Näringslivsrapport 2017

Transkript

1 SAMHÄLLSBYGGNAD Strategienheten Magnus Eriksson Datum Näringslivsrapport med ett särskilt kapitel om byggbranschen

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING MED SWOT-ANALYS INLEDNING SVERIGES EKONOMI FORTSATT HÖGKONJUNKTUR MEN VIKANDE BOSTADSMARKNAD ANTAL FÖRVÄRVSARBETANDE TOTALT ANTAL FÖRVÄRVSARBETANDE FÖRVÄRVSINTENSITET FÖRVÄRVSARBETANDE EFTER UTBILDNING FÖRVÄRVSARBETANDE EFTER SEKTOR FÖRVÄRVSARBETANDE EFTER BRANSCH ARBETSTILLFÄLLEN PÅ KOMMUNDELSNIVÅ SYSSELSÄTTNING I DET PRIVATA NÄRINGSLIVET FÖRETAG ANTAL FÖRETAG ANTAL ARBETSSTÄLLEN EGNA FÖRETAGARE NYFÖRETAGANDE STÖRSTA ARBETSGIVARE HERFINDAHL INDEX HANDELNS UTVECKLING I NYKÖPINGS KOMMUN BYGGLOV FÖR UTBYGGNADER KONKURSER GASELLFÖRETAG REGIONAL EKONOMI BRUTTOREGIONPRODUKT LÖNESUMMA YRKEN VANLIGASTE YRKENA ARBETSLÖSHET NYANMÄLDA LEDIGA PLATSER TEMA BYGGBRANSCHEN BYGGBRANSCHENS I RIKET BYGGBRANSCHENS I LÄNET BYGGBRANSCHEN I NYKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSKLIMAT SVENSKT NÄRINGSLIVS KOMMUNRANKING SKL:S FÖRETAGSKLIMATSUNDERSÖKNING TILLVÄXT NÄRINGSLIVSPROGNOS KÄLLFÖRTECKNING

3 Sammanfattning med SWOT-analys Näringslivsstrukturen i Nyköpings kommun är typisk för svenska residensstäder. Det finns en massiv offentlig sektor, en stor privat service- och tjänstesektor och en liten andel tillverkande industri. På senare år har dock tillverkningsindustrin i kommunen vuxit tvärtemot utvecklingen i riket. Den största arbetsgivaren är Nyköpings kommun följd av landstinget. Den största privata arbetsgivaren är Eberspächer (f.d. Swenox). Arbetsmarknaden i kommunen består i praktiken av hela östra Sörmland och i viss mån Stockholmsregionen och Norrköping/Linköping. Det är idag fler som bor i Nyköpings kommun än som jobbar här. Mellanskillnaden utgörs av arbetspendlingen. Nyköpings kommun har en stor andel verksamheter som dels är knutna till den offentliga sektorn och dels till befolkningsstorleken och köpkraften i regionen. Detta faktum gör att det finns en stabilitet i kommunen som gör att kommunen sannolikt kommer att uppleva en positiv näringslivsutveckling även i framtiden. En sammanfattande SWOT-analys av näringslivet i Nyköpings kommun ser ut som följer: Styrkor Hög andel förvärvsarbetande Differentierat näringsliv Inget stort dominerande företag Högt nyföretagande Stark handelssektor Svagheter Stort beroende av den offentliga sektorn Låg utbildningsnivå hos de förvärvsarbetande Låg lönesummetillväxt Näringslivsklimatet har försämrats Möjligheter Läget i Stockholmsregionen Skavsta flygplats har stor utvecklingspotential Bygget av Ostlänken kan skapa sysselsättning hos lokala företag Ostlänken ger ökade pendlingsmöjligheter Hot Neddragningar inom den offentliga sektorn Flygbranschen kan få svårigheter på grund av ökade miljökrav Ostlänken kan bli försenad Brist på företagsmark kan stoppa nyetableringar 3

4 1. Inledning Nyköping har ända sedan 15-talet varit ett viktigt administrativt centrum. Industrialiseringen tog fart på 18-talet med tillkomsten av textilindustrier, skeppsbyggeri och kvarndrift. Under 19-talet tillkom NK:s möbelsnickeri och AB Nyköpings Automobilfabrik. På 198-talet inleddes en nedgång i industrisektorn som varade fram till år 29. Sedan dess har antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin ökat i kommunen. Den största ökningen av sysselsättningen på senare år har dock skett inom tjänstesektorn. Syftet med denna rapport är att utförligt redogöra för hur näringslivsstrukturen och arbetsmarknaden i kommunen ser ut idag och hur utvecklingen varit under de senaste åren. Ett flertal statistiska mått kommer att presenteras såsom antal förvärvsarbetade, bruttoregionprodukt, antal företag, nyföretagande och näringslivsklimat. Näringslivsstatistik på kommunnivå är lågt prioriterat inom SCB så i en del fall är den senaste statistik som går att få tag på från den sista december 215. Tillförlitligheten hos statistiken är dock mycket god. Rapporten inleds med ett kapitel om det ekonomiska läget i Sverige. 2. Sveriges ekonomi fortsatt högkonjunktur men vikande bostadsmarknad Den ekonomiska statistiken visar att läget i den svenska ekonomin är starkt. BNP-tillväxten som mattades något 216 har under de tre första kvartalen 217 åter tilltagit i styrka. Det är framförallt investeringarna som driver utvecklingen och då i synnerhet bostadsinvesteringarna som varit starka under lång tid men även andra investeringstyper har gett ett stort tillväxtbidrag under 217. Exportvolymerna har ökat för i stort sett samtliga varugrupper jämfört med fjolåret. Handeln med USA har däremot dämpats, troligtvis till följd av president Trumps protektionistiska handelspolitik. Under 217 har det svenska näringslivet uppvisat en stabil tillväxt, där både industrin och tjänstesektorn ökat produktionstakten. De senaste åren har motorfordonsindustrin utmärkt sig särskilt bland industrins delbranscher och den trenden har fortsatt även 217. Andra branscher som har en positiv trend är maskinindustrin och träindustrin. Bland tjänstebranscherna utmärker sig företagstjänster, IT samt motorhandeln med hög tillväxt. Byggbranschen har stått för en mycket kraftig tillväxt under flera år och utvecklingen har varit fortsatt stark under 217. Dock har bristen på arbetskraft blivit ett allt större problem och den senaste månadsstatistiken visar att produktionsvolymerna minskat tre månader i rad. Ett orosmoln för byggbranschen är höstens prisfall på bostadsmarknaden som riskerar att dämpa byggandet och bostadsinvesteringarna. Sysselsättningen ökade i alla huvudbranscher och sektorer under 217 och i synnerhet i den privata tjänstesektorn. Efterfrågan på arbetskraft har varit stor under året och mönstret med ett stort inflöde av arbetskraft och förhållandevis hög arbetslöshet väntas bestå även under 218. Den starka arbetsmarknaden har gjort att löneökningarna eskalerat. Löneökningarna är dock måttliga i ett historiskt perspektiv och skiljer sig inte nämnvärt från i andra länder. Inflationstrycket har därför inte stigit som det normalt gör i starka konjunkturlägen. Den kronförsvagning som skett under 217 har lett till en ökning av den importerade inflationen. Nordea tror dock att kronan kommer att stärkas framöver, vilket kommer att leda till fallande importpriser. Inflationen bedöms likväl hålla sig under 2 procent under både 218 och 219. Swedbank skriver i sin senaste konjunkturrapport att den globala ekonomin stärks, vilket gör att svensk export gynnas och bidrar till att tillväxten under 218 utvecklas "relativt väl". Detta trots att den "inhemska konjunkturen har toppat och börjar vända ned". Enligt chefekonom 4

5 Anna Breman bidrar en ökning av de disponibla inkomsterna och en stark arbetsmarknad till att bostadspriserna för landet som helhet stabiliseras under året. Det är samma bedömning som Handelsbanken gör i sin senaste konjunkturrapport. Handelsbanken menar att USA kan hamna i en lågkonjunktur 219, trots den nyligen beslutade skattereformen, vilket kan få återverkningar på den globala ekonomin. Konjunkturen kan börja mattas redan i slutet av år 218 om än från en hög nivå. Priset på bostadsrätter i storstadsregionerna kan sjunka ytterligare 5 procent, tror Swedbank. "Det är viktigt att skilja på storstadsregionerna och resten av landet och på villor och bostadsrätter när vi tittar på den förväntade utvecklingen på bostadsmarknaden", skriver Anna Breman, chefekonom på Swedbank i konjunkturrapporten. Nordea skriver samtidigt i sin konjunkturrapport att det "för första gången finns frågetecken kring den svenska ekonomin" och bostadsmarknaden är en nyckelfråga. Banken gör dock bedömningen att bostadspriserna ska stabiliseras efter att ha fallit under 217. "Bostadsbyggandet minskar i år och nästa år. Ökad osäkerhet och frånvaron av positiva förmögenhetseffekter får hushållen att hålla hårdare i plånboken", skriver Nordeas chefekonom Annika Winsth i rapporten. Handelsbanken bedömer i sin prognos att det blir en negativ effekt på bostadsbyggandet och därigenom ett tapp i BNP, men att osäkerheten på bostadsmarknaden i övrigt får begränsad påverkan på ekonomin som helhet. När det gäller en framtida räntehöjning skiljer sig dock bankerna åt. Swedbank bedömer att en första räntehöjning från Riksbanken sker i juli i år då man tror reporäntan höjs från nuvarande -,5 procent till -,4 procent. Handelsbanken bedömer att det blir en höjning från -,5 till -,25 i september. Nordea gör bedömningen att Riksbanken inte höjer räntan alls under 218. "Vi räknar med att Riksbanken ligger still under hela 218. En första räntehöjning dröjer till inledningen av 219. Viktigt för Riksbanken är att en räntehöjning från ECB fortfarande är avlägsen", säger Annika Winsth i rapporten. Regeringen tror på fortsatt konjunkturuppgång nästa år Den 19 december 217 presenterades Finansdepartementets senaste prognos för ekonomin och de offentliga finanserna. Sysselsättningsgraden och arbetskraftsdeltagandet reviderades upp och tillväxten bedöms fortsätta stärkas. - Vår BNP-prognos för i år ligger fast. Nästa år har vi reviderat upp tillväxten något, främst på grund av att tillväxten i omvärlden väntas bli starkare vilket gynnar svensk export, sade finansminister Magdalena Andersson. Finansministern presenterade också en analys av den svenska bostadsmarknaden. Priserna har dämpats de senaste tre månaderna, bland annat på grund av att utbudet ökat. Det är svårt att förutsäga hur stor nedgången blir. Det finns dock en del underliggande faktorer som talar för en robust efterfrågeutveckling, såsom högt konsumentförtroende, stabil inkomstutveckling och det faktum att bostadsbristen fortfarande är stor, särskilt inom vissa segment. Regeringens BNP-prognos för 217 ligger fast. Däremot har föregående års BNP visat sig starkare än i tidigare prognos vilket gör att skillnaden mellan åren minskat. För 218 revideras BNP-nivån upp. Tillväxten beräknas ske på bred front med fortsatt stabila ökningar av hushållens konsumtion, investeringarna och exporten. För år 219 är det framförallt exporten som revideras upp på grund av ett starkare omvärldsläge. 5

6 Arbetslösheten förväntas sjunka till 6,1 procent 218 medan sysselsättningsgraden och arbetskraftsdeltagandet revideras upp för alla år Så här stor andel sysselsatta i åldern 2-64 år har vi inte sett sedan Samtidigt ser vi också att andelen personer som är beroende av arbetslöshetsförsäkring, etableringsersättning eller annat stöd nästa år väntas blir den lägsta sedan 1981, säger finansminister Magdalena Andersson. Sedan budgetpropositionen är prognosen för det finansiella sparandet i det närmaste oförändrad och ligger på ungefär 1 procent av BNP för de kommande åren. Utvecklingen med ökande inkomstklyftor ser ut att vara bruten och nästa år är prognosen att klyftorna i Sverige minskar, vilket enligt finansministern beror på regeringens förda politik. Konjunkturläget i januari 218 Något överraskande drabbades Sveriges konjunktur av en avmattning i januari. I synnerhet inom industrin dämpades framtidstron, enligt månadsbarometern från Konjunkturinstitutet, KI. Nedgången sker dock från en mycket hög nivå. Barometerindikatorn, som mäter stämningsläget i svensk ekonomi, föll oväntat tillbaka till 11,2 i januari från 112, i december. Nedgången förklaras främst av svagare signaler från tillverkningsindustrin och de privata tjänstenäringarna, skriver KI i sin månadsrapport. Mätvärden en bra bit över 1 pekar dock mot ett fortsatt "betydligt ljusare stämningsläge än normalt i svensk ekonomi", skriver KI. Hushållens samlade framtidstro dämpades marginellt till 17,2, en halv indexenhet lägre än i december. Svenskarnas syn på den svenska ekonomin dämpades något och förväntningarna på tolv månaders sikt sjönk till något mer pessimistiska än normalt. Tvärtemot stärktes såväl nulägesbilden som framtidstron kring den egna ekonomin ytterligare, och risken för att själv bli arbetslös bedömdes fortsatt som mycket låg. För tillverkningsindustrin försämrades stämningsläget oväntat till 113,8 från dryga 116 föregående månad. Ledande analytiker hade förväntat sig en ökning till 118. Nedgången i januari förklaras främst av en dämpning i synen på orderstockarna som vid förra mätningen nådde en historisk högstanivå. Produktionsplanerna, som justerades ner en hel del förra månaden, ligger kvar på denna något lägre nivå som dock fortfarande indikerar en starkare produktionstillväxt än normalt framöver, skriver KI. Efter att ha fallit två månader i rad var barometerindikatorn för byggsektorn i stort sett oförändrad i januari. "Nivån pekar, trots de senaste månadernas nedgång, på ett betydligt starkare läge än normalt", skriver KI. 6

7 Procent 3. Antal förvärvsarbetande 3.1 Totalt antal förvärvsarbetande 3 Antal förvärvsarbetande Nattbefolkning Dagbefolkning Nyköpings kommuns förvärvsarbetande befolkning kan delas in i två kategorier. Nattbefolkningen utgörs av de som bor i kommunen oavsett var de arbetar. Dagbefolkningen består av samtliga som arbetar i kommunen oavsett var de bor. Såväl natt- som dagbefolkningen har ökat i antal sedan år 2. År 216 ökade nattbefolkningen något mer än dagbefolkningen. År 216 bestod nattbefolkningen av personer medan dagbefolkningen utgjordes av personer. Mellanskillnaden på personer utgör kommunens pendlingsunderskott. Eftersom denna rapport handlar om näringsliv och arbetsmarknad inom kommunens gränser kommer fokus att läggas på dagbefolkningen fortsättningsvis. Förvärvsarbetande efter ålder och kön jämfört med länet och riket 1% Nyköping Länet Riket 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor Jämfört med Södermanlands län och Sverige i sin helhet har Nyköpings kommun en ovanligt hög andel förvärvsarbetande. Särskilt tydligt är detta för personer som är mellan 2 och 24 år gamla. Anledningen till att Nyköpings kommun har en såpass hög andel förvärvsarbetande är dels att arbetslösheten är låg i kommunen och dels att många börjar arbeta direkt efter gymnasiet istället för att studera vidare. Med undantag för de två yngsta ålderskategorierna har männen en högre benägenhet att förvärvsarbeta än kvinnorna. 7

8 Procent 3.2 Förvärvsintensitet Förvärvsintensiteten fås fram genom att dividera antalet sysselsatta med det totala antalet invånare i åldern år. En hög förvärvsintensitet tyder på att det är lätt att få arbete i kommunen eller i närbelägna kommuner. Förvärvsintensiteten är därför ett mycket viktigt mått på hur näringslivet i regionen fungerar. En hög förvärvsintensitet tyder på att näringslivet är diversifierat med möjligheter för människor med olika kompetenser att hitta ett arbete. 78% Förvärvsintensiteten i Nyköpings kommun jämfört med länet och riket % 74% 72% 7% Nyköping Riket Länet 68% 66% 64% Under hela perioden 2 till 215 har Nyköpings kommun konstant legat över såväl länsgenomsnittet som riksgenomsnittet beträffande förvärvsintensiteten. Från 22 och framåt har skillnaden mellan kommunen å ena sidan och länet och riket å andra sidan ökat. Det är slående hur väl utvecklingen överensstämmer i de tre olika geografiska områdena. Från 25 till 27 steg förvärvsintensiteten markant. Under 29 sjönk förvärvsintensiteten kraftigt på grund av finanskrisen för att sedan återhämta sig under perioden Förvärvsarbetande efter utbildning Utbildningsnivå Förvärvsarbetande 215 Utb kortare än 3-årigt gymnasium årigt gymnasium 7149 Eftergymn utb kortare än 3 år; teknik, naturvetenskap 895 Eftergymn utb kortare än 3 år; vård 425 Eftergymn utb kortare än 3 år; pedagogik 526 Eftergymn utb kortare än 3 år; (ej 1517 teknik/naturvetenskap/vård/pedagogik) Minst 3-årig eftergymn utb; teknik, naturvetenskap 83 Minst 3-årig eftergymn utb; vård 1196 Minst 3-årig eftergymn utb; pedagogik 127 Minst 3-årig eftergymn utb; (ej teknik/naturvetenskap/vård/pedagogik) 1726 Totalt procent av de förvärvsarbetande i kommunen är lågutbildade, det vill säga de har en utbildning kortare än 3-årigt gymnasium. 29 procent har en 3-årig gymnasieutbildning. 35 procent har någon form av eftergymnasial utbildning. 8

9 Utb kortare än 3- årigt gymnasium gymnasial utbildning, 3 år eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år eftergymnasial utbildning 3 år eller längre inkl. forskarutbildning uppgift om utbildningsnivå saknas Andel Under perioden 2 till 215 har antalet förvärvsarbetande med 3-årig gymnasieutbildning stigit drastiskt i antal. Utvecklingen är den motsatta för personer med utbildning kortare än 3-årigt gymnasium. Andelen med eftergymnasial utbildning har ökat och det gäller i synnerhet personer med längre eftergymnasial utbildning. Förvärvsarbetande efter utbildning 4% 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % Nyköping Riket Jämfört med riket har Nyköpings kommun fler personer med utbildning kortare än treårigt gymnasium. Andelen med gymnasieutbildning är också högre i kommunen än i riket. När det gäller förvärvsarbetande med kortare eftergymnasial utbildning finns det ingen större skillnad mellan kommunen och riket. Däremot är andelen med längre eftergymnasial utbildning lägre i kommunen än i riket. 9

10 statlig förvaltning statliga affärsverk primärkommunal förvaltning landsting övriga offentliga institutioner aktiebolag ej offentligt ägda övriga företag, ej offentligt ägda statligt ägda företag och organisationer kommunalt ägda företag och organisationer övriga organisationer Förändring statlig förvaltning statliga affärsverk primärkommunal förvaltning landsting övriga offentliga institutioner aktiebolag ej offentligt ägda övriga företag, ej offentligt ägda statligt ägda företag och organisationer kommunalt ägda företag och organisationer övriga organisationer Antal personer 3.4 Förvärvsarbetande efter sektor Förvärvsarbetande efter sektor och kön kvinnor män 2 Om vi övergår till att titta på vilka sektorer som dominerar i Nyköpings kommun så återfinner vi de flesta förvärvsarbetande inom privata aktiebolag. Den näst största sektorn är den primärkommunala förvaltningen. Kvinnodominansen är stor inom den offentliga sektorn medan det privata näringslivet domineras av män. 25 Förändringar av antalet förvärvsarbetande i olika sektorer Under den senaste 16-årsperioden har de privata aktiebolagen ökat sin personal med över 22 personer medan övriga privata företag fått knappt 5 nyanställda. Den primärkommunala förvaltningen noterar en ökning med drygt 7 personer medan kommunalt ägda företag och organisationer ökat med cirka 4 personer. I övrigt är förändringarna små. 1

11 statlig förvaltning statliga affärsverk primärkommunal förvaltning landsting övriga offentliga institutioner aktiebolag ej offentligt ägda övriga företag, ej offentligt ägda statligt ägda företag och organisationer kommunalt ägda företag och organisationer övriga organisationer Andel Förvärvsarbetande efter sektor 216 6% 5% 4% 3% 2% Nyköping Länet Riket 1% % Nyköpings kommun har en större andel sysselsatta inom landstinget än både länet och riket. Andelen sysselsatta inom den primärkommunala förvaltningen är klart lägre i kommunen än i länet som helhet. Både kommunen och länet har en lägre andel sysselsatta i privata aktiebolag än riket som helhet. I övrigt är skillnaderna relativt små. 3.5 Förvärvsarbetande efter bransch Bransch Anst. Bransch Anst. Utbildning 2785 Skogsbruk 12 Hälso- och sjukvård 254 Tillverkning av andra icke-metalliska 112 mineraliska Offentlig förvaltning och försvar; 1888 Annan verksamhet inom juridik, 16 obligatorisk so ekonomi, vetenskap Detaljhandel utom med motorfordon 157 Avfallshantering; återvinning 98 och motorcyklar Öppna sociala insatser 14 Reklam och marknadsundersökning 91 Specialiserad bygg- och 1291 Försörjning av el, gas, värme och kyla 67 anläggningsverksamhet Vård och omsorg med boende 1256 Förlagsverksamhet 57 Restaurang-, catering och 892 Tillverkning av trä och varor av trä, kork, 53 barverksamhet rotting Parti- och provisionshandel utom med 824 Uthyrning och leasing 53 motorfordon Handel samt reparation av motorfordon 717 Livsmedelsframställning 37 och motorcyklar Tillverkning av motorfordon, släpfordon 71 Reparation och installation av maskiner 36 och påhäng och apparater Landtransport; transport i rörsystem 63 Film-, video- och TVprogramverksamhet, 32 ljudinspel Arkitekt- och teknisk 579 Textilvarutillverkning 31 konsultverksamhet; teknisk p Fastighetsservice samt skötsel och underhåll av gr 481 Reparation av datorer, hushållsartiklar och person 29 11

12 Fastighetsverksamhet 453 Tillverkning av möbler 28 Byggande av hus 438 Grafisk produktion och reproduktion av 24 inspelningar Intressebevakning; religiös verksamhet 387 Resebyrå- och 24 researrangörsverksamhet och andra re Jordbruk och jakt samt service i 34 Stödtjänster till finansiella tjänster och 21 anslutning härtill försäkringar Andra konsumenttjänster 255 Veterinärverksamhet 19 Magasinering och stödtjänster till 242 Tillverkning av kemikalier och kemiska 18 transport produkter Hotell- och logiverksamhet 222 Framställning av drycker 16 Dataprogrammering, 222 Annan tillverkning 13 datakonsultverksamhet o.d. Arbetsförmedling, bemanning och 217 Pappers- och pappersvarutillverkning 12 andra personalrelaterade Tillverkning av metallvaror utom 22 Avloppsrening 12 maskiner och apparater Kontorstjänster och andra 193 Lufttransport 7 företagstjänster Försäkring, återförsäkring och 192 Vetenskaplig forskning och utveckling 7 pensionsfondsverksamhet Juridisk och ekonomisk 191 Tillverkning av kläder 6 konsultverksamhet Post- och kurirverksamhet 185 Informationstjänster 6 Tillverkning av gummi- och plastvaror 17 Fiske och vattenbruk 5 Tillverkning av övriga maskiner 169 Annan utvinning av mineral 4 Sport-, fritids- och nöjesverksamhet 167 Planering och sändning av program 4 Verksamheter som utövas av 164 Vattenförsörjning 3 huvudkontor; konsulttjänster Säkerhets- och bevakningsverksamhet 146 Spel- och vadhållningsverksamhet 3 Konstnärlig och kulturell verksamhet 143 Tillverkning av läder, läder- och 2 samt underhål skinnvaror m.m. Tillverkning av elapparatur 14 Stål- och metallframställning 2 Tillverkning av andra transportmedel 135 Telekommunikation 2 Anläggningsarbeten 134 Tillverkning av datorer, elektronikvaror 1 och optik Finansiella tjänster utom försäkring och pensionsfondsverksamhet 133 Inom vilka branscher arbetar då kommuninvånarna? Utbildningsväsendet är den största branschen med cirka 28 anställda. Därefter kommer hälso- och sjukvården, den offentliga förvaltningen samt detaljhandeln med mellan 15 och 21 sysselsatta vardera. Därefter kommer öppna sociala insatser samt specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet. Inom det privata näringslivet är även restaurang-, catering och barverksamhet samt parti- och provisionshandel stora branscher. 12

13 Antal sysselsatta Jord o skogsbruk Tillverkningsindustri Energi- o vattenförsörjning Byggverksamhet Handel Transport och magasinering Hotell- och restaurang Information &kommunikation Finans- och försäkringsverksamhet Fastighetsverksamhet Företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Kulturella och personliga tjänster Antal personer Förvärvsarbetande efter bransch och kön kvinnor män Det finns tre branscher med någorlunda jämn könsfördelning, nämligen företagstjänster, handel samt offentlig förvaltning. I övrigt är det relativt stora skillnader i könsfördelningen mellan de olika branscherna. Den bransch med högst andel män är byggverksamheten medan vård och omsorg har störst kvinnodominans. 6 Antal sysselsatta inom jord- och skogsbruk, jakt och fiske De areella näringarna har upplevt en klar minskning av antalet sysselsatta från 211 till 216. Idag sysselsätter näringsgrenen inte mer än 1,9 % av arbetskraften. Utvecklingen går mot allt större gårdar och olika former av EU-stöd är för många lantbrukare en förutsättning för att få ekonomin att gå ihop. 13

14 Antal sysselsatta Antal sysselsatta Antal sysselsatta inom tillverkningsindustri och mineralutvinning Inom tillverkningsindustrin ökade antalet sysselsatta från 29 till 213 för att sedan börja minska igen. Idag svarar denna näringsgren för 8,% av sysselsättningen i kommunen. De industribranscher inom tillverkningsindustrin som svarar för den största delen av sysselsättningen är stål- och metallframställning samt transportmedelstillverkning. Den stora sysselsättningsökningen i början av 1-talet förklaras delvis av Eberspächers (f.d. Swenox) expansion. 35 Antal sysselsatta inom energi och miljö Näringsgrenen energi och miljö expanderade från 23 till 26. Därefter minskade antalet sysselsatta gradvis fram till 212 för att sedan öka något från 213 till 215. Under 216 inträffade en markant ökning av sysselsättningen. Idag svarar denna näringsgren blott för 1, % av sysselsättningen i kommunen. 14

15 Antal sysselsatta Antal sysselsatta Antal sysselsatta inom byggverksamhet Byggindustrin är en näringsgren som är mycket konjunkturberoende. Under början av 2- talet var bostadsbyggandet i kommunen nästan obefintligt, varför det inte fanns behov av så mycket personal. Därefter ökade antalet sysselsatta i takt med att allt fler bostäder byggdes. Från 211 till 213 skedde en liten nedgång i antalet sysselsatta följt av en uppgång från 213 till 216. År 216 sysselsatte byggindustrin 7,7 % av arbetskraften. En fördjupad analys av branschen återfinns i kapitel Antal sysselsatta inom handel Antalet sysselsatta inom handeln har varit i stort sett oförändrat under de senaste 16 åren. År 216 sysselsatte denna näringsgren 12,6 % av de förvärvsarbetande. Nyköping är handelscentrum för hela Östra Sörmland, vilket innebär att delar av kundunderlaget kommer från våra grannkommuner. Handelssektorns storlek avgörs av befolkningen och köpkraften i regionen. 15

16 Antal sysselsatta Antal sysselsatta Antal sysselsatta inom transport En bransch som ökat antalet anställda sedan år 2 är transportbranschen. Denna expansion förklaras delvis av den positiva utvecklingen på Skavsta. Från 213 till 214 skedde en nedgång som följdes av mindre uppgångar 215 och 216. Andelen förvärvsarbetande som jobbar inom transportsbranschen är 4,4%. Antal sysselsatta inom hotell och restauranger En annan bransch som växt under senare år är hotell- och restaurangbranschen som numera står för 4,5% av sysselsättningen i kommunen. Från 22 till 216 har antalet anställda nästan fördubblats. En viktig orsak till tillväxten är de utländska turister som kommer till kommunen via Skavsta. 16

17 Antal sysselsatta Antal sysselsatta Antal sysselsatta inom information och kommunikation Antalet sysselsatta inom information och kommunikation nådde en topp år 22 och minskade därefter fram till år 212. Från 212 till 213 skedde en kraftig sysselsättningsökning som berodde på att delbranschen programvaruproducenter utökade sin personalstyrka. Därefter minskade sysselsättningen igen och nu svarar denna näringsgren för 1,4% av sysselsättningen i kommunen. 4 Antal sysselsatta inom kreditinstitut och försäkringsbolag Inom näringsgrenen kreditinstitut och försäkringsbolag har antalet sysselsatta varit relativt stabilt sedan år 2. De senaste tre åren har det emellertid skett en viss minskning av antalet sysselsatta. Idag svarar näringsgrenen för 1,3 % av arbetstillfällena. Det faktum att allt fler gör sina bankärenden på Internet har således inte haft någon större negativ effekt på sysselsättningen. 17

18 Antal sysselsatta Antal sysselsatta Antal sysselsatta inom fastighetsverksamhet En klar sysselsättningsökning har skett inom fastighetsverksamheten i kommunen sedan år 2. År 216 stod denna bransch för 2,% av sysselsättningen. En anledning till expansionen kan vara att det byggts ett stort antal nya bostäder och lokaler som behöver underhållas. 2 5 Antal sysselsatta inom företagstjänster Företagstjänster är en av de näringsgrenar som svarar för den största ökningen av antalet sysselsatta under perioden Procentuell räknat är uppgången 47,2% under denna tidsperiod. Idag svarar branschen för 9,3% av sysselsättningen i kommunen. De delbranscher som svarat för den största personalökningen är rese-, bevaknings- och kontorstjänster samt arbetsförmedling, bemanning och andra personalrelaterade tjänster. 18

19 Antal sysselsatta Antal sysselsatta Antal sysselsatta inom civila myndigheter och försvaret Antalet sysselsatta inom civila myndigheter och försvar har varit i stort sett oförändrat sedan år 25. Denna näringsgren är mycket viktig för kommunen eftersom här återfinns de stora offentliga arbetsgivarna såsom Länsstyrelsen, Landstingsledningen, Skatteverket, Polisen, Tingsrätten med flera. År 216 var näringsgrenens andel av den totala sysselsättningen 8,%. 3 Antal sysselsatta inom utbildning Utbildningsbranschen består av såväl kommunala som privata skolor för barn samt olika former av vuxenutbildning. Med undantag för år 21 då antalet anställda minskade radikalt har sysselsättningen inom branschen ökat svagt under de senaste 16 åren. År 216 arbetade 11,3% av de förvärvsarbetande inom denna näringsgren. 19

20 Antal sysselsatta Antal sysselsatta Antal sysselsatta inom vård och omsorg Vård och omsorg svarar för 19,3% av sysselsättningen i kommunen och är därmed den största näringsgrenen. Antalet anställda ökade från år 2 till år 24 för att därefter stagnera. De senaste åren kan dock en ny ökning noteras. Den överlägset största arbetsplatsen är Nyköpings lasarett med drygt 15 anställda. 1 2 Antal sysselsatta inom personliga och kulturella tjänster m.m Inom näringsgrenen personliga och kulturella tjänster har antalet sysselsatta ökat sedan millennieskiftet. 4,2% av de förvärvsarbetande arbetade inom denna näringsgren år 216. Ökningen av antalet arbetstillfällen är troligen en konsekvens av en ökad besöksnäring som kan kopplas till expansionen på Skavsta flygplats. 2

21 Vård och omsorg Företagstjänster Civila myndigheter och försvaret Byggverksamhet Hotell och restauranger Utbildning Personliga och kulturella tjänster m.m. Fastighetsverksamhet Transport Handel Energi och miljö Kreditinstitut och försäkringsbolag Information och kommunikation Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning och utvinning Förändring i antalet sysselsatta i de olika näringsgrenarna Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det är endast fem näringsgrenar som fått ett minskat antal sysselsatta sedan år 2 och det är tillverkningsindustri, jordbruk, information och kommunikation, kreditinstitut och försäkringsbolag samt energi och miljö. Övriga näringsgrenar har expanderat i olika omfattning. De största personalökningarna har skett inom vård och omsorg, företagstjänster, civila myndigheter och försvar, byggverksamhet samt hotell och restauranger. 21

22 Jord o skogsbruk Tillverkningsindustri Energi- o vattenförsörjning Byggverksamhet Handel Transport och magasinering Hotell- och restaurang Information &kommunikation Finans- och försäkringsverksamhet Fastighetsverksamhet Företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Kulturella och personliga tjänster Andel Förvärvsarbetande per bransch % 2% 18% 16% 14% 12% 1% 8% Nyköping Länet Riket 6% 4% 2% % En jämförelse mellan Nyköpings kommun och Södermanlands län och Sverige visar på tydliga skillnader i näringslivsstrukturen. Den största skillnaden är att Nyköpings kommun har en lägre andel tillverkningsindustri än både länet och riket. Istället har Nyköping en högre andel anställda inom offentlig förvaltning, handel samt hotell- och restaurang. Såväl kommunen som länet ligger klart under rikets nivå när det gäller andelen sysselsatta inom information och kommunikation samt inom företagstjänster. 22

23 3.6 Arbetstillfällen på kommundelsnivå I tabellen och kartan nedan redovisas antalet arbetstillfällen i de olika socknarna i Nyköpings kommun Socken Män Kvinnor Totalt Socken Män Kvinnor Totalt Nicolai landsbygd Husby-Oppunda Alla Helgona landsbygd Lid Tunaberg Ripsa Bergshammar Runtuna Tuna Spelvik Lunda Ludgo Kila Svärta Stigtomta Tystberga Bärbo Bogsta Nykyrka Bälinge Halla Sättersta Vrena Lästringe Råby-Rönö Den socken där flest personer arbetar är Nicolai landsbygd. Här ligger nämligen Skavsta flygplats med tillhörande industriområde. Näst flest arbetstillfällen har Bälinge där Studsviks industriområde är beläget. Andra socknar med ett stort antal förvärvsarbetande är Stigtomta, Lunda, Kila och Svärta. 23

24 Förändring 4 Förändring av antalet arbetstillfällen Från 213 till 214 har antalet arbetstillfällen ökat framförallt i Lästringe och Tunaberg. Arbetskraften har också ökat i Lunda och Ludgo. Däremot har antalet förvärvsarbetande minskat i bland annat Nicolai landsbygd, Bälinge och Husby-Oppunda. Minskningen i Nicolai landsbygd är kraftig och hela nedgången har skett på Skavsta flygplats. 24

25 I tabellen och kartan på denna sida redovisas antalet arbetstillfällen i de olika stadsdelarna i Nyköpings centralort. Statistiken är från Stadsdel Män Kvinnor Totalt Stadsdel Män Kvinnor Totalt Oppeby Krikonbacken Oppeby Gård Hagalund Hållet Harg Nöthagen Oxbacken Blommenhov Påljungshage Anderslund Brandkärr Väster Ö Villastaden Spelhagen Isaksdal Högbrunn Ekensberg Idbäcken Öster Hemgården Kungshagen Gumsbacken Fågelbo Herrhagen Stenkulla Långsätter Rosenkälla Finntorp Bryngelstorp Kuggnäs Brandholmen Branthäll Ängstugan 1 1 Örstig Tjuvholmen Björkö Malmbryggshagen Björshult Labro Den stadsdel där det jobbar flest människor är Väster. Där finns inte bara stadens affärscentrum utan även stora offentliga arbetsgivare och ett flertal privata företag. Därefter kommer Hållet med Nyköpings lasarett som är kommunens största arbetsplats samt Öster med polisen, tingsrätten och en hel del affärer. På fjärde plats kommer Kungshagen med Nobina, If Skadeförsäkringar, ISS Facility Services med flera företag. 25

26 Förändring Förändring 1 Förändring av antalet arbetstillfällen Jämfört med år 213 har arbetstillfällena ökat radikalt i Kungshagen. Förklaringen är att restaurangbranschen i stadsdelen har expanderat kraftigt. Andra stadsdelar med klara ökningar av antalet förvärvsarbetande är Hållet, Påljungshage och Fågelbo. 2 Förändring av antalet arbetstillfällen Tre stadsdelar har fått uppleva en betydande minskning av antalet arbetstillfällen från 213 till 214, nämligen Björkö, Väster och Högbrunn. Antalet förvärvsarbetande har även minskat i Oppeby, Öster och Krikonbacken. 26

27 3. Sysselsättning i det privata näringslivet 16 Antal sysselsatta i det privata näringslivet i Nyköpings kommun Antalet sysselsatta i det privata näringslivet ökade gradvis från år 2 till år 213. Därefter minskade sysselsättningen till år 214. Åren 215 och 216 skedde en viss återhämtning av sysselsättningen inom det privata näringslivet. 66% Andel sysselsatta i det privata näringslivet av det totala antalet sysselsatta 64% 62% 6% 58% 56% 54% Riket Länet Nyköping 52% 5% 48% Andelen sysselsatta i det privata näringslivet i Nyköpings kommun är klart lägre än i riket men bara marginellt lägre än i länet. Under början av 2-talet minskade andelen sysselsatta i det privata näringslivet i kommunen men under åren skedde en återhämtning. Under år 214 minskade andelen sysselsatta i det privata näringslivet i kommunen och under år 215 var andelen oförändrad jämfört med året innan. År 216 skedde en ny nedgång. 27

28 Antal företag per 1 inv. Antal företag 4. Företag 4.1 Antal företag Antal företag i Nyköpings kommun Statistiken över antalet företag är hämtad från Bolagsverket och innehåller aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag och enskilda näringsidkare. Från år 2 till år 27 steg antalet företag svagt. Sedan minskade antalet företag drastiskt till år 28 för att sedan öka svagt igen till år 215. År 216 skedde en liten minskning av antalet företag följt av en återhämtning år 217 och detta år fanns 4518 företag i kommunen. 12 Antal företag per 1 invånare Riket Nyköping Länet Jämför man med riket och länet kan man konstatera att antalet företag sjönk från 27 till 28 även i dessa båda områden. Minskningen var dock inte lika stor som i Nyköpings kommun. Idag har Nyköpings kommun färre antal företag per 1 invånare än riket men fler än i länet. 28

29 Antal arbetsställen 4.2 Antal arbetsställen Antal arbetsställen i Nyköpings kommun Det finns även statistik över antalet arbetsställen. Ett arbetsställe är en arbetsplats där ett företag bedriver verksamhet. Ett företag kan ha flera arbetsställen. Antalet arbetsställen i Nyköpings kommun har ökat stadigt sedan år År 217 fanns inte mindre än 6234 arbetsställen i kommunen. Antal arbetsställen i olika storleksklasser anställda; anställda; anställda; anställda; anställda; 14 anställda; 49 anställda 1-4 anställda 5-9 anställda 1-19 anställda anställda 2- anställda Det övervägande antalet av arbetsställena saknar anställda. Drygt en femtedel av arbetsställena har 1-4 anställda. Endast 3,8% av alla arbetsställe sysselsätter 2 eller fler personer. Jämfört med riksgenomsnittet är arbetsställena lite större i Nyköpings kommun. 29

30 Antal företagare Antal arbetsställen per 1 inv. Antal arbetsställen per 1 invånare Nyköpings kommun Länet Riket Jämfört med övriga kommuner i Södermanlands län ligger antalet arbetsställen i Nyköpings kommun på en högre nivå. Antalet arbetsställen i kommunen är ändock klart lägre än riksgenomsnittet. 4.3 Egna företagare 35 Företagare efter kön och ålder Kvinnor Män Ålder I Nyköpings kommun finns totalt 1423 egna företagare varav 537 är kvinnor. Flest egna företagare finns i ålderskategorierna och 5-59 år. Andelen kvinnor är högst bland företagarna som är mellan 5 och 59 år. Jämfört med år 214 har antalet egna företagare som är mellan 5 och 59 år minskat i antal liksom antalet egna företagare som är 6-65 år. Däremot har antalet företagare över 7 år ökat. 3

31 Andel företagare Företagare efter bransch 215 Jordbruk, jakt och skogsbruk Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och Byggverksamhet Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar Annan serviceverksamhet Okänt Tillverkning Kultur, nöje och fritid Hotell och restaurang Vård och omsorg; sociala tjänster Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra Transport och magasinering Fastighetsverksamhet Utbildning Informations- och kommunikationsverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering Antal företagare Flest egenföretagare finns inom jord- och skogsbruk. På andraplats kommer verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik och på tredjeplats kommer byggverksamhet. Den fjärde vanligaste branschen är handel och reparation av motorfordon och motorcyklar. 7% Andel företagare av totalt antal sysselsatta 215 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Nyköping Riket Jämfört med riket har Nyköpings kommun en något lägre andel egna företagare. 31

32 Antal Antal 4.4 Nyföretagande Genom att studera antalet nystartade företag kan man mäta dynamiken i näringslivet i olika regioner. Tillväxt på lång sikt kräver att resurser omfördelas från mindre produktiva befintliga verksamheter till mer produktiva nya företag. Dynamiken i näringslivet möjliggör en förnyelse av näringslivet som stärker Sveriges konkurrenskraft. Antal nystartade företag Antalet nystartade företag ökade från år 22 till år 27. Sedan skedde en vändning och nyföretagandet minskade under år 28 och år 29. Under 21 och 211 ökade nyföretagandet igen för att sedan minska år 212. Åren ökade nyföretagandet ånyo. År 217 blev nyföretagandet rekordstort med 36 nystartade företag. 8 Antal nystartade företag per 1 invånare Riket Nyköping Länet Det ökade nyföretagandet i Nyköpings kommun har lett till att vi närmat oss rikets nivå. Kommunen ligger numera klart över länsgenomsnittet. 32

33 Turbulens per 1 invånare Turbulens Nyköpings kommun Länet Riket Enligt den senaste forskningen är inte bara nyetableringar utan även nedläggningar bra för näringslivet. Företag som läggs ned är i allmänhet föråldrade och ineffektiva. Om dessa försvinner skapas utrymme för nya företag på marknaden och resurser frigörs om kan användas i nya verksamheter. Summan av antalet nystartade och nedlagda företag benämns turbulensen. Ju högre turbulensen är desto bättre fungerar näringslivet. Turbulensen i kommunen ligger på 3,5 vilket är över länsgenomsnittet men under riksgenomsnittet. 33

34 4.5 Största arbetsgivare ARBETSGIVARE ANSTÄLLDA BRANSCH NYKÖPINGS KOMMUN 4251 Kommun SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTING 1925 Landsting EBERSPÄCHER EXHAUST TECHNOLOGY SWEDEN AB 675 Avgasrör STUDSVIK NUCLEAR AKTIEBOLAG 278 Kärnkraft NOBINA SVERIGE AB 225 Bussbolag POLISMYNDIGHETEN 225 Polis STOCKHOLM SKAVSTA FLYGPLATS AB 19 Flygplats LÄNSSTYRELSEN I SÖDERMANLANDS LÄN 189 Länsstyrelse ORIO AB 175 Reservdelslager NYKÖPINGS KYRKLIGA SAMFÄLLIGHET 175 Kyrklig verksamhet SAMHALL AKTIEBOLAG 175 Samhall SECURITAS SVERIGE AB 175 Vaktbolag ISS FACILITY SERVICES AB 175 Lokalvård KÄRNKRAFTSSÄKERHET OCH UTBILDNING 149 Utbildning SKATTEVERKET 137 Myndighet SCHNEIDER ELECTRIC SVERIGE AB 125 Elartiklar CAVERION SVERIGE AB 125 Installationer ABB AB CEWE-CONTROL 125 Elartiklar KRIMINALVÅRDEN 125 Anstalt SÖRMLAND LANDSTINGSSERVICE AB 125 Lokalvård A & O ANSVAR OCH OMSORG AKTIEBOLAG 125 Vård & omsorg HUMANA HEMTJÄNST AB 125 Hemtjänst PRAKTIKERTJÄNST AKTIEBOLAG 125 Sjukvård LÄNSFÖRSÄKRINGAR 12 Försäkringar POSTEN MEDDELANDE AB 98 Postcenter IF SKADEFÖRSÄKRING AB 91 Försäkringar FUTURA ASSISTANS AB 75 Sociala insatser MILTRONIC AKTIEBOLAG 75 Elartiklar De största arbetsgivarna har i allt väsentligt varit desamma under den senaste 17-årsperioden, även om den inbördes ordningen förändrats något. Ett undantag är dock Skavsta flygplats som inte fanns med bland de 15 största arbetsgivarna år 2 men som vuxit kraftigt sedan dess. Det största privata företaget sysselsätter enbart 2,8% av arbetskraften, vilket gör Nyköping mindre sårbart för företagsnedläggningar än många andra kommuner. Av de sju största privata företagen är fyra utlandsägda. Det företag som ökat sina anställda mest under den senaste 17-årsperioden är Eberspächer (f.d. Swenox), som dock minskat sin personalstyrka något under de senaste åren. 34

35 Index Index 4.6 Herfindahl index Ett sätt att mäta koncentrationen inom en regions näringsliv är att beräkna ett index som benämns Herfindahl index. Ju högre värde på detta index, desto mer koncentrerat är näringslivet. Herfindahl index beräknas genom att man först räknar ut kvadraterna på varje branschs eller sektors andel av sysselsättningen och sen summerar dessa. Indexet kan anta värden mellan och 1, där 1 anger att en bransch eller sektor står för 1 procent av sysselsättningen och innebär maximal spridning. Herfindahl index - branscher,12,11,1,9,8,7,6,5,4,3,2,1, Nyköpings kommun Länet Riket Om vi först tittar på de sysselsattas fördelning mellan branscher så ligger Nyköpings kommun klart under länsgenomsnittet och något över riksgenomsnittet, vilket indikerar ett brett och diversifierat näringsliv. Herfindahl index - sektorer,4,35,3,25,2,15,1,5, Nyköpings kommun Länet Riket När det gäller fördelningen av arbetskraften mellan olika sektorer har Nyköpings kommun ett klart lägre värde än både länet och riket. Det innebär att kommunens starka offentliga sektor inte är alltför stark utan att balansen mellan de olika sektorerna är bra. 35

36 4.7 Handelns utveckling i Nyköpings kommun 4 5 Omsättning Dagligvaror Sällanköpsvaror Total detaljhandel Omsättningen i handeln har ökat klart sedan år 27. Ökningen var störst från 27 till 21 och från 213 till 216. Omsättningen i dagligvaruhandeln har ökat mer än omsättningen i sällanköpsvaruhandeln. 12 Försäljningsindex Dagligvaror Sällanköpsvaror Total detaljhandel Försäljningsindex är relationen i handeln mellan den faktiska omsättningen och försäljningsunderlaget multiplicerat med 1. Både när det gäller dagligvaror och sällanköpsvaror ligger Nyköpings kommun klart över såväl läns- som riksgenomsnitten. För dagligvarorna inträffade en markant nedgång under år 213 som drog ner det totala försäljningsindexet. Under år 216 gick försäljningsindex för dagligvaror ned medan försäljningsindex för sällanköpsvaror var oförändrat. 36

37 1 6 Antal sysselsatta Dagligvaror Sällanköpsvaror Total detaljhandel Sysselsättningen inom handelssektorn har ökat gradvis sedan år 27. Särskilt kraftig var ökningen under år 215. Bryter man ner siffrorna på typ av handel kan man konstatera att det framförallt är dagligvaruhandeln som ökat sin personal. Sällanköpsvaruhandeln har haft en i stort sett oförändrad personalstyrka från 28 till 213. Under 214 skedde en minskning av sysselsättningen inom sällanköpsvaruhandeln som följdes av en återhämtning år 215 och en liten nedgång år

38 Kvadratmeter 4.8 Bygglov för utbyggnader Här redovisas vilka företag som fått bygglov för att bygga ut sin verksamhet under 217. I de flesta fall har byggnadsarbetena påbörjats under året men i en del fall sker byggstart först 218. Företag Bransch Utbyggnadens storlek, m² Bilcenter Fastigheter i Nyköping Bilförsäljning 75 Materialhantering & Logistik Insamling av icke-farligt avfall 2538 Scandic Stora Hotellet Hotell 2268 Bocks fastighets AB Fastighetsbolag 18 Svih Fastighter 2 AB Fastighetsbolag 1722 Nyköpings Bilforum Intressenter Bilförsäljning 141 Wedholms Fastigheter AB Metallindustri 13 Företagsparken i Nyköping AB Fastighetsbolag 994 Oiger PJH AB Fastighetsbolag 968 Enstaberga Cementgjuteri AB Cementgjuteri 71 Bygglovet för den största utbyggnaden under 217 gick till ett företag som säljer personbilar. Bygglovet för den näst största utbyggnaden gick till ett företag verksamt inom insamling av icke-farligt avfall. Det tredje största bygglovet gick till ett hotell. I övrigt var det en stor spridning på de branscher som fick lov att bygga ut. Företagens utbyggnader Utbyggnader Trendlinje 1 5 Från 1997 till 26 varierade företagens utbyggnader relativt kraftigt från år till år. Från 26 till 27 ökade sedan utbyggnaderna med hela 46%. Under 28 minskade utbyggnaderna något, men låg ändå på en fortsatt hög nivå. År 29 föll utbyggnaderna tillbaka till samma nivå som under mitten av -talet. Under 21 skedde en markant ökning men under 211 minskade utbyggnaderna återigen. År 212 skedde en uppgång som följdes av en nedgång under 213. Åren 214 och 215 ökade utbyggnaderna återigen för att sedan minska 216. Under 217 skedde en kraftig ökning av företagens utbyggnader och dessa var detta år klart över såväl läns- som riksgenomsnitten. 38

39 Antal kokurser per 1 inv 4.9 Konkurser Antalet företagskonkurser i Nyköpings kommun Antalet företagskonkurser i Nyköpings kommun minskade från 38 år 21 till 24 år 213. Från 213 till 214 skedde sedan en ökning till 32 konkurser följt av en liten minskning till 29 konkurser år 215. Under 216 ökade antalet konkurser kraftigt till 41 för att sedan falla tillbaka till 31 år 217. Drygt hälften av företagen som gick i konkurs under 217 saknade anställda. 1, Antalet företagskonkurser per 1 invånare i Nyköpings kommun jämfört med länet och riket,9,8,7,6,5,4,3,2 Sverige Nyköpings kommun Södermanlands län,1, Med undantag för 21, 211 och 216 har Nyköpings kommun konstant legat under riksgenomsnittet för konkurser under perioden År 213 låg kommunen klart under medelvärdet för länet men åren hamnade kommunen över länsgenomsnittet. 39