Kst/2011:55 40 Slutredovisning, tillbyggnad av lokaler för Sanmina - SCI, Örnsköldsvik Sammanfattning av ärendet Föreligger Konsult- och serviceförvaltningens skrivelse daterad den 15 februari 2013 varav framgår att förvaltningen på uppdrag av kommunfullmäktige har gjort en omoch tillbyggnad av Sanminas lokaler belägna på Gålnäs Industriområde. Projektet har utförts fr.o.m. 1 augusti 2008 t.o.m. 10 oktober Utgifterna för projektet har uppgått till kkr. vilket med kkr. understeg budgeterade medel. Konsult- och serviceförvaltningen föreslår kommunfullmäktige att godkänna bifogad slutredovisning för Sanmina etapp 1. Arbetsutskottet beslut Arbetsutskottet har under 37/2013 uttalat att en slutredovisning, enligt en huvudprincip, ska göras i så nära anslutning till genomförd investering eller projekt som möjligt. Beredande instans förslag till beslut Konsult- och serviceförvaltningens skrivelse daterad den 15 februari Arbetsutskottets 37/2013. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige godkänner bifogad slutredovisning för Sanmina etapp 1, daterad 14 februari

24 Kommunstyrelsen (38) Kst/2012: Svar på medborgarförslag, Offentliga toaletter runt Höglandsjön Sammanfattning av ärendet Föreligger medborgarförslag daterat den 12 maj 2012 från Karin Almroth, Örnsköldsvik angående offentliga toaletter. Medborgarförslaget I medborgarförslaget föreslås att kommunen placerar ut offentliga toaletter längs Hälsans stig runt Höglandsjön. Tidigare behandling Kommunfullmäktige har under 90/2012 överlämnat medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Medborgarförslaget har därefter, genom kommunledningsförvaltningens delegationsbeslut remitterats till samhällsbyggnadsnämnden för yttrande. Remissvar Samhällsbyggnadsnämnden har behandlat ärendet under 5/2013. Vid nämndens behandling av ärendet föreligger Trafik- och parkavdelningens skrivelse daterad den 11 januari 2013 varav sammanfattningsvis framgår att möjligheten att uppföra en toalett med vatten, el och avlopp bör utredas för en framtida utveckling av området. Fritidsenheten har sökt LONA-bidrag (lokala naturvårdsprojekt) för att ordna en tillgänglighetsanpassad fiskeplats vid Gimåtbron. En toalett i anslutning till fiskeplatsen skulle kunna vara skäl till att göra ytterligare en ansökan om LONA-bidrag. Vidare noteras att under 2013 kommer parkenheten att bygga en ny mötesplats vid Fågelvägen. Trafik- och parkavdelningen har i beredningen av ärendet tagit underhandskontakter med förslagsställaren. Samhällsbyggnadsnämnden ställer sig under 5/2013 positiv till intentionerna i medborgarförslaget men anser att en grundligare utredning behövs.

25 Kommunstyrelsen (38) 40 (forts) Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta att förutsättningarna för offentliga toaletter längs Hälsans stig runt Höglandssjön avseende bl.a. placering, typ av toalett, skötsel och kostnader ska utredas ytterligare. Kommunledningsförvaltningens synpunkter Kommunledningsförvaltningen delar samhällsbyggnadsnämndens uppfattning om behovet av en kompletterande utredning och anser att förslagsställarens intentioner i och med detta uppdrag kan anses vara tillgodosedda. Beredande instans förslag till beslut Kommunledningsförvaltningens skrivelse daterad 21 februari Arbetsutskottets 38/2013. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige uppdrar till samhällsbyggnadsnämnden att fullfölja utredningen avseende förutsättningarna för offentliga toaletter längs Hälsans stig runt Höglandssjön avseende bl.a. placering, typ av toalett, skötsel och kostnader. Utredningen återrapporteras till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige anser i och med utredningsuppdraget att förslagsställarens intentioner anses uppfyllda och att medborgarförslaget därmed inte föranleder någon ytterligare åtgärd

26 Kommunstyrelsen (38) Kst/2012: Ändring av bolagsordning i Örnsat AB Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige har tidigare, under 221/2012, beslutat beviljat Övik Energi AB rätten att sälja aktierna i dotterbolaget ÖrnSAT AB (Örnsköldsviks Satellit- och Kabel- TV AB) till Com Hem AB för en köpskilling av 11 Mkr +/- 1 Mkr, beroende på aktuell justering för variationer i kassa och rörelsekapital på tillträdesdagen. Bolagsordning I bolagsordningen för ÖrnSAT AB har 14 följande lydelse: Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Örnsköldsviks kommun. Övik Energi ABs jurist har påpekat att, av formella skäl, för köparens del och Bolagsverkets del, skulle det underlätta om kommunfullmäktige beslutar att den nye ägaren Com Hem AB har rätt att ändra bolagsordningen i ÖrnSAT på sätt man finner lämpligt. Handläggning Efter samråd med Övik Energi ABs VD samt Rodrets ABs VD har kommunledningsförvaltningen tagit upp ärendet till handläggning. Beredande instans förslag till beslut Kommunledningsförvaltningens skrivelse daterad 22 februari Arbetsutskottets 39/2013. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige medger Com Hem AB rätten att efter genomfört förvärv av aktierna i bolaget ÖrnSAT AB att fritt göra ändringar i bolagets bolagsordning

27 Kommunstyrelsen (38) Kst/2013: Ändringar i bolagsordningen för Arken Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB Sammanfattning av ärendet Med kommunstyrelsens medgivande tas ärendet upptill behandling. Kommunfullmäktige har tidigare, under 26/2013 Strukturella förändringar inom Rodretkoncernen beviljat Rodret i Örnsköldsvik AB rätten att försälja aktierna i Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB för en köpeskilling motsvarande marknadsvärde. Bolagsordning I bolagsordningen för Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB har 15 följande lydelse: Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Örnsköldsviks kommun. Av formella skäl, för köparens del och Bolagsverkets del, skulle det underlätta om kommunfullmäktige beslutar att den nye ägaren har rätt att ändra bolagsordningen i på sätt man finner lämpligt. Handläggning Efter samråd med Rodrets ABs tjänstemän har kommunledningsförvaltningen tagit upp ärendet till behandling. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige medger kommande köpare av Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB rätten att efter genomfört förvärv av aktierna i bolaget fritt göra ändringar i bolagets bolagsordning

28 Kommunstyrelsen (38) Kst/2012: Ändringar i Ägardirektiv för Rodret AB Sammanfattning av ärendet Utifrån kommunens Företagspolicy har kommunstyrelsen att årligen eller utifrån förändringar upprätta förslag till revideringar i Ägardirektiv för Rodret i Örnsköldsvik AB. Ett justerat förslag till ägardirektiv har upprättats för att fastställas av kommunfullmäktige. Förändringarna består i huvudsak av justeringar avseende ekonomisk kontroll och rapportering. (Avsnitten Affärsplan respektive verksamhets- och ekonomisk rapportering). Beredande instans förslag till beslut Kommunledningsförvaltningens skrivelse daterad 22 februari Arbetsutskottets 40/2013. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige fastställer föreliggande förslag till ägardirektiv för Rodret i Örnsköldsvik AB

29 Kommunstyrelsen (38) Kst/2013:12 45 Ekonomiskt läge , februari 2013 Sammanfattning av ärendet För att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning bör verksamhetens nettokostnad på lång sikt ej överstiga 99% av skatteintäkter och statsbidrag. Den utgångspunkten har varit utifrån ett positivt finansnetto i storleksordningen Mkr. När finansnettot nu är nära noll, bör verksamhetens nettokostnad de närmaste åren närma sig 98% som andel av skatteintäkter och statsbidrag för att resultatet ska kunna nå nivån för kommunfullmäktiges delmål. Totalt sett uppnådde nämnderna 2012 ej budgeterat resultat, vilket bidrog till att skatteintäkter och statsbidrag inte räckte för att täcka verksamhetens nettokostad. Verksamhetens nettokostnad i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag uppgick till 100,3%. I prognosen för 2013 beräknas verksamhetens nettokostnad uppgå till 99,1% av skatteintäkter och statsbidrag om nämnderna håller budget. Signaler om svårigheterna för nämnderna att nå budgeterat resultat 2013 innebär att risken är överhängande att verksamhetens nettokostnad även 2013 kan överstiga skatteintäkter och statsbidrag. Eftersom det inte finns något positivt finansnetto 2013 innebär det ett negativt resultat om verksamhetens nettokostnad överstiger skatteintäkter och statsbidrag. Verksamhetens nettokostnad måste anpassas till intäktsutvecklingen. Resultatet i bokslutet för 2012 uppgick till +21 Mkr (+0,8% av skatteintäkter och statsbidrag), vilket med 0,2% understeg miniminivån enligt kommunfullmäktiges delmål. Resultatet 2013 beräknas uppgå till +26 Mkr (+0,9%), vilket är 15 Mkr sämre än budget och 2 Mkr från att nå kommunfullmäktiges delmål avseende resultatet. Utifrån tidigare beskrivna osäkerhetsfaktorer samt nämndernas förväntade problem att nå budgeterat resultat 2013 bör som tidigare nämnts restriktivitet råda för att säkerställa att budgetnivån nås försämras situationen ytterligare och resultatet uppgår då till +2 Mkr (+0,1% av skatteintäkter och statsbidrag) vilket innebär att resultatmålet ej uppnås. Utifrån den svaga resultatnivån samt beskrivna osäkerhetsfaktorer bör åtgärder vidtas för att säkerställa ett tillfredsställande resultat I och med att kommunens finansiella intäkter är i ungefär nivå med finansiella kostnader måste resultatet i nuläget skapas av att

30 Kommunstyrelsen (38) 45 (forts) nettokostnaden fortsättningsvis understiger skatteintäkter och statsbidrag. Ett bra resultat och en måttfull investeringsnivå behövs för att möjliggöra amorteringar och på sikt få tillbaka ett positivt finansnetto. För att nå ett resultat motsvarande kommunfullmäktiges delmål (+1% - +2% av skatteintäkter och statsbidrag) behöver resultatet i Budget 2014 uppgå till +29 Mkr Mkr. I nuläget saknas 27 Mkr för att nå miniminivån och 55 Mkr för att nå den övre nivån av målet, exklusive redovisade osäkerhetsfaktorer. För åren 2015 och 2016 faller resultatet ytterligare beroende på att verksamhetens nettokostnader stiger snabbare än skatteintäkter och statsbidrag. För att få bukt med den nedåtgående trenden är det av stor vikt att strukturella verksamhetsbeslut fattas. I kommande arbete för Budget 2014 bör målsättningen vara ett resultat som minst motsvarar +2%, och helst +3% av skatteintäkter och statsbidrag. Ett starkt resultat de kommande åren möjliggör amorteringar och därmed sänkta framtida finansiella kostnader. Samtidigt ger en hög resultatnivå större möjligheter att framåt parera eventuella negativa skatteintäktsprognoser, nya verksamhetsbehov och pensionsåtaganden. För att nå dit bör också verksamhetens nettokostnad understiga skatteintäkter och statsbidrag med 2%. Ekonomiberedningens behandling Vid Ekonomiberedningens sammanträde den 26 februari 2013 distribueras skrivelsen Ekonomiskt läge , februari 2013, daterad 25 februari Beredande instans förslag till beslut Ekonomiberedningens 8/2013. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar att man tagit del av Ekonomiskt läge , februari Kommunfullmäktige uppmanar nämnderna att 2013 beakta följande: Skyndsamt åtgärda befarade underskott, framförallt negativa avvikelser mot personalbudget/planerat årsarbetarantal. Aktivt pröva omprioriteringar inom nämnden. Undvika begäran om tilläggsanslag. Om möjligt, skjuta fram kostnader som belastar driftbudgeten. Om möjligt, skjuta fram ej påbörjade investeringar innevarande år ger förskjutning av ökade kapitalkostnader.

31 Kommunstyrelsen (38) 45 (forts) Försöka bygga upp central reserv för oförutsedda kostnader, kan t.ex. användas för nyttjande av handlingsplan från personal. Få styrningseffekter om återhållsamhet i hela organisationen. Värdera projekt med medfinansiering. Noggrann prövning för att analysera nyttoeffekten på lång sikt

32 Kommunstyrelsen (38) Kst/2013:2 46 Resultatöverföring från 2012 till 2013 Sammanfattning av ärendet Kommunens resultat för 2013 budgeterades till +41 Mkr, vilket motsvarar 1,5% av skatteintäkter och statsbidrag. I Ekonomiskt läge , februari 2013 uppgår prognosen för kommunen 2013 till +26 Mkr, exklusive förslagen till resultatöverföringar. I Budget 2013 fastställdes alla resultatmål för nämnderna till noll. Utifrån bokslut 2012 har en nämnd, humanistiska nämnden, begärt förändring av resultatmålet 2013 från 0 Mkr till +0,5 Mkr, dvs. en resultateffekt med +0,5 Mkr. Nämndernas totala medel uppgår till -18,3 Mkr. Godkänns föreslagen förändring av resultatmålet för humanistiska nämnden minskar de negativa totala medlen till -17,8 Mkr vid utgången av Enligt ekonomistyrningspolicyn följer över-/underskott från respektive nämnd med till nästkommande år. Det innebär att nämnder med underskott från 2012 nu har utmaningen att återställa underskottet före mandatperiodens slut. Nämndernas föreslagna ombudgeteringar av investeringar avser i huvudsak projekt som ej färdigställts under året och som avses fortgå under I budgetdirektiven i Budget 2013 framgår att ramen avseende skattefinansierade investeringar uppgår till 500 Mkr för mandatperioden , med en riktpunkt på 125 Mkr per år. Denna investeringsnivå tillsammans med ett resultat i nivå med kommunfullmäktiges delmål 1-2%, innebär att skattefinansierade investeringar i stort är självfinansierade då upplåning kan undvikas. Budgeterade investeringar har under de senaste åren legat på en betydligt högre nivå. För 2012 uppgick investeringsbudgeten till 223 Mkr, varav skattefinansierade investeringar uppgick till 184 Mkr. Då hade ändå budgeten 2012 minskats motsvarande 76 Mkr utifrån att utrymme återlämnats respektive flyttats från 2012 till 2013 i samband med Tertialuppföljning, maj Tendensen har vidare varit att utfallet årligen understiger budget med betydande belopp, för 2012 var budgetavvikelsen 60 Mkr, vilket motsvarade 27%. Det leder i sin tur till omfattande ombudgeteringar, som i kombination med nya anslag nästföljande år återigen ger en hög nivå på investeringsbudgeten. Den höga budgetavvikelsen som årligen uppstår visar att budgeten inte är realistisk, projekten hinns inte med. Det är inte optimalt utifrån styrningshänseende och påverkar också GPS-betyget avseende strategiska investeringar negativt.

33 Kommunstyrelsen (38) 46 (forts) Kommunfullmäktige har beslutat om en målsättning att kommunens externa låneskuld ej ska öka Utifrån detta har bolagen minskat investeringsnivån med cirka 10% 2013 och förvaltningarna fick också i samband med bokslutsdagarna uppdraget att se över såväl ombudgeteringsnivån samt tidigare beslutad årsbudget för investeringar. Utifrån ambitionen att minska investeringsbudgeten för 2013 har föreslagna ombudgeteringar arbetats igenom och begränsats, förslagen uppgår totalt till 53 Mkr, vilket innebär att 38 Mkr återlämnats. Det är framför allt konsult- och serviceförvaltningen som avstått ombudgeteringar med 33 Mkr avseende främst tak-, fasad- och fönsterrenoveringar samt energieffektivisering. För dessa investeringar tillkommer nya anslag Utifrån föreslagna ombudgeteringar och gjorda omprioriteringar har en sammanställning gjorts med förslag till justerade investeringsbelopp. Om dessa förslag skulle beslutas landar investeringsbudgeten 2013 på 192 Mkr, vilket betyder en minskning med 60 Mkr, 24% (inkl. de som redan är återlämnade i ombudgetering). Ekonomiberedningens behandling Vid ekonomiberedningens sammanträde distribueras skrivelsen Nämndernas förslag till resultatöverföringar från 2012 till 2013, daterad 25 februari 2013, inklusive Resultatmål 2013, Ombudgeteringar investeringar till 2013, Justeringar Investeringsbudget Därefter föredrar kommunledningsförvaltningen ärendet. Beredande instans förslag till beslut Ekonomiberedningens 7/2013. Kommunstyrelsen förslag Kommunfullmäktige beslutar nya resultatmål 2013 enligt följande: Kommunstyrelsen +2,0 Mkr Samhällsbyggnadsnämnden +1,0 Mkr Kultur- och fritidsnämnden +1,0 Mkr Bildningsnämnden +5,0 Mkr Humanistiska nämnden +0,5 Mkr Detta förbättrar resultatet för 2013 med +9,5 Mkr. Omsorgsnämnden har fortsatt resultatmål uppgående till noll. Kommunfullmäktige godkänner nämndernas förslag till ombudgeteringar av investeringar.