Skapad av: Anneli Ferdinandsson Sida 1 (11) Uppdaterad av: Michaela Stenström

Transkript

1 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Stenstorps förskola Skapad av: Anneli Ferdinandsson Sida 1 (11) Uppdaterad av: Michaela Stenström Barn- och ungdomsförvaltningen C:\Users\micste8826\Desktop\Plan mot diskriminiering trakasserier och kränkande behandling Stenstorpförskolan REVIDERAD.docx

2 Innehåll Grunduppgifter... 3 Begreppsdefinitioner... 4 Årlig utvärdering... 6 Främjande insatser... 6 Förebyggande arbete... 9 Åtgärdande arbete... 11

3 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas: Stenstorpsförskola Gäller från och med: Ansvarig/a skolledare: Ingegerd Roslund Vision: Vi på Stenstorpsförskola arbetar aktivt för att alla barn blir sedda, mår bra, känner sig trygga och duger som de är.vi strävar efter att ge pojkar och flickor lika stort inflytande och utrymme.vi värnar om en öppen dialog med vårdnadshavare.vår målsättning är att VI alla är bra förebilder och att alla respekterar varandra utefter diskrimineringsgrunderna- Barnen/elevernas delaktighet i framtagandet av planen: Vårdnadshavarnas delaktighet i framtagandet av planen: Personalens delaktighet i framtagandet av planen: Alla pedagoger på fsk På vilket sätt ska planen implementeras: Vid inskolning, på föräldramöte, i hallen, genom Unikum informera om var Planen finns, informera nya pedagoger under planeringstillfällerna och verksamhetträffar. Datum för utvärdering av planen: ht 19 Ansvarig för utvärderingen: samtliga pedagoger och förskolechef

4 Begreppsdefinitioner Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kränkande. Barn och elev kan bli utsatt för trakasserier och kränkande behandling, av såväl personal som av andra elever. Diskriminering Diskriminering är när någon som företräder verksamheten på osakliga grunder behandlar ett barn/elev sämre än andra barn/elever. Det innebär att barn/elev missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering kan ske genom att man behandlar alla lika. Exempelvis kan verksamhetens regler och rutiner verka neutrala, men i praktiken kanske de missgynnar en elev på ett sätt som har samband någon av diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn/elever serveras samma mat, kan verksamheten indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.

5 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man, flicka eller pojke. Könsöverskridande identitet eller uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Denna diskrimineringsgrund omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot tvåkönsnormen och samhällets föreställningar om hur kvinnor och män, flickor och pojkar förväntas vara, se ut och bete sig. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Religionsfrihet är skyddad i såväl internationella konventioner som i svensk grundlag. Undervisningen ska vara icke-konfessionell, enligt skollagen. Förskola/skolan får inte missgynna barn/elev på ett sätt som har samband med barnets/elevens religion. Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga till följd av skada eller sjukdom. Funktionsnedsättning beskriver inte ett statiskt tillstånd eller hur en person är. Funktionsförmågan varierar beroende på situationen och miljön. Som funktionsnedsättning räknas både sådant som syns, som att man använder rullstol, och sådant som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla.

6 Årlig utvärdering Hur har fjolårets främjande, förebyggande och åtgärdande arbete utvärderats? Gemensam utvärdering på en verksamhetsträff Delaktiga i utvärderingen av fjolårets arbete: Samtliga pedagoger Resultat av utvärderingen av fjolårets arbete: Det har gjorts flera diskrimeringsanmälningar till huvudman. Även detta året upplever vi att planen är dåligt förankrad i praktiken och används inte som ett levande dokument. Eftersom det inte finns en utförlig utvärdering är det svårt att se ett resultat. Utegårdens projekt rann ut i sanden på grund av ekonomin samt alla lagar och regler och därför ser gården ut som densamma. Eventuella åtgärder utifrån utvärderingen: Vi måste vara närvarande pedagoger, alltså att vara där barnen är, dela in oss ännui mindre konstellationer, för att förebygga kamratkonflikter, hinna se och bekräfta varje individ. Värdegrundsarbete ska finnas i den dagliga verksamheten och det ska även införas kompisdagar, som innebär att en kompis i gruppen får vara "veckanskompis" och barngruppen får ge respons på positiva egenskaper. Använda material som utgångspunkt för diskussion och samtal mellan barn och barn samt barn och pedagog ( exempelvis, brottsoffermyndigheten, UR, barnlitteratur, friendy dockorna). Vi behöver göra värdeorden mer levande och praktisera dem i vår vardag, Glädje, Lärande/lärorikt, Respekt, Välkomnande. Vi måste repetera, diskutera och analysera vad detta kan innebära i praktiken och komma överrens om en gemensam syn gällande våra värdegrundsord. Detta gäller även insatserna för varje diskrimineringsgrund i planen. Detta anser vi bör ske både på verksamhetsträffar och på arbetslagsplaneringar. Främjande insatser Främja likabehandling oavsett kön Områden som berörs av insatsen: Kön Mål: Lika värde & rättigheter oavsett kön Insats: Miljön ska tilltala alla. Vi vill att de olika miljöerna ska locka och signalera att alla är välkomna att leka, lära och utvecklas. I skapande av miljön behöver vi ställa oss kritiska till vår egen verksamhet. Istället för att ta bort material ska vi erbjuda en mångfald av lärandematerial.

7 Vi behöver även undvika ett könsstereotypiskt förhållningsätt, exempelvis röstläge, hur vi hanterar konflikter utifrån könen och vilka förväntningar vi har på könen. Hur dessa insatser ska/ kan praktiseras behöver diskuteras på verksamhetsträff och planeringar. Kontinuerlig uppföljning: 2 gånger per termin vid planeringstillfällen --> dokumentera och skicka till Ingegerd. Främja likabehandling oavsett könsöverskridande identitet eller uttryck Områden som berörs av insatsen: Könsöverskridande identitet eller uttryck Mål: Normalisera könsöverskridande identitet och uttryck Insats: Alla ska bli sedda och accepterade för den hen är och inte på grund av sitt kön. För att kunna normalisera könsöverskridande identitet och uttyck ska det finnas böcker om allas lika värde och regnbågsböcker. När personer i vår verksamhet är könsöverskridande i ord och handling är detta accepterat och en del av normen. Kontinuerlig uppföljning: 2 gånger per termin vid planeringstillfällen --> dokumentera och skicka till Ingegerd. Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen: Etnisk tillhörighet Mål: Uppmärksamma olika etniciteter och mångfald Insats: Visa nyfikenhet för olika kulturer genom att ta hjälp av föräldrar, personal och barn. Vi använder sånger, ramsor och lekar på olika språk för att påvisa mångfalden. Sätta upp bilder med ord på olika språk. Kontinuerlig uppföljning: 2 gånger per termin vid planeringstillfällen --> dokumentera och skicka till Ingegerd.

8 Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen: Religion eller annan trosuppfattning Mål: Alla ska få känna sig inkluderade och accepterade oavsett religion eller annan trosuppfattning. Insats: Visa öppenhet och respekt för allas olika trosuppfattningar. Kontinuerlig uppföljning: 2 gånger per termin --> dokumentera och skicka till Ingegerd. Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen: Funktionsnedsättning Mål: Delaktighet efter sin egen förmåga och se våra olikheter som en styrka Insats: Pedagogerna införskaffar kunskap om olika funktionsnedsättningar vid behov. Den fysiska miljön och tillgängligheten ses över kontinuerligt. Vi pedagoger ska fungera som goda förebilder genom ett förhållningssätt som uttrycker respekt, t.ex. vid matsituationer, samlingen av-och påklädningssituation Vi möjliggör för alla barn att delta i verksamhetens aktiviteter så att ingen exkluderas.. Kontinuerlig uppföljning: 2 gånger per termin --> dokumentera och skicka till Ingegerd. Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Områden som berörs av insatsen: Sexuell läggning Mål: Normalisera alla sexuella läggningar Insats: Ta till vara på konversationer i vardagen bland barnen som berör sexuell läggning (Till exempel när man pratar om familjekonstellationer och vem man är kär i). Använda metodmaterialet "Så kan det vara", som handlar om regnbågsfamiljer framtaget av RFSL och göra en beställning på böcker som berör området till bokbussen. Ska aktualiseras med alla pedagoger en gång per år. Föra in i årshjulet att under september månad ska vi arbeta och lyfta materialet/ böckerna i barngruppen. Tänka på hur vi presenterar familjer. Om man skriver föräldrarnas/ vårdnadshavarnas namn i hallen vid barnens fack ska vi inte skriva att det är mamma eller pappa osv, utan viktigast är deras namn. Namnen är främst till för oss så att vi kan kalla vårdnadshavarna vid namn.

9 en Kontinuerlig uppföljning: 2 gånger per termin --> dokumentera och skicka till Ingegerd. Främja likabehandling oavsett ålder Områden som berörs av insatsen: Ålder Mål: Skapa förutsättningar för lärande och utveckling oavsett ålder Insats: Alla får hjälpa till oavsett ålder. Istället för att säga du som är stor kan väl hjälpa till så säger vi du som kan. Tänka på hur och vad vi säger till barnen, så vi inte förminskar barnen utan boosta barnen. Vid gruppindelningar ser vi först och främst till barnens mognad och inte deras ålder. Kontinuerlig uppföljning: 2 gånger per termin --> dokumentera och skicka till Ingegerd. Främja förskola/skola fri från kränkande behandling Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling Mål: Det ska råda nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på vår förskola oavsett vem du är. Insats: För att säkerställa att målet efterlevs är vi pedagoger uppmärksamma på var och hur barnen leker och är närvarande pedagoger. Med ord och handling måste vi vuxna föregå med gott exempel på hur vi ska bemöta varandra. För att undvika kränkningar mellan vuxen barn behöver vi diskutera våra värdegrundsord kontinuerligt och vad dessa innebär i praktiken samt diskutera vad är en kränkning. När vi ser och upplever kränkande behandling mellan vuxen barn eller mellan barn barn vidtar vi åtgärder efter "Rutin för arbetet mot diskriminiering, trakasserier och kränkande behandling". Kontinuerlig uppföljning: 2 gånger per termin,dokumentera och skicka till Ingegerd Förebyggande arbete Undersökning (kartläggning) Kartläggningsmetoder: Rumsobservation, barnintervjuer och föräldrarenkät.

10 Hur har barn/elever och vårdnadshavare involverats i kartläggningen: Hur har personalen involverats i kartläggningen: Resultat: Analys: Förebyggande åtgärder Områden som berörs av åtgärderna: Alla diskrimineringsgrunderna samt kränkande behandling. Mål: Det ska råda nolltollerans hos pedagoger,barn och vårdnadshavare mot diskriminerande och kränkande behandling. Åtgärd: Vårdnadshavare och nya pedagoger informeras om planen. Vi anser också att vi behöver på en verksamhetsträff gå igenom den tillsammans och att Klara, Teresa och Lisa leder och förklara hur vi tänker. Vi kommer arbeta utifrån "Cohens konfliktpyramid" och dess olika nivåer. För att vi ska utveckla socialt hållbara världsmedborgare är det av vikt att utveckla kommunikationskompetens, självinsikt, empatisk förmåga och förståelse för hur jag tänker och mitt synsätt skiljer sig från andra (Hakvoort & Friberg, 2015). För att utveckla dessa olika förmågor hos våra kompetenta barn behöver vi jobba MER Förebyggande samt arbeta mer på nivå Hantera (utifrån Cohens konfliktpyramid). Nivåerna på Cohens konfliktpyramid kan krympa samt växa, om verksamheten lägger stora insatser på de understa nivåerna kommer de högre nivåerna att krympa menar Hakvoort och Friberg (2015). Vi kommer alltså behöva lägga mindre tid och energi på att "Stoppa" och "Hjälpa" om vi lägger krut på "Förebyggande" arbete i barngruppen. COHENS KONFLIKTPYRAMID Stopp - Ingripa vid destruktiva konflikter eller vid kränkande behandling Hjälp - Stötta genom medling till exempel Hantering- Förse barnen med verktyg hur man kan hantera konflikter eller skydda min integritet Förebygga- Förebyggande arbete betyder att verksamheten lägger stort fokus på värdegrundsarbete, demokrati, diskussioner om moral och etik och djupt liggande föreställningar, arbete med självkänsla, gruppdynamik samt perspektivtagande (Hakvoort & Friberg, 2015).

11 Ansvarig: Samtliga pedagoger Kontinuerlig uppföljning: Sker efter barnintervjuer och svar från vårdnadshavarna. Två gg/termin på planering Åtgärdande arbete Rutiner för att upptäcka och anmäla kränkande behandling/trakasserier Personalens ansvar: Pedagoger ansvarar för att markera när ett bemötande inte är ok samtidigt visa hur man kan göra/säga istället och inte frångå ett perspektivtagande. Regelbundna kartläggningar av verksamheten. Närvarande pedagoger i lärmiljöerna. Samtliga pedagoger fyller i tillbudsrapporter som vidarebefodras till förskolechefen. Vid kränkande behandling vidta åtgärder utifrån "Rutin för arbetet mot diskriminiering, trakasserier och kränkande behandling". Skolledares ansvar: Rutiner för att utreda, vidta åtgärder, följa upp och utvärdera när barn/elev blir kränkt/trakasseras av andra barn/elever Ansvar för utredning: Berörda pedagoger och förskolechef Skolledares ansvar: Rutiner för att utreda, åtgärda, följa upp och utvärdera när barn/elev blir kränkt/diskrimineras/trakasseras av personal Skolledares ansvar: