Skapad av: Matilda Bengtsson Sida 1 (11) Uppdaterad av: Ingegärd Roslund

Transkript

1 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Trädets Förskola Skapad av: Matilda Bengtsson Sida 1 (11) Uppdaterad av: Ingegärd Roslund Barn- och ungdomsförvaltningen C:\Users\micste8826\AppData\Local\Microsoft\Windows\INetCache\Content.Outlook\ZEOL7Z7O\Plan mot diskriminering trakasserier och kränkande behandling Trädet 2019.docx

2 Innehåll Grunduppgifter... 3 Begreppsdefinitioner... 4 Årlig utvärdering... 6 Främjande insatser... 6 Förebyggande arbete... 9 Åtgärdande arbete... 10

3 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas: Förskola Gäller från och med: Ansvarig/a skolledare: Ingegerd Roslund Vision: Trädets vision En förskola där barn upplever meningsfulla sammanhang, glädje och delaktighet.det främjar vänskap och förebygger kränkningar. I sådan miljö växer självförtroende, respekt och tolerans.vi strävar efter att ge pojkar och flickor lika stort inflytande och utrymme. Vår målsättning är att vi alla är bra förebilder. Barnen/elevernas delaktighet i framtagandet av planen: Barnen har deltagit i intervjuer och samtal kring värdeorden, Glädje, Inflytande och Respekt Vårdnadshavarnas delaktighet i framtagandet av planen: Vårdnadshavarna får information på hemsidan, via unikum, på föräldrarmöten, utvecklingssamtal och genom att planen anslås i hallen i förskolans lokaler Personalens delaktighet i framtagandet av planen: Samtliga pedagoger har varit delaktiga i att utarbeta planen På vilket sätt ska planen implementeras: Pedagogerna arbetar kontinuerligt utifrån planen tillsammans med barnen i vardagen och i planeringen av förskolans dagliga verksamhet och lärmiljöer Datum för utvärdering av planen: Delutvärdering mars Slutlig utvärdering november 2019 Ansvarig för utvärderingen: Förskolechef och samtliga pedagoger.

4 Begreppsdefinitioner Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kränkande. Barn och elev kan bli utsatt för trakasserier och kränkande behandling, av såväl personal som av andra elever. Diskriminering Diskriminering är när någon som företräder verksamheten på osakliga grunder behandlar ett barn/elev sämre än andra barn/elever. Det innebär att barn/elev missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering kan ske genom att man behandlar alla lika. Exempelvis kan verksamhetens regler och rutiner verka neutrala, men i praktiken kanske de missgynnar en elev på ett sätt som har samband någon av diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn/elever serveras samma mat, kan verksamheten indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.

5 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man, flicka eller pojke. Könsöverskridande identitet eller uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Denna diskrimineringsgrund omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot tvåkönsnormen och samhällets föreställningar om hur kvinnor och män, flickor och pojkar förväntas vara, se ut och bete sig. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Religionsfrihet är skyddad i såväl internationella konventioner som i svensk grundlag. Undervisningen ska vara icke-konfessionell, enligt skollagen. Förskola/skolan får inte missgynna barn/elev på ett sätt som har samband med barnets/elevens religion. Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga till följd av skada eller sjukdom. Funktionsnedsättning beskriver inte ett statiskt tillstånd eller hur en person är. Funktionsförmågan varierar beroende på situationen och miljön. Som funktionsnedsättning räknas både sådant som syns, som att man använder rullstol, och sådant som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla.

6 Årlig utvärdering Hur har fjolårets främjande, förebyggande och åtgärdande arbete utvärderats? Samtliga pedagoger har på verksamhetsträffar/stängningsdag gått igenom planen samt reviderat den. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets arbete: Samtliga pedagoger Resultat av utvärderingen av fjolårets arbete: Målen är delvis upfyllda men vi fortsätter jobba kontinuerligt. Planarbetet är ett fortgående och långsiktigt arbete som fortsätter i nästa års plan. Däribland att ta fram fler handlingskraftiga insatser och åtgärder som motverkar kränkningar. områden och insatser som pedagoger vill utveckla vidare i det främjande och förebyggande arbetet är diskrimineringsgrunderna: funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och etnicitet. Vi användr oss av litteratur som på ett enkelt sätt tar upp dessa diskrimineringsgrunder och samtalar kring detta med barnen. Den fria leken ger också tillfällen till att prova olika roller. Ett nytt mål är att involvera barnen i våra värdeord och vad begreppen står för. Vi pedagoger har använt oss av och benämnt våra värdeord i samtalen med barnen. Vi har intervjuat barnen kring dessa värdeord och har sett ett förändrat lärande hos barnen. Barnen använder begreppet respekt i sitt smmanhang. Våra rumsobservationer och sociogram har varit viktiga verktyg i vår verksamhet. Eventuella åtgärder utifrån utvärderingen: Att genom observationer, sociogram, samtal och litteratur moverka kränkningar på ett tidigt stadium. Att arbeta med diskrimineringsgrunderna " funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och etnicitet. Uppdatera litteratur som berör diskrimineringsgrunderna, samtal-dialog. Främjande insatser Främja likabehandling oavsett kön Områden som berörs av insatsen: Kön Mål: Främja flickor och pojkars lika rättigheter. Insats: Vi arbetar för ett medvetet förhållningssätt där vi bemöter flickor och pojkar likvärdigt. Införskaffar böcker som belyser genus och får in vardagliga samtal kring lika värde. Vi erbjuder flickor och pojkar likvärdigt material. Kontinuerlig uppföljning: Pedagoger följer upp och observerar miljöer med hjälp av rumsobservationer, två gånger per termin och analyserar utifrån frågorna: Hur använder barnen miljön? Var leker de? Vad använder de för material? Vem leker de med? Hur skiljer de sig mellan pojkar och flickor? Är något barn utanför? Talutrymme? Vi gör sociogram emellanåt.

7 Främja likabehandling oavsett könsöverskridande identitet eller uttryck Områden som berörs av insatsen: Könsöverskridande identitet eller uttryck Mål: Vi ger förutsättningar och uppmuntrar till att prova olika lekar över könsgränserna. Insats: Vi arbetar för att tillföra ett tillåtande klimat med hjälp av leksaker, drama, rollspel, samtal och litteratur. Vi erbjuder blandat material till både flickor och pojkar och uppmuntrara lek över gränserna där fantasi och intressen står i fokus. Kontinuerlig uppföljning: Rumsobservationer. Vi arrangerar miljöer och material kontinuerligt. Aktuell litteratur kring diskrimineringsgrunden. Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen: Etnisk tillhörighet Mål: Främja olika ursprung, olikheter och mångfald. Insats: Vi lyfter fram mångfald och människors olikheter på ett positivt sätt genom att vi skaffar dockor med olika hudfärg, duplo, böcker, olika länders flaggor och bilder som visar på människor från olika länder. Barn som pratar annat modersmål får dela med sig av ord från sitt språk, sjunga sånger på annat språk. Vi samtalar med barn då de kommer med frågor om världen och olika kulturer. Barnens resor fungerar även som samtalsunderlag. Vi ska skaffa en världskarta och en jordglob. Vi jobbar med alla barns hemkulturer. Kontinuerlig uppföljning: Vi ger barnen möjlighet att tillsammans med pedagoger läsa och samtala kring "E-böcker" och använda digitala program såsom "Ugglo". Då finns möjligheter att läsa böcker på aktuellt språk. Kontinuerliga samtal kring olika länder, flaggor, kulturer Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen: Religion eller annan trosuppfattning Mål: Barn ska känna sig inkluderarde och delaktiga oavsett religion. Insats: Vi arbetar med respekt för olika trosuppfattningar med barnen. Vi för en dialog med föräldrar kontinuerligt och i samband med inskolningen om hur vi kan bemöta varje barn på bästa sätt. Vi

8 använder oss av bilder och böcker. Vi uppmärksammar högtider och sånger som visar på olika världsreligioner. Kontinuerlig uppföljning: Vi använder oss av aktuell litteratur. Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen: Funktionsnedsättning Mål: Tillgänglighet och inkludering. Insats: Funktionshinder lyfts fram med hjälp av material och böcker. Matallergier tas upp som ett narurligt samtalsämne vid matsituationer. Vi har samarbetsövningar för inkludering vid behov. Den fysiska miljön och tillgänglighet ses över kontinuerligt. Vid inskolningen lyfter vi frågan hur vi kan bemöta ditt barn på bästa sätt utifrån diskrimineringsgrunden funktionshinder. Kontinuerlig uppföljning: Att kontinuerligt se över den fysiska miljön så att den är anpassad utifrån diskrimineringsgrunden. Att införskaffa eller låna aktuell litteratur som berör diskrimineringsgrunden "funktionsnedsättning". Kontinuerliga samtal och reflektioner kring funktionsnedsättning. Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Områden som berörs av insatsen: Sexuell läggning Mål: Bejaka och synliggöra olika familjekonstellationer. Insats: Samtliga pedagoger har fått kompetensutveckling i regnbågsfamiljer, vi introducerar handledningsmaterialet " Så kan det vara" som berör regnbågsfamiljer. Vi intar ett normkritiskt förhållningssätt genom att vi ser över och införskaffar böcker och material som synliggör mångfalden i olika familjekonstellationer. Vi tänker på hur vi presenterar familjen. Vi ser över och anpassar inskolningsmaterial till att omfatta diskrimineringsgrunden sexuell läggning. Kontinuerlig uppföljning: Kontinuerlig läsning och boksamtal kring mångfald och olika familjekonstellationer.

9 Främja likabehandling oavsett ålder Områden som berörs av insatsen: Ålder Mål: Skapa förutsättningar för alla barn oavsett ålder. Insats: När frågan om ålder uppkommer i barngruppen så för vi ett samtal kring det. Vi delar barngruppen efter intresse och ålder. Vi vägleder barnen att hjälpa varandra utifrån vad de KAN och inte enbart utifrån ålder. Kontinuerlig uppföljning: Att kontinuerligt utmana varje barn utifrån intresse och var de befinner sig oavsett ålder. Främja förskola/skola fri från kränkande behandling Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling Mål: Vi vill att alla barn och föräldrar ska känna trygghet och delaktighet på Trädets Förskola. Insats: Empatiträning. När det sker konflikter har vi samtal med barnen, vi hjälper dem förstå händelsen och kunna spegla varandra. Vi pratar även vad NEJ och STOPP betyder. Vi samtalar dagligen om hur man är en bra kompis. Vi är goda förebilder och närvarande pedagoger som ger mycket stöd. Vi använder oss av talrundor så att alla barn får chansen att uttrycka sig när vi är i grupp. Vi arbetar i mindre grupper. Arbetar med relationsskapande övningar, exempelvis dans, drama, kompisgymnastik, gruppövningar, sånglekar m.m. Använda litteratur och samtalar med barnen kring värdeorden. Kontinuerlig uppföljning: Att genom kontinuerliga rumsobservationer och sociogram tidigt upptäcka utanförskap och kränkningar. Medvetet litteraturval och samtal kring diskrimineringsgrunden. Intervjuer. Förebyggande arbete Undersökning (kartläggning) Kartläggningsmetoder: Observationsscheman, sociogram, filmning och intervjuer. Hur har barn/elever och vårdnadshavare involverats i kartläggningen: Intervjuer med barnen. Daglig dialog med vårdnadshavare samt utvecklingssamtal. Föräldramöte och Unikum.

10 Hur har personalen involverats i kartläggningen: Observation, sociogram samt analys av materialet. Barnintervjuer. Resultat: Vi har sett att leken inte längre är så uppdelad i traditionella könsroller. Observationer och intervjuer visar även på ett behov av att arbeta kontinuerligt med inkludering och gruppstärkande aktiviteter för att motverka kränkningar. Genom samtal och förklaring lär vi barnen att lösa konflikter. Vid behov stöttar vi vuxna barnen. Analys: Kontinuerliga observationer och sociogram ger resultat. Vi kan tidigt upptäcka utanförskap och kränkningar. Även dagliga samtal kring etiska dilemman, kamratskap och kön är viktiga. Det är viktigt att uppdatera aktuell litteratur som berör diskrimineringsgrunden. Förebyggande åtgärder Områden som berörs av åtgärderna: Samtliga Mål: Glada och trygga barn i gruppen. Åtgärd: Det förebyggande arbetet handlar om att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i verksamheten. Ansvarig: All förskolepersonal. Kontinuerlig uppföljning: Kontinuerliga observationer, sociogram, dialog-samtal, litteratur, gruppstärkande övningar. Se över rutiner och den fysiska miljön. Åtgärdande arbete Rutiner för att upptäcka och anmäla kränkande behandling/trakasserier Personalens ansvar: Regelbundet kartlägga barnens trygghet. Analysera kartläggningen för att identifiera risker. Skolledares ansvar: Rutiner för att utreda, vidta åtgärder, följa upp och utvärdera när barn/elev blir kränkt/trakasseras av andra barn/elever Ansvar för utredning: Utredning påbörjas så fort skolpersonal får kännedom om händelsen och när barn/elev anses ha blivit utsatt för kränkande behandling och/eller trakasserier.

11 Förskolechef/rektor kontaktas inom 24 timmar. Ansvarig personal i förskolan samtalar med berörda barn. Samtalet ska dokumenteras på BUF:s utredningsblankett. Utrsningsblanketter diarieförs och läggs i elevakten. För varje barn som är inblandad i händelsen görs en kopia på utresningsblanketten och läggs i hens elevakt. Det är viktigt att beton att det är händelser som utreds och inte enskilda elever. Kopia ges till förskolechef för det fortsatta arbetet. Vårdnadshavare till utsatt och inblandade elever behöver få information om den process som skolan kommer att genomföra. Skolledares ansvar: Rutiner för att utreda, åtgärda, följa upp och utvärdera när barn/elev blir kränkt/diskrimineras/trakasseras av personal Skolledares ansvar: Personal som uppmärksammat diskriminering, trakasserier och /eller kränkande behandling agerar omedelbart. Diskriminering, trakasserier och /eller kränkande behandling anmäls till förskolechef som ansvarar för utredning av händelsen. Förskolechef anmäler händelsen skyndsamt till huvudman via webbformulär på intranätet. Information/samråd kring händelsen sker med HR. Förskolechef/HR samtalar med berörd personal. Förskolechef meddelar samtliga vårdnadshavare. Samtal med barn, vårdnadshavare, förskolechef samt HR. Förskolechef tar i samråd med HR ställning till arbetsrättsliga åtgärder.