ANSÖKNINGSGUIDE. Producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker

Transkript

1 ANSÖKNINGSGUIDE Producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker

2 Innehåll 2 Kontaktuppgifter Inledning Godkännande av en producentorganisation Allmänna förutsättningar för godkännande Att ansöka om godkännande Produkter som kan godkännas Medlemmar och medlemskap Andra gradens andelslag eller andra organisationer som bildas av sammanslutningar Andra än producentmedlemmar Minimitiden för ett medlemskap Utträde ur en producentorganisation Värdet av den saluförda produktionen Referensperiod för värdet av den saluförda produktionen Värdet av den övriga verksamheten Producentorganisationens stadgar Att lägga ut en producentorganisations uppgifter på entreprenad Ordnande av bokföring De produktionsuppgifter som ska samlas in årligen Tilsyn Verksamhetsprogram Allmänt Driftsfond En organisations finansieringsandel av driftsfonden Värdet av den saluförda produktionen Referensperiod för värdet av den saluförda produktionen Stödbeloppet Exempel på storleken på driftsfonden och stödet Verksamhetsprogram Att ansöka om godkännande av ett verksamhetsprogram Att utarbeta ett verksamhetsprogram Stödberättigande insatser... 22

3 3.5.4 Att ändra ett verksamhetsprogram Att ändra ett program mitt under ett genomförandeår Att söka fondstöd Att söka stöd Att lämna in indikatoruppgifter Delbetalning Förskottsbetalning Utbetalning av stöd Programinsatser som överförs Tilsyn En producentorganisations årsklocka BILAGA 1 - Stödberättigande åtgärder Personalkostnader Personalkostnader som ersätts med ett engångsbelopp Allmänna kostnader som ersätts med ett engångsbelopp Finansiering av investeringar Investeringar i arrenderade områden Investeringar i enskilda gårdar Fastighetsinköp Rätten till stöd för experimentell produktion Ersättningsinvesteringar Utbildningskostnader Krishantering och krisförebyggande Begagnade maskiner och anordningar Leasing Ersättning av rese- och logikostnader samt dagpenningar Sälfrämjande åtgärder Köpta tjänster Inköp av obebyggd mark Skatter Miljöskyddsåtgärder BILAGA 2 Kommissionens förteckning över de insatser och utgifter som inte är stödberättigande BILAGA 3 - Godkända produkter BILAGA 4 Föreskrifter

4 ANSÖKNINGSGUIDE Publicerad av: Landsbygdsverket, PB 405 (Alvar Aallon katu 5), Seinäjoki Tfn , fax , Marknadsstödsavdelningen Matmarknadsenheten 2/2015 ISBN (Nätutgåva) ISSN (Verkkojulkaisu) De anvisningar som ges i denna guide är inte en uttömmande utredning över lagstiftningen för sektorn och de är inte juridiskt bindande. Lagstiftningen i EU och Finland ändras, och trots uppdateringarna av denna publikation är inte uppgifterna alltid aktuella. Alla rättsliga krav ska framföras utifrån författningarna. Den som söker stöd kan om den så önskar hänvisa till lagligheten av myndighetsåtgärderna. Förvaltningsdomstolen eller i sista hand EU-domstolen avgör frågor som gäller avvikande rättstolkningar.. 4

5 Kontaktuppgifter Landsbygdsverket administrerar producentorganisationssystemet i Finland, dvs. fattar beslut om att godkänna producentorganisationer och betalar fondstöd för verksamhetsprogram. adress besöksadress telefon Landsbygdsverket PB Seinäjoki Alvar Aallon katu 5, Seinäjoki (växel) fax e-post informering och blanketter kontaktpersoner kirjaamo@mavi.fi man kan hittas kontaktpersoner av producentorganisationsaffärer från Mavis webbplats punkt Producentorganisationer Ansökningsguides diarium MAVI 248/56/2015 Dokumentnummer #

6 1 Inledning Europeiska unionen stöder producentsamarbete inom sektorn för frukt- och grönsaker via programmet för producentorganisationer. Målet med stödet är att stärka producenternas marknadsställning genom att samla utbudet och minska fluktuationer på producentpriserna med anledning av olika kriser. Ett ytterligare mål är att öka frukt- och grönsakskonsumtionen i Europeiska unionen och användningen av miljövänlig teknik i produktionen. På motsvarande sätt är syftet med producentorganisationernas verksamhet att samla utbudet, planera produktionen så att den bättre svarar mot efterfrågan, sänka produktionskostnaderna, stabilisera produktionskostnaderna och att utveckla miljövänliga odlingsmetoder. En producentorganisations verksamhet grundar sig på tre viktiga faser: godkännandet av en producentorganisation, utarbetandet och godkännandet av ett verksamhetsprogram och ansökan om fondstöd. När en producentorganisation har godkänts består dess år av att bedriva den egentliga verksamheten, utarbeta eller ändra ett verksamhetsprogram och av att söka fondstöd. Denna guide redogör för det arbete som ska utföras av producentorganisationerna i de olika faserna och anger en ram för användningen av producentorganisationsstöd. Utgångspunkten för producentorganisationssystemet är att en organisation bildas på initiativ av producenterna. Syftet med organisationen är att stärka producenternas marknadsställning genom att samla utbudet. Dessa utgångspunkter framkommer i många av villkoren för godkännandet av en organisation. En producentorganisation ska ha en viss minimistorlek vad gäller såväl antalet medlemmar som försäljningsvärdet för att den ska vara betydelsefull i samlandet av utbudet. Det förutsätts att organisationsmedlemmarna samlar försäljningen av sina produkter till organisationen med andra ord kan en organisation inte enbart finnas på papper utan att den bedriver gemensam marknadsföring. För att en organisation uttryckligen ska fungera som en gemensam marknadsföringssammanslutning för producenterna, har man begränsat bestämmanderätten för enskilda producenter och rösträtten för andra än producentmedlemmar i organisationen. En producentorganisation utvecklar sin verksamhet med ett verksamhetsprogram. Målen med ett verksamhetsprogram är bland annat att planera produktionen, samla utbudet, marknadsföra medlemmarnas produktion, sänka produktionskostnaderna och stabilisera producentpriserna, vidta miljöåtgärder samt att förbättra produktkvaliteten. Ett verksamhetsprogram kan utarbetas för tre, fyra eller fem år åt gången. Ett verksamhetsprogram i sig berättigar dock inte till stöd, utan stöd ska ansökas utifrån de faktiska kostnaderna. Stödet till en producentorganisation kan täcka upp till 50 procent av de faktiska kostnaderna för ett verksamhetsprogram. Producentorganisationen svarar själv för den återstående delen av kostnaderna. Stödet möjliggör att man vidtar många olika åtgärder, från att planera produktionen till att förbättra de säljfrämjande åtgärderna. Landsbygdsverkets marknadsstödsavdelning ger rådgivning för att ansöka om godkännande till en producentorganisation, utarbeta ett verksamhetsprogram och för att sammanställa ansökan om fondstöd. Adressen innehåller uppdaterade kontaktuppgifter, blanketter och guider. 6

7 2 Godkännande av en producentorganisation 2.1 Allmänna förutsättningar för godkännande En producentorganisation är en sammanslutning som bildas av producenter inom frukt- och grönsakssektorn på initiativ av dem själva. För att bli godkänd ska producentorganisationen uppfylla och verifiera följande förutsättningar: 1) Organisationsformen är aktiebolag eller andelslag. Producentorganisationen ska vara ett rättssubjekt eller en tydligt definierad del av ett rättssubjekt. 2) Producentorganisationen har minst fem producentmedlemmar verksamma inom sektorn för frukt och grönsaker. En enskild producentmedlems rösträtt får inte överstiga 20 procent av medlemmarnas sammanräknade röstetal. 3) Producentorganisationens producentmedlemmar ska ha dominerande ställning i organisationen, dvs. en tillräcklig rösträtt för bevakningen av sina intressen i organisationen och dess beslutsfattande. Information om ställningen hos personer som inte är producentmedlemmar finns i kapitel ) Värdet av producentorganisationens saluförda produktion är minst euro. Information om beräkningen av värdet finns i kapitel ) Producentorganisationen ska sträva efter åtminstone ett av följande mål: - Säkerställa att produktionen är planerad och anpassad till efterfrågan, särskilt när det gäller kvalitet och kvantitet. - Främja koncentrationen av utbudet och utsläppandet av medlemmarnas produkter på marknaden, bland annat genom direktsaluföring. Detta mål är för närvarande i praktiken nödvändigt för uppfyllandet av kriterierna för godkännande (KF 543/2011 Art. 26). - Optimera produktionskostnaderna och avkastningen på investeringar som görs som svar på miljö- och djurskyddsstandarder samt stabilisera produktionspriserna. 6) Producentorganisationens huvudsakliga verksamhet är att saluföra de av medlemmarnas produkter som den söker godkännande för. Värdet av de produkter och den verksamhet som andra än producentmedlemmar står för och som producentorganisationen säljer ska vara lägre än värdet av den fastställda saluförda produktionen. 7) Producentorganisationen har stadgar som medlemmarna avtalat om och fastställt sinsemellan. Information om stadgarnas innehållskrav finns i kapitel ) Producentorganisationen ger tillräckliga garantier i fråga om verksamhetens genomförande när det gäller varaktighet, effektivitet och tillhandahållande av personellt, materiellt och tekniskt stöd till sina medlemmar, samt i förekommande fall koncentration av utbud. 7

8 9) Producentorganisationen har tillräcklig personal, infrastruktur och utrustning för att iaktta förutsättningarna för godkännande och sköta verksamheten, i synnerhet när det gäller medlemmarnas kännedom om produktionen, bärgningen av skörden, sorteringen, lagringen och förpackningen av produktionen samt om marknadsföring och ekonomiadministration. 10) Producentorganisationen har ett eget samlat bokförings- och faktureringssystem. 2.2 Att ansöka om godkännande En ansökan om godkännande av en producentorganisation ska göras på Landsbygdsverkets ansökningsblankett nr 353. Ansökningsblanketten fås av Landsbygdsverket och kan skrivas ut via dess portal. Ansökningstiden för ett godkännande är fortlöpande. Landsbygdsveket fattar ett beslut om godkännande av en ansökan inom fyra månader från det att en ansökan jämte alla nödvändiga bilagor har lämnats in. När en producentorganisation bildas är det dock bra att beakta att det tar tid att grunda ett samföretag. Följaktligen lönar det sig att börja förbereda ansökan om godkännande i tid, eftersom det är möjligt att sökanden ombeds att lämna tilläggsutredningar. Landsbygdsverket ger rådgivning för att sammanställa de nödvändiga handlingarna. Om sökanden är ett företag som nyligen har inlett en gemensam marknadsföring, rekommenderas det att den lämnar ansökan om godkännande i början av året, om organisationen vill börja genomföra ett verksamhetsprogram från början av följande år. Det är även möjligt att lämna ansökan om godkännande tillsammans med ansökan om verksamhetsprogram. Detta ska ske senast 15.9 före det år då verksamhetsprogrammet genomförs. Om en organisation inte kan godkännas före början av följande år, framflyttas även inledandet av verksamhetsprogrammet med ett år. Antingen ett andelslag eller ett aktiebolag kan godkännas till en producentorganisation. En ansökan om godkännande till producentorganisation kan även godkännas villkorligt, om samfundet inte ännu har förts in i handelsregistret. I så fall kan godkännandet återkallas, om samfundet inte anmäls för registrering inom sex månader efter att stiftelseurkunden har undertecknats eller om registermyndigheten förkastar registreringen av samfundet. Följande handlingar ska fogas till en ansökan om godkännande: andelslagets eller aktiebolagets stiftelseurkund andelslagets stadgar eller aktiebolagets bolagsordning producentorganisationens stadgar ett eventuellt medlemsavtal eller ett eventuellt delägaravtal handelsregisterutdraget ett utdrag ur protokollet över det möte där andelsstämman (eller fullmäktige) eller aktiebolagets bolagsmöte har beslutat att ansöka om godkännande till producentorganisation ett utdrag ur protokollet över det möte där andelslagets eller aktiebolagets behöriga organ har godkänt producentorganisationens stadgar andelslagets medlemsförteckning eller aktiebolagets aktie- och delägarförteckning eventuella avtal om utläggning på entreprenad av skötseln av organisationens huvuduppgifter. 8

9 2.3 Produkter som kan godkännas De produkter som kan godkännas ska omfattas av Europeiska unionens gemensamma organisation av marknaden för frukt och grönsaker. I praktiken gäller det nästan alla bär, frukter, grönsaker och svampar som har producerats i Finland. Potatis, sockermajs och vissa örter är dock inte godtagbara produkter. En förteckning över de godkända produkterna finns i del IX i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013, vars innehåll återges i bilaga 3 till denna guide. I ansökan om godkännande ska producentorganisationen ange de produkter för vars produktion godkännande ansöks. En producentorganisation kan även sälja andra produkter än sina producentmedlemmars frukter och grönsaker, till exempel potatis eller frukt och grönsaker som inte har producerats av producentmedlemmar. Det gäller att beakta försäljning av andra än godkända produkter eller produkter som producerats av andra än producentmedlemmar redan när man ansöker om godkännande. Den övriga verksamheten som inte handlar om att sälja producentmedlemmarnas produkter ska vara småskaligare än producentorganisationens huvudsakliga verksamhet, dvs. värdet av den saluförda produktionen av producentmedlemmarnas produkter. Den övriga verksamheten beaktas inte vid beräkningen av värdet av den saluförda produktionen. 2.4 Medlemmar och medlemskap För att godkännas ska en producentorganisation ha minst fem (5) producentmedlemmar. En enskild producentmedlems rösträtt får inte överskrida 20 procent av medlemmarnas sammanräknade röstetal. Med producent avses i detta sammanhang endast en producent som via organisationen marknadsför de produkter som ligger till grund för ansökan om godkännande. Förutom fysiska personer kan en producentorganisations producentmedlemmar även utgöras av juridiska personer (till exempel ett aktiebolag), ett arvslag eller en beskattningssammanslutning. Om en och samma fysiska person är delägare i flera företag som hör till en organisation, räknas dessa bolag som en medlem då man räknar antalet medlemmar Andra gradens andelslag eller andra organisationer som bildas av sammanslutningar Om medlemmarna i en producentorganisation omfattar juridiska personer som enbart utgörs av producenter, räknas minimiantalet medlemmar i producentorganisationen utifrån det antal producenter som hör till dessa juridiska personer. Om till exempel ett aktiebolag som utgörs av olika producenter (=olika gårdar) blir medlem i en producentorganisation, räknas minimiantalet medlemmar (=gårdar) i producentorganisationen utifrån antalet producentmedlemmar i detta aktiebolag. Om en juridisk person, till exempel ett aktiebolag, redan i sig är en producent enligt gemenskapens definition, räknas inte dess medlemmar eller delägare separat in i minimiantalet medlemmar. Följaktligen räknas inte ägare av samma producentföretag (gårdshelhet) som särskilda producenter då man räknar antalet medlemmar. 9

10 2.4.2 Andra än producentmedlemmar Förutom de producentmedlemmar som odlar godkända produkter kan medlemmarna i en producentorganisation även utgöras av: a) medlemmar som tidigare har odlat godkända produkter (till exempel pensionärer eller odlare som av annan orsak har lagt ned produktionen) b) odlare, som producerar eller tidigare har odlat andra jordbruks- eller trädgårdsprodukter än de produkter som godkänns för organisationen c) i undantagsfall medlemmar med ringa betydelse, om de inte producerar eller inte tidigare har producerat jordbruks- eller trädgårdsprodukter (till exempel funktionärer eller hedersmedlemmar i organisationen) Med ringa betydelse avses även dessa medlemmars rösträtt i organisationen. Alla medlemmar (ovan i punkterna a d), som inte producerar godkända produkter omfattas av följande begränsningar: a) de kan inte vara en parti- eller detaljhandlare b) de får inte tillsammans inneha över 49 procent av rösträtten i en producentorganisation c) de får inte direkt dra nytta av de insatser som finansieras av Europeiska unionen d) dessa medlemmar får inte beaktas i grunderna för ett godkännande. När en godkänd producentorganisation utarbetar ett verksamhetsprogram som gemenskapen finansierar, ska den beakta att verksamhetsprogrammet inte får innehålla åtgärder som direkt är till nytta för andra än de medlemmar som odlar godkända frukter och grönsaker i producentorganisationen. En producentorganisation ska grundas på initiativ av producenterna, och dessa ska ha möjlighet att övervaka organisationen och dess beslutsfattande. Medlemmar som producerar andra än godkända produkter (till exempel potatisodlare) kan dock delta i omröstningar som gäller producentorganisationens driftsfond i den mån som detta tillåts i organisationens stadgar Minimitiden för ett medlemskap En producent ska vara medlem i en producentorganisation i minst ett år. En producentorganisation kan fastställa en längre minimitid för medlemskapet i sina stadgar. Enligt lagen om andelslag kan denna tid vara högst tre år i en producentorganisation som omfattar ett andelslag Utträde ur en producentorganisation En medlem som utträder ur en organisation ska ge producentorganisationen ett skriftligt meddelande om detta. I sina stadgar kan en organisation fastställa att tidsfristen för att lämna ett meddelande om utträde är längre, dock högst sex månader. 10

11 2.5 Värdet av den saluförda produktionen Värdet av den saluförda produktionen ska vara minst euro. Produktionsvärdet räknas utifrån det momsfria försäljningspriset på de produkter som medlemmarna har producerat. Värdet räknas endast utifrån de produkter som ligger till grund för producentorganisationens ansökan om godkännande. Endast den del av producentorganisationens eller dess producentmedlemmars produktion som saluförs av producentorganisation själv ska räknas med i värdet av den saluförda produktion. Värdet räknas utifrån det momsfria försäljningspriset på de produkter som medlemmarna har producerat. Om en producentorganisation säljer sina produkter färdigt förpackade eller behandlade, utgörs värdet av det momsfria försäljningspriset på den förpackade och behandlade produkten. Förädlade produkter räknas inte in i värdet av den saluförda produktionen. Kostnaderna för att transportera produkter från producentorganisationen till en köpare räknas aldrig in i produktionsvärdet. Värdet av den saluförda produktionen ska grunda sig på bokföringsuppgifter av producentorganisationen. Om en producentorganisation inte har bokföringsuppgifter från tidigare år, ska produktionsvärdet och - omfattningen grunda sig på bokföringsuppgifter eller motsvarande uppgifter av medlemmarna i producentorganisationen, vilka kan granskas utan svårighet. Om en producentorganisation har ett dotterbolag som ansvarar för att förpacka och sälja produkter, kan värdet av den saluförda produktionen räknas utifrån det försäljningspris som dotterbolaget har fastställt för produkterna, under förutsättning att producentorganisationen äger minst 90 procent av kapitalet i dotterbolaget. När man senare årligen räknar värdet av den saluförda produktionen, ska värdet omfatta de produkter som produceras av medlemmar som utträder ur eller ansluter sig till producentorganisationen. Beräkningssättet för värdet av den saluförda produktionen i korthet Det momsfria försäljningspriset på produkter som har sålts via organisationen försäljningspriset på produkter av icke-medlemmar försäljningen av icke-godkända medlemmar externa transportkostnader (säljfrakter) förädlings- och expeditionskostnader + värdet av den saluförda produktionen av nya medlemmar = Värdet av den saluförda produktionen 11

12 2.5.1 Referensperiod för värdet av den saluförda produktionen Perioden för värdet av den saluförda produktionen kan vara det kalenderår som föregår ansökan eller en annan tolvmånadersperiod före ansökan, om den till exempel är organisationens räkenskapsperiod. En referensperiod är också den tidsperiod som ligger till grund för beräkningen av värdet av den saluförda produktionen när man fastställer maximibeloppet på det årliga stöd som ska betalas för producentorganisationens verksamhetsprogram. En producentorganisation kan välja ett av följande alternativ för referensperioden: a) en tolvmånadersperiod, som börjar tidigast 1.1 tre år före det år då verksamhetsprogrammet genomförs och senast avslutas 1.8 samma år, eller b) det genomsnittliga värdet av tre på varandra följande tolvmånadersperioder som tidigast börjar 1.1 fem år före det år då verksamhetsprogrammet genomförs och senast avslutas 1.8 samma år. Denna tolvmånadersperiod ska vara den berörda producentorganisationens räkenskapsår. Under följande år infaller referensperioden under motsvarande tidsperiod. En referensperiod kan alltså vara en annan tidsperiod än ett kalenderår. Om en produkt har sjunkit i värde på grund av vederbörligen redovisade faktorer utanför producentorganisationens ansvarsområde, är värdet av den saluförda produktionen minst 65 procent av värdet av den berörda produkten under den föregående referensperioden. I sådana fall ska producentorganisationen ge Landsbygdsverket en motivering till ändringen av referensperioden eller de orsaker som har lett till sänkningen av värdet av produkten. Produktionsvärdet ska grunda sig på bokföringsuppgifter som gäller det aktiebolag eller det andelslag som ansöker om godkännande. Om medlemmarnas (eller en del av medlemmarnas) produktion inte tidigare har sålts via en gruppering, ska beräkningen av produktionsvärdet grunda sig på bokföringsuppgifter eller andra motsvarande uppgifter som kan granskas utan svårigheter. Om en producentorganisation som ansöker om godkännande inte kan uppvisa verifierade uppgifter om den saluförda produktionen, kan värdet basera sig på producentorganisationens uppskattning av den saluförda produktionens värde. Därpå följande år ska värdet verifieras. När man senare bedömer hur en producentorganisation har iakttagit kriterierna för godkännande, räknas produktionsvärdet utifrån organisationen referensperiod Värdet av den övriga verksamheten En producentorganisations huvudsakliga verksamhet ska vara att saluföra de godkända produkter som organisationens medlemmar har producerat. Med andra ord får inte värdet av en organisations saluförda produktion vara lägre än värdet av den övriga verksamheten. 12

13 2.6 Producentorganisationens stadgar En producentorganisations stadgar ska godkännas av det behöriga organet i det aktiebolag eller det andelslag som fungerar som producentorganisation. En producentorganisations stadgar kan ingå i ett andelslags stadgar eller i ett aktiebolags bolagsordning. Alternativt kan en producentorganisation utarbeta särskilda stadgar för producentorganisationen, då det inte är nödvändigt att meddela ändringar i dessa till handelsregistret. En producentorganisations stadgar ska innehålla bestämmelser om följande ärenden: 1. Producentmedlemmarna ska iaktta de godkända stadgarna för producentorganisationen avseende produktionsrapportering, produktion, saluföring och miljöskydd. Producentorganisationen är skyldig att årligen lämna in rapporteringsuppgifter om bland annat odlingsarealer, skördar och direktförsäljning. 2. Producentmedlemmarna ska saluföra hela produktionen via producentorganisationen. Producentorganisationen kan i sina stadgar dock tillåta att en producentmedlem får sälja en del av produktionen eller av produkterna direkt till konsumenter. Denna andel får vara högst 25 procent av produktionen. 3. En producentmedlem kan avseende vilken särskild produkt som helst som gården producerar endast höra till en producentorganisation (undantag till detta kan beviljas i ändamålsenligt motiverade fall, där producentmedlemmar har två separata produktionsenheter i olika geografiska områden). Producentorganisationen kan i sina stadgar dock tillåta att en producentmedlem med producentorganisationens tillstånd levererar produkter till en annan producentorganisation, om mängden produkter är liten i relation till den mängd som saluförs via den egna producentorganisationen. Producentorganisationen kan också i sina stadgar tillåta att en producentmedlem med producentorganisationens tillstånd levererar produkter till en annan producentorganisation, om dessa produkter på grund av deras särskilda karaktär avviker från den egna producentorganisationens kommersiella verksamhet. 4. Tillhandahålla den information som producentorganisationen begär för statistiska ändamål, vilka speciellt kan gälla odlingsarealer, skörd, avkastning och direktförsäljning. 5. Förfaranden för fastställande, antagande och ändring av de reglerna. 6. Ekonomiska bidrag som medlemmarna ska åläggas att betala för finansieringen av producentorganisationen. 7. Regler som gör det möjligt för producentmedlemmarna att på ett demokratiskt sätt kontrollera organisationen och dess beslut. I en producentorganisation får en enskild producentmedlems rösträtt inte överstiga 20 procent av medlemmarnas sammanräknade röstetal. Andra än producentmedlemmar kan delta i omröstningar som gäller driftsfonden på det sätt som detta tillåts i producentorganisationens stadgar. Dessa medlemmar kan inte sammanlagt inneha mer än 49 procent av rösträtten i producentorganisationen. 13

14 8. Sanktioner vid överträdelser av skyldigheter enligt stadgarna, särskilt vid utebliven betalning av ekonomiska bidrag, eller av de regler som producentorganisationen har fastställt. 9. Regler för antagande av nya medlemmar, särskilt en minimiperiod för medlemskap som inte får vara mindre än ett år. 10. Regler om bokföring och budget som är nödvändiga för att organisationen ska fungera. 11. Om en producentorganisation lägger fram investeringar som gäller enskilda gårdar i verksamhetsprogrammet, ska producentorganisationens stadgar innehålla bestämmelser om att en medlem ska returnera investeringen eller dess värde till producentorganisationen, om medlemmen senare säger upp medlemskapet i producentorganisationen. I stadgarna kan man fastställa de grundläggande verksamhetsprinciperna och delegera utfärdandet av mer detaljerade bestämmelser till en lägre beslutsfattande nivå. 2.7 Att lägga ut en producentorganisations uppgifter på entreprenad En producentorganisation kan lägga ut sina uppgifter på entreprenad. Med utläggande av en producentorganisations verksamhet på entreprenad avses att producentorganisationen ingår ett skriftligt handelsavtal med en annan juridisk person, som även kan vara en av dess medlemmar eller ett dotterbolag, om utförande av den berörda verksamheten. Försäljningen och marknadsföringen kan också utkontrakteras till medlemmar i producentorganisationen. Att lägga ut försäljningen av olika produkter eller produktgrupper till flera olika instanser kan i regel inte ses som ändamålsenligt ur stödsystemets synvinkel. Utläggning av försäljningen till olika instanser prövas från fall till fall och godkännandet av utläggningen beror på till exempel antalet medlemmar i producentorganisationen, produktutbudet och orsakerna till valet av detta verksamhetssätt. Bildandet av en producentorganisation ska dock alltid främja utvecklingen av utbudet. De utlagda verksamheternas övergripande ekonomistyrning och tillsyn ska vara effektiv. Det skriftliga entreprenadavtalet ska ge producentorganisationen möjlighet att utfärda bindande anvisningar. Avtalet ska ha klausuler med stöd av vilka producentorganisationen kan häva avtalet om tjänsteleverantören inte uppfyller entreprenadvillkoren. Avtalet ska innehålla detaljerade villkor bland annat avseende rapporteringsskyldigheter och tidsfrister med vars hjälp producentorganisationen kan utvärdera och övervaka de utlagda funktionerna. Producentorganisationen ska förvara entreprenadavtalen och rapporterna om de utlagda funktionerna i minst fem år med tanke på kontroller. På begäran ska också alla medlemmar ha tillgång till handlingarna. 14

15 2.8 Ordnande av bokföring En producentorganisation ska spara sin bokföring för tillsynen i minst 10 år efter slutet av en räkenskapsperiod på det sätt som anges i bokföringslagen (1336/1997). Med tanke på granskningar ska en producentorganisation spara verifikat över överföringen av produkter (till exempel fakturor, kvitton och andra verifikat), vilka ska redogöra för de produkter som har sålts, antalet produkter och deras värde. En producentorganisation ska ha en sådan bokföring som möjliggör att man årligen kan identifiera, granska och fastställa de utgifter och inkomster som hänför sig till driftsfonden. En fondstödtagare ska ordna sin bokföring så att det finns namngivna konton för stödåtgärden eller genom att använda ett kostnadsställe för densamma eller på något annat sätt så att förutsättningarna för beviljande och utbetalning av stödet samt användningen av stödet utan svårighet kan kontrolleras. 2.9 De produktionsuppgifter som ska samlas in årligen En godkänd producentorganisation är skyldig att ge Landsbygdsverket de produktionsuppgifter som behövs för kommissionens årsrapport. Varje godkänd producentorganisation ska årligen ge uppgifter om omfattningen på organisationens produktion, produktionssektorerna, produktionsvärdet och marknadsföringskanalerna. Uppgifterna ska fyllas i utifrån uppgifterna från föregående kalenderår Tilsyn Landsbygdsverket övervakar att villkoren för godkännande av en producentorganisation iakttas. Alla organisationer granskas med inspektioner på plats innan en ansökan godkänns. Inom ramen för tillsynen är det möjligt att man gör inspektioner till exempel vid producentorganisationens gårdar, förpackningsställena och vid odlingar som tillhör medlemmarna i producentorganisationen i syfte att säkerställa att villkoren för godkännande iakttas. Landsbygdsverket kan återkalla ett godkännande av en producentorganisation, om organisationen inte iakttar villkoren för godkännande. 15

16 3 Verksamhetsprogram 3.1 Allmänt En producentorganisation har möjlighet att få EU-finansierat stöd för att genomföra ett verksamhetsprogram. En producentorganisation ska utarbeta ett verksamhetsprogram för 3 5 år. När programmet har godkänts kan producentorganisationen börja genomföra de insatser som beskrivs i programmet. Det stöd som betalas till en producentorganisation grundar sig på de faktiska kostnaderna för dessa insatser. Ett verksamhetsprogram ska utarbetas för och genomföras under ett kalenderår, även om organisationens räkenskapsperiod inte är ett kalenderår. I enlighet med gemenskapens rättsakter ska ett verksamhetsprogram innehålla flera olika former av mål. En producentorganisation ska dock dimensionera programinnehållet så att organisationen kan genomföra programmet och så att programinnehållet står i rätt förhållande till finansieringsmöjligheterna för programmet. 3.2 Driftsfond En producentorganisation ska fatta ett beslut om att inrätta en driftsfond. Med driftsfond avsågs ursprungligen ett separat bankkonto, som en producentorganisation skulle öppna och via vilket alla penningflöden i anknytning till verksamhetsprogrammen skulle passera. Numera är det dock inte alltid en förutsättning att öppna ett separat bankkonto, men enligt rättsakterna ska driftsfonden förvaltas på så sätt att externa revisorer årligen kan identifiera, granska och fastställa de utgifter och inkomster som hänför sig till driftsfonden. En producentorganisation ska kunna skilja åt de utgifter och inkomster som hänför sig till verksamhetsprogrammet till exempel med ett kostnadsställe i sin bokföring. De kvitton och betalningsverifikat som hänför sig till verksamheten och bokföringen ska sparas med tanke på tillsynen. Med driftsfond avses i praktiken de tillgångar som används för att finansiera ett verksamhetsprogram. Den ena hälften av inkomsterna för en driftsfond utgörs av producentorganisationens finansieringsandel, det vill säga det ekonomiska bidrag som tas ut av medlemmarna eller de egna tillgångar som organisationen anvisar för detta ändamål, medan den andra hälften utgörs av EU:s finansieringsandel. En producentorganisation ska bestämma hur dessa tillgångar samlas in i sina stadgar. En driftsfonds utgifter utgörs av de kostnader som följer av verksamhetsprogrammet. En driftsfond förvaltas utifrån årsprincipen. Om man så önskar kan man överföra en del av de bidrag som har debiterats av medlemmarna för driftsfonden till följande genomförandeår, om dessa inte har behövts för att finansiera det pågående årets verksamhet. 16

17 3.2.1 En organisations finansieringsandel av driftsfonden En producentorganisation har två alternativ för att öka driftsfonden: att ta ut ett ekonomiskt bidrag av sina medlemmar för driftsfonden eller att använda egna tillgångar för att öka driftsfonden. Det behöriga organet i producentorganisationen ska besluta vilken metod som ska användas för att öka fonden. Ett utdrag ur protokollet över det möte där man har fattat ett beslut om metoden ska fogas till ansökan om verksamhetsprogram. Om en organisation tar ut ett ekonomiskt bidrag av sina medlemmar för fonden, ska den fatta ett beslut om hur bidraget tas ut och om grunderna för debiteringen. En metod för att ta ut bidraget kan vara att innehålla en viss andel av värdet av de sålda produkterna eller att på förhand ta ut ett bidrag utifrån en uppskattning och sedan rätta bidraget retroaktivt. Grunden för att ta ut ett bidrag kan vara omfattningen på och/eller värdet av den saluförda produktionen. En producentorganisation kan också fastställa olika höga bidrag för producentmedlemmarna. På så sätt har producenterna möjlighet att delta i finansieringen av endast sådana åtgärder som de har möjlighet att delta i (till exempel åtgärder för enskilda produktgrupper). Driftsfonden i korthet Beloppet motsvarar kostnaderna för verksamhetsprogrammet. Beloppet är högst 8,2 procent av värdet av en organisations saluförda produktion under referensperioden. Beloppet kan höjas till 9,2 procent om den överskjutande andelen används enbart för åtgärder inom krishantering eller -förebyggande. Fonden görs av fondstödet och organisationens egen finansieringsandel (stöd- och självfinansieringsbeloppet är lika högt) En organisations egen finansieringsandel kan debiteras som separata avgifter av medlemmarna eller så kan finansieringsandelen utgöras av en organisations egna tillgångar. 17

18 3.3 Värdet av den saluförda produktionen Mera information om beräkningen av värdet av den saluförda produktionen finns i föregående kapitel 2.5. Värdet av en producentorganisations saluförda produktion grundar sig på produktionen av medlemmarna i producentorganisationen. Till värdet räknas sådana produkter som ligger till grund för godkännandet av producentorganisationen och som säljs via producentorganisationen. Denna produktion omfattar även produktionen av medlemmar som utträder ur och som ansluter sig till organisationen. Beräkningssättet för värdet av den saluförda produktionen i korthet Det momsfria försäljningspriset på produkter som har sålts via organisationen försäljningspriset på produkter av icke-medlemmar försäljningen av icke-godkända medlemmar externa transportkostnader (säljfrakter) förädlings- och expeditionskostnader + värdet av den saluförda produktionen av nya medlemmar = Värdet av den saluförda produktionen Referensperiod för värdet av den saluförda produktionen En referensperiod är den tidsperiod som ligger till grund för beräkningen av värdet av den saluförda produktionen när man fastställer maximibeloppet på det årliga stöd som ska betalas för en verksamhetsperiod. Under följande genomförandeår infaller referensperioden under motsvarande tidsperiod. En referensperiod kan alltså vara en annan tidsperiod än ett kalenderår. Genomförandeåret för ett verksamhetsprogram är dock alltid ett kalenderår. Mera information om referensperioden finns i föregående kapitel När Landsbygdsverket godkänner ett verksamhetsprogram fastställer det referensperioden. Den fastställda referensperioden iakttas under hela verksamhetsprogrammet. En referensperiod kan inte variera under ett verksamhetsprogram, utom i det fall att det finns välmotiverade grunder för detta. 18

19 3.4 Stödbeloppet Totalbeloppet på stödet kan vara högst 4,1 procent av värdet av en producentorganisations saluförda värde eller 50 procent av de faktiska och godkända kostnaderna, beroende på vilken av dessa begränsande faktorer som är lägre. Procentsatsen på 4,1 kan höjas till 4,6 om den överskjutande andelen används enbart för åtgärder inom krishantering och krisförebyggande. Grovt räknat fördelas alltså kostnaderna för ett verksamhetsprogram jämnt mellan producentorganisationen och fondstödet. Storleken på driftsfonden och följaktligen även på fondstödets belopp uppskattas i det verksamhetsprogram som läggs fram av en producentorganisation och som fastställs av Landsbygdsverket. Uppskattningen justeras därefter årligen utifrån de uppskattningar som organisationen lägger fram och som Landsbygdsverket fastställer. En uppskattning av driftsfondens och stödets storlek ska årligen meddelas till Landsbygdsverket före 15.9 under den höst som föregår genomförandeåret. Fondstöd i korthet Beloppet motsvarar en organisations ekonomiska bidrag för kostnaderna för ett verksamhetsprogram. Det uppgår till högst 4,1 procent av värdet av en organisations saluförda produktion under referensperioden och till högst 4,6 procent, om den överskjutande andelen används enbart för åtgärder inom krishantering och krisförebyggande Exempel på storleken på driftsfonden och stödet Värdet av en producentorganisations saluförda produktion är euro under referensperioden. I så fall kan storleken på driftsfonden vara högst 8,2 procent av detta belopp, det vil säga x 8,2 procent = Totalbeloppet på producentorganisationens verksamhetsprogram kan alltså högst vara euro. Stödbeloppet kan högst vara 4,1 procent av värdet av den saluförda produktionen, det vill säga x 4,1 procent = Med andra ord utgörs finansieringen av verksamhetsprogrammet av högst euro av producentorganisationens egna tillgångar och euro av EU:s fondstöd. Det är även viktigt att observera att producentorganisationen ska göra en retroaktiv ansökan om stöd utifrån de faktiska kostnaderna. En producentorganisation ska alltså ha tillräckliga tillgångar för att täcka kostnaderna för verksamhetsprogrammet under verksamhetsprogramåret. 19

20 3.5 Verksamhetsprogram Ett verksamhetsprogram ska uppfylla de villkor som anges i den nationella strategin för hållbara verksamhetsprogram för producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker. Den genomgående principen i strategin är ett starkt kunnande. Den nationella strategins tyngdpunkter och mål är en marknads- och konsumentorienterad produktion en ekonomiskt, socialt, etiskt och miljökonsekvensmässigt hållbar produktion en lönsam och flexibel verksamhet av producentorganisationerna. Den nationella strategin innehåller bland annat krav på ett verksamhetsprograms struktur och innehåll, samt exempel på möjliga åtgärder enligt mål. Bilaga II till strategin innehåller det nationella regelverket för miljöinsatser, där de godkända miljöinsatserna och grunderna för att betala stöd för dessa meddelas. Man ska inkludera antingen två miljöinsatser till ett verksamhetsprogram eller så ska 10 procent av driftsfonden användas för miljöinsatser Att ansöka om godkännande av ett verksamhetsprogram En ansökan om godkännande av ett verksamhetsprogram ska göras på Landsbygdsverkets blankett 354. Ansökan ska skickas till Landsbygdsverket senast 15.9 under det år som föregår början av verksamhetsprogrammet. Landsbygdsverket godkänner program som uppfyller kraven i rättsakterna senast I undantagsfall kan godkännandet göras senast 20.1 under det år som följer inlämningsdagen för ansökan. I så fall börjar tillämpningen av programmen 1.1 under följande år. Kostnader som har uppkommit före det år då ett program genomförs kan inte inkluderas i ett verksamhetsprogram. Ett beslut kan framflyttas till januari till exempel då en ansökan är bristfällig eller förutsätter ett stort antal ändringar Att utarbeta ett verksamhetsprogram I ett verksamhetsprogram ska man lägga fram en beskrivning av utgångsläget i producentorganisationen före genomförandet av verksamhetsprogrammet målen för verksamhetsprogrammet och sambandet med främjandet av målen i den nationella strategin en detaljerad beskrivning av de åtgärder samt de särskilda insatser och metoder, med vilka målen uppnås (ska läggas fram enligt år) finansieringsaspekter, särskilt o beräkningssätt och bidrag o metoden för att öka driftsfonden o grunder för bidrag av olika storlek o en budget och en tidtabell för vidtagandet av åtgärder för varje programår programmets längd. 20

21 Beskrivning av utgångsläget Beskrivningen ska behandla den situation som råder i organisationen innan verksamhetsprogrammet läggs fram vad gäller produktion, marknadsföring, verksamhetslokaler och anordningar. Beskrivningen ska särskilt täcka de funktioner som man har för avsikt att utveckla via verksamhetsprogrammet. I beskrivningen av utgångsläget ska organisationen motivera varför verksamhetsprogrammets mål och åtgärder är nödvändiga för producentorganisationens verksamhet. I beskrivningen ska man använda de gemensamma utgångsindikatorer som anges i bilaga VIII till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 (blankett 354C). När en producentorganisation ansöker om ett nytt verksamhetsprogram ska den alltid skicka de allmänna utgångsindikatoruppgifterna. För att lämna in utgångsindikatoruppgifter om verksamhetsprogrammet används Landsbygdsverkets blankett 354C. Som utgångsindikatoruppgifter ges information för statistikföring i enlighet med vilken typ av åtgärder som ska genomförts inom verksamhetsprogrammet. Indikatoruppgifter ges inte på alla rader på blanketten. Blanketten är i Excelformat. Blanketten finns att få på Landsbygdsverkets webbplats och de kan vid behov begäras från Landsbygdsverket. Målen med ett verksamhetsprogram Minst två av dessa mål ska inkluderas i ett verksamhetsprogram: insatser för produktionsplanering insatser för att förbättra eller bevara produktkvaliteten säljfrämjande insatser forskning, inklusive experimentell produktion utbildnings- och rådgivningsinsatser miljöinsatser åtgärder inom krishantering och krisförebyggande. I beskrivningen av målen ska man lägga fram hur de främjar den nationella strategin, hänvisa till de mål som har fastställts i den nationella strategin och lägga fram de mål som kan mätas i syfte att följa upp hur verksamhetsprogrammet framskrider. Ett verksamhetsprogram ska alltid omfatta miljöinsatser. Ett program ska innehålla minst två särskilda miljöinsatser eller alternativt ska minst 10 procent av utgifterna inom verksamhetsprogrammet vara avsedda för miljöinsatser. Den andel som får användas för att finansiera olika mål har inte annars fastställts. Det finns skäl att fästa vikt vid skillnaden mellan mål och åtgärder: målen beskriver vad man strävar efter och hur man löser problem, medan åtgärderna redogör för de metoder som används för att uppnå målen. 21

22 3.5.3 Stödberättigande insatser Den nationella strategin innehåller exempel över åtgärder som kan godkännas och grunderna för betalning av stöd för dessa. De godtagbara åtgärderna ska naturligtvis hänföra sig till verksamhetsprogrammet och dess mål. Exempel och begränsningar vad gäller åtgärder, registrering och bekräftande av åtgärder samt vidtagande av åtgärder behandlas mer ingående i bilaga 1 till denna anvisning. Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 innehåller bestämmelser om de stödberättigande insatserna. Bilaga IX till förordningen redogör för de stödberättigande insatserna. Ett sammandrag av bilagan till förordningen finns i slutet av denna anvisning som bilaga 2. Förteckningen innehåller bland annat sådana allmänna kostnader som hänför sig till en organisations verksamhet, vilka inte anses anknyta sig till utvecklingen av en organisation, och andra åtgärder och utgifter som i regel inte omfattas av stödet. Å andra sidan specificerar förteckningen även olika stödberättigande insatser (i strid med dess namn). Följaktligen är förteckningens rubrik, det vill säga insatser som inte är stödberättigande, en aning vilseledande Att ändra ett verksamhetsprogram Det är möjligt att årligen ansöka om ändring av ett verksamhetsprogram före 15.9 under det år som föregår det år då programmet genomförs. En ansökan om ändring av ett verksamhetsprogram ska göras på blanketten 354B. Ansökan om ändring ska omfatta handlingar som motiverar orsaken till ändringen och som beskriver dess karaktär och effekter Att ändra ett program mitt under ett genomförandeår Det är möjligt att ansöka om ändring av ett program mitt under ett genomförandeår i följande fall: a) programmet genomförs endast delvis b) programinnehållet ändras eller c) storleken på driftsfonden ändras med högst 25 procent från det belopp som ursprungligen godkändes. En producentorganisation kan verkställa ett genomförandeprogram endast delvis, om genomförandet av det ursprungliga verksamhetsprogrammet hindras eller försvåras. En producentorganisation kan även ändra innehållet i ett verksamhetsprogram och förlänga dess giltighet, dock på så sätt att programmet sammanlagt varar i högst fem år. 22 Vad gäller en ändring av ett verksamhetsprogram mitt under ett genomförandeår ska man begära att Landsbygdsverket redan på förhand godkänner ändringen innan man verkställer den, ifall ändringen inverkar på verksamhetsprogrammets mål. Det är inte nödvändigt att begära ett förhandsgodkännande av Landsbygdsverket för andra ändringar av verksamhetsprogrammet under genomförandeåret. Ett skriftligt meddelande om en ändring ska dock ges till Landsbygdsverket utan dröjsmål. Ett meddelande om förlängning av ett program ska ges till Landsbygdsverket senast 15.9 under det år som föregår det år då verksamhetsprogrammet förlängs.

23 En producentorganisation kan även mitt under ett genomförandeår ändra storleken på driftsfonden med högst 25 procent från det belopp som ursprungligen godkändes, under förutsättning att verksamhetsprogrammets allmänna mål inte ändras. Efter ändringen får storleken på driftsfonden dock inte överskrida 4,1 procent av värdet av producentorganisationens saluförda produktion under referensperioden. En ändring av driftsfonden förutsätter inte ett förhandsgodkännande, däremot ska en ändring som ökar driftsfonden meddelas till Landsbygdsverket utan dröjsmål. 23

24 4 Att söka fondstöd 4.1 Att söka stöd Stöd för kostnaderna för ett verksamhetsprogram ska sökas retroaktivt av Landsbygdsverket på ansökningsblankett nr 357 senast 15.2 efter varje genomförandeår. Producentorganisationen kan också ansöka om utbetalning av partiellt stöd före 31.8, då man ansöker om stöd för kostnaderna för tidsperioden januari juni i det verksamhetsprogram som genomförs under samma år. Stöden för den återstående delen av året ska sökas före Om stödansökan kommer in för sent efter detta datum, måste stödet minskas i enlighet med artikel 69 i kommissionens förordning (EU) nr 543/2011 med en procent för varje dag ansökan är försenad. Ansökan om stöd i en del 15.2 för hela föregående kalenderår eller i två delar 31.8 för januari juni under innevarande kalenderår och 15.2 för juli december under föregående kalenderår Flera handlingar ska bifogas till en ansökan om fondstöd. Dessa omfattar bokslutshandlingar som gäller referensperioden och den utredning över värdet av den saluförda produktionen vilken har utarbetats utifrån dessa en utredning över metoden för att öka driftsfonden och betalningsgrunderna för medlemsbidragen en halvårsberättelse, årsberättelse eller slutrapport (då en verksamhetsperiod upphör) en kopia över stödbeslutet eller en kopia av en ansökan, om stöd har beviljats/ansökts för insatser under verksamhetsperioden en utredning över utgifterna indikatoruppgifter: blankett 357A, och i samband med den sista ansökan om stöd för verksamhetsprogrammet också blankett 357B Med en utredning över utgifterna avses en specifikation över de faktiska kostnaderna enligt mål och åtgärd kopior över utgiftsverifikaten en utredning över lönekostnaderna. Dessutom följande bilagor, då de gäller de genomförda insatserna: resefakturor en utredning över de åtgärder som har vidtagits som köpta tjänster utbildnings- och kursprogram samt en förteckning över de medlemmar i producentorganisationen som har deltagit i utbildningen en utredning över restvärdet av en investering som ska ersättas 24

25 en utredning över ursprunget för maskiner och apparater som har köpts begagnade och över tidigare stöd för dessa en utredning över inköpspriset på obebyggd mark en utredning över inköpspriset på en byggnad och över att byggnaden inte har varit föremål för stöd tidigare ett arrendeavtal, om investeringen görs på arrendemark en utredning över investeringar i gårdar en kopia av leasingavgifterna kopior eller bevis på skriftligt material för de säljfrämjande åtgärderna och en utredning över andra sälfrämjande åtgärder. I regel kan en producentorganisation i sin ansökan om stöd endast lägga fram kostnader som har uppkommit med anledning av verksamhetsprogrammet under programåret (kalenderåret) i fråga. De kostnader som har uppkommit före början av genomförandeåret kan inte inkluderas i ansökan. I utredningen över utgifterna ska de faktiska kostnaderna specificeras enligt mål och åtgärd. Kopior över utgiftsverifikaten i original för de kostnader som läggs fram i ansökan ska fogas till ansökan. En kopia av ett utgiftsverifikat (kvitto, faktura) ska tydligt redogöra för den prestation som verifikatet i fråga gäller och hur den anknyter sig till verksamhetsprogrammet. Vid behov ska man till kopian över ett verifikat lägga till uppgifter med vilka verifikatet utan svårighet kan bindas till verksamhetsprogrammets mål och åtgärder. Verifikaten kan ersättas med en bokföringsrapport enligt följande: 1. Organisationen lägger fram varje utgiftspost särskilt i utredningen och specificerar den med det berörda verifikatnumret och betalningsdatumet i bokföringen. 2. Organisationen lägger fram en utredning som redogör för vilken stödberättigande prestation varje utgiftspost gäller, betalningsmottagaren och om det handlar om en betalning som har betalats på förhand eller ej. 3. Organisationen specificerar eventuell mervärdesskatt som hänför sig till varje utgiftspost som läggs fram i utredningen. 4. Organisationen fogar ett utlåtande av en auktoriserad revisor eller ett sådant revisorsamfund, i vilket det intygas att de utgifter som läggs fram i utredningen är förenliga med de verifikat till vilka man hänvisar i utredningen och att utgifterna har bokförts på ett korrekt sätt Att lämna in indikatoruppgifter För att lämna in indikatoruppgifter om verksamhetsprogrammet används Landsbygdsverkets blanketter 357A Input- och utfallsindikatorer och 357B Resultat- och effektindikatorer. Blanketterna är i Excelformat med två separata flikar för de olika indikatoruppgifterna. Blanketterna finns att få på Landsbygdsverkets webbplats och de kan vid behov begäras från Landsbygdsverket. Blankett 357A Input- och utfallsindikatorer lämnas in årligen i samband med stödansökan I uppgifterna om inputindikatorer uppges kostnaderna för genomförda åtgärder i de punkter som respektive typ av åtgärd hör till. I uppgifterna om utfallsindikatorer uppges annan information för statistikföring av samma åtgärder. 25

26 Blankett 357B Resultat- och effektindikatorer lämnas in i samband med den sista ansökan om stöd för verksamhetsprogrammet, dvs. en gång per verksamhetsprogram. Med indikatorblanketten utvärderar producentorganisationen de resultat och effekter som uppnåtts med själva verksamhetsprogrammet. Som resultat- och effektindikatoruppgifter ges information för statistikföring i enlighet med vilken typ av åtgärder som har genomförts inom verksamhetsprogrammet. Indikatoruppgifter ges inte på alla rader på blanketten. Jämförelsepunkten för utvärdering av verksamhetsprogrammets resultat och effekter är de utgångsindikatoruppgifter som producentorganisationen lämnade som information om utgångsläget när den ansökte om godkännande av verksamhetsprogrammet. Från och med 2013 har utgångsindikatorblankett 354C använts för att lämna uppgifter om utgångsindikatorerna. Tidigare gavs indikatoruppgifterna om utgångsläget före verksamhetsprogrammet på annat sätt Delbetalning En producentorganisation kan ansöka om utbetalning av en del av ett stöd för de utgifter som har uppkommit Ansökan om delbetalning ska lämnas in senast Organisationen ska bifoga en utredning över de vidtagna åtgärder som är föremål för den partiella utbetalningen och de kostnader som har uppkommit för dessa. De samlade utbetalningarna till följd av ansökningar om en del av stödet får inte överstiga 80 procent av det stödbelopp som ursprungligen godkändes för verksamhetsprogrammet eller av de egentliga utgifterna, beroende på vilket belopp som är lägst. Ansökan för den återstående delen av stödet ska lämnas in senast Förskottsbetalning En producentorganisation får ansöka om förskottsbetalning för den del av stödet som motsvarar de beräknade utgifterna för verksamhetsprogrammet under den tre- eller fyramånadersperiod som börjar i den månad då ansökan lämnas in. Ansökningar om förskott ska lämnas in i januari, april, juli och oktober vad gäller ansökningar som gäller tremånadsperioder och i januari, maj och september i fråga om fyramånadersperioder. De samlade förskottsbetalningarna för ett givet år får inte överstiga 80 procent av det stödbelopp som ursprungligen godkändes för verksamhetsprogrammet. Förskott ska betalas under förutsättning att det ställs en säkerhet motsvarande 110 procent av förskottet. Som säkerhet godkänns en kontantdeponering eller en bankgaranti. En producentorganisation som ansöker om förskottsbetalning av fondstöd ska till sin ansökan foga en utredning över de bidrag som har tagits ut för driftsfonden och verifikat över att tidigare förskottsbetalningar de facto har använts Utbetalning av stöd Innan Landsbygdsverket betalar ut ett stöd, begär den ofta tilläggsutredningar om ansökan om fondstöd. Innan ett stöd betalas ut, är det även möjligt att Landsbygdsverkets tillsynsavdelning inspekterar producentorganisationen på plats. Ett stödbeslut meddelas för ett stöd som godkänns, och det specificerar också de åtgärder som eventuellt har förkastats och deras andelar. Vad gäller ansökningar för hela året betalas fondstöd senast och senast i fråga om partiellt stöd. 26

27 När man vidtar åtgärder och ansöker om stöd lönar det sig att beakta att det ansökta beloppet och det belopp som Landsbygdsverket godkänner inte får avvika från varandra med mer än 3 procent. Om detta procenttal överskrids, är det nödvändigt att göra avdrag från stödet. Om en producentorganisation inte vet om en åtgärd är stödberättigande eller ej, lönar det sig att vara i kontakt med Landsbygdsverket redan innan åtgärden vidtas. 4.2 Programinsatser som överförs Om en producentorganisation inte har kunnat genomföra en insats som har lagts fram för ett verksamhetsprogramår till följd av sådana orsaker som inte beror på organisationen, kan den ansöka om stöd även för dessa insatser, om dessa genomförs före 30.4 under det år som följer på programåret. Producentorganisationen ska ge in en utredning av och bevis på kostnaderna för insatserna senast den 30 april det år som följer på programåret. De programinsatser som överförs och kostnaderna för dem antecknas i punkt 9 i ansökan om fondstöd (Blnr 357). Det är skäl att i ansökan noggrant anteckna kostnaderna för de programinsatser som överförs. Om insatserna fortfarande är så pass oavslutade att det inte är möjligt att anteckna det exakta eurobeloppet i stödansökan som lämnas in senast 15.2, måste man så noggrant som möjligt uppskatta kostnaderna för de insatser som överförs. Det är inte heller önskvärt att man i de kostnader som ska uppges slutligt senast 30.4 lägger till kostnadsposter som inte har uppgetts som överförda programinsatser i den ansökan om fondstöd som lämnades in senast Om fakturor som hänför sig till en ansökan om fondstöd förfaller till betalning under följande kalenderår, är det inte nödvändigt att anteckna dessa som programinsatser som överförs, om fakturorna betalas innan den egentliga ansökan om fondstöd lämnas in Då hinner man skicka det anknutna bokföringsmaterialet till Landsbygdsverket före denna tidsfrist och insatsen har i praktiken genomförts under fondstödsåret. Vad gäller insatser som överförs, meddelas alltså endast sådana delar av ett verksamhetsprogram som genomförs mellan januari och april. 4.3 Tilsyn Landsbygdsverket har rätt att utföra inspektioner vad gäller beviljandet, utbetalningen och användningen av stöd utan förhandsmeddelande. Stödtagaren är skyldig att utan ersättning för den som utför inspektion lägga fram alla behövliga räkenskapshandlingar och andra handlingar, också motsvarande material som framställts eller lagrats med hjälp av automatisk databehandling eller på något annat sätt, samt att även i övrigt bistå vid inspektionen. I den omfattning som tillsynsuppgiften kräver har den som utför inspektion rätt att inspektera stödtagarens odlingar, produktions- och förädlingsanläggningar, lager, försäljnings- och marknadsföringslokaler samt övriga förutsättningar för att stöd ska beviljas och betalas ut. Såväl en stödtagare som en stödförmedlare kan vara föremål för en inspektion. Inspektion får dock inte utföras i lokaler som omfattas av hemfriden. Även EU:s organ har rätt att inspektera om godkännandet, finansieringen och genomförandet av en producentorganisations verksamhetsprogram är behörigt. Därtill utför tullverket efterkontroller enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 (förut rådets förordning (EG) nr 485/2008). 27

28 5 En producentorganisations årsklocka Nedan beskrivs en producentorganisations årsklocka och de åtgärder som en producentorganisation ska komma ihåg att vidta under olika tidpunkter på året. Bild 1. En producentorganisations årsklocka. En organisation ska alltid ansöka om fondstöd för det föregående kalenderåret i februari. Ansökan kan gälla hela det föregående kalenderåret eller dess slutdel, om producentorganisationen har ansökt om partiellt stöd under det föregående året. Överförda programinsatser ska genomföras före slutet av april. Programinsatserna jämte utgiftsverifikat ska också rapporteras till Landsbygdsverket senast En producentorganisation har möjlighet att ansöka om partiellt stöd fram till 31.8 för de sex första månaderna under det innevarande kalenderåret. Det är dock inte obligatoriskt att ansöka om stöd vid denna tidpunkt, utan stöd kan även sökas endast en gång per år i februari. En producentorganisation ska alltid skicka en uppskattning av storleken på driftsfonden senast 15.9 under det följande året. Om en producentorganisation inte har ett verksamhetsprogram eller om ett tidigare verksamhetsprogram upphör vid utgången av året, ska den ansöka om godkännande för ett nytt verksamhetsprogram senast samma datum. Därtill kan en producentorganisation ansöka om ändringar i 28

29 följande års verksamhetsprogram eller ansöka om förlängning av ett verksamhetsprogram (maximitiden är fem år). Det är inte obligatoriskt att ändra ett verksamhetsprogram, men i praktiken preciseras åtgärderna och kostnaderna närmare genomförandeåret och den största delen av producentorganisationerna ansöker om ändringar av deras verksamhetsprogram. En producentorganisation ska alltid skicka produktionsuppgifter som gäller föregående kalenderår i oktober. Uppgifterna används i den årsrapport som skickas till kommissionen. 29

30 6 BILAGA 1 - Stödberättigande åtgärder 6.1 Personalkostnader Ett verksamhetsprogram kan innehålla personalkostnader, om dessa har uppkommit med anledning av åtgärder som syftar till att förbättra eller bibehålla kvaliteten, skydda miljön eller att höja nivån på saluföringen. Det är också möjligt att godkänna andra lönekostnader som direkt hänför sig till utvecklingsåtgärder som är förenliga med ett verksamhetsprograms mål. De åtgärder som kan vara föremål ansökan om personalkostnader i programmet omfattar bland annat kvalitetskontrollarbete för att förbättra och bibehålla kvaliteten, utbildning och rådgivning av medlemsproducenterna för att förbättra och bibehålla kvaliteten, utarbetande av ett kvalitetssystem, rådgivning och utbildning för att främja miljöskyddet, observation av växtbeståndet för att minska den kemiska bekämpningen, planering av produktionen samt marknadsundersökningar. En producentorganisations normala löpande kostnader för försäljningsarbetet godkänns inte som kostnader för ett verksamhetsprogram, inte heller förpackningskostnader. Däremot godkänns kostnader för arbete för att utveckla marknadsföringen och försäljningen. En lönespecifikation som gäller verksamhetsprogramåret och en utredning som redogör för hur arbetstiden har använts ska fogas till ansökan. Arbetstidsbokföringen ska göras på så sätt att den redogör för den dagliga arbetstid som har använts för de olika målen och åtgärderna i ett verksamhetsprogram samt beskriver det utförda arbetet. Arbetstidsbokföringen ska även redogöra för en eventuell fördelning av arbetet mellan olika åtgärder. Arbetstagaren ska underteckna timlistorna. 6.2 Personalkostnader som ersätts med ett engångsbelopp Som alternativ till de faktiska personalkostnaderna kan man också årligen ansöka om engångsersättning för personalkostnaderna som kan uppgå till högst 20 procent av driftsfondens totala belopp. I detta fall behöver man inte lämna in arbetstidsbokföring, utan det räcker med att anmäla de personer som deltagit i arbetet. Syftet med detta alternativ är att förenkla administrationen av stödet ur både ansökarens och utbetalarens perspektiv. Engångsersättningen är uttryckligen ett alternativ där man inte ansöker om stöd för personalkostnader som baserar sig på arbetstidsbokföring. 6.3 Allmänna kostnader som ersätts med ett engångsbelopp Som allmänna kostnader godkänns 2 procent av beloppet på driftsfonden (= 2 procent av verksamhetsprogrammets kostnader). De allmänna kostnaderna omfattar de förvaltnings- och personalkostnader som hänför sig till ett verksamhetsprogram och driftsfonden, de kostnader som uppstår för att utarbeta årsberättelsen och uppskattningsstudier samt de kostnader som anknyter till bokföringen och kontoförvaltningen. Det är inte nödvändigt att lägga fram verifikat eller utredningar över grunderna för de allmänna kostnaderna. 30

31 6.4 Finansiering av investeringar Med investeringar avses i detta sammanhang byggande, inköp av byggnader och mark samt inköp av maskiner och anordningar. Investeringar kan betalas sin helhet i samband med inköpet och då är kostnaden i sin helhet en stödberättigande kostnad under det verksamhetsprogram som omfattar inköpsåret. Det ska dock observeras att de allra största inköpen inte nödvändigtvis kan täckas med det årliga maximibeloppet för stödet. De årliga amorteringarna av ett lån som har tagits för en investering kan också godkännas som en kostnad för ett verksamhetsprogram. I så fall ska det handla om en investering som har gjorts inom ramen för verksamhetsprogrammet. Amorteringsrater för lån som har tagits för insatser som har genomförts innan ett verksamhetsprogram har inletts är inte stödberättigande. Låneräntor eller andra bankavgifter är inte heller stödberättigande. 6.5 Investeringar i arrenderade områden Om byggnadsinvesteringar som görs på arrendemark inkluderas i ett verksamhetsprogram, ska den återstående arrendetiden för det område som bebyggs vara minst fem år sedan den sista stödposten har betalats. Arrendeavtalet för det område som bebyggs eller det avtal som gäller delning av besittningen ska vara fastställt genom inskrivning. En kopia av avtalet ska fogas till ansökan om fondstöd. 6.6 Investeringar i enskilda gårdar Ett verksamhetsprogram kan innehålla investeringar i enskilda gårdar för sortering, förpackning, lagring och marknadsföring av produkter. Investeringar i enskilda gårdar är även möjliga om det handlar om investeringar i maskiner eller anordningar som är avsedda för gemensam användning av medlemmarna, investeringar som behövs i experimentell verksamhet eller om investeringar med anledning av fleråriga odlingar (fleråriga växter, träd och buskar). En förutsättning för gårdsvisa investeringar är att de är förenliga med målen för verksamhetsprogrammet och att de betjänar en betydande del av medlemmarna i producentorganisationen. Driftsfondens tillgångar får inte användas för finansiering av till exempel ett enskilt gårdsbruks markinköp eller byggande av produktionslokaler. Även i det fall att en investering görs i enskild gård, ska producentorganisationen vara ansvarig för investeringen. Om en producentorganisation lägger fram investeringar som gäller enskilda gårdar i verksamhetsprogrammet, ska producentorganisationens stadgar innehålla bestämmelser om att en medlem ska returnera investeringen eller dess värde till producentorganisationen, om en medlem senare säger upp medlemskapet i producentorganisationen. Därtill ska producentorganisationen och producenten ingå ett tydligt avtal om investeringens läge, användning och underhåll samt meddela detaljerade föreskrifter om metoderna om producenten vill utträda ur producentorganisationen och/eller lösa in investeringen från producentorganisationen. 31

32 6.7 Fastighetsinköp Det är möjligt att inkludera fastighetsinköp i ett verksamhetsprogram under förutsättning att ett intyg erhålls från en oberoende kvalificerad värderingsman eller ett vederbörligen bemyndigat offentligt organ, i vilket det attesteras att köpeskillingen inte överstiger marknadsvärdet och att fastigheten är förenlig med nationella bestämmelser fastigheten inte har erhållit nationella stöd eller stöd från gemenskapen under de föregående 10 åren fastigheten används för det syfte som förvaltningsmyndigheten har fastställt och under den tid som förvaltningsmyndigheten har fastställt. 6.8 Rätten till stöd för experimentell produktion För åtgärder som hänför sig till experimentell produktion som ingår i verksamhetsprogrammet kan fondstöd beviljas, om den experimentella produktionen uppfyller följande krav: projekten förbättrar ifrågavarande producentorganisations gamla produktionsmetoder, produkter eller tillvägagångssätt eller utvecklar helt nya sådana projekten är till sin storlek begränsade så, att de gäller endast en del av producentorganisationens producenter, vissa produkter eller produktmängder, och resultaten av projekten kan ställas till förfogande även för andra medlemmar i producentorganisationen. 6.9 Ersättningsinvesteringar Med ersättningsinvestering avses i detta sammanhang alla investeringar, som görs för att förnya ett inköp av en producentorganisation, oberoende av om den tidigare investeringen har gjorts inom ramen för organisationens verksamhetsprogram. En ersättningsinvestering kan godkännas som en kostnad för ett verksamhetsprogram, om restvärdet av den investering som ersätts dras av från kostnaderna för den investering som läggs fram i verksamhetsprogrammet. Restvärdet fastställs utifrån det ursprungliga inköpspriset på den investering som ska ersättas och avräkningarna enligt planen. En ersättningsinvestering ska även utveckla organisationens verksamhet. En utredning över det ursprungliga inköpspriset på den investering som ska ersättas (utgifts- och betalningsverifikat) och den avräkningsplan som förutsätts av bokföringslagstiftningen ska fogas till ansökan om utbetalning av stöd Utbildningskostnader I ansökan ska man redogöra för den instans som har tillhandahållit utbildningen, de medlemmar i producentorganisationen som har deltagit i utbildningen och dess innehåll (en deltagarförteckning och kurs- och utbildningsprogrammet). 32

33 6.11 Krishantering och krisförebyggande Den enda åtgärd inom krishantering och krisförebyggande som är tillåten i Finland är en skördeförsäkring. En producentorganisation ska administrera de åtgärder som vidtas i anknytning till en skördeförsäkring. En skördeförsäkring kan täcka alla producenter eller endast en del av producenterna. En försäkring kan tecknas med tanke på skador som orsakas av naturkatastrofer, klimatförhållanden, växtsjukdomar eller skadesjukdomar. Försäkringspremien är en stödberättigande kostnad Begagnade maskiner och anordningar Kostnaderna för att anskaffa begagnade maskiner och anordningar kan inkluderas i ett verksamhetsprogram under följande förutsättningar: säljaren av maskinerna och anordningarna ska bevisa ursprunget och säkerställa att gemenskapligt och nationellt stöd inte i något skede har beviljats under de föregående sju åren priset på de begagnade maskinerna och anordningarna får inte överstiga marknadsvärdet och måste vara lägre än kostnaden för liknande nya maskiner och anordningar, och maskinerna och anordningarna måste ha de tekniska egenskaper som behövs för insatsen och uppfylla tillämpliga normer och standarder Leasing Det är möjligt att införa leasingavgifter i ett verksamhetsprogram inom ramen för nettomarknadsvärdet av varan. Övriga utgifter som hör samman med leasingavtalet (skatt, uthyrarens marginal, ränta, försäkringsavgifter et cetera) är inte stödberättigande utgifter. För leasingavtal med en återköpsklausul eller med en bestämmelse om en kortaste leasingperiod som motsvarar livslängden hos den tillgång som avtalet avser får det maximala beloppet som berättigar till medfinansiering från gemenskapen inte överstiga marknadsvärdet av den leasade tillgången. För leasingavtal utan återköpsklausul, vars giltighetstid är kortare än tillgångens livslängd, ska leasingavgifterna berättiga till medfinansiering från gemenskapen i förhållande till den period som det stödberättigande projektet löper. Hyrestagaren ska dock kunna visa att leasing var den mest utgiftseffektiva metoden för att komma i besittning av utrustningen. Om utgifterna hade blivit lägre om en alternativ metod (till exempel förhyrning av utrustningen) använts, ska extrautgifterna dras av från de stödberättigande utgifterna. Hyrestagaren ska vara en direkt mottagare av gemensam finansiering av gemenskapen (fondstöd). Hyrestagaren kan alltså endast vara en producentorganisation, inte enskilda medlemmar i organisationen Ersättning av rese- och logikostnader samt dagpenningar De resekostnader som orsakas av möten och utbildningsprogram är stödberättigande. Rese- och logikostnader godkänns som kostnader för ett verksamhetsprogram enligt de belopp som fastställs i skattestyrelsens årliga beslut om skattefria resekostnadsersättningar. Dessa belopp kan granskas via skattebyrån eller till exempel på skatteförvaltningens portal En kopia över resefakturan, som ska redogöra för resans ändamål, och ett eventuellt reseprogram ska fogas till ansökan. 33

34 6.15 Sälfrämjande åtgärder Ett verksamhetsprogram kan innehålla generiska säljfrämjande insatser och insatser för att främja kvalitetsmärken. Kostnader för dessa kan dock inte inkluderas i ett verksamhetsprogram, om åtgärden redan är föremål för offentlig finansiering. Geografiska beteckningar tillåts i säljfrämjande insatser endast om det handlar om en skyddad ursprungsbeteckning eller om den geografiska beteckningen är sekundär i förhållande till det huvudsakliga meddelandet. Kostnader med anledning av en producentorganisations åtgärder för att främja produkt- och varumärken kan inkluderas i ett verksamhetsprogram. Däremot är det inte möjligt att främja enskilda producentorganisationsmedlemmars produkt- eller varumärken. Bevis över det utarbetade materialet för de säljfrämjande åtgärderna(till exempel tidningsreklam, broschyrer eller annat motsvarande material) och en utredning över övriga insatser som har genomförts med fondstödens tillgångar ska fogas till stödansökan Köpta tjänster Vad gäller omfattande åtgärdshelheter som har vidtagits som köpta tjänster ska man lägga fram ett avtal eller ett motsvarande intyg Inköp av obebyggd mark Det är möjligt att inkludera ett inköp av obebyggd mark i ett verksamhetsprogram, om inköpet är nödvändigt för att göra investeringar som ingår i programmet, under förutsättning att det finns en direkt koppling mellan markinköpet och målen för den finansierade insatsen andelen för inköpsutgifterna för marken inte överskrider 10 procent, med undantag av miljöskyddsinsatser en oberoende behörig värderingsman eller ett behörigt officiellt organ bekräftar att inköpspriset inte överstiger marknadsvärdet Skatter Mervärdesskatt är inte en stödberättigande kostnad Miljöskyddsåtgärder Gemenskapens rättsakter om producentorganisationer förutsätter att ett verksamhetsprogram alltid ska innehålla miljöskyddsåtgärder, antingen ska två åtgärder vidtas eller så ska 10 procent av värdet av driftsfonden anvisas för sådana åtgärder. Den nationella strategin innehåller en förteckning över de stödberättigande åtgärderna och grunden för att betala stöd för dessa. Stöd kan inte betalas för sådana insatser för vilka en producentorganisation eller dess medlemsproducenter får annat offentligt stöd eller för insatser som är obligatoriska utifrån gemenskapens eller den nationella lagstiftningen.

35 I ett verksamhetsprogram kan en producentorganisation lägga fram till exempel följande insatser: åtgärder för att förbättra energieffektiviteten och användningen av förnybara energikällor åtgärder som läggs fram utifrån en miljökartläggning användning av organismer för biologisk bekämpning som alternativ till kemikalier en inriktad vattenplanering. En fullständig förteckning över de godkända miljöåtgärderna finns i den nationella strategins bilaga II nationellt regelverk för miljöskyddsåtgärder. 35

36 7 BILAGA 2 Kommissionens förteckning över de insatser och utgifter som inte är stödberättigande En förteckning över de insatser och utgifter som inte är stödberättigande enligt bilaga IX till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/ Allmänna produktionskostnader: särskilt växtskyddsprodukter, inklusive integrerade bekämpningsmedel och material, gödningsmedel och andra insatsvaror, kostnader för emballering, lagring eller förpackning, även inom ramen för nya processer, kostnader för emballage, kostnader för insamling och transport (intern eller extern), driftskostnader (särskilt el, bränsle, underhåll) utom följande: Specifika kostnader för kvalitetshöjande åtgärder. Kostnader för mycel, utsäde och ickeperenna växter (även certifierade produkter) ska inte i något fall vara stödberättigande. Specifika kostnader för biologiskt material för växtskydd (exempelvis feromoner och predatorer), vare sig det används för ekologisk, integrerad eller konventionell produktion. Specifika kostnader för transport, sortering och förpackning i samband med gratis utdelning enligt artiklarna 81 och 82. Specifika kostnader för miljöåtgärder enligt punkt 3 artikel 103 c i förordningen (EG) nr 1234/2007. Kostnader som hänför sig till användning av förpackningar och skötsel av sådan ska inte i något fall vara stödberättigande. Specifika kostnader för ekologisk, integrerad eller experimentell produktion, inklusive specifika kostnader för ekologiskt utsäde och småplantor. Medlemsstatens behöriga myndighet ska fastställa kriterier för stödberättigandet för experimentell produktion med beaktande av hur nyskapande ett förfarande eller koncept är och med beaktande av eventuella risker. Specifika kostnader för att kontrollera överensstämmelsen med de normer som avses i avdelning II i den här förordningen samt med växtsundhetsbestämmelser och gränsvärden för högsta tillåtna restmängder. Med specifika kostnader avses extra kostnader, beräknade som skillnaden mellan konventionella kostnader och faktiska kostnader. För varje kategori stödberättigande specifika kostnader enligt ovan får medlemsstaterna, på ett välmotiverat sätt, fastställa schablonbelopp för jämförelsen mellan extra kostnader och konventionella kostnader. 2. Kostnader för administration och personal med undantag av utgifter för genomförande av driftsfonder och verksamhetsprogram, däribland följande: a) Omkostnader som specifikt avser driftsfonden eller verksamhetsprogrammet, däribland förvaltnings- och personalkostnader, kostnader för rapporter och utvärderingar och kostnader för bokföring och redovisningsförvaltning genom utbetalning av ett schablonbelopp 36

37 motsvarande högst 2 procent av driftsfonden såsom den godkänts enligt artikel 64, dock högst euro, inbegripande både EU-bidraget och producentorganisationens bidrag. Om det rör sig om verksamhetsprogram som lämnas in av erkända sammanslutningar av producentorganisationer ska varje producentorganisations omkostnader enligt första stycket slås samman. De får dock högst uppgå till euro per sammanslutning av producentorganisationer. Medlemsstaterna får begränsa finansieringen till de verkliga kostnaderna och ska i så fall fastställa vilka kostnader som ska vara stödberättigande. b) Personalkostnader (inbegripet arbetsgivaravgifter, om dessa direkt bekostas av producentorganisationen, sammanslutningen av producentorganisationer eller dotterbolag som avses i artikel 50.9) till följd av åtgärder i. för att förbättra eller bibehålla hög kvalitet eller hög nivå på miljöskyddet, eller ii. för att höja nivån på marknadsföringen. Sådana åtgärder ska i huvudsak genomföras av kvalificerad personal. Om producentorganisationen i sådana fall använder sig av personal från den egna organisationen eller producentmedlemmar ska den arbetade tiden noteras. Som alternativ till de faktiska personalkostnaderna kan man också årligen ansöka om engångsersättning för personalkostnaderna som kan uppgå till högst 20 procent av driftsfondens totala belopp. I detta fall behöver man inte lämna in arbetstidsbokföring, utan det räcker med att anmäla de personer som deltagit i arbetet. Syftet med detta alternativ är att förenkla administrationen av stödet ur både ansökarens och utbetalarens perspektiv. Engångsersättningen är uttryckligen ett alternativ där man inte ansöker om stöd för personalkostnader som baserar sig på arbetstidsbokföring. (Statsrådets förordning om stöd till producentorganisationer (522/2013) 5 ) c) Kostnader för administration och rättsliga frågor vid sammanslagningar och förvärv av producentorganisationer liksom i samband med bildande av gränsöverskridande producentorganisationer eller gränsöverskridande sammanslutningar av producentorganisationer, genomförbarhetsstudier och förslag som har beställts av producentorganisationer i samband med detta. 3. Inkomst- och prisstöd som inte avser krisförebyggande och krishantering. 4. Försäkringskostnader som inte avser åtgärder som rör skördeförsäkringen enligt avdelning III kapitel III avsnitt Återbetalning av lån som tagits för en åtgärd, annan än de åtgärder som avses i artiklarna 48.4, 49.3 och 74, som genomförts innan verksamhetsprogrammet inleddes. 6. Köp av obebyggd mark som utgör mer än 10 procent av de sammanlagda stödberättigande utgifterna för åtgärden i fråga, såvida köpet inte är nödvändigt för att göra en investering som omfattas av verksamhetsprogrammet. I välmotiverade undantagsfall får en högre procentsats fastställas för miljöskyddsåtgärder. 37

38 7. Kostnader för sammanträden och utbildningsprogram, däribland dagtraktamenten och rese- och boendekostnader, såvida de inte uppstår inom ramen för verksamhetsprogrammet (när så är lämpligt i form av schablonbelopp). 8. Åtgärder eller kostnader som gäller kvantiteter som producerats av producentorganisationens medlemmar utanför unionen. 9. Åtgärder som kan snedvrida konkurrensen inom övriga ekonomiska verksamheter som producentorganisationen deltar i. 10. Begagnad utrustning som har köpts med EU-stöd eller nationellt stöd de sju senaste åren. 11. Investeringar i transportmedel som producentorganisationen avser att använda för saluföring eller distribution, med undantag för a) investeringar i interna transportmedel; vid köptillfället ska producentorganisationen vederbörligen kunna visa för den berörda medlemsstaten att investeringen enbart kommer att användas för intern transport, b) extra anordningar på fordonet för kyltransport och transport i kontrollerad atmosfär. 12. Förhyrning i stället för köp såvida det inte är ekonomiskt försvarbart på ett för medlemsstaterna tillfredsställande sätt. 13. Driftskostnader för förhyrda produkter. 14. Utgifter knutna till leasingkontrakt (skatter, ränta, försäkringskostnader m.m.) och driftskostnader, med undantag av a) själva leasingen inom ramen för föremålets nettomarknadsvärde och enligt de villkor som anges i artikel 55.1 första stycket led b i förordning (EG) nr 1974/2006, b) leasing av begagnad utrustning som inte har köpts med EU-stöd eller nationellt stöd de sju senaste åren. 15. Marknadsföring av enskilda varumärken eller märken med geografiska beteckningar, förutom märken/varumärken för producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer och dotterbolag i den situation som avses i artikel 50.9, generisk marknadsföring och marknadsföring av kvalitetsmärken, kostnader för reklamtryck på förpackningar eller etiketter enligt någon av de två föregående strecksatserna, under förutsättning att det ingår i verksamhetsprogrammet. Geografiska namn är bara tillåtna a) om det rör sig om en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning som omfattas av rådets förordning (EG) nr 510/2006 [1], eller b) om, i samtliga fall då a inte tillämpas, de geografiska beteckningarna är underordnade huvudbudskapet. 38

39 Marknadsföringsmaterial för generisk marknadsföring och marknadsföring av kvalitetsmärken ska bära Europeiska unionens emblem (endast när det gäller visuella medier) och innehålla följande text: "Kampanj som finansieras med stöd av Europeiska unionen." Producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer och dotterbolag i den situation som avses i artikel 50.9 ska inte använda Europeiska unionens emblem i marknadsföringen av sina märken eller varumärken. 16. Underleverantörs- eller entreprenadkontrakt rörande insatser eller utgifter som anges som icke stödberättigande i den här förteckningen. 17. Mervärdesskatt, förutom mervärdesskatt som inte kan återbetalas till stödmottagaren i enlighet med artikel 71.3 a i förordning (EG) nr 1698/ Alla nationella eller regionala skatter eller avgifter. 19. Låneräntor, dock inte om bidraget lämnas i någon annan form än direktstöd som inte ska återbetalas. 20. Köp av fastighet som köpts med hjälp av EU-stöd eller nationellt stöd de senaste tio åren. 21. Investeringar i företagsaktier, om investeringen är finansiell, utom investeringar som direkt bidrar till uppnåendet av målen i verksamhetsprogrammet. 22. Kostnader som andra parter än producentorganisationen eller dess medlemmar och sammanslutningar av producentorganisationer eller deras producentmedlemmar eller dotterbolag i den situation som avses i artikel 50.9 har ådragit sig. 23. Investeringar eller liknande insatser som inte sker på anläggningar och/eller lokaler som tillhör producentorganisationen, sammanslutningen av producentorganisationer, eller deras producentmedlemmar eller dotterföretag i den situation som avses i artikel Åtgärder som producentorganisationen har lagt ut på entreprenad utanför unionen. 39

40 8 BILAGA 3 - Godkända produkter Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 innehåller en förteckning med KN-koder över de godkända produkterna inom frukt- och grönsakssektorn enligt följande: KN Tomater, färska eller kylda KN 0703 Kepalök (vanlig lök), schalottenlök, vitlök, purjolök och andra lökar av släktet Allium, färska eller kylda KN 0704 Huvudkål, blomkål, kålrabbi och sallat samt annan liknande ätbar kål av släktet Brassica, färska eller kylda KN 0705 Trädgårdssallat (Lactuca sativa) och cikoriasallat (Cichorium spp.), färska eller kylda KN 0706 Morötter, rovor, rödbetor, haverrot (salsifi), rotselleri, rädisor och liknande rotfrukter, färska eller kylda KN Gurkor, färska eller kylda KN 0708 Baljfrukter och baljväxtfrön, färska eller kylda KN 0709 Andra grönsaker, färska eller kylda ( rabarber), med undantag av grönsaker enligt undernummer , , , , och KN 0802 Andra nötter, färska eller torkade, även skalade, med undantag av arekanötter (eller betelnötter) och kolanötter enligt undernummer KN Mjölbananer, färska KN Mjölbananer, torkade KN Fikon, färska KN Ananas KN Avokado KN Guava, mango och mangostan KN 0805 Citrusfrukter, färska eller torkade KN Bordsdruvor, färska KN 0807 Meloner (inbegripet vattenmeloner) och papayafrukter, färska KN 0808 Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska KN 0809 Aprikoser, körsbär, persikor (inbegripet nektariner), plommon och slånbär, färska KN 0810 Annan frukt och andra bär, färska KN , KN Blandningar av enbart torkade nötter enligt nr 0801 och 0802 KN Saffran KN Timjan, färsk eller kyld KN Basilikört, citronmeliss, mynta, origanum vulgare (oregano/vild mejram), rosmarin, salvia, färska eller kylda KN Johannesbröd 40

41 I den årsrapport som skickas till kommissionen delas produkterna in mer detaljerat utifrån förteckningen ovan. Denna lista finns nedan och redogör för bland annat innehållet i koden övriga frukter. Listan är delvis samma som ovan. Tomater, färska eller kylda Kepalök och schalottenlök Vitlök Purjolök och andra växter av släktet Allium Blomkål och broccoli Brysselkål Vit- och rödkål Annan ätbar kål av släktet Brassica Huvudsallat Annan sallat Witloofcikoria Annan cikoriasallat Morötter och rovor Andra ätbara rötter Gurkor Små gurkor Ärter (Pisum sativum) Bönor (Vigna spp., Phaseolus spp.) Andra baljväxter Sparris Auberginer Blek- dvs. bladselleri Svampar av släktet Agaricus Andra svampar och tryffel Spenat Spenat, nyzeeländsk spenat och trägårdsmålla Sallatsväxter, andra än sallat (Lactuca sativa) samt cikoriasallat (Cichorium spp.) Mangold och kardon Kapris Fänkål Zucchini Kronärtskockor Andra grönsaker Mandlar Hasselnötter, även filbertsnötter (Corylus spp.) Valnötter Kastanjer (Castanea spp.) Pistaschmandlar Macadaminötter 41

42 42 Andra nötter förutom areca- dvs. betelnötter samt kolanötter som hör till undernumret Mjölbananer, färska Mjölbananer, torkade Fikon, färska Ananas Avocado Guava, mango och mangostan Appelsiner Mandariner (även tangeriner och satsumas), klementiner, wilkings och andra liknande citrushybrider Pomelos Citroner (Citrus limon, Citrus limonum) och limefrukter (Citrus aurantifolia, Citrus latifolia) Andra citrusfrukter Bordsdruvor, färska Vattenmeloner Andra meloner Papayafrukter Äpplen Päron Kvittenfrukter Aprikoser Körsbär Nektariner Andra persikor Plommon och slånbär Jordgubbar Hallon, björnbär, mullbär och loganbär Tranbär, lingon, blåbär och andra bär av släktet Vaccinium Kiwifrukter Durian Andra färska frukter Blandningar av enbart torkade nötter enligt nr 0801 och 0802 Saffran Timjan, färsk eller kyld Basilika, citronmeliss, mynta, oregano (Origanum vulgare), rosmarin och salvia, färska eller kylda Johannesbröd

43 9 BILAGA 4 Föreskrifter Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken Rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden). Konsoliderad text. Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker. Konsoliderad text. Lagen om en marknadsordning för jordbruksprodukter (999/2012). Räntelagen (633/1982). Statsrådets förordning om stöd till producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker (522/2013). Statsrådets förordning om producentorganisationer (802/2014) 43

44 44