ÄGARLÄGENHETER I MILJONPROGRAMSOMRÅDEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÄGARLÄGENHETER I MILJONPROGRAMSOMRÅDEN"

Transkript

1 Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete nr. 157 Samhällsbyggnad Magisternivå, 30 hp Mark- och Fastighetsjuridik ÄGARLÄGENHETER I MILJONPROGRAMSOMRÅDEN Ur ett förvaltningsperspektiv Författare: Anna-Karin Kyhlberg Stockholm 2012 Handledare: Jenny Paulsson Rickard Hellemar 1 Bildkälla: Ekonompoolen (2010)

2 MASTER OF SCIENCE THESIS TITLE AUTHOR DEPARTMENT MASTER THESIS NUMBER SUPERVISORS KEYWORDS Condominiums in the Million programme areas From a management perspective Anna-Karin Kyhlberg Real Estate and Construction Management 157 Jenny Paulsson, KTH Rickard Hellemar, FM Structor Projektutveckling Million program, condominiums, property management, joint facility ABSTRACT In November 2011 the Swedish Government announced that they were conducting an investigation to examine what impact the conversion of existing rental stock to condominiums could have on the development of the Million programme areas. The proposal of converting rental stocks to condominiums aims to help people living in these neighbourhoods to private ownership, while still allowing people who want to continue to rent their homes to do that. This thesis intends to investigate the effects of the proposed reform from a management perspective. The maintenance of the areas built during the Million Programme gets more neglected every year that passes. The majority of the housing stock is rental properties and extensive renovation of the surface layer, tribes and public spaces are essential in all Million programme areas studied. By transforming a portion of the housing stock into condominiums and by improve the living environment through renovations, these areas would be able to gets more attractive. The majority of property owners, municipalities and experts interviewed in this study indicate that they are curious about the possibility to transform a portion of the existing stock into condominiums. 2

3 The survey also indicates that a prerequisite for the proposed reform to have the desired effect is that the management rules must be reviewed. Established property owners have both the experience and knowledge of property management and in interviews they all express the desire to act as an organizer for the management of joint facilities, although the condominium owners own some of the homes. The legislation must also meet the condominium holders' rights and they must be able to influence the decisions of an economic nature. The author's recommendations after the study is that the materiality requirement of 5 AL should be developed and be able to apply when management decisions of the common facilities are made. The provision should be permissive, and should only apply where the shareholders of the joint facilities can t agree. The key is that the long-term financial management decisions are made in a fair manner that serves both individual and collective interests. 3

4 EXAMENSARBETE TITEL Ägarlägenheter i miljonprogramsområden Ur ett förvaltningsperspektiv FÖRFATTARE Anna-Karin Kyhlberg INSTITUTION Institutionen för Fastigheter och Byggande EXAMENSARBETE MAGISTERNIVÅ NUMMER HANDLEDARE NYCKELORD 157 Jenny Paulsson, KTH Rickard Hellemar, Structor FM Projektutveckling Miljonprogrammet, ägarlägenheter, fastighetsförvaltning, gemensamhetsanläggning SAMMANFATTNING I november 2011 meddelade Regeringen att de genomför en utredning för att undersöka vilken effekt möjligheten att ombilda befintligt hyresbestånd till ägarlägenheter har för utvecklingen av miljonprogramsområden. Syftet med förslaget är att underlätta för människor som lever i dessa bostadsområden att äga enskilt, men att samtidigt låta människor som vill fortsätta att hyra sin bostad göra det. Detta examensarbete avser att utreda effekten av den förslagna reformen ur ett förvaltningsperspektiv. Underhållet av områden som uppfördes under miljonprogrammet blir mer eftersatt för varje år som går. Majoriteten av bostadsbeståndet är hyresrättsfastigheter och omfattande renovering av ytskikt, stammar och utemiljöerna är nödvändig i samtliga studerade miljonprogramsområdena. Genom att ombilda en del av bostadsbeståndet till ägarlägenheter och förbättra boendemiljön genom renoveringar skulle dessa områdens attraktivitet kunna öka. Majoriteten av fastighetsägare, kommuner och sakkunniga som 4

5 intervjuats i denna studie uppger att de är nyfikna på möjligheten att ombilda en del av det befintliga beståndet. Undersökningen visar även att en förutsättning för att den föreslagna reformen ska få önskad effekt måste förvaltningslagstiftningen ses över. Etablerade fastighetsägare har både erfarenhet och kunskap om fastighetsförvaltning och i intervjuer uttrycker samtliga en önskan om att fungera som en organisatör över förvaltningen av gemensamma anläggningar, även om en del av bostäderna ägs av ägarlägenhetsinnehavare. Lagstiftningen måste dock även tillgodose ägarlägenhetsinnehavarnas rättigheter och de måste ha möjlighet att påverka besluten av ekonomisk karaktär. Författarens rekommendationer efter genomförd studie är att väsentlighetsvillkoret i AL 5 bör utvecklas och vara möjligt att tillämpa när förvaltningsbesluten av gemensamma anläggningar fattas. Bestämmelsen bör dock vara dispositiv och ska endast tillämpas när delägarna i gemensamhetsanläggningen inte kan komma överens. Det centrala är att långsiktiga och ekonomiska förvaltningsbeslut fattas på ett rättvist vis som tillgodoser både enskilda och gemensamma intressen. 5

6 FÖRORD Detta examensarbete har utförts vid institutionen för Arkitektur och Samhällsbyggnad på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i samarbete med Structor FM Projektutveckling AB. Arbetet är utfört av teknolog Anna-Karin Kyhlberg under våren Ett stort tack ges till handledare Jenny Paulsson, på avdelningen Fastighetsvetenskap vid KTH för värdefulla åsikter och vägledning under examensarbetet. Ett speciellt tack riktas till handledare Rickard Hellemar, Structor FM Projektutveckling AB som gett mig många nya infallsvinklar och peppande kommentarer när jag som bäst behövt det. Tack även till alla personer som tålmodigt har delat sin kunskap och uttalat sina åsikter under intervjuer. Utan Er hade denna uppsats aldrig varit möjlig. Avslutningsvis vill författaren tacka övriga medarbetar på Structor FM Projektutveckling AB som har tagit sig tid att bidra med engagemang, kunskap och erfarenhet. Det har varit många givande samtal och uppmuntrande ord över datorskärmarna. Stockholm, maj

7 FÖRKORTNINGAR 3D fastighet BRL FBL GA JB KöpL LKH LM Lst SCB SFL SOU USK Tredimensionell fastighet Bostadsrättslagen Fastighetsbildningslagen Gemensamhetsanläggning Jordabalken Köplagen Lag om kooperativ hyresrätt Lantmäterimyndigheten Länsstyrelsen Statistiska centralbyrån Lagen om förvaltning av samfälligheter Statens offentliga utredningar Stockholms stads utrednings- och statistikkontor 7

8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ABSTRACT... 2 SAMMANFATTNING... 4 FÖRORD... 6 FÖRKORTNINGAR INLEDNING PROBLEMBAKGRUND SYFTE AVGRÄNSNING METOD Praktiska och etiska problem DISPOSITION BAKGRUND MILJONPROGRAMMET Syfte Utformning och genomförande Resultat Segregation ÄGARLÄGENHETER Befintliga upplåtelseformer Bildande Enskilda och gemensamma utrymmen Förvärv och uthyrning Förfogandet FÖRVALTNING Gemensamhetsanläggning Delägarförvaltning Föreningsförvaltning Andelstal för utförande och drift Beslutsförfarandet Spärregeln SYNPUNKTER PÅ ÄGARLÄGENHETER MILJONPROGRAMSOMRÅDENS FÖRUTSÄTTNINGAR BEHOVET AV ÄGARLÄGENHETER Upplevd marknadsrespons FÖRVALTNING Spärregel Process när överenskommelse inte nås FALLSTUDIE ROSENGÅRD, MALMÖ Bakgrund och social situation Fastighetsbestånd Upplevd marknadsrespons Förvaltning TENSTA, STOCKHOLM Bakgrund och social situation Fastighetsbestånd Upplevd marknadsrespons Förvaltning BERGSJÖN, GÖTEBORG Bakgrund och social situation

9 4.3.2 Fastighetsbestånd Upplevd marknadsrespons Förvaltning SAMMANFATTNING ANALYS MILJONPROGRAMMET Utformningen av miljonprogramsområden Fastighetsägarens utmaningar ÄGARLÄGENHETER Intresset för ombildning av hyresrätter till ägarlägenheter Ägarlägenheters lämplighet i miljonprogramsområden FÖRVALTNING Spärregeln Förslag på utformning av förvaltningslagstiftningen REKOMMENDATIONER Vidare forskning KÄLLFÖRTECKNIG OFFENTLIGA TRYCK TRYCKTA KÄLLOR INTERNETKÄLLOR INTERVJUER, TAL OCH MAILKORRESPONDENS BILAGOR I. OMRÅDESINFORMATION ROSENGÅRD II. OMRÅDESINFORMATION TENSTA III. OMRÅDESINFORMATION BERGSJÖN IIII INTERVJUMALL TILL KOMMUNER V INTERVJUMALL FASTIGHETSÄGARE

10 1. INLEDNING Avsnittet inleds med en bakgrund över det problem som arbetet utreder. Avsnittet beskriver problemformuleringen och syftet med undersökningen, samt hur arbetet har avgränsats och vilken metod som tillämpats. Även dispositionen över arbetet redovisas med information om vilka personer som har intervjuats i studien. 1.1 Problembakgrund Genom ett riksdagsbeslut 1965 byggdes under perioden en miljon bostäder i Sverige som ett medel mot att bekämpa bostadsbristen. Majoriteten av det nya beståndet bestod av hyresrätter i flerbostadshus som ofta uppfördes i stora andelar för att på ett effektivt vis knyta service och förbindelser till bostäderna. 1 Miljonprogrammet genomfördes framgångsrikt och genom att rationalisera och effektivisera byggandet var bostadsbristen bortbyggd. Miljonprogrammet har dock fått utstå mycket kritik genom åren, framförallt utformningen av stadsmiljöer och den bristfälliga kommunikationen till andra bostadsområden. Syftet var att skapa lugna och trafiksäkra områden, men upplevs idag som isolerade betonggårdar. 2 Även den höga andelen hyresrätter i samma område har ifrågasatts eftersom forskning visat att geografisk koncentration av olika bostadsformer kan leda till socioekonomiska problem som segregation. 3 Områden med en majoritet av hyresrätter kan även leda till andra svårigheter. Hyresrätter anses i vissa sammanhang vara en kortsiktig boendeform, vilket kan leda till brist på omsorg och engagemang i boendet. Detta ger en känsla av osäkerhet och instabilitet i bostadsområdet vilket kan ha negativa konsekvenser, både för individen, men även för samhället i stort. 4 Idag läggs stort arbete på att förbättra boendemiljön och öka attraktiviteten i miljonprogramsområden. En metod för att förbättra boendemiljön i miljonprogramsområden är att diversifiera bostadsområden genom att få in fler upplåtelseformer. Det finns två typer av fastigheter i Sverige; traditionella och tredimensionella fastigheter. I november 2008 överlämnade 1 Länsstyrelsen i Stockholms län (2004) sid Sax (2000) 3 SCB (2007) sid. 15ff 4 SCB (2007) sid. 15ff 10

11 regeringen proposition 2008/2009:91 till riksdagen angående inrättande av en ny form av 3D-fastighet i lagstiftningen, nämligen ägarlägenhetsfastigheter. Syftet med den nya upplåtelseformen var att främja mångfald och valfrihet genom att tillgodose olika önskemål och prioriteringar i människors boende samt underlätta det individuella ägandet. 5 Gällande lagstiftning för bildande och användande av 3D-fastigheter tillämpas även för ägarlägenhetsfastigheter, med några tillägg. Exempelvis får bildande av ägarlägenhetsfastigheter endast ske om det står klart att det utrymme som ägarlägenheten ska omfatta inte inom 8 år före fastighetsbildningsbeslutet har används för bostadsändamål. 6 Det är således inte möjligt att omvandla befintligt bostadsbestånd till ägarlägenheter, utan det fordras att byggnaden är nyproducerad eller har använts till annat än bostadsbestånd de senaste 8 åren. Detta är vad som arbetet senare refererar till med 8- års-regeln. Diskussionen om 8-års-regelns syfte pågick redan under utredningen av propositionen och är fortfarande ett hett ämne. I skrivande stund har regeringen tillsatt en utredning för att ompröva frågan då de anser att möjligheten till att ombilda befintligt bostadsbestånd ökar valfriheten för bostadskonsumenter. Regeringen anser att upplåtelseformen framförallt skulle verka fördelaktigt i utsatta miljonprogramsområden för att diversifiera det stora, uniforma hyresbeståndet som finns i dessa områden idag. 7 En sådan reform kan användas som ett verktyg för att få människor att bo kvar i miljonprogramsområden samt minska segregationsproblemen. 8 Genom att göra det möjligt för människor som vill och kan äga sitt boende i ett miljonprogramsområde stannar dessa kvar i området och skapar goda spiraler, istället för att lämna området och köpa sin bostad någon annanstans. 9 Reglerna för ombildning av befintligt bostadsbestånd till ägarlägenhetsfastigheter kommer sannolikt att vara enklare än ombildning till bostadsrättsfastigheter. Syftet är att skapa möjligheter för den som vill äga sitt boende att ensam fatta beslut (förutsatt att ägarlägenhetsfastigheter ingår i en sammanhållen enhet med minst tre ägarlägenhetsfastigheter) samtidigt som de hyresgäster som vill fortsätta att hyra har möjlighet att göra det. Eftersom denna form av enskilt ägande är vanlig utomlands kan 5 Prop. 2008/08:91 sid FBL 3 kap 1 b 1 st. 7 Regeringen (2011) 8 Odell (2007) 9 Abrahamsson & Sjöling (2008) sid

12 människor med utländsk bakgrund känna trygghet till upplåtelseformen och uppleva den som positiv. För att reformen ska vara möjlig att genomföra på ett bra vis fordras en tydlig ansvarsfördelning mellan ägarlägenhetsinnehavarna och den ursprungliga ägaren av hyresdelen. Eftersom ägarlägenhetsfastigheter skulle utgöra en del av samma byggnad som hyresbostäderna är många anläggningar gemensamma och tillgodoser alla bostäder. För att det ska vara möjligt att ha blandade upplåtelseformer i samma byggnad är det centralt att det finns ett tydligt regelverk över hur fastighetsförvaltningen ska skötas på ett effektivt vis och hur beslut gällande de gemensamma anläggningarna fattas och hanteras. Enligt gällande lagstiftning förvaltas gemensamma anläggningar genom att deltagande fastigheter bildar en samfällighetsförening som fattar beslut om förvaltningen. Huruvida lagstiftningens utformning lämpar sig vid denna reform råder det delade meningar om. Miljonprogramsområden är idag i stort behov av renovering och utveckling för att möta de krav människor har på sitt boende. Renoveringsbehovet har varit uppenbart länge, men ännu har få åtgärder genomförts och nu börjar boendesituationen bli akut. Frågan är om ägarlägenheter kan vara ett incitament för människor som har ekonomisk möjlighet att köpa något att bosätta sig inom området och således höja miljonprogramsområdens attraktivitet? 1.2 Syfte På regeringens uppmaning genomförs i skrivande stund en utredning 10 ifall 8-års-regeln bör upphävas och att det ska tillåtas att omvandla befintligt bostadsbestånd till ägarlägenhetsfastigheter. En förutsättning för att reformen ska få önskad effekt är att ansvarsfördelningen mellan ägarlägenhetsinnehavarna och ägaren av hyresbeståndet är tydligt. Eftersom en stor del av bostadsbeståndet i miljonprogramsområden har ett omfattande renoveringsbehov fordras en tydlig och effektiv förvaltningslagstiftning som reglerar hur förvaltningsbesluten fattas och genomförs. Examensarbetet syftar till att belysa problemen ur ett förvaltningsperspektiv som skulle uppstå med en förändrad lagstiftning genom att göra intervjuer med sakkunniga som verkar inom området. Genom att genomföra en fallstudie med tre miljonprogramsområden 10 Ahlgren (2012) 12

13 i Sveriges största städer Stockholm, Göteborg och Malmö är ambitionen att studera vilka förutsättningar som finns i dessa områden samt vilka åsikter fastighetsägare och tjänstemän som arbetar i kommunen har. Målsättningen är att identifiera vilka problem det finns med gällande förvaltningslagstiftning och att formulera rekommendationer över hur lagstiftningen bör ändras för att skapa en rättvis och effektiv förvaltningsmodell. Frågeställningar som behandlas är: - Vilka fastighetsrättsliga utmaningar arbetar fastighetsägare med bostadsbestånd i miljonprogramsområden i Malmö, Stockholm, Göteborg med? - Vilka möjligheter och motstånd upplever sakkunniga människor att det finns gällande etablering av ägarlägenhetsfastigheter i miljonprogramsområden? - Hur bör förvaltningslagstiftningen utformas för att tillgodose gemensamma och enskilda intressen vid en förändrad lagstiftning avseende ägarlägenheter? 1.3 Avgränsning Arbetet är inriktat mot att utreda förvaltningsproblematiken för ägarlägenhetsfastigheter i miljonprogramsområden. Det finns även annan lagstiftning som kan upplevas problematisk vid en reform, men det analyseras inte i denna uppsats. Uppsatsen är inriktad mot att utreda frågeställningarna ur ett fastighetsrättsligt perspektiv. Den socioekonomiska och segregationspolitiska vinklingen har emellertid en betydande del i ämnet och det vill jag inte helt förbigå. Arbete syftar dock inte till att göra någon djupare analys gällandet detta utan den informationen som inkluderas är begränsad. Ett avsnitt i uppsatsen innefattar en fallstudie över miljonprogramsområden i de tre största städerna i Sverige; Stockholm, Göteborg och Malmö. Förutsättningar och bedömningssätten i frågan skiljer sig sannolikt med andra platser i Sverige, men arbetet är avgränsat till att endast hantera dessa utvalda områden. 1.4 Metod Första delen av arbetet är baserat på en litteraturstudie där jag använt mig av lagtext, förarbeten, tidigare rapporter och examensarbeten om miljonprogrammet, ägarlägenhetsfastigheter och förvaltningslagstiftningen. Ägarlägenhetsfastigheter är 13

14 fortfarande ett relativt nytt fenomen och det finns därmed begränsad litteratur som behandlar ämnet. För att bli insatt och få mer kunskap i ämnet har jag använt undervisningsmaterial från tidigare kurser i min utbildning, så som anteckningar, presentationer och inlämningsuppgifter. Tidigare examensarbeten, artiklar, informationsutskick samt pressmeddelanden från regeringen och lantmäteriet har varit värdefulla informationskällor. I empirin tillämpas en kvalitativ metod som baseras på intervjuer med personer som har kunskap om och inflytande på miljonprogramsområden eller ägarlägenhetsfastigheter. Urvalet av människor som intervjuats baseras på att personen har uttalat sig om den eventuella reformen i media, eller att de har intresse i frågan. De som intervjuats i denna del av arbetet är: - Barbro Engman Ordförande i Hyresgästföreningen - Hans Kyhlberg Ragnar Sandström Ingenjörbyrå, har genomfört besiktningar av bostadsbestånd i miljonprogramsområden - Joakim Larsson Äldre- och ytterstadsborgarråd (M) i Stockholm miljonprogramsområden - Hans Lind Professor i fastighetsekonomi vid KTH - Ulf Täng Fastighetskontoret i Göteborg med mångårig kunskap och erfarenhet om ägarlägenhetsfastigheter Ambition var att belysa frågan från olika perspektiv och därför har människor med olika ståndpunkter och intressen att tillgodose kontaktats. Handledarna från KTH och Structor FM Projektutveckling AB har bidragit med deras kontakter som var av intresse att intervjua. I fallstudien utreds tre miljonprogramsområden i Sverige. De områden som uppsatsen undersöker är Rosengård i Malmö, Tensta i Stockholm och Bergsjön i Göteborg. Jag har valt att fokusera på dessa områden eftersom alla områden uppfördes under miljonprogrammet och att de har liknande befolkningsmängd och areal. Exempelområdena ligger i Sveriges tre största städer och har således olika geografiska förutsättningar. I fallstudien har följande personer intervjuats: Rosengård: - Anna Heide, fastighetschef och Haqvin Svensson, vice VD, MKB fastighets AB 14

15 - Anders Rubin, kommunalråd (S) Malmö kommun Tensta: - Jessica Övelius, affärsutvecklare, Svenska Bostäder - Anette Karlsson, kommunikationsansvarig, Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning - Joakim Larsson Äldre- och ytterstadsborgarråd (M) i Stockholm Bergsjön: - Peter Lundstedt, distriktchef på Familjebostäder i Göteborg AB - Ulf Täng, utvecklingsledare, markavdelningen Fastighetskontoret Göteborgs Stad Syftet har varit att intervjua en fastighetsägare med bostadsbestånd i det aktuella miljonprogramsområdet, samt en person som arbetar på kommunen ifråga för att få in båda perspektiv i varje ämne. Jag gjorde den bedömningen att Joakim Larssons och Ulf Tängs åsikter var av intresse att ha med i både den första empiridelen och i fallstudien, eftersom de arbetar aktivt i Stockholms och Göteborgs kommun samtidigt som de verkar för ägarlägenheter generellt Praktiska och etiska problem Då min utredning främst baseras på intervjuer förekommer några praktiska och etiska problem. Även om intervjuerna utformas på liknande sätt, finns det oundvikliga förutsättningar som kan påverka resultatet av intervjuerna. Exempelvis så spelas alla intervjuer in vilket kan ha påverkan på hur den som blir intervjuad väljer att svara eftersom de är medvetna om att allt de säger registreras. Detta kan göra att de som intervjuas blir återhållsamma i sina svar och uttalanden vilket kan göra det problematiskt att skildra det faktiska ställningstagandet. Ambitionen har varit att genomföra intervjuerna ansikte mot ansikte, men i de fall detta inte är praktiskt möjligt så sker intervjuerna per telefon eller via mail. Intervjuer per telefon och mail riskeras att bli mer distanserade och det är svårare att tolka personen som intervjuas. Känslan av distansering kan dock leda till att personen som intervjuas känner sig mer fri och vågar uttrycka sin åsikt på ett sätt som den inte annars vågar. 15

16 1.5 Disposition Kapitel 2 syftar till att förmedla den bakgrundsinformation som är nödvändig för att läsaren ska vara insatt i frågor som behandlas. Ämnen som redogörs för är syfte och bakgrund till miljonprogrammet, fastighetsrättsliga frågor gällande ägarlägenhetsfastigheter och fastighetsförvaltning enligt SFL. Kapitlet baseras på litteraturstudier. Kapitel 3 redogör för vilka synsätt och åsikter människor som har inflytande i frågan gällande ägarlägenhetsfastigheter i miljonprogramsområden har. Personerna som intervjuats har olika intressefrågor och belyser därmed olika aspekter på en eventuell reform. Kapitel 4 innefattar en fallstudie med tre miljonprogramsområden i Sveriges tre största städer; Rosengård i Malmö, Tensta i Stockholm och Bergsjön i Göteborg. Här skildras vilka förutsättningar som finns i respektive område och vilka ståndpunkter fastighetsägare och kommunen har. Kapitel 5 utgörs av en analys av resultatet som framkommit genom undersökningen utifrån tre utgångspunkter; miljonprogrammet, ägarlägenheter och förvaltning. Under respektive rubrik diskuteras och utvärderas personerna som intervjuats åsikter och uttalanden som integreras med författarens egna uppfattningar. Avsnittet innefattar även resultatet och slutsatserna av studien. Här redovisas författarens rekommendationer gällande den framtida utformningen av förvaltningslagstiftningen. Även förslag på frågor för vidare forskning redovisas i detta kapitel. 16

17 2. BAKGRUND I kapitlet redovisas en litteraturstudie över uppsatsens tre mest centrala koncept; miljonprogrammet, ägarlägenheter och förvaltning enligt SFL. Syftet är att delge läsaren den kunskap vilken är nödvändig för att bli insatt i frågeställningen och förstå problematiken. 2.1 Miljonprogrammet Syfte I slutet av 50-talet var bostadsbristen i Sverige akut. Under en lång tid hade staten prioriterat bort bostadsbyggande för exportindustrin 11 samtidigt som urbaniseringstakten och kraven på bostadsstandarden ökade. Detta ledde till ett underskott av moderna bostäder i Sverige där storstadsregionerna drabbades hårdast. Trångboddhet och låg utrustningsstandard präglade majoriteten av de svenska hemmen och 1959 tillsattes en Bostadsbyggnadsutredning för att ta fram nya riktlinjer för bostadsbyggandet, samt kartlägga konsumenternas utrustningskrav på bostäderna. Utredningen ledde till betänkandet Höjd Bostadsmarknad SOU 1965:32, vilket resulterade i beslutet att bygga en miljon bostäder de kommande tio åren. 12 Vidare visade utredningen ett ökande intresse för boende i småhus samt ett behov av större bostadslägenheter. Andelen småhus i den totala nyproduktionen ökade och andelen en- och tvårumslägenheter minskades för att möta dessa önskemål. 13 Miljonprogrammet krävde en betydligt snabbare byggnadstakt än tidigare och för att det skulle vara genomförbart rationaliserades byggandet. De tidigare hantverksmässiga byggnadsmetoderna behövde industrialiseras och fastigheterna skulle utrustas med faciliteter som centralvärme, WC, badrum och modernt kök. 14 De kommunala byggbolagen var de mest verksamma aktörerna under perioden, i synnerlighet HSB, SKB och Svenska Riksbyggen, men även privata aktörer förekom. För 11 Ståhlbom (2010) sid Länsstyrelsen (2004) sid.9 13 SOU 1965:32 sid. 511 & sid SOU 1965:32 sid

18 att öka samordning av projekten infördes totalentreprenad vilket gav byggbolagen möjlighet att råda över både projektering och genomförandet av byggnationen års Bygglag hade gett kommunerna planmonopol och därmed möjlighet att styra var, hur och när byggande skulle ske. Inrättandet av översiktsplaner gjorde det möjligt att samordna detaljplaneringen för flera kommuner och 1952 presenterades generalplanen för Stockholms stad Utformning och genomförande Genom undersökningar och omfattande fältstudier genomfördes en utredning över hur människor använde sina bostäder för arbete, vila och fritid. Undersökningen resulterade i skriften Bostadsvanor och bostadsnormer, där standarden för svenska bostäderna etablerades. En stor skillnad från tidigare bostadsplanering var TV:ns intåg i de svenska hemmen. Det tidigare finrummet börjades nu att användas som ett familjerum där alla samlades. Bostäderna skulle med fördel vara lättmöblerade och stor vikt fästes vid höga hygienstandarder. Kombinerat tvätt- och badrum var vanligt, och i många trerumslägenheter förekom en extra toalett. Vidare fanns höga krav på ljusinsläpp i lägenheterna, därför orienterades husen ofta mot solen med större fönster än tidigare. 16 Drygt hälften av de nyproducerade fastigheterna var småhus och hälften var flerbostadshus. Flerbostadshusen utformades på olika sätt och lamellhus var vanligt förekommande. Lamellhusen placerades ofta i friliggande längor med innegårdar eller lekplatser emellan fastigheterna. Husen var normalt mellan 3-4 våningar högt och hade sällan hiss då det endast föreskrevs om golvet på högst liggande bostadsplanet var högre än nio meter. Fastigheterna hade vanligtvis sadeltak och putsfasader. Under 1950-talet introducerades skivhuset, vilket ansågs kombinera det bästa av andra hustyper, samt vara lönsamt ur ett byggekonomiskt perspektiv. Dessa hus karaktäriseras av flera våningsplan, ofta 8-9 stycken, varpå flera våningar ofta är i suterräng. Fasaden är vanligtvis av puts med motfallstak. Många hus byggdes i samma område och byggnaderna är orienterade åt samma väderstreck. 17 Det sociala livet var centralt i planeringen av de nya bostadsområdena. Fastigheterna uppfördes ofta i stor skala för att kunna knyta service och kommunikationer till bostäderna 15 Länsstyrelsen (2004) sid Länsstyrelsen (2004) sid Länsstyrelsen (2004) sid

19 så som centrum, bibliotek, kulturhus, dagis, ungdomsgårdar och servicehus för pensionärer. Att koncentrera bostäderna kring kommersiella och kulturella centrum var även ett sätt att minska byggkostnaderna samt att hålla en hög servicenivå. Miljonprogramsområden hölls ofta fria från genomgående biltrafik men lokaltrafiken anslöts ofta direkt till bostadsområdena. Stadsplanerarna arbetade även för att tillgodose barnens aktiviteter så som lekparker och grönområden integrerades därför i områdena Resultat Miljonprogrammet genomfördes framgångsrikt och bostadsbristen var bortbyggd. Sverige, som under efterkrigstiden haft den lägsta boendestandarden i Europa, fick genom miljonprogrammet en av de bästa i världen. Även om det framförallt byggdes hyresrätter var nästan en tredjedel av det nya bostadsbeståndet småhus och en sjättedel var bostadsrätter, vilket redovisas i tabellen nedan. Byggherrekategori Antal bostäder Andel, % Kommunala bostadsbolag Bostadsrättsföreningar Privata hyreshus Småhus Kommuner TABELL 1. Fördelning över bostäder under miljonprogrammet 19 Miljonprogrammet har även fått mycket kritik under åren, framförallt planeringen och utformningen av stadsmiljöer. Syftet var att bostadsområdena skulle vara lugna och trafiksäkra, men många anser att det istället resulterade i isolerade betonggårdar. De nya fastigheterna byggdes ofta i ytterområdena av större städer, eftersom det var där det fanns ledig mark att bygga på. Trots ambitionen om en väl fungerande kollektivtrafik och en hög servicenivå i anslutning till de nya bostadsområdena skapades ingen levande stadsbild. Miljonprogramsområdena ligger ofta som egna öar utan någon sammankoppling med närliggande kommuner Länsstyrelsen (2004) sid Säll (2011) sid Säll (2011) sid.19 19

20 2.1.4 Segregation Många miljonprogramsområden har idag problem med segregation. Segregation är ett uttryck som ofta används i politiska sammanhang med en negativ klang. Ur ett geografiskt perspektiv definieras uttrycket som en ojämn fördelning av olika befolkningsgrupper, d.v.s. stora fysiska avstånd mellan områden där vissa befolkningsgrupper är koncentrerade. 21 Formuleringen innebär således att områden där det bor majoritet människor med svensk bakgrund även anses segregerat, ett segregerat område behöver inte nödvändigtvis syfta till områden med majoritet invandrare. I miljonprogramsområden förekommer framförallt segregation mellan personer som har svensk och utländsk bakgrund. Formuleringen utländsk bakgrund syftar till när en persons båda föräldrar är födda utomlands och tar således ingen hänsyn till hur länge personen bott i Sverige. 22 Flera teorier om segregationens uppkomst förekommer. En kritiserad förklaring är att invandrare själva väljer att bosätta sig nära varandra vilket skapar segregerade områden. Teorin bygger på individers egna handlingar snarare än samhällets utformande. En annan tes baseras på att personer med utländsk bakgrund generellt har en svagare socioekonomisk ställning än människor med svensk bakgrund. Utformningen av svenska bostadsområden präglas ofta av en uppdelning mellan hyresrätter och bostadsrätter/villor. Människor med en svagare socioekonomisk ställning bor oftare i hyresrätter och personer med starkare socioekonomisk ställning väljer ofta bostadsrätt eller villa. Den geografiska koncentrationen av olika bostadsformer leder därmed till segregation kännetecknat av ursprung och social ställning. 23 Personer med svensk bakgrund tenderar att undvika och flytta ifrån områden där det till stor del bor människor med utländsk bakgrund. Forskningen visar även att personer med utländsk bakgrund som väljer att flytta från hyresrätt till bostadsrätt/villa har fler hinder att överstiga än personer med svensk bakgrund SCB (2007) sid SCB (2007) sid SCB (2007) sid Länsstyrelsen (2004) sid. 15ff 20

Ägarlägenheter kortfattad information om de nya reglerna

Ägarlägenheter kortfattad information om de nya reglerna Ägarlägenheter kortfattad information om de nya reglerna Produktion: Justitiedepartementet, april 2009 Tryck: Davidsons Tryckeri. Växjö Fler exemplar kan beställas per e-post: info.order@justice.ministry.se

Läs mer

Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014

Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014 Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014 Av Fredrik Warnquist, Fastighetsvetenskap LTH Fastighetssamverkan Fastighetssamverkan

Läs mer

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) Justitiedepartementets diarienummer

Läs mer

Ägarlägenheter i befintliga hyreshus. 2012 års ägarlägenhetsutredning

Ägarlägenheter i befintliga hyreshus. 2012 års ägarlägenhetsutredning Ägarlägenheter i befintliga hyreshus 2012 års ägarlägenhetsutredning Disposition Vilka arbetar i utredningen? Hur bedrivs arbetet i en statlig utredning? Utredningens uppdrag Vilka arbetar i utredningen?

Läs mer

Ägarlägenheter. Seminarium. - Förvaltning och finansiering. 1 Legal#4314976_1.PPT

Ägarlägenheter. Seminarium. - Förvaltning och finansiering. 1 Legal#4314976_1.PPT Ägarlägenheter Seminarium - Förvaltning och finansiering 1 Legal#4314976_1.PPT 2 Legal#4314976_1.PPT Försäljning och uthyrning Förvärv och överlåtelse av ägarlägenhet 1. Direkt äganderätt till ägarlägenheter.

Läs mer

Kv. Oden, Höganäs. Vad är en ägarlägenhet?

Kv. Oden, Höganäs. Vad är en ägarlägenhet? Kv. Oden Kv. Oden, Höganäs Våren 2014 påbörjade vi vårt bostadsprojekt Kv. Oden i Höganäs och vi planerar för inflyttning i juni 2015. Projektet omfattar fyra huskroppar med totalt femtiofem lägenheter.

Läs mer

Från hyresrätt till äganderätt SOU 2014:33 2012 års ägarlägenhetsutredning Disposition Presentation av 2012 års ägarlägenhetsutredning Vårt uppdrag Våra förslag Konsekvenser 1 2012 års ägarlägenhetsutredning

Läs mer

SFS nr: 2000:592. Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet. Rubrik: Lag (2000:592) om viltvårdsområden. Utfärdad: 2000-06-15

SFS nr: 2000:592. Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet. Rubrik: Lag (2000:592) om viltvårdsområden. Utfärdad: 2000-06-15 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 2000:592 Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet

Läs mer

Samfällighetsförening lag om förvaltning av samfälligheter SFL

Samfällighetsförening lag om förvaltning av samfälligheter SFL Samfällighetsförening lag om förvaltning av samfälligheter SFL Finns en tydlig koppling mellan lag om förvaltning av samfälligheter och anläggningslagen. 1 SFL är dock tillämplig på fler samfälligheter:

Läs mer

Ägarlägenheter. En jämförelse mellan omvandling av hyresrätt till ägarlägenhet och ombildning av hyresrätt till bostadsrätt. Beatrice Bäckström

Ägarlägenheter. En jämförelse mellan omvandling av hyresrätt till ägarlägenhet och ombildning av hyresrätt till bostadsrätt. Beatrice Bäckström Ägarlägenheter En jämförelse mellan omvandling av hyresrätt till ägarlägenhet och ombildning av hyresrätt till bostadsrätt Beatrice Bäckström Aktuell termin VT 2015 Examensarbete, 15 hp Magisterprogram

Läs mer

Remiss av betänkandet Från hyresrätt till äganderätt, 2012 års ägarlägenhetsutredning (SOU 2014:33)

Remiss av betänkandet Från hyresrätt till äganderätt, 2012 års ägarlägenhetsutredning (SOU 2014:33) LANTMÄTERIET 1 (9) YTTRANQE 2014-10-23 Dnr 102-2014/3250 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remiss av betänkandet Från hyresrätt till äganderätt, 2012 års ägarlägenhetsutredning (SOU

Läs mer

FRÅN HYRESRÄTT TILL ÄGANDERÄTT SOU 2014:33

FRÅN HYRESRÄTT TILL ÄGANDERÄTT SOU 2014:33 FRÅN HYRESRÄTT TILL ÄGANDERÄTT SOU 2014:33 Vårt uppdrag Redogöra för skäl för och emot att det införs en omvandlingsmöjlighet Utforma ett ändamålsenligt omvandlingsförfarande Följa upp den tidigare ägarlägenhetsreformen

Läs mer

Tredimensionell fastighetsindelning

Tredimensionell fastighetsindelning Tredimensionell fastighetsindelning Möjligheter och begränsningar Barbro Julstad Fastighetsrättschef division fastighetsbildning Lantmäteriet Tredimensionell fastighetsindelning När kan er bildas Hur kan

Läs mer

Granska ombildningen till bostadsrätt

Granska ombildningen till bostadsrätt Granska ombildningen till bostadsrätt När en ombildningsprocess drar igång finns det anledning att särskilt granska några saker för att försäkra sig om att man inte blir vilseledd. Bostadsrättsföreningen

Läs mer

Informationsmöte 12-04-04. Lantmäterimyndigheten i Helsingborgs kommun

Informationsmöte 12-04-04. Lantmäterimyndigheten i Helsingborgs kommun Informationsmöte 12-04-04 Ek för Rydebäcks Gård Definitioner Gemensamhetsanläggning = En anläggning som är gemensam för flera fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande a betydelse e för

Läs mer

Ägarlägenheter säkerställande av rättigheter och förvaltning av gemensamma utrymmen

Ägarlägenheter säkerställande av rättigheter och förvaltning av gemensamma utrymmen Ägarlägenheter säkerställande av rättigheter och förvaltning av gemensamma utrymmen Linda Karlsson Helena Sääf Fastighetsvetenskap Lunds Tekniska Högskola Lunds universitet Real Estate Science Lund Institute

Läs mer

Stadgar för bostadsrättsföreningen Nora Kungsholmen Antagna den 9 oktober 2002

Stadgar för bostadsrättsföreningen Nora Kungsholmen Antagna den 9 oktober 2002 Stadgar för bostadsrättsföreningen Nora Kungsholmen Antagna den 9 oktober 2002 1 Föreningens namn (firma) är Nora Kungsholmen. 2 Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen

Läs mer

Anläggningsförrättning för bredband i Käglinge och närliggande områden

Anläggningsförrättning för bredband i Käglinge och närliggande områden Lantmäterimyndigheten Malmö stad Aktbilaga Sida 1 Kallelse 2014-09-17 Ärendenummer Förrättningslantmätare Gösta Jönsson Berörda fastighetsägare m fl Ärende Anläggningsförrättning för bredband i Käglinge

Läs mer

Stadgar för Bostadsrättsföreningen Malmö Värnhem 13

Stadgar för Bostadsrättsföreningen Malmö Värnhem 13 1 av 5 Stadgar för Bostadsrättsföreningen Malmö Värnhem 13 Antagna 2011-05-17 Ändrade 2015-05-24 1 Föreningen namn Föreningens namn (firma) är Bostadsrättsföreningen Malmö Värnhem 13 2 Ändamål och verksamhet

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Bögatan 43 Organisationsnummer 769615-1880. Stadgar för Brf. Bögatan 43 Antagna 2006-08-22

Bostadsrättsföreningen Bögatan 43 Organisationsnummer 769615-1880. Stadgar för Brf. Bögatan 43 Antagna 2006-08-22 Stadgar för Brf. Bögatan 43 Antagna 2006-08-22 1 Föreningsnamn Föreningens firma (föreningsnamn) är Bostadsrättsföreningen Bögatan 43. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas

Läs mer

STADGAR Antagna på föreningsstämma 2011-03-29

STADGAR Antagna på föreningsstämma 2011-03-29 STADGAR Antagna på föreningsstämma 2011-03-29 Sida 1 (8) Sammanträdesledare Sven Johansson Ärende Stadgar för: Klädesholmens vägförening. enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens

Läs mer

Stadgar Avskrift från original som finns tillgängligt hos styrelsen.

Stadgar Avskrift från original som finns tillgängligt hos styrelsen. Stadgar 1 Stadgar Avskrift från original som finns tillgängligt hos styrelsen. Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om

Läs mer

3 GRUNDERNA FÖR FÖRVALTNINGEN

3 GRUNDERNA FÖR FÖRVALTNINGEN STADGAR för gemenskapsanläggningen Österåker Skånsta ga:9, antagna vid föreningens årsmöte den 21 oktober 1998, reviderade vid föreningens årsmöte den 20 oktober 2010 Stadgar för samfällighetsförening,

Läs mer

Medlem i bostadsrättsföreningen

Medlem i bostadsrättsföreningen Medlem i bostadsrättsföreningen Vad har du som boende ansvar för och vad ska föreningen ta hand om? Vad sker på en stämma och vem kan väljas in i styrelsen? I den här skriften får du svar på de här och

Läs mer

Allmänt om bostadsrätt som boendeform

Allmänt om bostadsrätt som boendeform Sidan 1 av 5 Allmänt om bostadsrätt som boendeform Det finns idag några olika boendeformer. Man kan bl.a. bo i villa, radhus, ägarlägenhet, bostadsrätt eller hyresrätt. Det finns även andra boendeformer

Läs mer

Föreningens firma är Hammarkrokens Samfällighetsförening.

Föreningens firma är Hammarkrokens Samfällighetsförening. Hammarkrokens Samfällighetsförening STADGAR Ärende 1 Firma Stadgar för samfällighetsförening bildad enligt lagen om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den

Läs mer

Köp genom fastighetsreglering

Köp genom fastighetsreglering Innehåll Köp genom Ulf Jensen Grundfall Stämpelskatt och inteckningar Förrättningen Rättigheters ställning Betalningen Köprättsliga frågor Köpekontrakt eller medgivande? 1.1 De båda grundfallen Fastigheterna

Läs mer

Avgifter. Bostadsrättshavares rättigheter och skyldigheter

Avgifter. Bostadsrättshavares rättigheter och skyldigheter Stadgar för Bostadsrättsföreningen Ekbacken i Högdalen Firma och ändamål 1 Föreningens firma är Bostadsrättsföreningen Ekbacken i Högdalen Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska

Läs mer

Dessa stadgar ersatter stadgarna som togs vid den ursprungliga förrattningen den 12 augusti 1977.

Dessa stadgar ersatter stadgarna som togs vid den ursprungliga förrattningen den 12 augusti 1977. I "J Svenstorps, Perstorps och STADGAR Sammanträdesdatum 990709 Dessa stadgar ersatter stadgarna som togs vid den ursprungliga förrattningen den 12 augusti 1977. Stadgar för samfällighetsförening, bildad

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Bra att tänka på vid ombildning Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker

Läs mer

Föreningens firma är FREDÖNS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING. Föreningen förvaltar Fredön GA:2-3

Föreningens firma är FREDÖNS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING. Föreningen förvaltar Fredön GA:2-3 Sida 1 (10) Aktbilaga ST STADGAR Sammanträdesdatum 2010-04-07 Sammanträdesledare Tommy Göthe Ärende Stadgar för FREDÖNS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter.

Läs mer

Stadgar för Bostadsrättsföreningen Gröna Husen Lidingö - antagna den 19 januari 2010.

Stadgar för Bostadsrättsföreningen Gröna Husen Lidingö - antagna den 19 januari 2010. Stadgar för Bostadsrättsföreningen Gröna Husen Lidingö - antagna den 19 januari 2010. 1 Föreningens firma och säte Föreningens firma är Bostadsrättsföreningen Gröna Husen Lidingö. Organisationsnummer är

Läs mer

HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter

HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter 1 HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter ALLMÄNNA NYTTJANDERÄTTER Nyttjanderätt, en rätt att använda något Många fler regler betr. nyttjanderätt till fast egendom

Läs mer

1 FIRMA Föreningens firma är Nedre, Centrala och Övre Byåkersbackens Samfällighetsföreningar.

1 FIRMA Föreningens firma är Nedre, Centrala och Övre Byåkersbackens Samfällighetsföreningar. Stadgar STADGAR för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den man inte annat framgår av dessa stadgar.

Läs mer

D-UPPSATS. Ägarlägenhet En jämförelse med bostadsrätt. Ida Uusikartano. Luleå tekniska universitet

D-UPPSATS. Ägarlägenhet En jämförelse med bostadsrätt. Ida Uusikartano. Luleå tekniska universitet D-UPPSATS 2010:024 Ägarlägenhet En jämförelse med bostadsrätt Ida Uusikartano Luleå tekniska universitet D-uppsats Rättsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt

Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt Växjö januari 2012 Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt Information till dig som hyresgäst I budget för 2012 har kommunfullmäktige beslutat följande - Hyresgästerna hos Växjöhem och Vidingehem ska

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20 Hållpunkter Gemensamt enskilt vatten och avlopp Gemensamhetsanläggning- så här funkar det 20 mars 2015 Ingrid Öhlund Ruth Arvidsson Kommunens VA-planering Olika förutsättningar; genomförande/huvudmannaskap/förvaltning/

Läs mer

STADGAR. Organisationsnummer 716416-0645 Kallaxskärgårdens samfällighetsförening

STADGAR. Organisationsnummer 716416-0645 Kallaxskärgårdens samfällighetsförening Stadgar Kallaxskärgårdens samfällighetsförening sid 1 av 7 STADGAR Organisationsnummer 716416-0645 Kallaxskärgårdens samfällighetsförening Ingress Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen

Läs mer

Ägarlägenheter. Lever de upp till sitt syfte? Masteruppsats inom affärsjuridik

Ägarlägenheter. Lever de upp till sitt syfte? Masteruppsats inom affärsjuridik Ägarlägenheter Lever de upp till sitt syfte? Masteruppsats inom affärsjuridik Författare: Jonas Truedsson Handledare: Anneli Linhard Framläggningsdatum 2012-05-14 Jönköping Maj 2012 Masteruppsatsuppsats

Läs mer

STADGAR. 1 FIRMA Föreningens firma är Envikens samfällighetsförening

STADGAR. 1 FIRMA Föreningens firma är Envikens samfällighetsförening STADGAR Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltning skall gälla i den mån inte annat framgår av dessa stadgar

Läs mer

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt.

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. FRÅN HYRESRÄTT BOSTADSRÄTT Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. Den här broschyren vänder

Läs mer

Stadgar för BRF Ateljéhuset 2010

Stadgar för BRF Ateljéhuset 2010 Stadgar för BRF Ateljéhuset 2010 Organisationsnummer 769619-1803. Antagna den 7 mars 2011, reviderade 28 november 2012. 1 FÖRENINGENS NAMN Föreningens firma är Bostadsrättsföreningen Ateljéhuset 2010.

Läs mer

Föreningens firma är Perstorps, Svenstorps och Varans samfällighetsförening.

Föreningens firma är Perstorps, Svenstorps och Varans samfällighetsförening. STADGAR Perstorps, Svenstorps och Varans Sammanträdesdatum 1977-11-07 Stadgar för, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den

Läs mer

Stadgar Ingaröstrands samfällighetsförening.

Stadgar Ingaröstrands samfällighetsförening. Stadgar Ingaröstrands samfällighetsförening. 1996-09-27 Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltning skall gälla

Läs mer

Bostadsrätt från A till Ö

Bostadsrätt från A till Ö Styrelsen för Brf. Nissöga har sammanställt denna ordlista för er boende. Vi hoppas att denna ordlista kan vara ett stöd vid era bostadsrättsfrågor. Bostadsrätt från A till Ö Andelstal Beskriver hur stor

Läs mer

-GRUNDERNA FÖR FÖRVALTNINGEN- 3 Samfälligheten skall förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämds om dess ändamål.

-GRUNDERNA FÖR FÖRVALTNINGEN- 3 Samfälligheten skall förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämds om dess ändamål. Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den mån inte annat framgår av dessa stadgar. (Att

Läs mer

Stockholm den 22 september 2014

Stockholm den 22 september 2014 R-2014/1054 Stockholm den 22 september 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/3799/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 18 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Från

Läs mer

SAMFÄLLIGHETS- FÖRENING

SAMFÄLLIGHETS- FÖRENING Rådgivningsavdelningen informerar om FÖRENING Gemensamhetsanläggning Anläggningssamfällighet SAMFÄLLIGHETS- Samfällighetsförening Villaägarnas Riksförbund 2012 Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt

Läs mer

Extern förvaltning av ägarlägenheter. Johan Benjaminsson Svante Nilsson

Extern förvaltning av ägarlägenheter. Johan Benjaminsson Svante Nilsson Johan Benjaminsson Svante Nilsson Copyright Johan Benjaminsson och Svante Nilsson Fastighetsvetenskap Lunds Tekniska Högskola Lunds Universitet Box 118 221 00 Lund ISRN/LUTVDG/TVLM 09/5194 SE 2 Extern

Läs mer

Samfällighetsförening

Samfällighetsförening Rådgivningsavdelningen informerar om Samfällighetsförening September 2011 Villaägarnas Riksförbund 2011 Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till

Läs mer

EKONOMISK PLAN FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN JAKTVARVET 7 STOCKHOLM

EKONOMISK PLAN FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN JAKTVARVET 7 STOCKHOLM EKONOMISK PLAN FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN JAKTVARVET 7 STOCKHOLM ekonomisk plan för Brf Jaktvarvet 7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR...3 2 BESKRIVNING AV FASTIGHETEN...3 2.1 Fastighetens

Läs mer

Stadgar Brf Valdemarsro

Stadgar Brf Valdemarsro Bostadsrättsförning Valdemarsro 1. Föreningens firma och ändamål Föreningens firma är Brf Valdemarsro. Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att i föreningens hus

Läs mer

fast.+samf.+ ga.+kvarter

fast.+samf.+ ga.+kvarter < INFORMATION FRÅN LANTMÄTERIET 20 0 9:2 1(9) FASTIG H ETSREG ISTRET l l H alvårsstatistik år 2009 Fastighetsregistret allm änna delen Innehåll Levande objekt i allm änna delen Avregistrerade objekt i

Läs mer

Ägarlägenheter - finns det möjlighet till etablering i befintlig bebyggelse?

Ägarlägenheter - finns det möjlighet till etablering i befintlig bebyggelse? Examensarbete. C-uppsats inom Fastighetsvetenskap Ägarlägenheter - finns det möjlighet till etablering i befintlig bebyggelse? Jenny Pålsson Jessica Johansson Vt 2009 Examensarbete. C-uppsats inom Fastighetsvetenskap

Läs mer

Juridik för vattenråd

Juridik för vattenråd Juridik för vattenråd Vattenråd lokal samverkan med olika förutsättningar Vattenråden i Västerhavets vattendistrikt har bildats genom olika initiativ, vilket till viss del påverkar hur de är organiserade.

Läs mer

STADGAR Sammanträdesdatum. Föreningens firma är Nordanbygärde samfällighetsförening.

STADGAR Sammanträdesdatum. Föreningens firma är Nordanbygärde samfällighetsförening. 1. 2. 3. 4. 5. STADGAR Sammanträdesdatum Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den mån

Läs mer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING NÅGRA AV FÖRDELARNA MED ATT BO I EN BOSTADSRÄTTSFÖRENING Du kan själv vara med att påverka dina egna boendekostnader Du kan själv utforma din egen bostadsstandard

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

Hur bor du egentligen?!

Hur bor du egentligen?! En broschyr om boende Hur bor du egentligen?! Regler om hyra av bostad finns i Jordabalken (1970:994) kap. 12. I Jordabalkens mening räknas både studentrum och lägenhet som bostadslägenhet. En annan definition

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal

Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal 2014-03-10 Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal I Bostadsrättsföreningen Måttbandet i Stockholm har det förekommit frågor kring ombyggnationer

Läs mer

Kort Information. 3 Definition av grundläggande begrepp. Vad påverkar en bostadsrättförening? Vad är en bostadsrätt? Föreningens medlemmar

Kort Information. 3 Definition av grundläggande begrepp. Vad påverkar en bostadsrättförening? Vad är en bostadsrätt? Föreningens medlemmar Kort Information Kort om vad det innebär att bo i bostadsrätt Hur är föreningens organisation uppbyggd Vem är Riksbyggen? 3 Definition av grundläggande begrepp Med bostadsrätt avses den rätt i föreningen

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

FASTIGHETSBILDNINGSMYNDIGHETEN Dnr 22/91. Anläggningsförättning berörande Annestorp GA:10 i Mölndals kommun.

FASTIGHETSBILDNINGSMYNDIGHETEN Dnr 22/91. Anläggningsförättning berörande Annestorp GA:10 i Mölndals kommun. 1992-08-24 Persgärde Anläggningsförättning berörande Annestorp GA:10 i Mölndals kommun. Anläggningsbeslut Med upphävande av anläggningsbeslut enligt lagen om gemensamma anläggningar (LGA) registrerat 1969

Läs mer

Föreningens firma är Anläggningssamfälligheten Timjanen i Uppsala.

Föreningens firma är Anläggningssamfälligheten Timjanen i Uppsala. Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den mån inte annat framgår av dessa stadgar. Firma

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2006-06-12. Förmedling av bostadsrätt m.m.

God fastighetsmäklarsed 2006-06-12. Förmedling av bostadsrätt m.m. God fastighetsmäklarsed 2006-06-12 Förmedling av bostadsrätt m.m. 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 4. Mäklarens kontrollskyldigheter... 4 4.1 Ägare... 4 4.2

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Föreläsningsanteckningar - Fastighetsbildning 3 kap Villkor för fastighetsbildning

Föreläsningsanteckningar - Fastighetsbildning 3 kap Villkor för fastighetsbildning Föreläsningsanteckningar - Fastighetsbildning 3 kap Villkor för fastighetsbildning Allmänna lämplighets- och planvillkor 3:1 1 st Fastighetsbildning skall ge fastigheter (varför pluralis?) som är varaktigt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar; SFS 2003:865 Utkom från trycket den 2 december 2003 utfärdad den 20 november 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Från hyresrätt till äganderätt

Från hyresrätt till äganderätt Från hyresrätt till äganderätt Betänkande av 2012 års ägarlägenhetsutredning Stockholm 2014 SOU 2014:33 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm

Läs mer

Bostadsrättsförening Linero i Lund

Bostadsrättsförening Linero i Lund Bostadsrättsförening Linero i Lund Protokoll fört vid ordinarie föreningsstämma 2015-05-27 1-20 med bilagor Plats: Fritidslokalen, Kämpagränden 21 E, Lund. Antal röstberättigade 37 st. varav en med fullmakt.

Läs mer

Det är tillåtet att hyra ut till en juridisk person, dock ej för nyttjande i hotellverksamhet eller liknande.

Det är tillåtet att hyra ut till en juridisk person, dock ej för nyttjande i hotellverksamhet eller liknande. brf hemmet 18 PM 2014-06-18 Uthyrning av din bostadsrättslägenhet Föreningen är välvillig till andrahandsuthyrning och att ha inneboende men det måste gå rätt till! Om en bostadsrättshavare i Brf Hemmet

Läs mer

Några ord om att bo i bostadsrätt

Några ord om att bo i bostadsrätt Några ord om att bo i bostadsrätt 2 3 Ditt boende, vår angelägenhet Att köpa ny bostad är ett stort beslut och det finns naturligtvis mycket att ta ställning till. Genom den här broschyren vill vi på NCC

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19

STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19 1 1979-01-22 beviljade Länsstyrelsen i Stockholms län Organisationsnummer registrering av Fjällhöjdens samfällighetsförening 716417-0560 /Anders Brodd STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19 Stadgar för samfällighetsförening,

Läs mer

Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal

Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal 1(7) Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal I Bostadsrättsföreningen Måttbandet i Stockholm har det förekommit frågor kring ombyggnationer och under vilka förutsättningar dessa ska få genomföras.

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

Så fungerar en bostadsrätt. Kort beskrivning med råd och tips

Så fungerar en bostadsrätt. Kort beskrivning med råd och tips Så fungerar en bostadsrätt Kort beskrivning med råd och tips I n n e h å l l Till dig som är medlem i vår bostadrättsförening....3 Vad är en bostadsrättsförening och en bostadsrätt?..5 Hur kommer en bostadsrättsförening

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Utställningshandling för detaljplan vid Lilla Krossekärr 2:2 och 2:8, Orust Kommun Utsikten EF genom Ingemar Olsson & Rickard Karlsson 2003-10-07 INNEHÅLL ORGANISATORISKA FRÅGOR...

Läs mer

Radhus på höjden Ägarlägenheter - en ny ägandeform på bostadsmarknaden

Radhus på höjden Ägarlägenheter - en ny ägandeform på bostadsmarknaden Örebro Universitet Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete Kandidatuppsats 2009-06-02 Radhus på höjden Ägarlägenheter - en ny ägandeform på bostadsmarknaden Författare: Linn Hammar 840225 Emma

Läs mer

Ny lagstiftning. Den 1 april 2003 förändrades delar av bostadsrättslagen Nya stadgar krävs Andra justeringar har samtidigt gjorts

Ny lagstiftning. Den 1 april 2003 förändrades delar av bostadsrättslagen Nya stadgar krävs Andra justeringar har samtidigt gjorts Nya stadgar för f brf Bågen Ny lagstiftning Den 1 april 2003 förändrades delar av bostadsrättslagen Nya stadgar krävs Andra justeringar har samtidigt gjorts Uppdelning Stadgar följer lagen / föreningsspecifikt

Läs mer

Stadgar. för den ideella föreningen Administration av Litterära Rättigheter i Sverige ALIS

Stadgar. för den ideella föreningen Administration av Litterära Rättigheter i Sverige ALIS Stadgar för den ideella föreningen Administration av Litterära Rättigheter i Sverige ALIS 1 Ändamål och verksamhet Föreningen vars firma är ALIS, stiftad av Sveriges Läromedelsförfattares Förbund, Svenska

Läs mer

Stadgar för Bostadsrättsföreningen Strandlycka i Annedal

Stadgar för Bostadsrättsföreningen Strandlycka i Annedal Stadgar för Bostadsrättsföreningen Strandlycka i Annedal Firma och ändamål 1 Föreningens firma är Bostadsrättsföreningen Strandlycka i Annedal. Föreningens organisationsnummer är:769619-3965. Föreningen

Läs mer

KALLELSE till Extra Föreningsstämma. HSB Bostadsrättsförening Seglaren i Göteborg

KALLELSE till Extra Föreningsstämma. HSB Bostadsrättsförening Seglaren i Göteborg KALLELSE till Extra Föreningsstämma HSB Bostadsrättsförening Seglaren i Göteborg Dag: Tisdag den 16 september 2014 Klockan: 19:00 Plats: Dalheimers Hus DAGORDNING 1. Stämmans öppnande 2. Val av stämmoordförande

Läs mer

Ägarlägenheter. - Finns det behov av en ny upplåtelseform i Sverige? Examensarbete 30 p

Ägarlägenheter. - Finns det behov av en ny upplåtelseform i Sverige? Examensarbete 30 p Ägarlägenheter - Finns det behov av en ny upplåtelseform i Sverige? Examensarbete 30 p Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Höstterminen 2010 Författare: Rebecka Magnusson Handledare: Ingmar Svensson

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet

Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet Bf Bulten Tips och råd: Om du ska hyra ut din lägenhet Du som är medlem i bostadsföreningen Bulten får hyra ut din lägenhet, men du måste följa de regler som gäller. Detta faktablad har tagits fram som

Läs mer

Välkommen till din nya bostad!

Välkommen till din nya bostad! Välkommen till din nya bostad! KORT OM BOSTADSRÄTT Din bostadsrättsförening en ekonomisk förening Du och dina grannar bildar tillsammans en ekonomisk förening, er bostadsrättsförening. Varje medlem har

Läs mer

Information om bidrag till. Bostadsanpassning. i Alvesta kommun

Information om bidrag till. Bostadsanpassning. i Alvesta kommun Information om bidrag till Bostadsanpassning i Alvesta kommun Innehållsförteckning Vad är bostadsanpassningsbidrag?...1 Bostadsanpassning i korthet...1 Bostaden...2 Nybyggnad...2 Köp eller byte av bostad...2

Läs mer

Svar på de vanligaste frågorna från mäklare

Svar på de vanligaste frågorna från mäklare Svar på de vanligaste frågorna från mäklare Uppdaterat 2014-05 Föreningens namn: Bostadsrättsföreningen Norrbacken Är föreningen en äkta eller oäkta förening? Om den är oäkta, varför? Finns det några planer

Läs mer

Bostadsrätten och ägarlägenheten en jämförande studie

Bostadsrätten och ägarlägenheten en jämförande studie 200: LA7 Bostadsrätten och ägarlägenheten en jämförande studie Jeanette Strandelin EXAMENSARBETE Lantmäteriteknik Institutionen för ingenjörsvetenskap EXAMENSARBETE Bostadsrätten och ägarlägenheten en

Läs mer

FÖRENADE SOLHEM kooperativa hyresrättsförening

FÖRENADE SOLHEM kooperativa hyresrättsförening Förenade Solhem Stadgar reviderade 2008-05-14 1(6) STADGAR TILL FÖRENADE SOLHEM kooperativa hyresrättsförening 1 Firma Föreningens firma är Förenade Solhem kooperativa hyresrättsförening. 2 Föreningens

Läs mer

Remissvar avseende Enklare för privatpersoner att hyra ut sin bostad (SOU 2012:25) och promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Remissvar avseende Enklare för privatpersoner att hyra ut sin bostad (SOU 2012:25) och promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder Stockholms Handelskammare Box 16050, 103 21 Stockholm Besöksadress: Malmskillnadsgatan 46, 7 tr Telefon: 08-555 100 00 Telefax: 08-566 316 00 E-post: info@chamber.se www.chamber.se Org. 556095-7952 Momsreg.

Läs mer

Stadgar Brf HK 18 i Göteborg

Stadgar Brf HK 18 i Göteborg Stadgar Brf HK 18 i Göteborg STADGAR FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN HK18 I GÖTEBORG 1. Föreningens firma och ändamål Föreningens firma är Bostadsrättsföreningen HK18 i Göteborg. Föreningen har till ändamål

Läs mer