Hantering av gamla gemensamhetsanläggningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hantering av gamla gemensamhetsanläggningar"

Transkript

1 EXAMENSARBETE FASTIGHETSVETENSKAP EX Hantering av gamla gemensamhetsanläggningar för centralantenn eller kabel-tv Alice Johannesson och Kicki Man Examinator: Peter Ekbäck Handledare: Carl-Erik Sölscher, Lantmäteriet STOCKHOLM

2 Förord Examensarbetet ingår som ett avslutande moment i civilingenjörsutbildningen med inriktning mark- och fastighetsteknik vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Arbetet har utförts under 2007 och 2008 på uppdrag av Lantmäteriverket i Gävle och omfattar 20 poäng. Examinator har varit Peter Ekbäck på KTH och handledningen från Lantmäteriverket har skett genom Carl-Erik Sölscher, som vi vill rikta ett tack till. Vi vill även tacka de samfällighetsföreningar i Stockholms län, lantmäterimyndigheter runtom i landet samt de som bidragit med sina synpunkter och ställt upp på intervjuer, bl.a. Eva Antonson-Askerblom, Christer Eriksson, Ursula Haegersten, Anders Isberg, Martin Knutsson, Heléne Lenman, Anders Nahlbom, Roger Olsson och Göran Rosvall. Informationen från Er har varit värdefull. Stockholm november 2008 Alice Johannesson Kicki Man 2

3 Abstract During and 1980s many joint facilities including central antenna or cable TV were established. The technical development has caused wishes from many joint property management associations to modernize their facilities. The question is whether the modernization, e.g. Internet and IP telephony implicates in the old facility order and if adjulication in a new cadastral procedure is needed. In the current situation, as the legislation has not adapted to the technique, signposting is searched in different court cases. There are not many court cases that handle the question if new technique as broadband can involve in the object central antenna/cable TV. One well known court case which often is mentioned is the so called Härnösand s case where Supreme Court finds upgrading of central antenna to cable TV is not against the law (1973:1150) of SFL as it is not a facility of fundamental different kind. High Court of Justice followed the same line as Supreme Court did in the Härnösand case when two other joint facilities upgraded to broadband. All land surveying offices in the country were asked to answer some questions on the subject. 12 of 21 approached land surveying offices answered the questionnaire study. Several land surveying offices have never handled adjulication in a new cadastral procedure involving old joint facilities for cable TV or central antenna. Those who answered refer that joint property management associations are only allowed to make decisions within the facility order. The land surveying offices had to take side to three assumptions when a adjulication in a new cadastral procedure is needed. The first assumption is when cost is essentially higher for the part-owners when changing in the facility. The opinions are divided without any closer explanation from respective office. The second assumption is when it comes to a facility s physical changes on or in the ground, all of the approached agreed that a adjulication in a new cadastral procedure is needed. In the third assumption non physical change in a facility, the opinion is that a adjulication in a new cadastral procedure is not necessary. Furthermore, joint property management associations established from 1970 to 2000 which conduct either central antenna or cable TV and in some cases also broadband or IP telephony where also asked in a questionnaire study. More than 80 percent believes that joint property management associations should have authorization to change the facility. Only 8 percent find that the change should be examined by land surveying office, while 8 percent suggests/indicates/think it depends on the range of change of the facility. In cases where conflict arise at a change of the joint facility which the joint property management associations made without adjulication in a new cadastral procedure, the problems were solved by installing a filter or paying the cost differences for those who did not accepted the cost caused by the change. The questionnaire study shows that only 13 percent of the joint property management associations made the change in the facility by a formal adjulication. Today, there are no supervisory authorities that inspect the administratorship of joint property management associations. It should be mentioned that there are cases where the joint central antenna facility has been totally replaced by new individual TV solutions with the modern techniques why many joint facilities have been annulled by land surveying office or have transformed into sleeping facilities. 3

4 Sammanfattning Under och 1980-talen inrättades många gemensamhetsanläggningar där bl.a. centralantenn eller kabel-tv ingick. Den tekniska utvecklingen har nu medfört att många samfällighetsföreningar önskar modernisera sina anläggningar. Frågan huruvida den s.k. moderniseringen, t.ex. Internet och IP-telefoni ryms i det gamla anläggningsbeslutet uppstår och om omprövningsförrättning krävs. Då lagstiftningen inte har anpassats till tekniken har man i nuläget fått söka vägledning i olika rättsfall, i de fall sådana har funnits. Det finns inte många rättsfall som behandlar frågan om ny teknik såsom bredband kan innefattas i ändamålet centralantenn/kabel-tv. Ett känt rättsfall som ofta nämns är det s.k. Härnösandsfallet där uppgradering av centralantenn till kabel-tv inte, enligt Högsta Domstolen, anses strida mot lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter då det inte är fråga om en anläggning av principiellt annan art. Vid uppgradering till bredband i två andra gemensamhetsanläggningar gick hovrätten på Högsta Domstolens linje från Härnösandsfallet. Samtliga lantmäterimyndigheter i landet fick svara på några frågor i ämnet. 12 av de 21 tillfrågade lantmäterimyndigheterna svarade på enkäten. Flera lantmäterimyndigheter har aldrig hanterat omprövningar rörande gamla gemensamhetsanläggningar för kabel-tv eller centralantenn. De som svarade menar att samfällighetsföreningen endast får fatta sådana beslut som håller sig inom ramarna för anläggningsbeslutet. Lantmäterimyndigheterna fick vidare ta ställning till tre antaganden om en omprövning ska ske. Det första antagandet gäller om ändring i anläggningen medför en väsentligt högre kostnad för delägarna. Uppfattningarna är delade och det ges ingen närmare förklaring från respektive myndighet. Vad gäller en anläggnings fysiska förändringar på eller i marken är samtliga tillfrågade eniga om att en omprövning krävs. I antagandet om en icke fysisk förändring i en anläggning är uppfattningen däremot att en omprövning inte är nödvändig. Vidare tillfrågades samfällighetsföreningar bildade från år 1970 fram till år 2000 som förvaltar antingen centralantenn eller kabel-tv och i vissa fall även bredband och IP-telefoni. Mer än 80 % anser att samfällighetsföreningarna själva ska ha befogenhet att ändra i anläggningen. Endast 8 % anser att ändringen ska ske genom Lantmäteriet, medan 8 % anser att det beror på omfattning av ändring i anläggningen. I de fall konflikter uppstod vid en förändring av gemensamhetsanläggningen som samfällighetsföreningen själva drev igenom, d.v.s. utan omprövning hos Lantmäteriet, löstes problemen av att samfällighetsföreningen antingen installerade ett filter eller betalade mellanskillnaden för den som inte ville acceptera kostnaden som förändringen skulle innebära. Fallstudien visar att endast 13 % av samfällighetsföreningarna genomförde ändringen genom en lantmäteriförrättning. Det finns i dagsläget ingen tillsynsmyndighet som granskar samfällighetsföreningarnas förvaltning av gemensamhetsanläggningen. Det kan nämnas att det finns fall där den gemensamma centralantennanläggningen helt ersatts av nya individuella TV-lösningar med senaste årens teknik varför gemensamhetsanläggningen helt enkelt upphävts av Lantmäteriet eller resulterat i sovande föreningar. 4

5 Innehållsförteckning 1 INLEDNING Bakgrund Syfte Avgränsningar, metoder och brister Disposition 8 2 LAGSTIFTNING Anläggningslagen (AL) Definition av en gemensamhetsanläggning Bildande av en gemensamhetsanläggning Villkor för inrättande av gemensamhetsanläggning Anläggningsbeslutets verkan på gemensamhetsanläggningen Skyldighet att avstå utrymme Ändrade förhållanden rörande gemensamhetsanläggningar Lagen om förvaltning av samfälligheter (SFL) Delägarförvaltning Föreningsförvaltning Talan mot stämmobeslut Tillämpningen av gällande lagstiftning 13 3 ALLMÄNT OM CENTRALANTENN OCH KABEL-TV Typer av TV-distribution Fasta nätet Kabel-TV Kabelnätets principiella uppbyggnad Radionätet Teknikutveckling beträffande distribution av TV VÄGLEDANDE RÄTTSFALL Stämmobeslut om ändring från centralantenn till kabel-tv Stämmobeslut om anslutning till bredband Frågor om utträde vid omprövning av gemensamhets- anläggning för centralantenn Stämmobeslut om tillbyggnad av centralantenn för mottaganade av data 22 5

6 5 FALLSTUDIE Samfällighetsföreningar Antal svar från samfällighetsföreningar i respektive kommun År då samfälligheterna bildades Typ av anläggningar som samfällighetsföreningar förvaltar Befogenhet att ändra i anläggningen Genomförandet av ändring i anläggningen Hanteringen av övergången till digital-tv Enkätundersökning lantmäterimyndigheter Samfällighetsföreningarna ändrar i anläggningen utan omprövning Samfällighetsföreningarnas möjlighet att själva ändra i gemensamhetsanläggningen Hantering av omprövningsansökan Skäl för omprövning Analys av fallstudie 31 6 INTERVJUER Intervju med förrättningslantmätare Intervju med lantmätare från Villaägarnas Riksförbund Intervju med Heléne Lenman, förrättningslantmätare i Stockholm Intervju med Göran Rosvall, fastighetsråd på fastighetsdomstolen Intervju med Ursula Haegersten, företagsinformatör på SVT Intervju med Christer Eriksson, Com Hem 44 7 AVSLUTANDE KOMMENTAR Allmänt Förslag till förbättringar 48 8 KÄLLFÖRTECKNING Litteratur Publikationer Rättsfall Muntliga källor 51 Bilaga 1 Teknisk ordlista Bilaga 2 Inventering av svar från samfällighetsföreningar 6

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund I och med den tekniska utvecklingen har det dykt upp frågor kring hur samfällighetsföreningar lämpligen ska kunna hantera önskemål om tekniska och administrativa förändringar som berör befintliga gemensamhetsanläggningar inrättade för centralantenn eller kabel-tv. Då lagstiftningen inte har anpassats till tekniken har man i nuläget fått söka vägledning från olika rättsfall, i de fall sådana har funnits. De frågeställningar som kommer att behandlas i examensarbetet är följande: hanteringen hos samfällighetsföreningar och lantmäterimyndigheter hur fastighetsägarnas synpunkter har fångats upp och hanterats hos samfällighetsföreningarna hur motstående intressen mellan fastighetsägarna har hanterats vid omprövning hos lantmäterimyndigheterna hur äganderätten till ledningsnäten m.m. påverkar gemensamhetsanläggningen hur den tekniska utvecklingen påverkar gemensamhetsanläggningen eventuella lösningar på problematiken I gemensamhetsanläggningar som rör centralantenn eller kabel-tv finns frågor såsom var börjar och slutar en gemensamhetsanläggning, om kabel-tvnät innefattar till tomtgräns eller vid första uttag i huset, om TV-kanalerna i gemensamhetsanläggningen ingår för kabel-tv och om varje deltagande fastighet ska abonnera som kund hos kabel-tv-bolag. I vissa fall finns behov att göra förändringar i befintliga gemensamhetsanläggningar. Det gäller framför allt gemensamhetsanläggningar som skall anpassas till ny teknik, såsom centralantennanläggningar och kabel-tv. Idag är det möjligt att se på film och digital-tv direkt via bredbandsnätet. Med fiberkabel behövs inga antenner eller paraboler, utan det blir en enda gemensam anslutning för TV:n, datorn och telefonen. Frågor att ta i beaktande är om ändamålet för centralantenn eller kabel- TV även inrymmer bredband samt i vilken grad kostnaden för ändringen påverkar beslutet. Har tvångsanslutning vid första tillfället och det faktum att planhandlingar m.m. förutsatt en samordnad exploatering och enhetlig hantering av fastigheterna någon betydelse för bedömningen vid omprövningen 1? Vilka befogenheter har föreningen att hantera frågor som rör bredband samt eventuellt teckna exempelvis upplåtelseavtal som rör bredband/internet? En samfällighetsförening som förvaltar en gemensamhetsanläggning för kabel-tv har fått en förfrågan om att upplåta en del av sin anläggning till en bredbandsoperatör för anslutning till Internet. Bredbandsoperatören vill använda sig av föreningens gemensamhetsanläggning och ha en egen kabel i föreningens tomrör. Detta innebär att bredbandskabeln kommer att ägas av bolaget och är lös egendom. För att en ny förrättning ska kunna ske, förutsätts att det inträffat ändrade förhållanden, som väsentligt inverkar på frågan, eller om ett klart behov av omprövning framkommit (35 anläggningslagen, AL). 2 Men vad innebär den nya teknik 1 Seminarieuppgifter, Nahlbom A, , s. 1 2 Lantmäteriet CD-fastighetsbildning 2008:1 7

8 såsom parabol, digitalbox, m.m. som kommit för Lantmäteriets prövning av väsentlighetsvillkoret (5 AL) vid gemensamhetsanläggning för kabel-tvnät? 1.2 Syfte Ändamålet med detta examensarbete är att utreda hur samfällighetsföreningar och lantmäterimyndigheter har tillämpat det gällande regelsystemet då det uppkommit önskemål om att förändra det tekniska systemet eller ansvaret för förvaltningen av gamla gemensamhetsanläggningar för centralantenn och kabel-tv. Det ligger i Lantmäteriets intresse att ha ett underlag för att klarlägga vad en samfällighetsförening kan besluta om själv på föreningsstämman, respektive vad som kräver omprövningsförrättning. Detta examensarbete är ämnat för lantmätare, fastighetsägare, samfällighetsföreningar och andra parter som har intresse i dessa frågeställningar. 1.3 Avgränsningar, metoder och brister Arbetet kommer främst att innefatta studier av praktisk hantering och av olika rättsfall som berör ämnet i fråga. Inledningsvis behandlas en kortare beskrivning av lagstiftning, historik och teknik. Vi har valt att slumpmässigt välja ut mellan fem och åtta samfällighetsföreningar i tio kommuner i Stockholms län genom sökord i fastighetsregistret med ändamål radio-tv och/eller tele. Vad gäller enkätundersökning hos statliga lantmäterimyndigheter i Sverige har ingen avgränsning gjorts, utan samtliga statliga lantmäterikontor har blivit tillfrågade. Vi har även intervjuat personer med erfarenhet i och koppling till frågeställningarna. Dessutom har vi granskat några rättsfall som berör ämnet i fråga. Materialet har sedan bearbetats med hjälp av tillämpad lagstiftning och analys. Efterhand har diverse brister i underlaget till examensarbetet uppdagats. Vad gäller rättsfallen har flera parter överklagat olika delar av ett beslut i ett och samma mål. Det är därför svårt att följa en sakfråga hela vägen från överklagande av förrättningsbeslut/beslut på stämma till Högsta domstolen eller lägre instans. Det är också svårt att veta om samfällighetsföreningarna och lantmäterimyndigheterna uppfattat frågorna i enkäterna på det sätt som var tänkt, eller att vi tolkat deras svar som de menat. Av naturliga skäl har vi inte kunnat följa upp detta. 1.4 Disposition Examensarbetet inleds med en kortare beskrivning av tillämpliga bestämmelser som är direkt relevanta för ämnet. Vidare görs en relativt omfattande beskrivning av den grundläggande tekniken. Detta görs för att skapa förståelse för fallstudien och problematiken kring anläggningsbesluten. Därefter belyses de rättsfall som har koppling till bestämmelser och teknik. En fallstudie och analys av denna följer sedan, samt intervjuer. Till sist följer avslutande kommentarer som tar upp diskussion och förslag till förbättringar. 8

9 2 Lagstiftning Avsikten här är inte att ge en uttömmande beskrivning av samliga berörda bestämmelser. Vi har i stället begränsat oss till de regler i anläggningslagen (AL, SFS 1973:1149) och lagen om förvaltning av samfälligheter (SFL, 1973:1150) som har direkt relevans då vi ska belysa de praktiska problem som finns vid förändringar i gemensamhetsanläggningar gällande centralantenn, kabel-tv och dylikt. 2.1 Anläggningslagen I AL anges vilka gemensamma anläggningar som lagen är tillämplig på. Dock innehåller AL ingen exemplifiering av anläggningar, utan anger de godtagbara anläggningarna genom att begreppet gemensamhetsanläggning definieras Definition av en gemensamhetsanläggning Definitionen av en gemensamhetsanläggning är en anläggning som är gemensam för flera fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse för fastigheterna enligt 1 AL. Syftet med en gemensamhetsanläggning är att lösa olika fastighetsanknutna behov genom samordning och ömsesidigt ansvar mellan fastigheterna. I en gemensamhetsanläggning är det således fastigheterna som är anslutna till den och inte fastighetsägarna Bildande av en gemensamhetsanläggning Gemensamhetsanläggning inrättas av lantmäterimyndigheten genom en förrättning via ett anläggningsbeslut med stöd av AL. I AL finns ett antal villkor som måste vara uppfyllda för att en gemensamhetsanläggning ska få inrättas Villkor för inrättande av gemensamhetsanläggning För att bilda en gemensamhetsanläggning måste villkor enligt AL vara uppfyllda i syfte att skydda dels de enskilda fastighetsägarnas intressen dels allmänna intressen. Villkor för inrättande av gemensamhetsanläggning finns i 5-11 AL. Villkoren 5-7 AL innehåller skydd för enskilda intressen; väsentlighetsvillkoret, båtnadsvillkoret och opinionsvillkoret. Väsentlighetsvillkoret och opinionsvillkoret är dispositiva, d.v.s. de är inte tvingande, vilket innebär att de deltagande fastighetsägarna i gemensamhetsanläggningen kan träffa överenskommelse för att frångå dessa villkor. Detta förutsatt att de tvingande villkoren är uppfyllda. De tvingande villkoren är 9-11 AL som avser skydd för allmänna intressen. Dessa villkor kan alltså inte åsidosättas genom överenskommelse. Lokaliseringsvillkoret är dispositivt vid enskilt intresse, dock inte vid allmänt intresse. 3 Lantmäteriet CD-fastighetsbildning 2008:1 9

10 Villkoren 5-11 AL för bildande av gemensamhetsanläggning: 5 AL Väsentlighetsvillkoret. Anläggningen skall vara av väsentlig betydelse för deltagande fastigheter. 6 AL Båtnadsvillkoret Fördelarna av ekonomisk art eller annan art med anläggningen måste överväga kostnader och olägenheter som anläggningen kan medföra för deltagande fastigheter. Detta villkor är indispositivt. 7 AL Opinionsvillkoret Gemensamhetsanläggning får inte inrättas, om ägarna av de fastigheter som skall delta i gemensamhetsanläggningen mera allmänt motsätter sig det och har beaktansvärda skäl för det. Om behovet av anläggningen är synnerligen angeläget gäller inte villkoret. 8 AL Lokaliseringsvillkoret Gemensamhetsanläggning ska förläggas och utföras på ett sådant sätt att ändamålet med anläggningen vinns med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. 9 AL Beaktande av planer och bestämmelser Gemensamhetsanläggning får inte inrättas i strid med planer och andra bestämmelser för markanvändningen. Om syftet med planen inte motverkas kan i vissa fall s.k. mindre avvikelse godtas. 10 AL Beaktande av områden utanför plan Inom områden som inte omfattas av detaljplan får en gemensamhetsanläggning inte inrättas, om anläggningen skulle försvåra områdets ändamålsenliga användning, föranleda olämplig bebyggelse eller motverka lämplig planläggning av området. 11 AL Beaktande av allmänt intresse Gemensamhetsanläggning får inte inrättas, om olägenhet av någon betydelse uppkommer för allmänt intresse. 4 Seminarium Hans Rosén, den 16 februari 2007, lantmäterimyndigheten i Stockholm 10

11 2.1.4 Anläggningsbeslutets betydelse för gemensamhetsanläggningen Det är lantmäterimyndighetens uppgift att bevaka de olika intressen som finns och ta ett anläggningsbeslut som anger hur anläggningen ska genomföras, hur kostnader för byggande, drift- och underhåll ska fördelas samt vilka fastigheter som deltar i anläggningen. För anläggningens ändamål och beskaffenhet upprättas en särskild beskrivning över anläggningen medan läget och utrymme som upplåts för anläggningen redovisas på förrättningskartan. 5 Utlåtandet i anläggningsbeslutet avgör vad en samfällighetsförening har för befogenheter respektive vad som kräver en omprövningsförrättning om ändringar önskas göras av anläggningen. I 24 AL anges vad ett anläggningsbeslut skall innehålla 6. Anläggningens ändamål, läge, storlek och huvudsakliga beskaffenhet i övrigt De fastigheter som skall delta i anläggningen Utrymme som upplåts för anläggningen Fastighet eller del därav som inlöses Tiden för anläggningens bestånd, om sådan anses bör bestämmas Den tid inom vilken anläggningen skall vara utförd Behövliga föreskrifter i fråga om anläggningens utförande Det finns möjlighet att överklaga anläggningsbeslutet. Om det inte överklagas vinner det laga kraft efter fyra veckor Skyldighet att avstå utrymme AL innehåller bestämmelser, som innebär att en fastighet kan tvingas att delta i en gemensamhetsanläggning eller att avstå mark för en gemensamhetsanläggning. Den mark som behöver utnyttjas för gemensamhetsanläggningen kan tas i anspråk på såväl fastigheter som skall delta i anläggningen som på sådana som inte skall delta Ändrade förhållanden rörande gemensamhetsanläggningar Förändringar av anläggningar kan ske i en ny förrättning, s.k. omprövningsförrättning. Utlåtandet i anläggningsbeslutet är avgörande om en omprövningsförrättning krävs eller inte. Om omprövningen gäller en fastighets anslutning till gemensamhetsanläggning eller en deltagande fastighets andelstal och frågan är okomplicerad, kan samfällighetsförening få företräda fastighetsägarna vid förrättningen enligt 35 AL. Avveckling av en gemensamhetsanläggning prövas enligt 36 AL. Om ändringen gäller en fastighets andelstal eller inträde i respektive utträde ur gemensamhetsanläggning, kan överenskommelser träffas mellan berörda fastighetsägare och har samma verkan som beslut vid förrättning om den godkänns av lantmäterimyndigheten enligt 43 AL. Beslut från lantmäterimyndigheten gällande andelstal i befintlig gemensamhetsanläggning sker enligt 42 AL. 5 Julstad, s Julstad, s

12 2.2 Lagen om förvaltning av samfälligheter (SFL) Regler om förvaltning av en gemensamhetsanläggning finns i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Förvaltning av en gemensamhetsanläggning sker antingen direkt av delägande fastigheter genom delägarförvaltning eller genom föreningsförvaltning av bildad samfällighetsförening Delägarförvaltning Allmänna bestämmelser om delägarförvaltning finns i 6-16 SFL. När en gemensamhetsanläggning förvaltas med delägarförvaltning, måste alla deltagande fastighetsägare vara överens om alla åtgärder som skall vidtas enligt 6 SFL. Om man inte kan komma överens i en speciell fråga, kan delägarna begära att lantmäterimyndigheten håller ett sammanträde för att lösa frågan enligt 7 SFL Föreningsförvaltning Allmänna bestämmelser om föreningsförvaltning finns i AL. Samfällighetsförening bildas genom att stadgar antas och styrelse utses. Föreningen ska sedan registreras hos lantmäterimyndigheten. Vid föreningsförvaltning fattas besluten genom majoritetsbeslut. Samfällighetsföreningen utgör en juridisk person och är ansvarig för både anläggningens utförande och drift. Styrelsen ansvarar för att beslut som fattas på föreningsstämman verkställs. För att en samfällighetsförening skall bildas krävs att någon eller några delägare tar initiativ och begär att lantmäterimyndigheten skall hålla sammanträde för att bilda föreningen eller förorda någon annan lämplig person att hålla sammanträdet. Vanligtvis bildas samfällighetsförening i omedelbar anslutning till anläggningsförrättningen. 7 Lantmäterimyndigheten kan även ta eget initiativ till att bilda samfällighetsförening. Enligt 18 SFL får inte en samfällighetsförening driva verksamhet som är främmande för det ändamål som samfälligheten skall tillgodose. En samfällighetsförening som förvaltar en gemensamhetsanläggning skall avsätta medel till en fond för att säkerställa underhåll och förnyelse av gemensamhetsanläggningen enligt 19 SFL Talan mot stämmobeslut Enligt 28 SFL skall stadgar för samfällighetsförening bl.a. ange samfällighet som förvaltas av föreningen och grunderna för förvaltningen. Beslut som fattats på föreningsstämma, t.ex. om stadgeändring, kan klandras hos fastighetsdomstolen (53 SFL). Domstolen kan då komma att upphäva beslut som strider mot SFL eller mot annan författning, eller mot stadgarna. 7 Österberg, s

13 2.3 Tillämpningen av gällande lagstiftning Syftet med tillkomsten av AL var att skapa en modern och enhetlig lagstiftning för att i huvudsak reglera frågor om samverkan mellan fastigheter och utförande och drift av gemensamhetsanläggningar. 8 Det centrala kravet för att en anläggning ska få inrättas som en gemensamhetsanläggning är att anläggningen är gemensam för flera fastigheter och tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse för dem. 9 Som tidigare nämnts är inte typer av gemensamhetsanläggningar uppradade eller exemplifierade i AL. Detta innebär att en tänkt gemensamhetsanläggning ska tillgodose ett visst ändamål och att behovet av detta ändamål ska framstå som permanent. Det är en del av lantmätarens utredningsplikt att bringa klarhet i frågor enligt 24 AL för anläggnings-beslutets innehåll och tydlighet i beskrivningen. Omfattningen av gemensamhetsanläggningen är dock inte alltid tydlig i beskrivningen och noggrannheten i att redovisa beskrivningarna varierar bland lantmätarna. Det är inte definierat i AL hur noggranna anläggningsbesluten ska redovisas. Motsvarigheten för kabel-tv skulle kunna vara att användningsområdena för kabeln som TV distribueras i kan vara flera än bara just TV, t ex telefoni och bredband. Problem uppstår t.ex. vid omprövning av anläggning där några fastighetsägare inte vill vara med eftersom de inte anser det vara av väsentlig betydelse för fastigheten att ha del. Detta har hänt en bostadsrättsförening som endast vill använda kabel-tv, men tvingas att även betala för bredband och telefoni till operatören. Föreningen ser det som ett brott mot konkurrenslagen och planerar att dra operatören inför Marknadsdomstolen. 10 Lantmäteriet hade nyligen (mars 2008) ett ärende där samfällighetsföreningen ville ta bort centralantenn i gemensamhetsanläggningen från samfällighetsföreningens ansvar. Enligt beslut på extrastämman har föreningen avtalat med leverantören om det nya kabel-tv-nätet i och med fiberanslutning och uttag i husen. Det nya avtalet innebar möjlighet till inkoppling till bredbandsnätet. Centralantennen har varit nedmonterad i åtskilliga år, men det analoga nätet och förstärkarna har fungerat så länge den analoga TV-tekniken har fungerat. När Sverige gått över till digital teknik försvann motivet att ha den anläggningen kvar i samfällighetens anläggning. Lantmätaren avregistrerade centralantennen i gemensamhetsanläggningen. 11 I kapitel 4 följer några rättsfall som visar hur lagen har tillämpats och vilka domskäl som angivits i ärenden rörande gemensamhetsanläggningar som förvaltar centralantenn eller kabel- TV. 8 CD-fastighetsbildning 2008:1 9 CD-fastighetsbildning 2008:1 10 Sydnytt, publicerad Sjöbrisens samfällighetsförening 13

14 3 Allmänt om centralantenn och kabel-tv I detta avsnitt beskrivs grundläggande teknik för användning av centralantenn och kabel-tv. Syftet är att skapa en inblick i teknikvärlden vad gäller dessa anläggningar samt vad ny teknik kan innebära för fastigheter som får TV i centralantennanläggningar och kabel-tv-nät. Den tekniska beskrivningen i kapitel 3.1 är relativt omfattande, detta avsnitt kan läsas mer ingående vid intresse för detta ämne. 3.1 Typer av TV-distribution TV kan sändas antingen analogt eller digitalt. Analoga sändningar är en metod att sända TV genom en kontinuerligt varierande signal via satellit, kabel och mark. All analog sändning över marknätet upphörde i och med övergången från analoga till digitala sändningar. Det finns idag två huvudsätt att distribuera TV-signaler - via radionätet eller via det fasta nätet, se figur 1. Radionätet överförs i etern medan det fasta nätet överförs i kablar. TV- DISTRIBUTION RADIONÄTET FASTA NÄTET (via etern) (via kablar) SATELLIT DIGITALA MARKNÄTET MOBILTELE- NÄTET KABELNÄTET KOPPARNÄTET FIBER- /STADSNÄTET Fig 1. TV-distributionssätt som det är uppdelat idag Fig 2. Gult står för distribution av signaler via satellit, grön via digitala marknätet, röd via kabel och blå via kopparnätet. 14

15 3.1.1 Fasta nätet Det fasta nätet består av kabelnät (s.k. koaxialkablar), kopparnätet och fibernätet (eller stadsnät som det även kallas). I flera fall kombineras de olika sändningssätten. För att kunna ta emot dessa signaler används kabel. Kabelnätet Kabelnäten är gjorda för stora bandbredder och är i praktiken inte avståndsberoende. Här ligger TV, bredband och telefoni inte på samma frekvens, vilket betyder att de inte konkurrerar ut varandra om de används samtidigt. Kopparnätet Kopparnäten består av det gamla telenätet och ägs av TeliaSonera. Detta är till skillnad från kabelnäten avståndsberoende. TeliaSonera har öppnat nätet för andra aktörer, på villkor som bestäms av regleringsmyndigheten Post- och Telestyrelsen (PTS). Fiber-/stads-/primärnätet Fiber-/stadsnäten kan liknas vid stora datanätverk, LAN. Idag är näten främst inriktade på bredband, men kan även hantera telefoni och TV. Eftersom det oftast är kommuner eller kommunala bolag som investerat i näten är de lokala eller regionala Kabel-TV Kabel-TV är ett allmänt begrepp som innebär vidaresändning av TV i kabel till flera hushåll. Normalt avses större nät för flera hundra anslutna hushåll. Kabel-TV-nät är ett nät för distribution av radio- och TV-program samt andra typer av signaler. 12 I USA byggdes de första kabel-tv-näten ut för att lösa problem med dålig mottagning från marksändare. Under 1970-talet började man även distribuera tv via satellit till kabel-tv-nät över hela den amerikanska kontinenten. Tekniken spred sig så småningom (tidigt 80-tal) till Europa och nät började byggas även i Sverige. Där underlättades utbyggnaden av att det redan fanns gott om centralantennanläggningar som kunde kopplas samman till stora nät vilka till slut täckte hela städer. Fram mot slutet av 1980-talet blev det dels billigare att bygga mottagningscentraler, satelliterna blev starkare och antennerna mindre, dels blev satellitmottagare och modulatorer (omvandlare) enklare och billigare. Kabel-TV blev ekonomiskt möjligt även på mindre orter och till och med enskilda bostadsrättsföreningar och samfälligheter i villaområden började bygga egna mottagningscentraler och nät. 12 Borgström Tommy, s

16 3.1.3 Kabelnätets principiella uppbyggnad Det totala kabelnätet består av ett basnät och ett fastighetsnät, som matas med signaler från en huvudcentral (Head-end). Huvudcentralen innehåller antenner, förstärkare, omvandlare och är dessutom normalt försedd med en egen satellitmottagningsutrustning. Basnätet är uppdelat i flera nätnivåer (D0, D1, D2) regionalt kabelnät (D0), primärnät, även kallad stadsnät/fibernät (D1), sekundärnät (D2), se figur Fastighetsnätet benämns D3. Fig 3. Visualisering av de olika näten D1, D2 och D3 som ingår i basnätet Regionalt kabelnät (D0) D0 är ett större regionalt kabelnät som kopplas samman till primärnätet, D1, som är ett lokalt stadsnät. Dessa byggdes tidigare av koaxialkablar, men i nya nät används numera optisk fiber, varför det även kallas fibernät. Optisk fiber överför optiska signaler (laserljus) till skillnad från koaxialkablar som överför elektriska signaler. När fibernätet kommer fram till ett nät med koaxialkabel omvandlas den optiska signalen till en elektrisk signal som matas in i nätet och hela fastighetsnätet kan fortsätta att användas som förr. Många kabelnät omvandlar alltså den digitala signalen till analog innan den sänds vidare. Den utrustning som används för signalomvandling är mycket dyr, varför den är ekonomisk enbart i större regionala nät och vissa stadsnät. 14 Räckvidd för näten beror på tekniken (kabel eller fiber). Primärnät (D1) Primärnätet, D1, även kallad stadsnät, genomgick en stor ombyggnad på 1980-talet för att koppla samman alla centralantennanläggningar till ett stort nät som kunde försörjas från en större mottagningscentral. Äldre tiders stadsnät baserades på koaxialkablar med förstärkare i jämna mellanrum. I moderna nät har koaxialkabel ersatts av optisk fiber (fibernät), där 13 Lundström, s Borgström Tommy, s.5 16

17 signalerna behandlas digitalt. 15 Räckvidden för stadsnät är upp till 10 km radie (kabel eller fiber). Sekundärnät (D2) Från primärnätet D1 kopplas sekundärnätet D2, som har en räckvidd upp till 1 km radie (kabel). Sekundärnätet kopplas vidare till fastighetsnätet D3. Fastighetsnät (D3) Fastighetsnätet, D3, börjar vid överlämningspunkten till fastigheten. Räckvidden för fastighetsnät är upp till några hundra meter radie (kabel). De stora näten började så smått få konkurrens av s.k. parabolöar när enskilda D3- nät skaffade egen satellitmottagningsutrustning. 16 I fastighetsnätet leds signalerna med fördelare, förstärkare och mottagare till hushållen. Det finns två slags fastighetsnät, kaskadnät respektive stjärnnät. Kaskadnät består av ett antal mottagaruttag som är seriekopplade till hushållen. Stjärnnät är ett nät med separata ledningar till varje hushåll från en gemensam punkt. 17 I äldre centralantenner används till största delen kaskadnät. I nyare installationer används i allt större utsträckning stjärnnät. Detta med anledning av att kvaliteten av signalerna är bättre och att det går att filtrera bort kanaler som man inte betalat för. Dock är stjärnnät dyrare och det tar mer plats i kabelrören. Det finns även kombinationsnät, där både stjärnnät och kaskadnät används, se figur Fig 4. Kaskadnät respektive stjärnnät 15 Lundström, s Lundström, s Borgström Tommy, s Borgström Tommy, s

18 3.1.4 Radionätet Radionätet fördelas på satellit, digitala marknätet (som idag helt ersatt det analoga marknätet) samt mobiltelefonnäten. Satellit Det enda som krävs för att ta emot digitala signaler, istället för analoga, via satellit är parabolantenn och digitalbox. Det är dock envägskommunikation, vilket begränsar satellitens användning till TV. På 1950-talet började marksänd tv sändas, men eftersom en analog tv-signal innehåller ca 250 gånger mer information än en radiosignal krävdes högre frekvensutrymme och därför tvingades man sända på allt högre frekvenser. De signaler som sänds via satelliter sänds i de s.k. mikrovågsbanden vilket medför att man har tillgång till mångdubbelt mer bandbredd än på marken. När satelliterna först kom och utvecklades skickades endast analoga signaler, men med tiden har det övergått mer och mer till digital teknik och digitala signaler, s.k. DVB, Digital Video Broadcasting. De signaler som satelliterna sänder ut är mycket svaga. En typisk satellittransponder kan ha en effekt av ca 100 watt vilket motsvarar energiförbrukningen i en vanlig glödlampa. Signalen sprids sen ut över ett område stort som Europa, men ändå går det att med en antenn med storleken 90 cm i diameter ta emot fullt användbara signaler. 19 Digitala marknätet Det digitala marknätet är en effektiv kanal för TV-sändningar, men fungerar endast för envägskommunikation. Det är alltså inte möjligt att skicka information från hushållen tillbaka ut i nätet, vilket krävs för t.ex. Internet och telefoni. 20 Dagens digitala nät använder sig av samma sändarstationer som det analoga marknätet. Om det är dålig mottagning p.g.a. berg eller höga hus kan extra antenner eller slavsändare vara till hjälp. Mottagningen sker via en centralantenn, bordsantenn eller en TV-antenn. Det enda extra som normalt krävs för att ta emot digitala signaler istället för analoga i det marksända TV-nätet är en digitalbox. I vissa fall kan det även behövas ny antenn. Mobiltelenätet Mobiltelenäten kan hantera telefoni, bredband och TV, men än så länge är kapaciteten begränsad och kostnaden relativt hög. Mobiltelenäten har fått en ökad roll, dels genom ökad marknad från fast telefoni, dels genom ökad efterfrågan på bredband och TV. 21 Centralantenn Centralantenn är en större och mer kraftfull mottagare som nyttjas gemensamt av flera hushåll och som används i huvudsak till att ta emot tv-signaler i radionätet. Dessa har sedan förts vidare antingen luftburet eller via kablar i marken till villorna eller flerbostadshusen. Centralantenn är placerad utomhus, exempelvis på taket till ett flerfamiljshus eller en grupp av kedjehus Lundström, s com hem Tv, Bredband, Telefoni årsredovisning 2006, s com hem Tv, Bredband, Telefoni årsredovisning 2006, s Borgström Tommy, s

19 Centralantenn är alltså en anläggning som försörjer minst fyra hushåll med TV- och radioprogram, som är avsedda för allmän spridning. Centralantennanläggning är ett nät för mottagning och fördelning av radio- och TV-program Teknikutveckling beträffande distribution av TV Det finns idag stora möjligheter för digital-tv i de befintliga kabel-tv-näten. För att kunna ta emot de digitala sändningarna krävs en speciell utrustning. Digitala sändningar kan, liksom de tidigare analoga, sändas via satellit, kabel och mark. Digital sändning är en effektivare metod att förpacka tv-signalen vid utsändning. I systemet finns även möjlighet till interaktivitet d.v.s. att man kan beställa varor, maila, surfa på en produkts hemsida, beställa filmer etc. För att detta ska vara möjligt krävs dock kabel. För vidare beskrivning av digital sändar- och mottagarteknik, se bilaga 1. TV- och radiosändningar har fram till nyligen endast distribuerats över analoga TV- och radionät och tagits emot av traditionella TV- och radioapparater, men detta har ändrats i och med övergången från analoga till digitala sändningar i marknätet som avslutades under Övergången till digital-tv i marknätet innebär också förändringar för fastigheter som får TV i centralantennanläggningar och kabel-tv-nät. I dagens samhälle har vi möjlighet att ta in en stor mängd kanaler i våra TV-apparater. För att få plats med dessa krävs att den information som överförs till mottagare minskas. Detta är dock endast möjligt med hjälp av datorer som selekterar den information som är nödvändig, men datorer arbetar med digitala signaler och därför måste vi övergå till digital teknik. De digitala sändningarna lämnar utrymme för fyra eller fem TV-signaler inom samma utrymme som för en analog signal. Digitala sändningarna förbrukar mindre energi än analoga. För att sända analoga krävs upp till 1000 kw medan det endast krävs 50 kw för att sända digitala signaler. 25 Det finns idag stora möjligheter för digital-tv i de befintliga kabel-tv-näten. Digital kabel- TV bygger på samma standard som används vid satellitsändningar. 26 De flesta operatörer sänder både analogt och digitalt vilket gör att kunderna själva kan bestämma när och om de vill gå över till digital-tv. Det har varit olika kvalitet i det analoga kabel-tv-nätet, beroende på om man råkar bo i en bra anslutningspunkt eller inte. När det dessutom är fler som skaffar sig hemmabioanläggningar och widescreen-tv (vilket bygger på digitala signaler inom anläggningen) är det än viktigare med bra mottagning, d.v.s. genom digitala signaler från kabel-tv-uttaget. 23 Borgström Tommy, s Ordlista, sökord: Digital-TV, Lundström, s Lundström, s

20 4 Vägledande rättsfall Tillämpningen av AL och SFL belyses i det följande genom några intressanta rättsfall som berör gemensamhetsanläggningar för centralantenn eller kabel-tv. Rättsfallen har hämtats från Lantmäteriets rättsfallsregister, som omfattar utslag i högre instans inom hela riket. 4.1 Stämmobeslut om ändring från centralantenn till kabel-tv Fakta I ett mål har Högsta domstolen avgjort om en samfällighetsförenings anslutning till kabel-tv i Härnösand, det s.k. Härnösandsfallet 27. Målet som behandlades i slutet av 1980-talet gäller samfällighetsföreningens rätt att själv besluta om att ändra en tio år gammal centralantennanläggning till en anläggning för mottagande av kabel-tv. Anslutning till kabel-tv var på frivillig basis för delägande fastigheter i gemensamhetsanläggningen. Detta skulle finansieras med kr från föreningens kassa och med genom lån. Beslutet klandrades av en delägare i gemensamhetsanläggningen. Rättsfråga Huruvida en samfällighetsförening som förvaltar en gemensamhetsanläggning för centralantenn kan anses behörig att fatta beslut om bl.a. ombyggnad av centralantennanläggningen för mottagande av kabel-tv-sändningar. 18, 28 och 53 lagen (1973:1150) om förvaltning om samfälligheter. Domskäl Fastighetsdomstolen och hovrätten: Föreningens ändamål är att förvalta en befintlig anläggning och upprätthålla den i fullgott skick. Ombyggnad av anläggningen för delvis annat ändamål eller mer väsentlig höjning av anläggningens standard torde således i princip inte kunna rymmas i ändamålsbestämmelsen i anläggningsbeslutet. Det bör dock, i undantagsfall, vara möjligt att tillåta åtgärder som ligger i linje med föreningens verksamhet men som inte ryms i det ursprungligen avsedda ändamålet om de direkta kostnaderna för föreningsmedlemmarna inte överstiger en i och för sig tillåten åtgärd. Fastighetsdomstolen och hovrätten anser dock att behov av upprustning av den befintliga anläggningen inte föreligger då den endast är tio år gammal. Vidare anses det inte ha visats att en uppgradering till kabel-tv nu skulle innebära ekonomiska fördelar i jämförelse med att om några år byta ut förslitna komponenter till centralantennanläggningen. Högsta domstolen: Anläggningens ålder eller standard skall i detta fall inte vara en avgörande faktor. Om det finns ekonomiska förutsättningar för en ombyggnation är det föreningens beslutande organ som har att bestämma när och i vilken takt detta bör ske. Högsta domstolen anser att det är rimligt att en gemensamhetsanläggning för centralantenn byggs om till kabel- TV då det inte är fråga om en anläggning av principiellt annan art samt att det är naturligt att föreningen beaktar nya anspråk som kan ställas på anläggningens prestanda så att föreningen inte bygger fast sig i en föråldrad teknik. 27 NJA 1989 s. 291, Högsta Domstolen, mål nr T 350/86 20

Anläggningsförrättning för bredband i Käglinge och närliggande områden

Anläggningsförrättning för bredband i Käglinge och närliggande områden Lantmäterimyndigheten Malmö stad Aktbilaga Sida 1 Kallelse 2014-09-17 Ärendenummer Förrättningslantmätare Gösta Jönsson Berörda fastighetsägare m fl Ärende Anläggningsförrättning för bredband i Käglinge

Läs mer

Vilka alternativ finns för vårt gemensamma kabel-tv nät (ComHem) läggs ner?

Vilka alternativ finns för vårt gemensamma kabel-tv nät (ComHem) läggs ner? Vilka alternativ finns för vårt gemensamma kabel-tv nät (ComHem) läggs ner? Sammanfattning av frågor och svar från två möten om TV-frågan den 19 och 21 februari 2013. Inbjudna var samtliga boende i Tegelhagens

Läs mer

Informationsmöte 12-04-04. Lantmäterimyndigheten i Helsingborgs kommun

Informationsmöte 12-04-04. Lantmäterimyndigheten i Helsingborgs kommun Informationsmöte 12-04-04 Ek för Rydebäcks Gård Definitioner Gemensamhetsanläggning = En anläggning som är gemensam för flera fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande a betydelse e för

Läs mer

DOM 2013-05-06 Stockholm

DOM 2013-05-06 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060203 DOM 2013-05-06 Stockholm Mål nr F 6837-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-06-29 i mål nr F 1563-11, se

Läs mer

Det finns tre olika sätt att få digital-tv: genom marknät, kabel eller satellit. TV-signalerna överförs i kablar som finns indragna till bostaden.

Det finns tre olika sätt att få digital-tv: genom marknät, kabel eller satellit. TV-signalerna överförs i kablar som finns indragna till bostaden. Du kan använda din nuvarande TV när du tar emot digital-tv, men du måste ha en box till varje TV-apparat. Boxen omvandlar den digitala signalen så att TV-apparaten kan visa TV-programmen. Företagen som

Läs mer

Uppgradering av central antennanläggning för Samfälligheten Ollonborren. Material inför extra årsmöte den 20 september

Uppgradering av central antennanläggning för Samfälligheten Ollonborren. Material inför extra årsmöte den 20 september Uppgradering av central antennanläggning för Samfälligheten Ollonborren Material inför extra årsmöte den 20 september Vårt analoga nät behöver uppgraderas Det analoga TV-nätet minskar i betydelse hos kabel-tv

Läs mer

Förslag till lösningar för framtidens Kabel-TV och Bredband i Segelkobben. Presentation för medlemmarna 11 mars 2009

Förslag till lösningar för framtidens Kabel-TV och Bredband i Segelkobben. Presentation för medlemmarna 11 mars 2009 Förslag till lösningar för framtidens Kabel-TV och Bredband i Segelkobben Presentation för medlemmarna 11 mars 2009 1 Uppdrag Kabel-TV Samfällighetens uppdrag. Bredband Intresseföreningens uppdrag. Beslut

Läs mer

Framställan till föreningsstämman 2015 angående anläggning av fibernät.

Framställan till föreningsstämman 2015 angående anläggning av fibernät. Brudbrödets Samfällighetsförening 1 Framställan till föreningsstämman 2015 angående anläggning av fibernät. I samfällighetsföreningens uppdrag ingår förvaltning av en centralantennanläggning. Syftet med

Läs mer

Är förändring nödvändigt?

Är förändring nödvändigt? Är förändring nödvändigt? Comhem levererar idag ett antal analoga tv kanaler till varje hushåll i föreningen. Alla som inte får en privat faktura av comhem idag har enbart det analoga utbudet. Det betalas

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20 Hållpunkter Gemensamt enskilt vatten och avlopp Gemensamhetsanläggning- så här funkar det 20 mars 2015 Ingrid Öhlund Ruth Arvidsson Kommunens VA-planering Olika förutsättningar; genomförande/huvudmannaskap/förvaltning/

Läs mer

Information och diskussion angående vår centralantennanläggning.

Information och diskussion angående vår centralantennanläggning. 1 Information och diskussion angående vår centralantennanläggning. Alla medlemmar i Gylleröds Samfällighetsförening Välkomna till Mölle Stationshus söndagen den 26 september kl 14:00 Redovisning av arbetsgruppens

Läs mer

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man?

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? En guide över arbetsgången vid bildandet av gemensam VA-anläggning i samband med anslutning till allmänt VA-nät Varför allmänt vatten och avlopp? Under 2009 beslutades

Läs mer

STADSNÄT. Frågor och svar. stadsnat.dalaenergi.se

STADSNÄT. Frågor och svar. stadsnat.dalaenergi.se STADSNÄT Frågor och svar stadsnat.dalaenergi.se Innehåll Vad är egentligen ett öppet nät?...3 Vad är ett fibernät?...3 Är nätet framtidssäkert?...3 Villaanslutning...4 Flerbostadshus...8 Företagsfastigheter...9

Läs mer

VÄLKOMNA TILL INFORMATIONSMÖTE OM NYTT TV-NÄT OCH FIBER!

VÄLKOMNA TILL INFORMATIONSMÖTE OM NYTT TV-NÄT OCH FIBER! VÄLKOMNA TILL INFORMATIONSMÖTE OM NYTT TV-NÄT OCH FIBER! HISTORIK Slutet av 80- talet skrotades centralantennen och det grävdes i området för kabel TV. Det gjordes en extra utdebitering på 1000kr per fastighet

Läs mer

KALLELSE TILL EXTRASTÄMMA FÖR ÄPPELBLOMMANS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING

KALLELSE TILL EXTRASTÄMMA FÖR ÄPPELBLOMMANS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING KALLELSE TILL EXTRASTÄMMA FÖR ÄPPELBLOMMANS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING Torsdagen den 24 oktober 2013 kl 19.00 äger extrastämma med Äppelblommans samfällighetsförening rum. Platsen: Mathiasgården vid Vallentuna

Läs mer

Utredning om KabelTV och bredband

Utredning om KabelTV och bredband Utredning om KabelTV och bredband Bakgrund Vår nuvarande leverantör av kabeltv, ComHem AB, har sagt upp sitt avtal med oss till 2004-11-15. Man har gjort det mot två bakgrunder: 1. Vårt nät är gammalt

Läs mer

Offert om uppgradering av föreningens kabel-tv nät

Offert om uppgradering av föreningens kabel-tv nät 2012-02-05 A-119313 Inger Legemark 08-553 633 39 inger.legemark@comhem.com Villaförening Dungen C/o Thomas Lindgren JAKOBSLUNDSVÄGEN 34 141 71 SEGELTORP Offert om uppgradering av föreningens kabel-tv nät

Läs mer

Samfällighetsförening lag om förvaltning av samfälligheter SFL

Samfällighetsförening lag om förvaltning av samfälligheter SFL Samfällighetsförening lag om förvaltning av samfälligheter SFL Finns en tydlig koppling mellan lag om förvaltning av samfälligheter och anläggningslagen. 1 SFL är dock tillämplig på fler samfälligheter:

Läs mer

Dags att digitalisera! Information om digital-tv-övergången.

Dags att digitalisera! Information om digital-tv-övergången. Dags att digitalisera! Information om digital-tv-övergången. Fler kanaler att välja på. 1. Varför digital-tv? Varför digital-tv? Beslut av Sveriges riksdag Riksdagen har bestämt att hela Sverige ska gå

Läs mer

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät.

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät. Åtta goda skäl att välja Stadsnät. Snabbt & prisvärt Mycket mer än bara bredband. Stadsnätet är ett fiberoptiskt kommunikationsnät i Västerås och Hallstahammar. Via en och samma anslutning kan du välja

Läs mer

Samfällsnytt 4. Skälby tredje samfällighetsförening December 2012. Här kommer årets sista samfällsnytt.

Samfällsnytt 4. Skälby tredje samfällighetsförening December 2012. Här kommer årets sista samfällsnytt. Samfällsnytt 4 Här kommer årets sista samfällsnytt. Först vill vi önska alla nyinflyttade välkomna till vår samfällighet och hoppas att ni kommer att trivas hos oss! På vår hemsida kan ni hitta information

Läs mer

Framtiden för TV, Internet och telefoni. Har du myror i TV:n? TV-gruppen Styrelsen Balderslev

Framtiden för TV, Internet och telefoni. Har du myror i TV:n? TV-gruppen Styrelsen Balderslev Framtiden för TV, Internet och telefoni Har du myror i TV:n? TV-gruppen Styrelsen Balderslev Varför? Vår nuvarande leverans av TV som sker via kopparnätet är hotad av gamla kablar. TV bilden kommer succesivt

Läs mer

Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014

Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014 Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014 Av Fredrik Warnquist, Fastighetsvetenskap LTH Fastighetssamverkan Fastighetssamverkan

Läs mer

Halloj, det är din tur.

Halloj, det är din tur. Halloj, det är din tur. Under 2007 går västra och södra Sverige i tre etapper över till enbart digitala tv-sändningar i marknätet. I den här broschyren berättar vi mer om hur, när och varför digital-tv-övergången

Läs mer

SAMFÄLLIGHETS- FÖRENING

SAMFÄLLIGHETS- FÖRENING Rådgivningsavdelningen informerar om FÖRENING Gemensamhetsanläggning Anläggningssamfällighet SAMFÄLLIGHETS- Samfällighetsförening Villaägarnas Riksförbund 2012 Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt

Läs mer

Samfällighetsförening

Samfällighetsförening Rådgivningsavdelningen informerar om Samfällighetsförening September 2011 Villaägarnas Riksförbund 2011 Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till

Läs mer

Internet Telefoni TV

Internet Telefoni TV Internet Telefoni TV I öppna Stadsnätet är konkurrensen fri Vi erbjuder valfrihet Valfrihet ger dig låga priser Ett öppet nät med full konkurrens på lika villkor. Ett nät som inte ägs av en tjänsteleverantör

Läs mer

Fiber till landsbygden

Fiber till landsbygden Fiber till landsbygden Fibernät för framtiden Optisk fiber är den bästa lösningen för riktigt snabbt bredband, Internet, telefoni och TV. För framtidens TV och tjänster över Internet behöver äldre teknik

Läs mer

Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv MANUAL - 1 -

Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv MANUAL - 1 - Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv MANUAL - 1 - Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv Du har nu tillgång till en stor mängd TV-kanaler, både analoga och digitala. Basutbudet i NAV(N)ET kabel-tv från Vaggeryds

Läs mer

DOM 2014-03-04 Stockholm

DOM 2014-03-04 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060201 DOM 2014-03-04 Stockholm Mål nr F 5477-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-05-16 i mål nr F 1038-13, se bilaga KLAGANDE Naturvårdsverket

Läs mer

Sverigeinför digital-tv!

Sverigeinför digital-tv! 1/7 Sverigeinför digital-tv! Är din tv redo för digital mottagning? 2/7 Vi ska få digital-tv i Sverige Kan din tv ta emot digital-tv? Analog sändning är det gamla sättet att sända tv-program. Digital sändning

Läs mer

Försök att ställa allmänna frågor Skriv gärna ner din fråga... kanske kommer svaret i presentationen Avslutningsvis blir det en öppen frågestund

Försök att ställa allmänna frågor Skriv gärna ner din fråga... kanske kommer svaret i presentationen Avslutningsvis blir det en öppen frågestund Innan vi börjar Några små tips Försök att ställa allmänna frågor Skriv gärna ner din fråga... kanske kommer svaret i presentationen Avslutningsvis blir det en öppen frågestund Tre delar Enkäten Centralantennanläggningen

Läs mer

Finspångs Stadsnät Ett öppet nät

Finspångs Stadsnät Ett öppet nät Finspångs Stadsnät Ett öppet nät Finet Ett av kommunen helägt bolag Två affärsområden - IT-service & Stadsnät Öppet nät = Alla leverantörer är välkomna Finns i hela kommunen Vad är fiber? Optofiber är

Läs mer

Välkomna till möte om Bredband 500-1000 Mbit. Samfälligheten Seraljen

Välkomna till möte om Bredband 500-1000 Mbit. Samfälligheten Seraljen Välkomna till möte om Bredband 500-1000 Mbit Samfälligheten Seraljen Projektgruppen Från Seraljen Imran Bukhari (191) Babis Karassavas (115) Leif Warbrandt (101) Från Ownit Kjell Lindqvist (Telenor Sverige)

Läs mer

Utveckling av samfällighetsföreningens gemensamma tv-anläggning

Utveckling av samfällighetsföreningens gemensamma tv-anläggning GYLLERÖDS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING SVAROMÅL den 12 mars 2010 sidan 1 av 12 Svar på överklagande Mål nr F 1728-10 Utveckling av samfällighetsföreningens gemensamma tv-anläggning Föreningens inställning Styrelsens

Läs mer

Trumpetvägens Samfällighet

Trumpetvägens Samfällighet Trumpetvägens Samfällighet OBS! VIKTIGT KALLELSE TILL EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA 2010 Onsdagen den 28 april 2010 kl. 19.00 i Fjällenskolans dramasal Stämman avser beslut angående nytt kabeltv-nät Förslag till

Läs mer

för fastighetsägare och installatörer

för fastighetsägare och installatörer Installationsguide för fastighetsägare och installatörer Stadsnät, områdesnät, fastighetsnät och bostadsnät SplitVision är Borås öppna stadsnät. Vårt fibernät är väl utbyggt i Borås och öppet för alla

Läs mer

UNDERLAG FÖR AVSÄTTNINGAR TILL UNDERHÅLLS-OCH FÖRNYELSEFONDEN, VER 2013

UNDERLAG FÖR AVSÄTTNINGAR TILL UNDERHÅLLS-OCH FÖRNYELSEFONDEN, VER 2013 UNDERLAG FÖR AVSÄTTNINGAR TILL UNDERHÅLLS-OCH FÖRNYELSEFONDEN, VER 2013 BAKGRUND Vår samfällighet är enligt lag skyldig att avsätta medel till en fond som skall användas för underhåll och förnyelse av

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Telia erbjudande angående kollektiva bredbandstjänster

Telia erbjudande angående kollektiva bredbandstjänster Informationsmöte 2013-02-18 Telia erbjudande angående kollektiva bredbandstjänster Telia erbjudande Innehåll i Telia offert angående tre bredbandstjänster: Tv-paket lagom 21 kanaler 2 tv-boxar (max 5 boxar)

Läs mer

Bredbandsnät Z-väg förslag till årsstämma 2013

Bredbandsnät Z-väg förslag till årsstämma 2013 Bredbandsnät Z-väg förslag till årsstämma 2013 Sammanfattning Styrelsen föreslår att det gamla nuvarande kabel-tv-nätet i området ersätts med ett modernt fiberbaserad nätverk som förutom att distribuera

Läs mer

Bredband på landsbygden och lantmäteriförrättning. För och efternamn xxxx-xx-xx

Bredband på landsbygden och lantmäteriförrättning. För och efternamn xxxx-xx-xx Bredband på landsbygden och lantmäteriförrättning NN För och efternamn xxxx-xx-xx Varför lantmäteriförrättning? Säker tillgång till mark även över tiden! Tydlighet om vad som gäller för exv framtida fastighetsägare

Läs mer

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 Detaljerad information Bakgrund En av bostadsrättsföreningens viktigaste uppgifter är att tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen. De boende

Läs mer

Canal Digital Kabel-TV. Valfrihet och tv-upplevelser för hela huset

Canal Digital Kabel-TV. Valfrihet och tv-upplevelser för hela huset Canal Digital Kabel-TV Valfrihet och tv-upplevelser för hela huset Tv ska vara en trygghet och en självklarhet Vår affärsidé är att leverera det mest attraktiva utbudet till tv-tittarna och vi står för

Läs mer

REV Informerar Riksförbundet Enskilda Vägar Arbetsgång lantmäteriförrättning (sett ur föreningens perspektiv)

REV Informerar Riksförbundet Enskilda Vägar Arbetsgång lantmäteriförrättning (sett ur föreningens perspektiv) REV Informerar Arbetsgång lantmäteriförrättning (sett ur föreningens perspektiv) December 2011 e-post: kansliet@revriks.se Tel: 08-20 27 50 Hemsida: www.revriks.se Arbetsgång lantmäteriförrättning (sett

Läs mer

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10 Bredband Gotland sockenmodellen Version 2011-05-10 Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i

Läs mer

Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv MANUAL - 1 -

Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv MANUAL - 1 - Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv MANUAL - 1 - Välkommen till NAV(N)ET kabel-tv Du har nu tillgång till en stor mängd TV-kanaler, både analoga och digitala. Baspaketet i NAV(N)ET kabel-tv från Vaggeryds

Läs mer

Bredbandsutbyggnad på landsbygden. en jämförelse av olika föreningsformer

Bredbandsutbyggnad på landsbygden. en jämförelse av olika föreningsformer Bredbandsutbyggnad på landsbygden en jämförelse av olika föreningsformer Inledning Regeringen har i Bredbandsstrategi för Sverige, satt upp som mål att Sverige ska ha bredband i världsklass. Det innebär

Läs mer

PRESENTATION AV TV GRUPPEN! Martin, Mats och Kaj!

PRESENTATION AV TV GRUPPEN! Martin, Mats och Kaj! PRESENTATION AV TV GRUPPEN! Martin, Mats och Kaj! HISTORIK 1989-1990 skrotades centralantennen och det grävdes i området för kabel TV. Det gjordes en extra utdebitering på 1000kr per fastighet för att

Läs mer

BYT UTTAG! Klart huset ska ha fiber INFORMATION OM UTBYGGNADEN AV FIBERNÄTET I DITT OMRÅDE

BYT UTTAG! Klart huset ska ha fiber INFORMATION OM UTBYGGNADEN AV FIBERNÄTET I DITT OMRÅDE BYT UTTAG! Klart huset ska ha fiber INFORMATION OM UTBYGGNADEN AV FIBERNÄTET I DITT OMRÅDE Äntligen fiber tv, internet och telefoni med ljusets hastighet Botkyrka Stadsnät är snabbt med närmast obegränsad

Läs mer

Bredband Gotland - Sockenmodellen

Bredband Gotland - Sockenmodellen Bredband Gotland - Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i de områden där de stora kommersiella

Läs mer

STADGAR för VIDEDALSHUS EKONOMISK FÖRENING

STADGAR för VIDEDALSHUS EKONOMISK FÖRENING 1 STADGAR för VIDEDALSHUS EKONOMISK FÖRENING Gällande från och med ÅÅÅÅ-MM-DD Organisationsnummer 746000-9678 Noteringar gällande framtida förändringar av stadgarna: STADGAR för VIDEDALSHUS EKONOMISK FÖRENING

Läs mer

Gemensam avloppsanläggning, så här går det till

Gemensam avloppsanläggning, så här går det till Gemensam avloppsanläggning, så här går det till Tag kontakt med de grannar som berörs av krav på en ny avloppsanläggning för att ta reda på vilka som är intresserade av att undersöka vad en gemensam avloppsanläggning

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-10-04 i mål nr F 2192-12, se bilaga A

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-10-04 i mål nr F 2192-12, se bilaga A SVEA HOVRÄTT DOM Mark- och miljööverdomstolen 2013-01-17 Rotel 060104 Stockholm Mål nr Fi'9394-12 Sid l (4) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-10-04 i mål nr F 2192-12,

Läs mer

1 FIRMA Föreningens firma är Nedre, Centrala och Övre Byåkersbackens Samfällighetsföreningar.

1 FIRMA Föreningens firma är Nedre, Centrala och Övre Byåkersbackens Samfällighetsföreningar. Stadgar STADGAR för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den man inte annat framgår av dessa stadgar.

Läs mer

Välkommen till SplitVision Borås Stadsnät!

Välkommen till SplitVision Borås Stadsnät! Välkommen till SplitVision Borås Stadsnät! Detta är SplitVision! STÖRRE UTBUD, FLER LEVERANTÖRER Din bostad är ansluten till SplitVision, Borås öppna stadsnät. Det innebär att du får tillgång till marknadens

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

Krusboda Fiber 2014. Lars Carlberg, Com Hem AB Set Eriksson, Com Hem AB Lars Johansson, Bäck Installation

Krusboda Fiber 2014. Lars Carlberg, Com Hem AB Set Eriksson, Com Hem AB Lars Johansson, Bäck Installation Krusboda Fiber 2014 Lars Carlberg, Com Hem AB Set Eriksson, Com Hem AB Lars Johansson, Bäck Installation 2 2014-XX-XX Punkter: Vad och varför När händer det Utomhusarbeten Inomhusarbeten Installationsprocessen

Läs mer

Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Fiber för bredband Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor på större orter. Det är livskvalitet. Ludvika framtidens, tillväxtens

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

Anslutningsavtal för medlemmar i Långelanda Fiber ekonomisk förening

Anslutningsavtal för medlemmar i Långelanda Fiber ekonomisk förening Anslutningsavtal för medlemmar i Långelanda Fiber ekonomisk förening Fastigheten Fullständig beteckning Postadress till Fastigheten För Medlemmen Ort och datum För Föreningen Ort och datum Medlem, Namn

Läs mer

Din förening är värd det bästa

Din förening är värd det bästa Tv, bredband och telefoni Passersystem Digital tvättstugebokning Din förening är värd det bästa Bra & kunnig kundservice Upplev mer igår, idag och imorgon Låt oss sträcka lite på ryggen. Det är vi som

Läs mer

Nu är din fiberanslutning klar att använda!

Nu är din fiberanslutning klar att använda! Nu är din fiberanslutning klar att använda! Hej! Nu när mediaomvandlaren är installerad hos dig kommer vi med startupphjälp från Agera IT. Startupphjälp med internet Varje medlem har möjlighet till fri

Läs mer

Användarguide för SB Bredband i nyproduktion, söderort Innehåll

Användarguide för SB Bredband i nyproduktion, söderort Innehåll Användarguide för SB Bredband i nyproduktion, söderort Innehåll Bredband, telefoni och TV i nyproduktion... 2 Kort om SB Bredband... 2 Så här fungerar din bredbandsinstallation... 2 Komma igång... 3 Beställa

Läs mer

Bilaga 14. Bredband och Byanät

Bilaga 14. Bredband och Byanät 1 Bilaga 14 Bredband och Byanät Bredband Bredband är idag ett samlingsnamn för olika tekniker som erbjuder snabb överföring av digital information. Detta innebär att det finns olika typer av bredband som

Läs mer

Bredbandsnät Z-väg förslag till årsstämma 2013

Bredbandsnät Z-väg förslag till årsstämma 2013 Uppdaterat 2013-11-14 Bredbandsnät Z-väg förslag till årsstämma 2013 Sammanfattning Styrelsen föreslår att det gamla nuvarande kabel-tv-nätet i området ersätts med ett modernt fiberbaserad nätverk som

Läs mer

Gemensamhetsanläggningar för parkering. Emma Ramde

Gemensamhetsanläggningar för parkering. Emma Ramde Gemensamhetsanläggningar för parkering Emma Ramde Emma Ramde 2011 Fastighetsvetenskap Lunds Tekniska Högskola Lunds Universitet Box 118 221 00 Lund ISRN/LUTVDG/TVLM/11/5238 SE 2 Gemensamhetsanläggningar

Läs mer

SFS nr: 2000:592. Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet. Rubrik: Lag (2000:592) om viltvårdsområden. Utfärdad: 2000-06-15

SFS nr: 2000:592. Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet. Rubrik: Lag (2000:592) om viltvårdsområden. Utfärdad: 2000-06-15 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 2000:592 Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet

Läs mer

Krusboda Fiber 2014. Lars Carlberg, Com Hem AB Set Eriksson, Com Hem AB Lars Johansson, Bäck Installation

Krusboda Fiber 2014. Lars Carlberg, Com Hem AB Set Eriksson, Com Hem AB Lars Johansson, Bäck Installation Krusboda Fiber 2014 Lars Carlberg, Com Hem AB Set Eriksson, Com Hem AB Lars Johansson, Bäck Installation 2 2014-XX-XX Punkter: Vad och varför När händer det Utomhusarbeten Inomhusarbeten Installationsprocessen

Läs mer

Stadgar Avskrift från original som finns tillgängligt hos styrelsen.

Stadgar Avskrift från original som finns tillgängligt hos styrelsen. Stadgar 1 Stadgar Avskrift från original som finns tillgängligt hos styrelsen. Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om

Läs mer

Välkommen till Stadsholmens fibernät

Välkommen till Stadsholmens fibernät Visste du att... Fiber är idag den överlägset bästa och mest framtidssäkra tekniken för fasta bredbandsuppkopplingar. I fibern sänds data med optisk ljus, dvs med ljusets hastighet. Det gör att man kan

Läs mer

Markupplåtelseavtal för fiberoptisk ledning i mark

Markupplåtelseavtal för fiberoptisk ledning i mark Markupplåtelseavtal för fiberoptisk ledning i mark Mellan Dragsmark Fiber Ekonomisk Förening organisationsnummer 769624-0584, nedan benämnd Ledningsägaren, och undertecknade ägare, nedan benämnd Fastighetsägaren,

Läs mer

Dags att. digitalisera! 0771-10 11 00 www.digitaltvovergangen.se. Information om digital-tv-övergången.

Dags att. digitalisera! 0771-10 11 00 www.digitaltvovergangen.se. Information om digital-tv-övergången. Dags att 0771-10 11 00 www.digitaltvovergangen.se digitalisera! Information om digital-tv-övergången. 1. Varför digital-tv? Ny teknik Bättre kvalitet Hela Sverige går över till digitala tv-sändningar i

Läs mer

Föreningens firma är Anläggningssamfälligheten Timjanen i Uppsala.

Föreningens firma är Anläggningssamfälligheten Timjanen i Uppsala. Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den mån inte annat framgår av dessa stadgar. Firma

Läs mer

Stadgar för ekonomiska föreningen Håanabben VA och Fiber.

Stadgar för ekonomiska föreningen Håanabben VA och Fiber. Stadgar för ekonomiska föreningen Håanabben VA och Fiber. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Ekonomiska Föreningen Håanabben VA och Fiber. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen har till ändamål att främja

Läs mer

Protokoll styrelsemöte nr 13

Protokoll styrelsemöte nr 13 D a l a r ö h ö j d e n s s a m f ä l l i g h e t s f ö r e n i n g 7 October 2001 Protokoll styrelsemöte nr 13 Tid: Tisdagen 15/8-00 kl 19.00-20.30 Plats: Westin, Dalaröhöjden 13 Närvarande: Iréne Gylder,

Läs mer

Upplev mer igår, idag och imorgon

Upplev mer igår, idag och imorgon Upplev mer igår, idag och imorgon Utvecklingen accelererar. Allt går snabbare. Allt blir bättre. Tekniken, underhållningen, kvaliteten. Där vi en gång bara hade två statliga kanaler i en stor, klumpig

Läs mer

Integrerade hemnätverk LexCom Home/Office

Integrerade hemnätverk LexCom Home/Office 0V V! SO ISDN R = * 7 4 # 0 9 8 SEKR Integrerade hemnätverk /Office Applikationsexempel LexCom IP lösning 007 Rum Digitalbox Scart Tele Tele T00 Line input WARNING Always check instructions for switch

Läs mer

Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal

Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal 2014-03-10 Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal I Bostadsrättsföreningen Måttbandet i Stockholm har det förekommit frågor kring ombyggnationer

Läs mer

Stadgar Ingaröstrands samfällighetsförening.

Stadgar Ingaröstrands samfällighetsförening. Stadgar Ingaröstrands samfällighetsförening. 1996-09-27 Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltning skall gälla

Läs mer

Härmed kallas till ordinarie föreningsstämma måndagen den 26 april 2010 klockan 19.00 i Önneredsskolans samlingslokal.

Härmed kallas till ordinarie föreningsstämma måndagen den 26 april 2010 klockan 19.00 i Önneredsskolans samlingslokal. KUTANS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING KALLELSE Härmed kallas till ordinarie föreningsstämma måndagen den 26 april 2010 klockan 19.00 i Önneredsskolans samlingslokal. Dagordning 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande

Läs mer

Föreningens firma är Hammarkrokens Samfällighetsförening.

Föreningens firma är Hammarkrokens Samfällighetsförening. Hammarkrokens Samfällighetsförening STADGAR Ärende 1 Firma Stadgar för samfällighetsförening bildad enligt lagen om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den

Läs mer

SB Bredband snabbast i huset!

SB Bredband snabbast i huset! Söderort maj 2010 Söderort SB Bredband snabbast i huset! AB Svenska Bostäder, Vällingbyplan 2 Box 95, 162 12 Vällingby Du vet väl att du redan har ett av Sveriges kraftfullaste bredbandsnät i din lägenhet?

Läs mer

Mienet föreningsinfo februari 2011

Mienet föreningsinfo februari 2011 1 Mienet föreningsinfo februari 2011 Hej alla medlemmar i Mienet! Här kommer lite information om vad som händer på fiberfronten. Men först en liten vädjan om pengar. Inträdesavgift Som ni väl kom ihåg

Läs mer

Avtal om fastighetsanslutning

Avtal om fastighetsanslutning 1 Avtal om fastighetsanslutning Detta avtal ( Avtalet ) rörande anslutning till fibernät har denna dag ingåtts mellan: Edsleskogs fiber ekonomisk förening med organisationsnummer 769624-7589 (i fortsättningen

Läs mer

bredbands- guide VÄSTERoRT

bredbands- guide VÄSTERoRT bredbandsguide VÄSTERort Bredbandsnätet i din lägenhet Ringa pappa? Via vårt fibernät för bredbandstjänster kan du få anslutning till internet med riktigt hög hastighet men också telefoni och tv. Med andra

Läs mer

MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Gunnar Bergström. Tekniskt råd Vänersborgs tingsrätt

MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Gunnar Bergström. Tekniskt råd Vänersborgs tingsrätt MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Gunnar Bergström Tekniskt råd Vänersborgs tingsrätt DOMSTOLSAKADEMIN Mark- och miljödomstolen Vänersborg Geografiskt område: Västra Götaland, Halland och Värmland samt halva Örebro

Läs mer

SB Bredband. Användarguide för SB Bredband. Så här kommer du igång med Svenska Bostäders fibernät. Valfrihet för våra hyresgäster.

SB Bredband. Användarguide för SB Bredband. Så här kommer du igång med Svenska Bostäders fibernät. Valfrihet för våra hyresgäster. S redband Valfrihet för våra hyresgäster Hus med endast fibernät Västerort och Järva nvändarguide för S redband Så här kommer du igång med Svenska ostäders fibernät TV, REN OH telefoni sid Om S redband

Läs mer

TV, telefoni och Internet i en kabel. Ny teknik med nya möjligheter, valfrihet mellan operatörer och tjänster samt ett sätt att spara pengar

TV, telefoni och Internet i en kabel. Ny teknik med nya möjligheter, valfrihet mellan operatörer och tjänster samt ett sätt att spara pengar TV, telefoni och Internet i en kabel Ny teknik med nya möjligheter, valfrihet mellan operatörer och tjänster samt ett sätt att spara pengar Fiber En 0,01 mm tjock glasfibertråd kan förbättra våra möjligheter

Läs mer

SB Bredband. Användarguide för SB Bredband. OCH telefoni. Så här kommer du igång med Svenska Bostäders fibernät. Valfrihet för våra hyresgäster.

SB Bredband. Användarguide för SB Bredband. OCH telefoni. Så här kommer du igång med Svenska Bostäders fibernät. Valfrihet för våra hyresgäster. S redband Valfrihet för våra hyresgäster Hus med endast fibernät innerstaden nvändarguide för S redband Så här kommer du igång med Svenska ostäders fibernät TV, REN OH telefoni sid Om S redband Innehåll

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING VAXHOLMS STAD Dp 377 Samhällsbyggnadsförvaltningen 2004-11-15, just 2005-11-01 Stadsbyggnadsenheten Detaljplan för del av Överby (Dalstigen mm) Dp 377 Vaxholms stad, Stockholms län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Läs mer

STADGAR. 1 FIRMA Föreningens firma är Envikens samfällighetsförening

STADGAR. 1 FIRMA Föreningens firma är Envikens samfällighetsförening STADGAR Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltning skall gälla i den mån inte annat framgår av dessa stadgar

Läs mer

SB Bredband snabbast i huset!

SB Bredband snabbast i huset! hässelby, blackeberg, bromma, järva 31/5 2010 hässelby, järva, blackeberg, bromma SB Bredband snabbast i huset! AB Svenska Bostäder, Vällingbyplan 2 Box 95, 162 12 Vällingby Du vet väl att du redan har

Läs mer

3 GRUNDERNA FÖR FÖRVALTNINGEN

3 GRUNDERNA FÖR FÖRVALTNINGEN STADGAR för gemenskapsanläggningen Österåker Skånsta ga:9, antagna vid föreningens årsmöte den 21 oktober 1998, reviderade vid föreningens årsmöte den 20 oktober 2010 Stadgar för samfällighetsförening,

Läs mer

FASTIGHETSBILDNINGSMYNDIGHETEN Dnr 22/91. Anläggningsförättning berörande Annestorp GA:10 i Mölndals kommun.

FASTIGHETSBILDNINGSMYNDIGHETEN Dnr 22/91. Anläggningsförättning berörande Annestorp GA:10 i Mölndals kommun. 1992-08-24 Persgärde Anläggningsförättning berörande Annestorp GA:10 i Mölndals kommun. Anläggningsbeslut Med upphävande av anläggningsbeslut enligt lagen om gemensamma anläggningar (LGA) registrerat 1969

Läs mer

Det är några av de frågeställningar som det här dokumentet tar upp.

Det är några av de frågeställningar som det här dokumentet tar upp. Bakgrund och syfte Många samfälligheter och bostadsrättsföreningar har koppar- eller koaxnät som börjar närma sig slutet av dess livslängd. Föreningarna står inför ett antal beslut där det gäller att identifiera

Läs mer

Nu finns chans till fiber i Påarp!

Nu finns chans till fiber i Påarp! 2014-10-29 «Förnamn» «Efternamn» «Postadress» «Postnr» «Ort» Avser fastighet: Båstad, «Fastighets_bet». Nu finns chans till fiber i Påarp! Är du intresserad av att få driftsäkert och snabbt internet, TV

Läs mer

Dessa stadgar ersatter stadgarna som togs vid den ursprungliga förrattningen den 12 augusti 1977.

Dessa stadgar ersatter stadgarna som togs vid den ursprungliga förrattningen den 12 augusti 1977. I "J Svenstorps, Perstorps och STADGAR Sammanträdesdatum 990709 Dessa stadgar ersatter stadgarna som togs vid den ursprungliga förrattningen den 12 augusti 1977. Stadgar för samfällighetsförening, bildad

Läs mer