Vård- och omsorgsassistenters kvalifikationer. Grundläggande nivå

Transkript

1 Vård- och omsorgsassistenters kvalifikationer Grundläggande nivå

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Kunskapsöversikt. Det innebär att rapporten baseras på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet. Kunskapsöversikter ska bland annat kunna ge stöd för en kunskapsbaserad vård och behandling, metodutveckling och annat förbättringsarbete, stimulera och underlätta kvalitetsuppföljning, stimulera till effektivt resursutnyttjande och/eller belysa fördelningsmässiga effekter. Socialstyrelsen svarar för innehåll och slutsatser. ISBN X Artikelnr Sättning Maj-Len Sjögren Publicerad juli

3 Förord I juni månad 2004 lämnade tio myndigheter, samordnade av Socialstyrelsen, rapporten Investera nu! till regeringen. Där redovisades en handlingsplan för kompetensförsörjning inom kommunernas vård och omsorg om äldre och funktionshindrade personer. En åtgärd i denna plan är att Socialstyrelsen skall precisera de grundläggande anspråken på yrkeskompetens och kvalifikationer för omvårdnadspersonal. Denna rapport innehåller en sådan beskrivning. Arbetet har genomförts av en arbetsgrupp som bestått av: Christina Bilby, Helene Wirandi och Gert Alaby från Socialstyrelsen, Ulla Lindqvist från Statens Skolverk samt fil. dr. Agneta Törnquist, Stockholms Universitet. Projektledare har varit Gert Alaby. Arbetet har letts av avdelningscheferna för Socialstyrelsens tillsynsavdelning, socialtjänstavdelning och hälso- och sjukvårdsavdelning. Till arbetet har knutits två referensgrupper med företrädare för berörda intressenter och forskare. Ledamöterna i samtliga grupper framgår av bilaga 4. En preliminär version av denna rapport har remissbehandlats och därefter reviderats och publiceras nu i slutgiltig form. Rapporten överlämnas till regeringen med anledning av den i propositionen Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre, prop. 2005/06:115, aviserade särskilde utredaren med uppdrag att föreslå ett nationellt system för yrkeskrav m.m. Denna beskrivning av anspråken på yrkeskvalifikationer för vård- och omsorgsassistenter är i första hand ett underlag för utformning av lärprocesser och validering. Den bör även kunna användas i lokala beskrivningar av yrkeskvalifikationer samt i samband med rekrytering och personalutveckling. Rapporten vänder sig till dem som planerar, stödjer och genomför lärande inom det formella utbildningssystemet och i arbetslivet, till personal- och verksamhetsansvariga i kommuner, landsting och hos enskilda utförare. Beskrivningen bör även i övrigt kunna vara ett användbart underlag för dem som arbetar med kompetens- och kvalitetsutveckling inom vård och omsorg. Åsa Börjesson Chef för Socialtjänstavdelningen 3

4 4

5 Innehåll Förord...3 Läsvägledning...7 Inledning...8 Personal och kvalitet...8 Investera nu!...9 Syfte och användningsområden...10 Arbetet med denna rapport...11 Fortsatt arbete...11 Bakgrund och sammanhang...13 Många anställda...13 Vård- och omsorgsassistent vad och hur?...13 Verksamhetsområden idag...16 Vård- och omsorgsassistentens arbete i framtiden...21 Vad bygger beskrivningen av förmågor på?...22 Struktur och begrepp...22 Yrkeskvalifikationer för vård- och omsorgsassistenter...24 Bilaga 1 Rättsliga utgångspunkter...29 Socialtjänstlagen (2001:453), SoL...29 Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS...30 Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) HSL...31 Lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område LYHS...31 Bilaga 2 Kompetens, kvalifikationer och yrkesutbildning...34 Kompetensbegreppet...34 Yrkesförberedande gymnasieskola...37 Olika vägar till yrkeskompetens...38 Validering...39 Den europeiska integrationen...40 Tydlighet och nationell giltighet...41 Specialisering och påbyggbarhet...41 Bilaga 3 Använda begrepp och begreppsdiskussion...43 Använda begrepp

6 Några begreppsliga frågor...47 Bilaga 4 Deltagare i projektarbetet...51 Referenser

7 Läsvägledning Denna rapport kan läsas på olika sätt. Här ger vi en vägledning till läsningen. På sidorna 13 23, Bakgrund och sammanhang finns beskrivningar av verksamhetsområdet, yrkesgruppen och dess arbetsuppgifter. Där finns även en redovisning av några förutsättningar för arbetet med att beskriva de kvalifikationer som vård- och omsorgsassistenter bör ha. Anspråken på kvalifikationer beskrivs på sidorna Det nationella policysammanhang som rapporten ingår i framgår av inledningsavsnittet (sidorna 8 12). I detta avsnitt beskrivs också motiv och syfte med rapporten. I bilagor finns material som ger bakgrund, fördjupning och förklaring till beskrivningen av vård- och omsorgsassistentens kvalifikationer. 1. Rättsliga utgångspunkter. (Bilaga 1) I detta avsnitt beskrivs översiktligt de delar av regelverket som anger inriktning på de tjänster som skall utföras samt bestämmelser som reglerar kvalitet och personalens kompetens. 2. Kompetens, kvalifikationer och yrkesutbildning. (Bilaga 2) I avsnittet redovisas översiktligt några sätt att definiera kompetens, kvalifikationer och yrkeskunnande. Där redovisar vi även hur grundläggande yrkeskvalifikationer bör ses i förhållande till det formella utbildningssystemet, samt möjligheter att uppnå specialiserad kompetens genom påbyggnader. 3. Använda begrepp och begreppsdiskussion. (Bilaga 3) Här redovisar vi vilken innebörd vi lagt i använda begrepp. Där finns även ett diskuterande avsnitt om begreppsanvändningen inom området. 4. Deltagare i projektarbetet. (Bilaga 4) I denna bilaga redovisas vilka som deltagit i arbetet med denna rapport. 7

8 Inledning Personal och kvalitet Vård- och omsorgsassistent 1 är den personalkategori som utför den helt övervägande delen av arbetet bland brukarna/patienterna 2 inom kommunernas vård och omsorg om äldre och funktionshindrade personer. Även inom landstingens hälso- och sjukvård svarar de för betydande delar av den allmänna omvårdnaden. Detsamma gäller de enskilda utförare som utför motsvarande uppgifter på uppdrag av kommun eller landsting. Det är i möten mellan personalen och brukarna som kvaliteten i verksamheten avgörs. Härigenom har vård- och omsorgsassistenterna stor betydelse för vilken kvalitet som uppnås inom verksamheterna. Kraven på god kvalitet inom socialtjänsten 3 och hälso- och sjukvården är lagfäst. Kunskapsutvecklingen har varit intensiv de senaste decennierna inom områden som har betydelse för hur verksamheten bedrivs. Viktig praktikrelevant kunskap tillkommer ständigt och utvecklingen förväntas bli fortsatt intensiv. Denna kunskap bör utgöra grunden för det yrkesmässiga handlandet. Personal inom vård och omsorg bör arbeta med stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta gäller även vård- och omsorgsassistenter. Vilken kvalitet som uppnås inom vård och omsorg beror bland annat på i vilken mån personalen grundar sitt handlade på vetenskap och beprövad erfarenhet. En annan viktig faktor är personalens förhållningssätt till brukaren/patienten. För att kunna bedriva ett vård- och omsorgsarbete som motsvarar nationella mål i gällande lagstiftning (HSL, SoL, LSS) krävs en gedigen yrkeskompetens hos all personal. Mot denna bakgrund är vård- och omsorgsassistenternas kompetens en central kvalitetsfråga inom socialtjänst och hälsooch sjukvård. Inom Socialstyrelsen pågår ett arbete med att utarbeta kompetensbeskrivningar för handläggare (kvalificerade socialarbetare) inom äldreomsorg och handikappomsorg. 1 Vård- och omsorgsassistent används här som en samlingsbeteckning för personal med grundläggande gymnasial yrkeskompetens inom vård och omsorg. Benämningen omfattar undersköterskor, vårdbiträden, skötare, vårdare, personliga assistenter, boendestödjare, hemvårdare och personal med andra liknande befattningsbenämningar. 2 Socialstyrelsen har valt att genomgående i denna rapport använda begreppet brukare/patient för att beteckna den person som använder en tjänst (insats, åtgärd) som ges enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL). 3 I socialtjänstbegreppet inkluderas här verksamhet som bedrivs enligt bl.a. socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). 8

9 Investera nu! Regeringen uppdrog år 2002 åt berörda myndigheter att överväga vad staten bör göra för att underlätta kompetensförsörjningen inom kommunernas vård och omsorg om äldre och funktionshindrade personer. I rapporten Investera nu! lämnade myndigheterna ett förslag till en långsiktig handlingsplan med ett 60-tal åtgärder. Den största utmaningen för den framtida kompetensförsörjningen bedömdes vara bristande tillgång till yrkeskompetenta vård- och omsorgsassistenter. Tillgången på vård- och omsorgsassistenter i arbetskraften förväntas minska kraftigt med nuvarande utbildningsdimensionering, samtidigt som efterfrågan beräknas öka. Orsakerna till den förväntade bristande tillgången är främst stora pensionsavgångar och att alltför få väljer att skaffa sig yrkesförberedande omvårdnadsutbildning. Ökad efterfrågan förväntas på lång sikt som en följd av demografiska förändringar. Myndigheterna föreslog en rad åtgärder för att komma till rätta med den förväntade långsiktiga bristen på vård- och omsorgsassistenter. Man ansåg att följande förändringar bör komma till stånd: All omvårdnadspersonal skall minst ha grundläggande pedagogisk, medicinsk och social yrkeskompetens för sitt arbetsfält. En grundläggande kompetensnivå för arbete inom vård och omsorg skall läggas fast. Denna skall bygga på ett brett kompetensbegrepp. Plattformen bör vara gymnasiets omvårdnadsprogram. Det behövs tydliga legala förutsättningar där personalen ges självständighet och ansvar för att kunna ge insatser med god kvalitet och flexibilitet. Omvårdnadspersonalen skall i ökad utsträckning självständigt kunna utföra vissa hälso- och sjukvårdsuppgifter, förutsatt ett visst dokumenterat yrkeskunnande. Ökad tydlighet skall uppnås om kompetenskrav, erkännande av yrkeskompetens samt utvecklingsvägar från grundkompetensnivån till specialiseringar inom högskolesystemet. Kompetensnivåerna bör ges någon form av nationellt erkännande. Befattningsbenämningar och yrkestitlar bör i högre grad motsvara arbetets innehåll och ett modernt språkbruk samt bli könsneutrala (1) Skälen till att dessa förändringar bör komma till stånd är dels att kunna erbjuda tjänster av god kvalitet till brukarna, dels att kunna rekrytera och behålla personal med god kompetens i verksamheterna samt att stimulera personalens kompetensutveckling. Flera åtgärder i handlingsplanen har anknytning till vård- och omsorgsassistenternas arbete och kompetens. En åtgärd som gavs högsta prioritet var att Socialstyrelsen skulle precisera vilken kompetens omvårdnadspersonal bör ha. Detta arbete skulle bedrivas i samarbete med Valideringsdelegationen, Statens Skolverk, Skolutvecklingsmyndigheten samt Kommunalarbetareförbundet och berörda arbetsgivarorganisationer. Det är detta arbete som redovisas i denna rapport. 9

10 Syfte och användningsområden Andelen av befintliga vård- och omsorgsassistenter i kommuner och företag som har den formella yrkesförberedande utbildning som vanligtvis krävs omvårdnadsprogrammet eller motsvarande tidigare utbildningar har inte ökat påtagligt under senare år. Trots nationella, och i en hel del kommuner lokala, utbildningssatsningar, saknar fortfarande ca 40 procent av den yrkesverksamma personalen i kommunerna sådan formell utbildning. Variationerna mellan kommunerna i detta avseende är stora. Yrkeskompetens uppnås inte endast genom formell utbildning. Erfarenhetsbaserat lärande i arbetslivet har också stor betydelse. Ofta framhålls vikten av att beakta de anställdas reella kompetens 4. Denna uppnås vanligtvis genom formell utbildning i förening med lärande i arbetet. I vissa fall har dock lärande i arbetet ansetts delvis kunna ersätta formell utbildning. Under senare år har behovet av att bekräfta anställdas reella kompetens uppmärksammats och validering introducerats. Validering har hittills i hög utsträckning skett mot omvårdnadsprogrammets kurser, men det är önskvärt att den i ökad utsträckning även sker mot yrkeskrav. Huvudsyftet med denna beskrivning av grundläggande yrkeskvalifikationer 5 är att bidra till utvecklingen av kvaliteten i vård- och omsorgstjänsterna genom att redovisa vilken yrkeskompetens vård- och omsorgsassistenter bör ha. Ett annat syfte är att bidra till en tydligare yrkesidentitet för dessa. Beskrivningen bör kunna användas: vid utveckling av lärprocesser i det formella utbildningssystemet och i arbetslivet, samt vid utformning av styrdokument i yrkesutbildning; vid utveckling av valideringsmetodik och instrument för att validera mot yrkeskrav samt vid utveckling av former för erkännande av yrkeskompetens. vid utveckling av lokala beskrivningar av yrkeskvalifikationer samt i rekryterings- och personalutvecklingsarbete och som underlag i kvalitets- och utvecklingsarbete, samt i uppföljning av verksamheten. Socialstyrelsen har inte tidigare beskrivit vilken yrkeskompetens vård- och omsorgsassistenter bör ha. Vanligtvis har behoven av kompetens kommit till uttryck i utbildningsplaner, inriktningsmål för program, kursmål och liknan- 4 Med reell kompetens avses den faktiska kompetens som en individ har oberoende av hur denna uppnåtts. I lagen om yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvården (LYHS) 2 kap. 6 uttrycks den reella kompetensen som att den aktuella personen har förutsättningar att fullgöra uppgiften. 5 Med grundläggande avses i denna rapport den lägsta nivå på yrkeskompetens som personal som är verksam inom socialtjänst eller hälso- och sjukvård bör ha för att självständigt kunna utföra de uppgifter som normalt ankommer på vård- och omsorgsassistenter att utföra. Med yrkeskompetens avses sådan förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskap och färdigheter som är relaterad till en yrkesgrupps normalt förekommande kontext. En yrkeskvalifikation erhålls när ett behörigt organ fastställer att en persons inlärning har nått en viss nivå när det gäller kunskaper, färdigheter och personlig kompetens. 10

11 de. Arbetsgivare och verksamhetsansvariga i landsting och kommuner har, i några fall, sökt precisera generella yrkeskrav för vård- och omsorgsassistenter 6. I rekryteringsarbete tillämpas som regel någon form av kvalifikationskrav. Från tid till annan omprövas styrdokument inom olika utbildningar som förbereder för arbete inom vård och omsorg. Sådant arbete bör ta sin utgångspunkt i brukarnas behov och de kvalifikationskrav som ställs inom verksamheterna. Arbetet med denna rapport Arbetet med denna beskrivning har letts av en styrgrupp bestående av avdelningscheferna för Socialstyrelsens tillsynsavdelning, hälso- och sjukvårdsavdelning och socialtjänstavdelning samt cheferna för äldre- och handikappenheterna. En arbetsgrupp bestående av forskare och företrädare för olika enheter på Socialstyrelsen samt Skolverket har svarat för det praktiska arbetet. I en liten referensgrupp har företrädare för Socialstyrelsens och länsstyrelsernas tillsynsverksamhet samt Socialtjänstavdelningens ledning ingått. Projektets stora referensgrupp har bestått av företrädare för Svenska Kommunalarbetareförbundet, Sveriges kommuner och landsting, Vårdföretagarna, Pensionärernas Riksorganisation, Sveriges Pensionärsförbund, Handikappförbundens samarbetsorganisation, Valideringsdelegationen samt forskare. Av bilaga 4 framgår ledamöterna i referensgrupperna. Arbetet inleddes med en sökning av litteratur och annat material som beskriver yrkeskompetens, kvalifikationskrav och arbetsuppgifter för personal inom det aktuella området. Fil.dr. Agneta Törnquist har på Socialstyrelsens uppdrag genomfört en kunskapsöversikt med denna inriktning (2). Genom kontakter med de nordiska grannländerna och med den Europeiska Unionen har underlag och erfarenheter hämtats in. Vid en hearing med berörda intressenter arbetsgivare, myndigheter, fackliga organisationer, brukarorganisationer, företrädare för utvecklingsprojekt och forskare har deras kunskaper, erfarenheter och uppfattningar hämtats in. Denna rapport har utarbetats i dialog mellan företrädare för olika intressen som är representerade i projektets olika grupper. Fortsatt arbete Andra uppdrag Statens Skolverk har, när detta skrivs, regeringens uppdrag att revidera gymnasieskolans styrdokument. Det gäller bl.a. programmål, ämnesstruktur samt kursplaner. 6 Östergötlands läns landsting har tillsammans med Kommunalarbetareförbundet och ett par utbildningsanordnare tagit fram Baskrav och Utbildningsprotokoll för undersköterskor, skötare och barnsköterskor. Kommunförbundet Stockholms län har i projektet Modellarbetsplatser tagit fram yrkes- och kompetenskrav för omvårdnadspersonal inom äldreomsorg och handikappomsorg som benämnts Kravmärkt yrkesroll. 11

12 Valideringsdelegationen har regeringens uppdrag att utveckla kvalitetskriterier för hur validering bör ske för att uppnå högre grad av nationell likvärdighet. Den statliga kommittén Kompetensstegen har regeringens uppdrag att under en treårsperiod stödja kommunernas långsiktiga kvalitets- och kompetensutvecklingsarbete inom vård och omsorg om äldre. Socialstyrelsen och särskild utredare Som redovisats ovan har tio myndigheter i rapporten Investera nu! gjort bedömningen att det är angeläget att en grundläggande kompetensnivå för vård- och omsorgsassistenter läggs fast och att en ökad tydlighet om anspråken på kompetens inom vården och omsorgen uppnås. Ett nationellt system för erkännande bör komma till stånd. Det är också angeläget att utvecklingsvägar från den grundläggande kvalifikationsnivån etableras. Regeringen har i propositionen 2005/06:115 (3) redovisat att man har för avsikt att tillkalla en skärskild utredare för att föreslå ett nationellt system för yrkeskrav, kompetensutveckling och åtgärder för att underlätta den framtida kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen. Socialstyrelsen har för avsikt att arbeta vidare med de åtaganden myndigheten gjort i Investera nu. Socialstyrelsens bedömning är att det arbete som redovisas i denna rapport bör kunna vara ett användbart underlag för den aviserade särskilde utredaren. Därför överlämnas denna rapport till regeringen. 12

13 Bakgrund och sammanhang Många anställda Denna beskrivning av kvalifikationer avser personal som är verksamma inom socialtjänst och hälso- och sjukvård, oberoende av huvudman och driftform. Rapporten handlar om personal som arbetar inom verksamheter som bedrivs enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). År 2004 fanns ca vård- och omsorgsassistenter anställda i kommuner och hos enskilda utförare som utför verksamhet på kommunens uppdrag inom vård och omsorg om äldre och funktionshindrade personer. Av dessa var ca timavlönade. Denna kategori innefattar såväl visstidsanställda under länge tid som korttidsvikarier 7. Sysselsättningsgraden varierar. I landstingen arbetade personer i motsvarande funktioner (undersköterska, skötare och sjukvårdsbiträde) år Härtill kommer uppskattningsvis som arbetar hos enskilda utförare som arbetar på uppdrag av landsting eller i övrigt inom privat hälso- och sjukvård 9. Sammanlagt bedöms närmare personer vara yrkesverksamma inom det område som beskrivningen avser. Vård- och omsorgsassistent vad och hur? Vård, omsorg och assistans Ibland används begreppen baspersonal eller biträdespersonal för att beteckna de personalkategorier som ingår i vår målgrupp. I denna rapport har vi valt att använda ett samlingsbegrepp. Vi har funnit att begreppet vård- och omsorgsassistent bäst svarar mot kraven på att beteckningen skall motsvara arbetets innehåll, modernt språkbruk och vara könsneutral. Den skall även kunna användas inom all vård och omsorg, oberoende av huvudman och driftform. Enligt Socialstyrelsens termbank avses med vård och omsorg åtgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst stöd och service till funktionshindrade samt hälso- och sjukvård enligt gällande lagar. Med omsorg avses insatser som består i att hjälpa människor med olika funktionshinder och/eller särskilda behov att hantera sin vardagsverklighet (4). Med vård avses, enligt Socialstyrelsens termbank, åtgärd som innefattar utredning, behandling, rådgivning eller omvårdnad (5). Vård och omsorg täcker således in hela det område som denna beskrivning omfattar. 7 Uppgifter från Sveriges Kommuners och Landsting samt Vårdföretagarna. 8 Uppgifter från Sveriges Kommuners och Landstings personalstatistik, webbplatsen 9 Uppgift från Vårdföretagarna. 13

14 Assistansbegreppet används bl.a. i beteckningen personlig assistans. Denna beteckning har i hög grad knutits till en strävan att ge stöd och service enligt LSS på brukarens villkor. Även i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen framhålls betydelsen av brukarens/patientens inflytande. Assistans innebär att assistera brukare/patienter med utgångspunkt i deras egna behov och önskemål. För att göra detta på ett bra sätt krävs ett integrerat yrkeskunnande inom vård, socialt arbete och socialpedagogiskt arbete. Assistansbegreppet knyter således an till det förhållningssätt personalen bör ha och som är grundläggande i denna beskrivning av yrkeskvalifikationer. Det finns en mängd befattningsbenämningar inom området, exempelvis: undersköterska, vårdbiträde, hemvårdare, personlig assistent, boendestödjare, skötare, vårdare, hemsamarit, hemtjänstbiträde, terapibiträde, sysselsättningshandledare, hemsjukvårdare, vårdassistent. Inom landstingens hälsooch sjukvård dominerar benämningen undersköterska, inom kommunernas vård och omsorg om äldre dominerar benämningarna vårdbiträde och undersköterska, medan det inom omsorgen om funktionshindrade är vanligt med personliga assistenter, skötare, vårdare och boendestödjare. Personal med dessa och liknande yrkesbenämningar ingår i denna beskrivning av kvalifikationer och den samlingsbeteckning, vård- och omsorgsassistent, som vi valt att använda. En tidigare version av denna rapport har remitterats till intressenter. En del remissinstanser anser att den vida avgränsning av yrkesrollen som vi förordar inte är önskvärd. Kvalifikationskraven bedöms skilja sig åt alltför mycket mellan verksamhetsområden och den vida yrkesrollen bedöms inte höja attraktiviteten i yrket. Flera organisationer som företräder intressen inom personlig assistans motsatte sig också i remissomgången att denna grupp skall ingå i beskrivningen av kvalifikationer. Man anser att den personliga assistansen skiljer sig påtagligt från annan vård och omsorg. Särskild utbildning för personlig assistans ges också vid flera folkhögskolor. Trots dessa invändningar har vi valt att bibehålla en bred ansats i arbetet. Skälen till detta är flera: En bred generalistyrkesroll minskar inlåsningseffekter och ger möjligheter för arbetstagare att byta verksamhetsområde. Det finns många likheter i arbetsuppgifter och yrkeskrav mellan verksamhetsområden, även om tyngdpunkten i dessa skiljer sig åt. Omvårdnadsprogrammet, som förutsätts ge den yrkesförberedande kompetensen, förbereder för hela vård- och omsorgsområdet. Integration mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård understryks ofta. Verksamheterna samordnas allt mer, bl.a. i närvård. Denna beskrivning av kvalifikationskrav avser grundläggande krav och bör följas av utökade möjligheter till väl definierade specialiseringar, vilka profilerar och fördjupar kvalifikationskraven inom mer avgränsade områden. Kompetens och kvalifikation Det finns ingen entydig och självklar innebör av kompetens och kvalifikation. Vi har valt att ge dessa begrepp följande innebörd. 14

15 Kompetens är en individs förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskap och färdigheter 10 (6). Kompetens är personbunden, men den är också beroende av det sammanhang individen befinner sig i. Beskrivning av kompetens utgår som regel från individen och hennes eller hans möjliga förmåga i relation till en viss uppgift. Beskrivning av kvalifikation utgår oftast från uppgiftens eller arbetets och vilka krav detta ställer på kompetenser hos individen. Ett resultat av detta synsätt är att individen kan vara kompetent i ett antal avseenden men samtidigt sakna kvalifikationer som en viss uppgift eller ett visst arbete efterfrågar eller kräver. Eller omvänt: Uppgiften eller arbetet kan efterfråga kvalifikationer som individen inte har kompetens för (7). Därmed kan sägas att en kvalifikation erhålls när ett behörigt organ fastställer att en persons inlärning har nått en viss nivå när det gäller kunskaper, färdigheter och personlig kompetens. En individs kompetens skall kunna bedömas och värderas, mot de kvalifikationer som redovisas i denna rapport. Denna beskrivning innehåller de kvalifikationer som tillsammans bör utgöra de grundläggande yrkeskvalifikationerna för vård- och omsorgsassistenter. De kvalifikationer som redovisas uppnås genom att individer tillägnar sig kunskap, färdighet och personliga förmågor. De på sidorna redovisade kvalifikationerna har olika tyngdpunkter i kunskapsmoment, praktisk yrkesträning och personlig utveckling. Avsikten är att en bedömning av en individs aktuella kompetens skall kunna läggas till grund för en personlig utvecklingsplan där lärandet kan behöva ta sig olika uttryck för olika delar av en individs yrkeskompetens. Det kan vara fråga om studier inom det formella utbildningssystemet i svenska språket eller omvårdnadsprogrammets karaktärsämnen. Det kan också vara fråga om praktisk yrkesträning med handledning eller stöd till personlig utveckling i något avseende. Begreppet vård- och omsorgsassistent bör beteckna den kvalifikationsnivå som en individ uppnått när hon prövats och befunnits ha de förmågor som redovisas i denna beskrivning. Karaktärsämnena i gymnasieskolans omvårdnadsprogram avses bidra med merparten av de kunskapsmässiga moment som bidrar till att den enskilde, i förening med träning av yrkesfärdigheter och personlig utveckling, uppnår den grundläggande yrkeskompetensen som bör krävas av vård- och omsorgsassistenter. I bilaga 2 finns en redovisning av några forskares beskrivning av kompetensbegreppet och i bilaga 3 definieras begrepp som används i denna rapport. Yrkesbeteckning och lärprocesser Vård- och omsorgsassistent är ett förslag till en yrkesbeteckning som betecknar en generalistkompetens. Denna består av en kombination av kunskaper och färdigheter inom socialt arbete, omvårdnad och socialpedagogik samt personliga förmågor. 10 Swedish Standards Institute (SIS) har år 2002 fastställt svensk standard SS i rapporten Ledningssystem för kompetensförsörjning Krav och definierat några begrepp inom kompetensförsörjningsområdet. 15

16 För att uppnå de förmågor som redovisas i denna rapport krävs att vårdoch omsorgsassistenten tillägnat sig ett visst mått av kunskaper inom beteendevetenskapliga, samhällsvetenskapliga och vårdvetenskapliga ämnen. Färdighetsträning, praktisk utbildning, bör ha skett inom några olika verksamhetsformer där vård- och omsorgsassistenter är verksamma. Vård- och omsorgsassistentens förhållningssätt i arbetet utvecklas genom att denne tillägnar sig kunskaper och utvecklar sina färdigheter under handledning i arbetet. Vård- och omsorgsassistentens personliga förmågor har också stor betydelse. I de lärprocesser som leder fram till att grundläggande yrkeskvalifikationer uppnås bör eleven därför ges stöd att utveckla sina personliga förmågor så att de motsvarar de samlade kvalifikationer som redovisas i denna rapport. Vård- och omsorgsassistent bör, som beskrivits ovan, kunna vara en samlande yrkesbenämning eller yrkestitel. I denna rapport beskrivs den yrkeskompetens som en individ bör ha uppnått för att kunna kalla sig vårdoch omsorgsassistent. Individens yrkeskompetens måste prövas mot av samhället fastställda kvalifikationer. Vård- och omsorgsassistent är inte en examensbeteckning i det formella utbildningssystemet och inte heller en befattningsbenämning i arbetslivet. Det är istället en yrkesbenämning som bör knytas till att en individ uppnått yrkeskompetens som motsvarar en av samhället erkänd kvalifikationsnivå. Det finns skäl att understryka att vård- och omsorgsassistent är en grundläggande kvalifikationsnivå som bör åtföljas av olika specialiseringar som leder till fördjupad kompetens och måhända yrkestitlar som knyts till dessa. Det är också värt att påminna om att de befattningsbenämningar som finns på arbetsmarknaden inte påverkas av detta förslag. Det är en fråga för parterna på arbetsmarknaden att komma överens om vilka benämningar som skall användas och vilka kvalifikationskrav som bör ställas. Om den förordade yrkesbenämningen skall få rättslig verkan krävs att ett nytt regelverk införs. Regeringen har i propositionen 2005/06:115 gjort bedömningen att en särskild utredare bör tillkallas med uppdrag att föreslå ett nationellt system för yrkeskrav, kompetensutveckling och åtgärder för att underlätta kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen. Utredaren bör ta fram förslag om hur en grundläggande kompetensnivå inom vården och omsorgen om äldre bör utformas och eventuellt regleras. System för erkännande och bevis på yrkeskompetens samt yrkesbenämningar är andra områden som bedöms ha stor betydelse för den framtida kompetensförsörjningen. Verksamhetsområden idag Var arbetar vård- och omsorgsassistenter? Vård- och omsorgsassistenter inom kommunernas ansvarsområde arbetar med brukare/patienter som under relativt lång tid behöver vård och omsorg för att klara sitt dagliga liv. Det kan vara fråga om ett livslångt behov eller om en episod av livet. Arbetet sker nära brukaren/patienten.och relationen mellan dem och personalen har fysiska, sociala och psykiska aspekter. En stor del av vård- och omsorgsassistenternas arbete sker i brukarens/patientens hem, i särskilt eller ordinärt boende. Även om basen ofta är i 16

17 brukarens/patientens hem så är också samhället och aktiviteter utanför hemmet viktiga arenor. Brukarens/patientens delaktighet i arbetsliv, utbildning, kultur och fritidsliv stöds, liksom brukarens/patientens relationer till andra människor. Vård- och omsorgsassistenter verksamma inom landstingens ansvarsområde arbetar huvudsakligen vid sjukhus och på vårdcentraler. Arbetet kan t.ex. bedrivas vid mottagning, vårdavdelning, dagsjukvård eller hemsjukvård. Arbetet innebär ofta relativt kortvariga åtgärder, men kan inom primärvård och psykiatri även innehålla långvariga kontakter. Även inom landstingen sker en del av vårdarbetet i brukarens/patientens hem, men merparten av vården ges vid sjukhus och vårdcentraler. Yrkesuppgifter Följande avsnitt bygger på uppgifter från en litteraturgenomgång som fil.dr. Agneta Törnquist genomfört på Socialstyrelsens uppdrag (2), samt på en studie Socialstyrelsen genomfört (8). Kommunernas vård och omsorg om äldre De arbetsuppgifter som vård- och omsorgsassistenter inom kommunernas vård och omsorg om äldre utför kan hänföras till sex kategorier: omsorgsuppgifter, sociala uppgifter, hushållsuppgifter, medicinska uppgifter, administrativa uppgifter och socialpedagogiska uppgifter (9,10,11,12,13,14,15). Med omsorgsuppgifter avses här det dagliga brukarnära arbetet med den äldre, att hjälpa denna med personlig hygien, att klä sig och att äta. Till de sociala uppgifterna räknas ledsagning, samtal med brukaren/patienten, aktivering, kontakt med närstående och serviceinrättningar. Hushållsuppgifterna innefattar att sköta den äldres hem men också i särskilt boende det gemensamma hemmet. Medicinska uppgifter består främst av att överlämna läkemedel, lägga om sår och ge viss rehabilitering. I det administrativa arbetet ingår att beställa hem varor, sköta vikarieanskaffning, schemaläggning och dokumentation. Socialpedagogiskt arbete innefattar hjälp till självhjälp med syftet att stödja och utveckla den äldres egna resurser. Inte sällan utför vård- och omsorgsassistenter i kommunal verksamhet såväl socialtjänst- som hälso- och sjukvårdsuppgifter vid samma tillfälle. Det är brukarens/patientens behov och förutsättningar som i många fall avgör enligt vilken lagstiftning som tillämpas i det enskilda fallet. Kommunernas omsorg om funktionshindrade Inom handikappomsorgen dominerar omsorgsuppgifter och hushållsuppgifter. Därutöver förekommer medicinska uppgifter, sociala arbetsuppgifter och socialpedagogiska uppgifter (16,17,18,19). De konkreta arbetsuppgifterna inom personlig assistans beror i stor utsträckning på vad brukaren/patienten själv vill göra. Boendestödjarens centrala uppgift är att stödja brukaren/patienten i hemmiljön. 17

18 Landstingens hälso- och sjukvård Huvuduppgifterna för vård- och omsorgsassistenten inom landstingens hälso- och sjukvård beskrivs som omvårdnadsuppgifter och medicinska uppgifter, men även serviceuppgifter samt inom den psykiatriska vården socialpedagogiska uppgifter.. Omvårdnadsuppgifter, som hjälp med personlig hygien, hjälp vid måltider, övervakning och stöd till brukarna/patienterna dominerar. I arbetet ingår även bäddning och städning. Till de medicinska uppgifterna hör bland annat att ta blodtryck, temperaturkontroll, ansvar för vätskelista, utföra omläggningar, ta blodprov, sondmata och ge insulin. Vissa av dessa uppgifter får endast utföras efter delegation. Till serviceuppgifterna hör att beställa och ta hand om mat, tvätt och materiel samt för- och efterarbete i samband med in- och utskrivning. Inom den psykiatriska vården har arbetet sin tyngdpunkt i att stödja brukarens/patientens förmåga att klara dagliga aktiviteter (20,21,22). Likheter och skillnader Vård- och omsorgsassistenter är yrkesverksamma inom en rad olika verksamheter och med skiftande uppgifter. De arbetar med människor i alla åldrar. Behoven av yrkeskvalifikationer är knutna till det sammanhang den anställde verkar inom. Det betyder att anspråken på yrkeskvalifikationer ser olika ut om vård- och omsorgsassistenten arbetar vid t.ex. ett demensboende för äldre, är boendestödjare till människor med psykiska funktionshinder, är verksam på en intensivvårdsavdelning på sjukhus eller inom psykiatrisk slutenvård. Vår kunskapsgenomgång visar dock att likartade arbetsuppgifter förekommer inom samtliga verksamhetsområden och därmed att de grundläggande yrkeskvalifikationerna bör kunna vara gemensamma. Följande uppgifter återkommer inom olika verksamhetsområden: omvårdnads- /omsorgsuppgifter, hushållsuppgifter, medicinska uppgifter, sociala uppgifter, socialpedagogiska/pedagogiska uppgifter och administrativa uppgifter. Även om dessa uppgifter återkommer inom olika verksamhetsområden finns det väsentliga skillnader mellan dessa och mellan olika yrkesroller som vård- och omsorgsassistenter har ifråga om vilken tyngdpunkt olika arbetsuppgifter har. I vissa verksamheter har ett socialpedagogiskt stödjande arbete stor betydelse, medan omvårdnad/omsorg dominerar i andra. Åter andra verksamheter består till stor del av medicinska uppgifter, medan hushållsuppgifter knappast alls förekommer. Olika delar av vård- och omsorgsassistentens grundläggande yrkeskompetens tas alltså i anspråk i olika grad inom olika verksamheter och arbetsuppgifter. Generalistkompetens ger vård- och omsorgsassistenten möjlighet att arbeta inom flera verksamhetsområden. Det är emellertid också angeläget att vård- och omsorgsassistenterna ges möjlighet att fördjupa sin kompetens inom olika kompetensområden. Detta är angeläget såväl för att kvalificerade uppgifter skall utföras med god kvalitet, som för att skapa utvecklingsmöjligheter. Att anställda har grundläggande yrkeskvalifikationer bör därför inte med självklarhet innebära att denne har förmåga att utföra samtliga förekommande uppgifter inom alla verksamheter inom vård och omsorg. Tvärtom torde det i många verksamheter och yrkesroller krävas fördjupade kvali- 18

19 fikationer som uppnås i lärprocesser där formell utbildning förenas med praktisk erfarenhet och personlig utveckling. Dessa frågor behandlas mer ingående i bilaga 2. I denna rapport används, i de fall vi inte refererar till tidigare studier, så långt möjligt de begrepp som Världshälsoorganisationen rekommenderat i rapporten Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Det finns självfallet en relation mellan de här ovan redovisade begreppen från litteraturen och de som används i denna rapport, även om avgränsning och innebörd inte är identiska. Här redovisas en ungefärlig relation mellan begreppen. Omvårdnads-/omsorgsuppgifter =ICFs stöd i personlig vård Hushållsuppgifter = ICFs stöd i hemliv Medicinska uppgifter = ICFs stödja hälsa och funktionsförmåga Sociala/socialpedagogiska/pedagogiska uppgifter = ICFs stödja brukare/patients relationer samt att stödja brukare/patients delaktighet 11. Ett par studier av kommunala vård- och omsorgsassistenters tidsanvändning Personlig omvårdnad och social service 12 dominerar Socialstyrelsen har bearbetat ett stort material där bl.a. vård- och omsorgsassistenter i kommunerna kartlagt sin tidsanvändning (8). I studien har vård- och omsorgsassistenter under två veckors tid registrerat utförda insatser till brukare/patient, främst i hemtjänst och särskilt boende för äldre, men även till viss del i LSS-boende och dagverksamheter. Materialet är insamlat i 49 kommuner spridda i landet under åren Personlig omvårdnad och social service är de huvuduppgifter som dominerar vård- och omsorgsassistenternas arbete. Med social service avses, i den här relaterade studien, mathantering, städning och boservice, klädvård, inköp, ledsagning, social samvaro och aktiviteter samt förflyttning av brukare/patient. Dessa uppgifter tar ca 30 procent av arbetstiden i vården och omsorgen om äldre och över halva arbetstiden inom handikappomsorgen. Personlig omvårdnad (eller personlig vård) består av tillsyn, akuta insatser samt hjälp med personlig hygien, toalettbesök, ADL, bäddning, matning och att besvara larm. Dessa uppgifter tar drygt 30 procent av tiden i vården och omsorgen om äldre och ca 15 procent inom handikappomsorgen. Vård- och omsorgsassistenterna utför, enligt denna studie, rehabilitering i mycket blygsam omfattning. Det är endast vid vissa dagverksamheter detta förekommer. Ett rehabiliterande arbetssätt kan dock prägla arbetet med sociala service- och personliga omvårdnadsuppgifter, utan att personalen anser det vara fråga om rehabilitering. Den blygsamma omfattningen av rehabilitering bekräftas i kartläggningar av tidsanvändning som Sveriges Kommuner och Landsting gjort i kommunerna i Jämtlands - och Värmlands län. Tiden för att utföra delegerade uppgifter från sjukgymnast och arbetstera- 11 Se även bilaga 3, Använda begrepp och begreppsdiskussion. 12 Dessa båda kategorier motsvarar huvudsakligen begreppet personlig vård respektive stöd i hemliv i ICF, som vi använt i beskrivningen av kompetens. 19

20 peut visade sig där utgöra mindre än en procent av vård- och omsorgsassistenternas arbetstid. 13 Medicinska arbetsuppgifter 14, som kräver delegation av legitimerad hälsooch sjukvårdspersonal, utgör en begränsad del av vård- och omsorgsassistenternas arbete i kommunal vård och omsorg. I den här aktuella studien utgör de ca 3 procent av registrerad tid (8). I en annan, mindre studie redovisades högre andelar för delegerade sjukvårdsuppgifter. I denna studie gick ca 12 procent av undersköterskornas tid och ca 7 procent av vårdbiträdenas tid till att utföra delegerade sjukvårdsuppgifter (23). Administrativa uppgifter utgör drygt 10 procent av vård- och omsorgsassistenternas arbete. Hit räknas icke brukarrelaterad dokumentation, planering, personalmöte, intern service, lokalvård och övriga administrativa uppgifter. Till detta kommer ca 5 procent av tiden som går till brukarrelaterad administration såsom samverkan med närstående, dokumentation, kontakter, nätverk, individuell planering, telefonkontakt med brukare/patient/närstående, handledning av brukare/patient, personalmöte/rapport knutet till brukare/patient, service/hantering av larm (8). Kategorisering av arbetsuppgifter inte självklar Mot bakgrund av de ovan redovisade uppgifterna om tidsanvändning finns det skäl att reflektera över yrkesarbetets innebörd och gängse språkbruk. Den indelning av vård- och omsorgsassistenternas arbete som nyss redovisats kan göras på olika sätt, med skiftande terminologi och kategorisering. En kategorisering av en insats är alltid en stark förenkling av innebörden av tjänsten. Kategorierna utgörs av de konkreta, fysiska aktiviteterna. Betydelsen, och därmed effekten, för brukaren/patienten av insatsen är ofta mer sammansatt. Den personliga kontakten, relationen mellan personal och brukare/patient, har alltid stor betydelse, i vissa situationer kanske större betydelse än de konkreta insatser som ges. Yrkeskompetens kan och bör därför inte begränsas till att uppöva skicklighet i att utföra konkreta fysiska insatser. Vård- och omsorgsarbete är ett relationsarbete där brukarens/patientens behov och livssituation är utgångspunkt för insatserna och personalens kompetens och kvalifikationer måste övervägas utifrån denna förutsättning. Arbetsförhållanden Vård- och omsorgsassistenter som arbetar i brukare/patientens hem har ett självständigt arbete, där inte sällan motstridiga intressen gör sig gällande och kräver ställningstaganden. Det gäller intressemotsättningar mellan brukare/patienten, närstående, ledningen och vård- och omsorgsassistentens egna intressen. Vård- och omsorgsassistenter arbetar ofta i arbetslag. Inom handikappomsorgen bedrivs dock arbetet ofta individuellt. Även om många 13 Personlig underhandsuppgift från SKL. 14 Hit räknas läkemedelshantering, provtagning, sondmatning, såromläggning, spolning och sättning av kateter, trycksårsprofylax och andra typer av delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter. 20

21 vård- och omsorgsassistenter ingår i ett arbetslag utförs det dagliga arbetet individuellt och det kräver fortlöpande egna beslut om hur vården och omsorgen skall ges. I remissbehandlingen av ett utkast till denna rapport framförde flera att det är viktigt att det i ett arbetslag finns personer med olika kompetens och att dessa skillnader kan stärka arbetslagets samlade förmåga. Det finns även kunskapsstöd för ett sådant synsätt. Detta förhållande minskar inte betydelsen av att all personal bör ha sådan grundläggande yrkeskompetens som beskrivs i denna rapport. Till denna grundläggande kompetens kan och bör verksamhetsansvariga definiera vilka ytterligare förmågor en individ i ett arbetslag bör ha. Många vård- och omsorgsassistenter anser sig inte vara tillräckligt delaktiga i verksamheten, utan anser sig vara underordnade och sakna möjligheter att påverka i tillräcklig omfattning. Vård- och omsorgsassistenter uppger ofta att de inte alltid får använda den kompetens de har i sitt arbete. De anser sig också ha alltför begränsade utvecklingsmöjligheter. Vård- och omsorgsassistenter saknar också ofta tillräckligt stöd i sitt arbete från arbetsledare och/eller genom handledning (24). Vård- och omsorgsassistentens arbete i framtiden En beskrivning av yrkeskvalifikationer för framtida vård- och omsorgsassistenter förutsätter en bedömning av vilka uppgifter de kommer att ha i framtiden, bland vilka brukare/patienter de kommer att arbeta och i vilket sammanhang de kommer att verka. Med vilka brukar-/patientgrupper? Den största målgruppen för vård- och omsorgsassistenternas arbete kommer även framledes att vara äldre brukare/patienter.. Det kan vara fråga om äldre personer med livslånga funktionsnedsättningar, men oftare med funktionshinder som uppkommit sent i livet som följd av sjukdom eller skada. Denna brukargrupp är idag störst och förväntas på längre sikt att dominera än mer. Vården och omsorgen kommer sannolikt huvudsakligen att ges till äldre personer i senare delen av livet. Förekomsten av demenssjukdomar och andra kognitiva funktionsnedsättningar bland brukarna kommer att vara stor. Det kommer också att vara vanligt att brukarna har flera skador och sjukdomar som leder till sammansatta funktionsnedsättningar. Antalet äldre brukare/patienter med annan etnisk bakgrund än den svenska kommer att öka, varför kultur- och språkkvalifikationer hos vård- och omsorgsassistenter kommer att behövas. Arbete bland barn, ungdom och medelålders brukare/patienter med funktionshinder kommer fortsatt att vara ett betydande arbetsfält för vård- och omsorgsassistenter. Förekomsten av personer med funktionshinder i dessa åldrar i befolkningen förväntas dock inte öka. Förändringar i samhällets stöd till funktionshindrade personer kan påverka omfattningen av insatserna, men större volymförändringar bedöms inte uppkomma. 21

22 Arbete inom landstingens hälso- och sjukvård bland brukare/patienter med somatiska och psykiatriska sjukdomstillstånd kommer sannolikt att i stora drag behålla sin nuvarande omfattning. Ett förändrat sjukdomspanorama med ökad psykisk ohälsa bland unga och fler livsstilsrelaterade sjukdomar kan dock påverka behoven av kompetens. De nämnda arbetsfälten torde även i framtiden utgöra de dominerande verksamhetsområdena för vård- och omsorgsassistenter. Arbetsuppgifter Vår bedömning är att vård- och omsorgsassistenternas arbete även i framtiden kommer att domineras av stöd i hemliv och framför allt personlig vård. Sannolikt kommer dock arbetsuppgifter som syftar till att stödja brukarnas hälsa och funktionsförmåga att få större uppmärksamhet och omfattning. Det kan vara såväl förebyggande arbete som behandlande, habiliterande och rehabiliterande åtgärder. Arbetet med att stödja brukarnas relationer och delaktighet i socialt och medborgerligt liv bedöms fortsatt ha stor betydelse. Det sociala arbetet och hälso- och sjukvårdsarbetet är till betydande delar integrerat i yrkesarbetet för flertalet vård- och omsorgsassistenter. Denna integration förväntas bli än starkare i framtiden. Uppgifter inom dessa båda huvudkategorier kommer dock att ha olika tyngdpunkt för vård- och omsorgsassistenter inom olika verksamheter och yrkesroller. Vad bygger beskrivningen av förmågor på? Nedanstående beskrivning av yrkeskvalifikationer utgår från de behov och anspråk som finns på vård- och omsorgsassistenten i deras yrkesarbete. Utgångspunkten för denna beskrivning är de kvalifikationer som vård- och omsorgsassistenten bör ha för att kunna förverkliga lagstiftningens intentioner Beskrivningen av yrkeskvalifikationer utgår från: Aktuell lagstiftning och regelverket i övrigt. Kunskaper om vad vård- och omsorgsassistenter gör i sitt arbete, hur personalen uppfattar sitt arbete och hur man anser att man bör vara. Brukares och närståendes uppfattningar. Generella kunskaper om arbetsliv och yrkeskvalifikationer. Lokalt utarbetat material samt resultat från utvecklingsprojekt och forskning som beskriver yrkeskompetens och kvalifikationskrav.. Material från nordiska grannländer som tagits fram i samband med utarbetandet av kursplaner och valideringsmetod för yrkesgruppen. Struktur och begrepp En beskrivning av yrkeskvalifikationer kan ske med olika begreppslig struktur. Vår ambition har varit att, där det varit möjligt, utgå från brukaren/patientens behov av insatser. Vidare har ett antal s.k. nyckelkvalifikatio- 22

23 ner tagits med. Det är kvalifikationer som har stor betydelse för många yrkesgrupper i dagens arbetsliv och som bedömts ha särskild betydelse för vård- och omsorgsassistenter. I begreppsanvändning och struktur på beskrivningen av förmågor har, i de delar den bedömts relevant, den av Världshälsoorganisationen rekommenderade internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa använts. Den är en klassifikation som begreppsligt beskriver en individs relation till sin omgivning och de aktiviteter individen genomför i relation till denna. ICF och de begrepp som finns i den vinner allt mer genomslag i olika sammanhang där vård- och omsorgsarbete beskrivs. Det gäller såväl nationellt som internationellt (25). I bilaga 3 definieras använda begrepp och vissa begreppsfrågor diskuteras ytterligare. 23

24 Yrkeskvalifikationer för vård- och omsorgsassistenter Här redovisas i 12 punkter de förmågor som vård- och omsorgsassistenten bör ha för att uppnå grundläggande yrkeskvalifikationer. Punkterna delas in i två huvudkategorier generella och uppgiftsrelaterade förmågor. Generella förmågor, som består av punkterna 1 7, innehåller förmågor som har stor betydelse för vård- och omsorgsassistentens förutsättningar att utföra förekommande arbetsuppgifter med god kvalitet. Generella förmågor består dels av nyckelkvalifikationer som gäller för stora delar av arbetsmarknaden och som är nödvändiga för vård- och omsorgsassistenter, dels av yrkesområdesspecifika kvalifikationer. Bland de senare finns även förmågor som andra yrkesgrupper inom vård och omsorg bör ha. I den andra kategorin, uppgiftsrelaterade förmågor, punkterna 8 12, beskrivs förmågor i relation till de vanligast förekommande arbetsuppgifterna för vård- och omsorgsassistenter. Även dessa förmågor har stor betydelse för vård- och omsorgsassistentens förutsättningar att utföra arbetet med god kvalitet. De två använda kategorierna kompletterar varandra och beskriver tillsammans de samlade anspråken på grundläggande kvalifikationer för yrkesgruppen. En individ kan ha de redovisade förmågorna i olika grad. För att pröva om en person uppnått grundläggande yrkeskvalifikationer krävs att en viss nivå på de nedan redovisade förmågorna definieras som grundläggande. Vissa förmågor kan härvidlag behöva ges större tyngd än andra. Vidare krävs att en beprövad metod för att göra bedömningen av yrkeskvalifikationer finns. Generella förmågor Här redovisas de nyckelkvalifikationer och yrkesspecifika kvalifikationer som vård- och omsorgsassistenter bör ha. 1. Yrkesmässig hållning. Vård- och omsorgsassistenten bör ha förmåga att tillämpa ett etiskt grundat förhållningssätt genom att: självständigt, med gott omdöme och ansvar handla inom ramen för sin yrkeskompetens, vara lyhörd för brukarens/patientens uppfattning, vara empatisk samt avväga brukares/patienters uppfattning mot vad som anses vara god vård och omsorg, respektera och bekräfta brukare/patient som individ med självbestämmanderätt, skapa trygghet och tillit samt i arbetet beakta brukarens livssituation och livserfarenheter, 24