Skapad av: Matilda Bengtsson Sida 1 (17) Uppdaterad av: Pia Wernebäck

Transkript

1 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Engelbrekts förskola 2019/2020 Skapad av: Matilda Bengtsson Sida 1 (17) Uppdaterad av: Pia Wernebäck Barn- och ungdomsförvaltningen C:\Users\micste8826\Desktop\Halmstadskommun-plan-mot-diskriminering-trakasserier-och-krankande-behandling-engelbrektsforskola.docx

2

3 Innehåll Grunduppgifter... 4 Begreppsdefinitioner... 6 Årlig utvärdering... 8 Främjande insatser... 8 Förebyggande arbete Åtgärdande arbete... 16

4 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas: Förskoleverksamhet 1-5 år Gäller från och med: Ansvarig/a skolledare: Pia Wernebäck Vision: Engelbrekts förskola skall ha en nolltolerans mot kränkning, diskriminering och trakasserier samt vara en trygg, lärande och glädjefylld miljö där alla känner sig sedda, delaktiga och blir bemötta med lika värde. Barnen/elevernas delaktighet i framtagandet av planen: Pojkar och flickor är delaktiga i likabehandlingsarbetet i lek, vardagliga situationer och tematiskt arbete i både inomhus- och utomhusmiljö. I samspel och kommunikation görs barnen delaktiga då barnen får språk och kommunicera med samt lyssnas in av andra barn och vuxna. Vårdnadshavarnas delaktighet i framtagandet av planen: Planen delas med vårdnadshavarna vid introduktionssamtal, under introduktion, utvecklingssamtal, föräldramöte, möte med vårdnadshavare i daglig kontakt. Tankar som vårdnadshavarna framför lyssnar pedagogerna in samt tar till sig i planering, organisering och utförande av utbildning. Personalens delaktighet i framtagandet av planen: Alla pedagoger på Engelbrekts förskola har ansvar för att ta del av planen mot diskriminiering, trakasserier och kränkande behandling samt att arbetet följs enligt planen. Förskolläraren ansvarar för att arbetslaget systematiskt följer upp och utvärderar planen. På vilket sätt ska planen implementeras: Planen förankras i undervisning som sker i lek, vardagliga situationer, tematiskt arbete. I utbildningen med barnen är pedagogerna betydelsefulla förebilder. För vårdnadshavare presenteras och förankras planen på föräldramötet höstterminen Rektorn ansvarar för att planen finns att läsa på förskolans hemsida och utvecklingsgruppen ansvara för att den finns i pappersform på båda avdelningarna samt i personalrummet. Pedagogerna ansvarar för att vårdnadshavarna, eventuella praktikanter, lärlingar och vikarier mm får kännedom om planen.

5 Utvecklingsgrupperna ansvarar för att kock, städpersonal, fastighetsskötare samt vaktmästare får kännedom om planen. Datum för utvärdering av planen: Ansvarig för utvärderingen: Förskolläraren och hela arbetslaget

6 Begreppsdefinitioner Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kränkande. Barn och elev kan bli utsatt för trakasserier och kränkande behandling, av såväl personal som av andra elever. Diskriminering Diskriminering är när någon som företräder verksamheten på osakliga grunder behandlar ett barn/elev sämre än andra barn/elever. Det innebär att barn/elev missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering kan ske genom att man behandlar alla lika. Exempelvis kan verksamhetens regler och rutiner verka neutrala, men i praktiken kanske de missgynnar en elev på ett sätt som har samband någon av diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn/elever serveras samma mat, kan verksamheten indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.

7 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man, flicka eller pojke. Könsöverskridande identitet eller uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Denna diskrimineringsgrund omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot tvåkönsnormen och samhällets föreställningar om hur kvinnor och män, flickor och pojkar förväntas vara, se ut och bete sig. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Religionsfrihet är skyddad i såväl internationella konventioner som i svensk grundlag. Undervisningen ska vara icke-konfessionell, enligt skollagen. Förskola/skolan får inte missgynna barn/elev på ett sätt som har samband med barnets/elevens religion. Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga till följd av skada eller sjukdom. Funktionsnedsättning beskriver inte ett statiskt tillstånd eller hur en person är. Funktionsförmågan varierar beroende på situationen och miljön. Som funktionsnedsättning räknas både sådant som syns, som att man använder rullstol, och sådant som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla.

8 Årlig utvärdering Hur har fjolårets främjande, förebyggande och åtgärdande arbete utvärderats? Utvärdering av årets plan skedde på båda avdelningarna i maj Detta sammanställdes av barnorganisationsutvecklingsgruppen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets arbete: Förskolläraren och arbetslaget, barn och vårdnadshavare. Resultat av utvärderingen av fjolårets arbete: Både gamla och nya barn i augusti 2018 introduceras för att utveckla gruppen till att känna trygghet och trivas i förskolan. Pedagogerna arbetar aktivt med förebyggande och främjande för att se till att problem inte uppstår i förskolans utbildning. Sedan hösten 2017 har förskolan haft Drop-in frukost där vi möts båda avdelningarna ihop och äter tillsammans. Avdelningarna har forsatt med detta då det främjat barnens lugn och trygghet gentemot pedagoger, barn och avdelningar samt relationer skapas med andra barn och vuxna på enheten. Arbetslaget har sett över våra miljöer och inkluderat barnen i arbetet. Pedagogerna arbetar aktivt med att forma förskolans miljöer efter barngruppens intresse, läranade och utveckling. Miljöutvecklingsgruppen har sett ett behov att utveckla vår utepedagogik. Efter önskemål utifrån föräldrarenkäten våren 2019 skall vi skapa en fotoram i tamburen med personalens foto och titel. Detta för att öka tryggheten hos vårdnadshavare och barn vid hämtning och lämning. På Nygårds verksamhetsområde har medarbetarna utbildas i konflikthantering och kommunikation av Gunnar Törnqvist vilket har främjat och utvecklats förskolans kvalitet. Eventuella åtgärder utifrån utvärderingen: Då förskollärarna och arbetslaget har sett att utepedagogiken behöver stärkas så skapas utelådor med material kopplat till läroplansmålen inför hösten Främjande insatser Främja likabehandling oavsett kön Områden som berörs av insatsen: Kön Mål: Främja allas lika värde oavsett kön. Flickor och pojkar skall ha lika stort inflytande över utbildningen och få ta lika stort utrymme. Alla pojkar och flickor skall bli bemötta med respekt och

9 känna sig värdefulla. Vårdnadshavare skall känna sig förvissade om att alla pojkar och flickor har lika värde. Insats: Det främjande arbetet utgår ifrån hur förskolläraren och arbetslaget tillgängliggör utbildningen i avseende till miljöer, val av material och litteratur, barns delaktighet och inflytande, planering av aktiviteter samt vuxnas förhållningssätt. * Förskolläraren ansvarar för att aktivit inkludera ett jämnställdhetsperspektiv så att alla barn får lika möjligheter till utvidgade perspektiv och val oavsett könstillhörighet, arbetslaget ansvarar för att medvetet och aktivt arbeta med jämnställdhet. *Utbildningen i förskolan skapar förutsättningar för att barnen ska kunna utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. *Pedagogerna lär känna barnet som individ med hjälp och stöd av vårdnadshavarna så att barnet kan mötas efter bakgrund, erfarenheter och förutsättningar. Kontinuerlig uppföljning: Pedagogerna använder ett kartläggningsdokument (GPP) i varje arbetslag för att planera aktiviteter utifrån den egna barngruppens intresse, bakgrund och förutsättningar. Främja likabehandling oavsett könsöverskridande identitet eller uttryck Områden som berörs av insatsen: Könsöverskridande identitet eller uttryck Mål: Förskolan ska främja aktning för människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, samt solidaritet mellan människor. Inget barn ska i förskolan bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck. Insats: Det främjande arbetet utgår ifrån hur förskolläraren och arbetslaget tillgängliggör utbildningen i avseende till miljöer, val av material och litteratur, barns delaktighet och inflytande, planering av aktiviteter samt vuxnas förhållningssätt. * Utbildningen ska präglas av öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Den ska ge barnen möjlighet att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor. Det sker genom att barngruppen delas i mindre grupper och i olika konstellationer.

10 * Pedagogerna stöttar och bistår barnen i att de får stöd i sitt identitetsskapande genom att de får uttrycka sin personlighet och ses som en individ utan att bli begränsad av rådande normer. Kontinuerlig uppföljning: Pedagogerna använder ett kartläggningsdokument (GPP) i varje arbetslag för att planera aktiviteter utifrån den egna barngruppens intresse, bakgrund och förutsättningar. Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen: Etnisk tillhörighet Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse och förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människor situationer samt vilja och hjälpa andra samt förståelse för att alla människor har lika värde oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Insats: Det främjande arbetet utgår ifrån hur förskolläraren och arbetslaget tillgängliggör utbildningen i avseende till miljöer, val av material och litteratur, barns delaktighet och inflytande, planering av aktiviteter samt vuxnas förhållningssätt. * Förskolläraren ansvarar för att tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar. Arbetslaget ansvarar att stimulera barnens samspel samt hjälpa och stödja dem i att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra. *Pedagogerna arbetar aktivt med att vara närvarande och härvarande för att barnen ska känna sig trygga i förskolans miljö. Pedagogen ska finnas som stöd för barnet så konflikten löses så det känns bra för alla involverade. Kontinuerlig uppföljning: Pedagogerna använder ett kartläggningsdokument (GPP) i varje arbetslag för att planera aktiviteter utifrån den egna barngruppens intresse, bakgrund och förutsättningar.

11 Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen: Religion eller annan trosuppfattning Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse och förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människor situationer samt vilja och hjälpa andra samt förståelse för att alla människor har lika värde oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Insats: Det främjande arbetet utgår ifrån hur förskolläraren och arbetslaget tillgängliggör utbildningen i avseende till miljöer, val av material och litteratur, barns delaktighet och inflytande, planering av aktiviteter samt vuxnas förhållningssätt. *Arbteslaget arbetar med att uppmärksammar barnen på att människor kan ha olika värderingar som styr deras uppfattningar och handlingar och samtidigt förankra de grundläggande värdena. * Utbildningen i förskolan skapar förutsättningar för kommunikativa samspel som utvecklar barns förmåga att lära sig lyssna och förstå andras perspektiv. I en ömsesidig kommunikation kan barn uttrycka sin mening, bli lyssnad till, lyssna till andra barn och vuxna samt ges möjlighet till att reflektera över sin egen och andras förståelse. Kontinuerlig uppföljning: Pedagogerna använder ett kartläggningsdokument (GPP) i varje arbetslag för att planera aktiviteter utifrån den egna barngruppens intresse, bakgrund och förutsättningar. Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen: Funktionsnedsättning Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse och förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människor situationer samt vilja och hjälpa andra samt förståelse för att alla människor har lika värde oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Insats: Det främjande arbetet utgår ifrån hur förskolläraren och arbetslaget tillgängliggör utbildningen i avseende till miljöer, val av material och litteratur, barns delaktighet och inflytande, planering av aktiviteter samt vuxnas förhållningssätt. * Förskolans introduktion välkomnar och inkluderar alla barn och vårdnadshavare oavsett familjebildning, språkkunskaper och funktionsförmåga. För att alla vårdnadshavare ska ges samma

12 möjlighet till information, inflytande och delaktighet erbjuds vårdnadshavare tolk till olika mötesforum * Förskolläraren och arbetslaget lyssnar in vårdnadshavarens önskemål om barnets behov samt försöker tillgodose dessa relaterade till förskolans olika styrdokument. * Förskolläraren ansvarar för att barnen får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde. * Arbetslaget arbetar för att uppmärksamma samt ge ledning och stimulans till alla barn samt särskilt stöd till de barn som av olika skäl behöver det i sin utveckling. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver stöd och stimulans ska få detta utformat utifrån sina egna behov och förutsättningar. Kontinuerlig uppföljning: Pedagogerna använder ett kartläggningsdokument (GPP) i varje arbetslag för att planera aktiviteter utifrån den egna barngruppens intresse, bakgrund och förutsättningar. Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Områden som berörs av insatsen: Sexuell läggning Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse och förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människor situationer samt vilja och hjälpa andra samt förståelse för att alla människor har lika värde oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Insats: Det främjande arbetet utgår ifrån hur förskolläraren och arbetslaget tillgängliggör utbildningen i avseende till miljöer, val av material och litteratur, barns delaktighet och inflytande, planering av aktiviteter samt vuxnas förhållningssätt. * Utbildningen ska präglas av öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levdandssätt. Den ska ge barnen möjlighet att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor. *Förskolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkade behandling speglas i pedagogik och material där olikheter ses som en tillgång i både inomhus och utomhusmiljö. *Arbetslaget stöttar och bistår barnen i deras identitetsskapande genom att de får uttrycka sin personlighet utan att bli begränsade av rådande normer.

13 Kontinuerlig uppföljning: Pedagogerna använder ett kartläggningsdokument (GPP) i varje arbetslag för att planera aktiviteter utifrån den egna barngruppens intresse, bakgrund och förutsättningar. Främja likabehandling oavsett ålder Områden som berörs av insatsen: Ålder Mål: Främja allas lika värde oavsett kön, kränkande behandling, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. De skall ha lika stort inflytande över verksamheten och få ta lika stort utrymme. Alla ska bli bemötta med respekt och känna sig värdefulla. Insats: Det främjande arbetet utgår ifrån hur förskolläraren och arbetslaget tillgängliggör utbildningen i avseende till miljöer, val av material och litteratur, barns delaktighet och inflytande, planering av aktiviteter samt vuxnas förhållningssätt. * Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar. * Förskolläraren ansvarar för att tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar samt att arbetslaget ansvarar för att visa respekt för individen och medverka till att skapa ett demokratiskt klimat, där barnen får möjlighet att känna samhörighet och utveckla ansvar och solidaritet. Kontinuerlig uppföljning: Pedagogerna använder ett kartläggningsdokument (GPP) i varje arbetslag för att planera aktiviteter utifrån den egna barngruppens intresse, bakgrund och förutsättningar. Främja förskola/skola fri från kränkande behandling Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling Mål: Den som ser att ett barn blir kränkt av en personal agerar omedelbart. Tala om för berörd personal att det är absolut förbud mot detta enligt diskriminering/skollag. Anmälan till rektorn som direkt ansvarar för utredning av händelse. Information/samråd ska alltid ske med HR. Rektorn

14 meddelar samtliga vårdnadshavare. Förskolehef kallar till enskilt samtal med berörd personal och kallar därefter till samtal med samtliga vårdnadshavare. Insats: * Pedagogerna arbetar aktivt med att vara närvarande och härvarande, allt för att barnen ska känna sig trygga i förskolans miljö. Arbetslaget ansvarar för att finnas som ett stöd för barnet så konflikten löses så det känns bra för alla involverade. * Förskolan skapar förutsättningar för kommunikativa samspel som utvecklar barns förmåga att lära sig lyssna och förstå andras perspektiv. Det sker genom att barngruppen delas i mindre grupper och i olika konstellationer i både inomhus och utomhusmiljö. I en ömsesidig kommunikation kan barn uttrycka sin mening, bli lyssnad till, lyssna till andra barn och vuxna samt ges möjlighet till att reflektera över sin egen och andras förståelse. * Förskolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska speglas i pedagogik och material där olikheter ses som en tillgång i både inomhus och utomhusmiljö. I verksamheten erbjuds flickor och pojkar olika lärmiljöer och lärsituationer som belyser olikheter för att främja barnens tänkande, handlande, kreativitet och lärande. Vi stöttar och bistår barnen i deras identitetsskapande genom att de får uttrycka sin personlighet utan att bli begränsade av rådande normer. Kontinuerlig uppföljning: Pedagogerna använder ett kartläggningsdokument (GPP) i varje arbetslag för att planera aktiviteter utifrån den egna barngruppens intresse, bakgrund och förutsättningar. Förebyggande arbete Undersökning (kartläggning) Kartläggningsmetoder: * Rumsobservationer och intervjuer har gjorts tillsammans med barnen för att pedagogerna ska få kunskap om hur barnen upplever sin situation i förskolan. Kartläggningen grundar sig på barnens erfarenheter och upplevelser. * Engelbrekts förskola arbetar som en enhet där pedagogerna är flexibla och arbetar över gränserna för att minimera risken att det inte uppstår diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

15 * Det finns närvarande och härvarande pedagoger både inne och utomhus. Ett nära samarbete pedagoger emellan för att stämma av vem som ansvarar för de olika rummen på avdelningen eller miljöerna utomhus. Pedagogerna är observanta på miljöer där det finns mer risk för trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling såsom toalett, tambur och insynsskyddade miljöer. * Engelbrekts förskola arbetar med tidiga insatser på det sätt att arbetslaget en gång i månaden har gpu tid där vi tillsammans utvärderar våra lärmiljöer och ledarhandlingar. Förskolan har ett nära arbete med nygårds specialpedagoger där förskolekonferenser följs upp varje vårtermin. Specialpedagogerna finns som ett stöd och bollplank i utbildningen. Hur har barn/elever och vårdnadshavare involverats i kartläggningen: * Förskolläraen ansvarar för att regelbundna samtal och observationer har hållts med barn både enskilt och i grupp för att arbetslaget ska få information om stämningen i barngruppen. Genom kartläggningen får arbetslaget kännedom om händelser i förskolan som barnen upplevt orättvisa eller kränkande. I dialog kan barnen beskriva vilka platser som upplevs som otrygga och farliga i både inomhus- och utomhusmiljö. Informationen lyssnas in av pedagogerna för att hela tiden arbeta för att förbättra och utveckla verksamheten i förskolan. * I det systematiska kvalitetsarbetet dokumenterar pedagogerna genom bilder och film. Dokumentationerna är underlag för utvärdering och analyseras för att se om risk finns för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. De problem och riskområden som pedagogerna identifierar ska ligga till grund för planering och organisering av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. * Vårdnadshavarna involveras i planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genom samtal på olika mötes forum såsom utvecklingssamtal, tambursituation och föräldramöte. Förskolläraren ansvarar för att det kontinuerligt förs samtal med vårdnadshavare kring barnets trivsel, utveckling, lärande samt hur barnet upplever sin situation i förskolan. Hur har personalen involverats i kartläggningen: * Arbetslaget har ställt frågorna vid intervjuerna samt skrivit rumsobservationerna. Alla pedagoger på enheten involveras i kartläggningen. Kontinuerliga samtal förs pedagoger emellan vid olika mötes forum i utbildningen för att stämma av om det finns behov av åtgärder. Resultat: Barnen har intervjuats kring de olika lärmiljerna för att försöka få en inblick i deras upplevelser. Det som förvånade var att fiskrummet var det rum som upplevedes mest populärt att leka i trots dess låga aktivitet på eftermiddagen. Rollekar var det som benämndes mest, exemplevis mamma, pappa, barn, inte nudda golvet, laga mat etc. Barnen benämnde även att det fattades köksredskap, sängar och duschar för dockorna för att kunna leva rolleken fullt ut. Andra barn menade på att de inte gillades fiskrummet då det enbart bjöd in till rollek. Analys:

16 Barnen bjöds in till att göra om miljöerna till hur de ville ha dem. Fiskrummet blev Alphas nya bygg och konstruktion medan gamla bygg blev ett rolleksrum. Enligt observationer ser arbetslaget att barnen är mer nyfikna och spenderar mer tid i bygg och konstruktion. I rolleksrummet är leken lugnare då barnen har mer respekt för förskolans material, arbetslaget har även kompletterat en del saker som barnen önskade. Förebyggande åtgärder Områden som berörs av åtgärderna: Kränkande behandling, kön och ålder. Mål: Barnen ska känna en trygghet i de olika miljöerna och kunna ha inflytande hur miljöerna ska se ut. Åtgärd: Sedan tidigare läsår har barnen påtalat sin otrygghet utomhus på gården då andra barn cyklar för fort. Förskolan införde då regler och en cykelfri onsdag samt målat röda streck på asfalten för att visa var barnen får och inte får cykla. Detta gjorde utomhus miljön tryggare och minskade konflikterna som fanns kring cyklarna i övrigt. Detta upplevs fortfarande som aktuellt och förskolan kommer att underhålla sträcken med ny färg samt att föra dialoger med barnen om vår utevistelse. Kontinuerlig uppföljning: Pedagogerna använder ett kartläggningsdokument (GPP) i varje arbetslag för att planera aktiviteter utifrån den egna barngruppens intresse, bakgrund och förutsättningar. Åtgärdande arbete Rutiner för att upptäcka och anmäla kränkande behandling/trakasserier Personalens ansvar: Den som ser att ett barn blir kränkt av en personal agerar omedelbart. Tala om för berörd personal att det är absolut förbud mot detta enligt diskriminering/skollag. Anmälan till rektorn direkt som ansvarar för utredning av händelse. Information/samråd ska alltid ske med HR. Skolledares ansvar: Rektorn meddelar samtliga vårdnadshavare. Rektorn kallar till enskilt samtal med berörd personal och kallar därefter till samtal med samtliga vårdnadshavare.

17 Rutiner för att utreda, vidta åtgärder, följa upp och utvärdera när barn/elev blir kränkt/trakasseras av andra barn/elever Ansvar för utredning: Vid upptäckt av kränkning ingriper personal omedelbart. Upplyser barnen att det är en kränkning och inte ok, och meddelar den pedagogiska personal som är kopplad till barnet. Pedagog samtalar enskilt med berörda barn då de får möjlighet att lägga fram sin syn på saken. Målet för samtalet är att ingen kränkning ska ske och att den kränkte kan få upprättelse. Att samtalet ägt rum dokumenteras. ("Händelseblankett" för minnesanteckningar inför ev. utredning.) Pedagogen avgör om samtliga vårdnadshavare och rektorn ska kontaktas och av vem. När ett barn anses ha blivit utsatt för kränkning/trakasserier eller diskriminering används BUFs utrednings blankett vid samtalet med samtliga berörda vårdnadshavare. Vid detta tillfälle kontaktas rektorn. Det finns dock befogade tillsägelser. Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagen mening, även om barnet i fråga kan uppleva det som kränkande. Skolledares ansvar: Utredningsblankettens innehåll lär omfatta sekretessbelagda uppgifter var på utredningen måste diarieföras. Orginalet ska därför skickas till skolkontoret för diarieföring. Rektorn ansvarar för det fortsatta arbetet. Om problemet kvarstår görs en anmälan till BEO eller sociala myndigheter. Rutiner för att utreda, åtgärda, följa upp och utvärdera när barn/elev blir kränkt/diskrimineras/trakasseras av personal Skolledares ansvar: Den som ser att ett barn blir kränkt av en personal agerar omedelbart. Tala om för berörd personal att det är absolut förbud mot detta enligt diskriminering/skollag. Anmälan till rektorn direkt som ansvarar för utredning av händelse. Information/samråd ska alltid ske med HR. Rektorn meddelar samtliga vårdnadshavare. Rektorn kallar till enskilt samtal med berörd personal och kallar därefter till samtal med samtliga vårdnadshavare.