Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Ydre kommun. Rydsnäs förskola, Troll 2011/2012

Transkript

1 Trygghetsplan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Rydsnäs förskola, Troll 2011/2012 Ydre kommun

2 Innehållsförteckning Lagstiftning 1 Begrepp 2 Grunduppgifter 4 Verksamhetsform som omfattas 4 Ansvariga för planen 4 Vision 4 Planens tidsperiod 4 Elevernas, vårdnadshavares och personals delaktighet 4 Förankring av planen 4 Utvärdering 5 Hur årets plan ska utvärderas, tid och ansvarig 5 Främjande insatser 6 Kränkande behandling 6 Kön 6 Könsidentitet eller könsuttryck 7 Etnisk tillhörighet 7 Funktionsnedsättning 8 Ålder 8 Sexuell läggning 9 Religion eller annan trosuppfattning 9 Kartläggning 10 Kartläggningsmetoder 10 Områden som berörs 10 Hur personal har involverats 10 Resultat och analys 10 Rutiner för akuta situationer 11 Policy 11 Upptäckt 11 Kontaktpersoner 11 Utredning och åtgärd 11 Uppföljning och dokumentation 12 Ansvarsförhållande 12

3 Lagstiftning Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: Diskrimineringslagen (2008:567) och 14a kap. i Skollagen (1985:1 100). De har ersatt den tidigare Barn- och elevskyddslagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Huvudmannen för verksamheten är ansvarig för att lagen följs av anställda och uppdragstagare i verksamheten. Diskrimineringslagen ska främja barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering på grund av: 1 kön 2 etnisk tillhörighet 3 religion eller annan trosuppfattning 4 funktionshinder 5 sexuell läggning 6 könsöverskridande identitet eller uttryck 7 ålder Att främja likabehandling handlar bland annat om att skaffa sig kunskaper kring varje specifik diskrimineringsgrund och om vad som utgör kränkande behandling. Varje verksamhet ska upprätta skriftliga planer för trygghetsarbetet Syftet med planarbetet ska vara att främja barn och elevers lika rättigheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Två planer som kan göras till en vi benämner den trygghetsplan Av diskrimineringslagen framgår att verksamheten ska upprätta en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16 Diskrimineringslagen) medan det i Skollagen framgår att verksamheten ska upprätta en årlig plan mot kränkande behandling (enligt 14a kap. 8 Skollagen). För att få en tydlighet och systematik i planarbetet har Ydre kommun valt att utgå från en sammanförd plan som vi benämner trygghetsplan. Vi vill med detta namn lyfta fram det främjande perspektivet i trygghetsarbetet för att förtydliga för personal, barn och elever och deras vårdnadshavare vad arbetet handlar om.

4 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt

5 anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

6 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvariga för planen: Personalen på förskolan i samarbete med förskolechef. Vi skriver in i förskolans årsplanering att vi ska påbörja arbetet med utvärderingen i april. Vår vision: Det främjande arbetet ska leda till en medvetenhet som ger en god stämning mellan vuxna och barn. Kartläggning och analys ska leda till att vi har en trygg inne- och utemiljö. Personalen ska ha kunskap och känna sig trygga i arbetet med att stötta och hjälpa barnen att "lära" sig själva säga ifrån och hindra kränkningar av alla slag. Ökad medvetenhet ska leda till att alla på förskolan tar hänsyn, samarbetar, kommunicerar, löser konflikter och behandlar varandra med respekt. Det ska även leda till att alla på förskolan får en ökad förståelse för människors lika värde, oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund. Vi vill arbeta för att alla ska känna sig trygga och ha en god självkänsla. Planen gäller från: Höstterminen 2011 till: Höstterminen 2012 Förankring av planen Barnens delaktighet: Upprättande av trivselregler Kopplingar till leken genom de vuxna t.ex. konflikthantering, turtagning m.m. Sagor, drama diskutera handlingen Vårdnadshavares delaktighet: Information samt diskussion vid föräldramöte och vid föräldraråd Personalen synliggör verksamheten genom dokumentation Utskick till vårdnadshavare med presentation av Trygghetsplanen och hur vi kommer att arbeta med den. Planen ska finnas synlig i entrén och även på hemsidan. Personalens delaktighet: Observationer Föra diskussioner i arbetslaget kring ex. begrepp, förhållningssätt Dokumentera händelser Skapa förutsättningar för barn och vårdnadshavares delaktighet Utvärdera och upprätta ny plan varje år

7 Utvärdering Årets plan ska utvärderas i april 2012 Hur årets plan ska utvärderas: Genom barnintervjuer Föräldraenkät Sammanställning av resultat diskuteras och analyseras i arbetslaget Avstämning med förskolechef på Arbetsplatsträff Ansvarig för att årets plan utvärderas: Alla i arbetslaget har ansvaret att initiera arbetet. Hela arbetslaget utför utvärderingen. Avstämning med förskolechef på Arbetsplatsträff. Vi för in datum för detta arbete i vår årsplanering. Främjande insatser Kränkande behandling Att alla barn får lika mycket uppmärksamhet och att alla är delaktiga i vår verksamhet. Vi uppmärksammar särskilt de tysta och tillbakadragna barnen.

8 Vi har talrundor på samlingen där alla får göra sig hörda. Vi tar oss tid att prata med varje barn på ett naturligt sätt tex. vid matsituationer. Vi ställer frågor till barnen om trivsel etc. Uppmärksammar att de barn som är lite mer försiktiga får utrymme och känner sig trygga i gruppen. Ansvarig: All personal på förskolan Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. Kön Att alla barn får lika mycket uppmärksamhet oavsett kön. Att alla bemöts likvärdigt. Alla barn ska ha samma möjligheter till våra dagliga aktiviteter och lekar. Vi presenterar alla lekar för alla barn tex. hemvrån, byggrum, bilrum, pysselrum etc. Personalen styr upp så att barnen blir både pojkar och flickor i lekgrupperna om vi ser att de grupperar sig mest flick-flick, pojk-pojk. Vi använder oss av talrundor där alla får möjlighet att göra sig hörda och alla får ta hänsyn och lyssna på den som pratar. Ansvarig: All personal på förskolan Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. Könsidentitet eller könsuttryck Alla ska känna att de kan identifiera sig i sin grupp och känna sig trygga. Personalen ska bemöta barn och personal likvärdigt. När vi delar barnen i grupper så blandar vi pojkar och flickor. Vi behöver höja vår kunskap i ämnet via fortbildning/litteratur.

9 Ansvarig: All personal på förskolan. Förskolechef och personal tittar efter fortbildning/litteratur för att hitta något som gör att vi kan höja kunskaperna i detta ämne. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. Etnisk tillhörighet Alla barn har lika värde och behandlas likvärdigt. Vi lyfter fram alla barns olika kulturer i barngruppen. Vi arbetar med att alla ska känna empati och medkänsla för varandra oavsett kultur och bakgrund. Vi bjuder in föräldrar eller andra personer med annan härkomst för att berätta om sitt hemland och kultur. När ett nytt barn börjar hos oss berättar vi för övriga barngruppen om barnets hemland för att väcka nyfikenhet och uppmärksamma detta på ett positivt sätt. Vi läser böcker om barn och djur från olika delar av världen. Ansvarig: All personal på förskolan. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. Funktionsnedsättning Förskolans miljö är anpassad till alla barn och vuxna. Alla barn ska kunna vara delaktiga i alla aktiviteter. Utflykter anpassar vi så att alla kan följa med. Hela personallaget är insatt i barnens eventuella funktionsnedsättningar. De övriga barnen i barngruppen är medvetna om barnens eventuella funktionsnedsättningar för att få det så naturligt som möjligt. Lokalerna ska anpassas innan ett barn med funktionsnedsättning börjar. Vi pratar med barngruppen innan barnet börjar för att öka förståelsen och låta dem hjälpa till och ta ansvar om det finns möjlighet till det. Vi samarbetar med barnhabiliteringen för att få tillgång till anpassat material och hjälpmedel. Genom fortbildning och litteratur får personalen ökad kompetens. Ansvarig: All personal på förskolan. Förskolechef ansvarar för att miljön anpassas och att eventuella hjälpmedel köps in. Förskolechefen ansvarar Även för de kompetenshöjande insatserna.

10 Datum när det ska vara klart: Fortlöpande under året Ålder Alla barn oavsett ålder får ta lika stor plats i gruppen. Ålder eller mognadsanpassa alla aktiviteter. Alla får göra sin röst hörd. Personalen delar in barnen i grupper efter mognad och ser till att det finns anpassat material till alla åldrar. Vi använder oss av talrundor vid ex samling. Ansvarig: All personal på förskolan Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. Sexuell läggning All personal visar en naturlig inställning till olika familjekonstellationer. Alla familjer blir bemötta likvärdigt. Vi tittar över och reviderar så att blanketter är könsneutrala och benämns med vårdnadshavare istället för mamma och pappa. Vid frågor från barnen resonerar vi kring ämnet på ett naturligt sätt. Ansvarig: All personal på förskolan. Förskolechef ändrar centrala blanketter. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. Religion eller annan trosuppfattning Barn och personal visar varandra respekt oavsett trosuppfattning. Vi visar och tillmötesgår önskningar vad det gäller mat och högtider etc. Personalen har god kunskap om människors olika bakgrund och religion.

11 När det är aktuellt frågar personalen vid inskolning av nya barn om vårdnadshavarnas inställning till de högtider vi uppmärksammar i förskolan, samt visar intresse för om de har annan religion för att eventuellt kunna uppmärksamma detta i verksamheten. Personalen ökar sin kunskap vid behov genom litteratur och föreläsningar om olika religioner. Ansvarig: All personal på förskolan. Förskolechef ansvarar för att införskaffa litteratur eller ordna med föreläsning. Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela året. Kartläggning Kartläggningsmetoder: Observera barngruppens sammansättning Sammanställ det enskilda barnets behov samt gruppens behov Diskutera gruppen utifrån de sex diskrimineringsgrunderna Områden som berörs i kartläggningen: Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Barngrupp Personal Miljö fysisk/psykosocial Hur personalen har involverats i kartläggningen: Personalen har utfört kartläggningens olika delar. Resultat och analys med åtgärder, tidpunkt och ansvar Sammanställning utifrån checklista - se bilaga.

12 Rutiner för akuta situationer Policy: Det ska råda nolltolerans mot kränkande behandling och trakasserier på förskolan. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Personalen skall vara observant i alla situationer Tillämpa bra observationsmetoder och upprätta rutiner för detta Personalen skall vara lyhörd för och ta barns och vårdnadshavares funderingar på största allvar. Barn och personal kan vända sig till följande kontaktpersoner: All personal vid förskolan samt Förskolechef Susanne Lindström Bitr. förskolechef Helena Bergquist Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn: Tydligt visa att det barnet säger tas på allvar Dokumentera händelsen samma dag med hjälp av OSIS blanketten

13 Informera övrig personal och berörda vårdnadshavare på ett bra sätt Vid allvarligare händelser meddela förskolechef som eventuellt medverkar i utredningen Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal: Tydligt visa att det barnet säger tas på allvar Dokumentera händelsen samma dag med hjälp av OSIS blanketten Meddela/rådgör med förskolechef som eventuellt tar över utredningen Information till vårdnadshavare och övrig personal Rutiner för uppföljning: Vid utvecklingssamtal och i den dagliga kontakten med vårdnadshavare. Rutiner för dokumentation: Händelsen dokumenteras med hjälp av OSIS blanketten av den personal som sett händelsen eller fått kännedom om det inträffade. Denna dokumentation skall ske genast eller så snart som möjligt då blanketten anger hur utredningen ska skötas. Ansvarsförhållande: All personal ansvarar för observationer, dokumentation och åtgärder samt att anmäla incidenter till förskolechef. Små incidenter stäms av på Arbetsplatsträff vilket förskolechef ansvarar för att det sker. Större incidenter ansvarar personalen för att informera förskolechefen om snarast. Förskolechef medverkar eller tar över utredningen och ansvarar även för att uppföljning sker.

14 Bilaga 1 Checklista vid kartläggning Följande områden stäms av med punkterna under rubrikerna personal, barngrupp, miljö: Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Funktionsnedsättning Sexuell läggning Religion eller annan trosuppfattning Ålder Personal Socialt klimat Förhållningssätt Närvaro Språkbruk förebild Barngruppen Socialt klimat Gruppen/individen

15 Trygghet Miljö Lokaler ute/inne Leksaker/material Dagsrutiner tex. toa, mat, samling