AVFALL SVERIGE Att tänka på inför certifiering av kompost och biogödsel ISSN

Transkript

1 AVFALL SVERIGE 2011 Att tänka på inför certifiering av kompost och biogödsel ISSN

2

3 Förord Skriften togs fram i början av 2000-talet i samband med sjösättningen av certifieringssystemet för kompost och biogödsel. Tanken är att den ska vara ett stöd för de anläggningar som tänkt certifiera sig enligt SPCR 120 och SPCR 152. Den innehåller konkreta tips och råd i certifieringsarbetet och inför en certifiering. Rapporten har reviderats av Hanna Hellström, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Tidigare versioner har endast publicerats internt inom Avfall Sverige. Malmö februari 2011 Per-Erik Persson Ordf. Avfall Sveriges arbetsgrupp Biologisk återvinning Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Märkning 1 Vad står märkningen för? 1 Ansöknings- och kvalifikationsförfarandet 3 1. Ansökan 3 2. Förbesiktning/informationssamtal 3 3. Kompletterande handlingar tas fram av tillverkaren 3 a) Provningsrapporter 3 b) Processbeskrivning 4 c) Kvalitetsmanual 4 d) Förslag till märkning 4 4. Inledande besiktning 5 5. Hygieniseringsbesiktning (spcr 120 biogödsel) 5 6. Kompletteringar till utförda besiktningar 5 7. Granskning av kompletteringar samt utfärdande av certifikat 6 Kostnad för certifiering och certifikatets giltighetstid 6 Vad händer efter kvalifikationsåret? 7 1. Fortlöpande kontroll 7 2. Dokumentation 7 3. Styrande dokument i kvalitetsmanualen 7 4. Redovisande dokument i journaler 8 5. Informationsmaterial 8 Appendix 1 - metodbeskrivning för provtagning 9 1. Kompost Provtagning fallande ström Provtagning av vilande material: 9 2. Biogödsel 10 Speciellt vid provtagning för mikrobiologisk analys 11 Appendix 2 kvalitetsmanualen, en beskrivning av egenkontrollen Organisation Kvalitetspolicy Ansvar och befogenheter Tillverkarens representant Ledningens genomgång Utbildning av personal Dokumentstyrning Kontroll och provning Råvaror Mottagningskontroll Kontroll under tillverkning Kontroll av färdig produkt Kontroll av utrustning och metoder 14

6 4. Produktidentifikation - märkning Hantering av färdiga produkter Spårbarhet Handlingsplan för förebyggande åtgärder Korrigerande åtgärder Klagomål Kvalitetsdokument - journalföring 15 Appendix 3 - metodbeskrivning för hygieniseringskontroll Mätutrustning Utförande kompostering Öppen kompostering Sluten kompostering Utförande våtrötning och våtkompostering Våtrötning Våtkomposterinhg 18 Appendix 4 exempel på utformning av råd och anvisningar för användning av biogödsel och kompost Exempel 1 för biogödsel Exempel 2 för biogödsel Exempel 3 för biogödsel Exempel 1 för kompost Exempel 2 för kompost 24

7 INLEDNING Lathund inför certifiering är en översiktlig skrift som ska vara till hjälp för tillverkaren vid certifiering av kompost och biogödsel från biologiskt avfall. Skriften tar steg för steg upp de moment som ska genomföras vid certifiering av en produkt (figur 1). Certifieringsreglerna anger de krav som ställs på anläggningen men även de krav som anläggningen ska ställa på entreprenörer och leverantörer som anlitas. Lathunden kan vara bra att ha vid införandet av certifieringssystemet, medan certifieringsreglerna (SPCR 120 för biogödsel och SPCR 152 för kompost) är ett måste. Märkning Varje godkänd produkt har rätt att bära certifieringssystemets märkningssymbol som återfinns som bilaga 4 i certifieringsreglerna. Lite tips kring märket och märkning: Skall finnas på framträdande plats på t.ex. följesedel, bruksanvisning eller förpackning Får endast markera godkänd produkt, får t.ex. inte finnas på transportfordon för ocertifierad produkt. Dubbla följesedlar etc., med och utan märke, måste finnas eller enkelt kunna skapas i datorn Får inte skrivas in i ett större märke utan skall finnas oförändrat Skall kompletteras med innehavarens namn samt certifikatsnummer Förslag till märkning skall skickas till certifieringsorganet för godkännande Vad står märkningen för? Märkningen står för branschens frivilliga kvalitets- och miljömärkning av kompost och biogödsel för användning som jordförbättringsmedel och/eller växtnäringskälla. Produkten är producerad på ett fackmannamässigt sätt och med funktionell teknik. Produkten är framtagen genom återvinning av rena, källsorterade, livsmedelsbaserade avfallsfraktioner. Produkten uppfyller specifika krav på organisk substans, vattenhalt, smittskydd, föroreningar, metaller och ogräsfrön. Till varje godkänd produkt finns alltid varudeklaration och bruksanvisning att tillgå. Produkt och produktion kontrolleras regelbundet av ett oberoende kontrollorgan. 1

8 Figur 1. Flödesschema över certifieringsprocessen. 2

9 ANSÖKNINGS- OCH KVALIFIKATIONSFÖRFARANDET 1. Ansökan Tillverkaren skickar in en ansökan om certifiering till certifieringsorganet. Det certifieringsorgan som ska kontaktas finns angivet i certifieringsreglerna. Ansökan ska vara skriftlig och innehålla produktionsplats, namn på produkten och användningsområde samt en översiktlig principiell beskrivning av anläggningens process, organisation och ledningssystem. Ansökningsblankett finns att ladda ner på Avfall Sveriges hemsida. 2. Förbesiktning/informationssamtal Certifieringsorganet gör en förbesiktning på anläggningen och har vid samma tillfälle ett informationssamtal med tillverkaren. Kvalifikationsåret startar därefter vid första provtagningstillfället. Vid förbesiktningen kontrollerar certifieringsorganet vad tillverkaren behöver komplettera för att godkännande enligt certifieringssystemet ska kunna ske. En förbesiktning får ske max två gånger. 3. Kompletterande handlingar tas fram av tillverkaren Efter förbesiktningen ska ansökan kompletteras med följandehandlingar: A) Provningsrapporter B) Utförlig processbeskrivning C) Kvalitetsmanual D) Förslag till märkning Nedan finns utförlig information om vad som krävs för att uppfylla kraven inom varje område. A) Provningsrapporter Provtagningsplan Innan prov kan tas ut måste en provtagningsplan utformas, vilken beskriver hur provtagningen ska gå till och hur man går till väga om produkten inte godkänns utifrån fastställda krav. Provtagningsplanen ska omfatta: Provtagningsförfarande (se metodbeskrivning i appendix 1) Provtagningsfrekvens Analysmetoder Åtgärder i händelse av underkänt resultat (utökad provning, avskiljning av underkända partier etc) Provtagning Ta ut prover enligt provtagningsplan med aktuell provtagningsfrekvens för er anläggning under kvalifikationsåret. Provtagningsfrekvensen finns angiven i tabell 1. 3

10 Tabell 1. Lägsta tillåtna provtagnings- och analysfrekvens enligt certifieringsreglerna för biogödsel (SPCR 120, bilaga 2, tabell 1). Egenkontroll (prov/år) Mottagen totalmängd till biologisk behandling (ton/år) Kvalifikationsår Lägsta frekvens vid fortlöpande kontroll Allt utom bakt. prov Bakteriologiska prov 1 Allt utom bakt. prov Bakteriologiska prov 2 upp till från från Provtagningen skall under kvalifikationsåret vid två tillfällen utföras på tre punkter enligt Bilaga 3 i certifieringsreglerna. Efter kvalifikationsåret krävs endast provtagning på produkten (biogödseln). Fotnot 1 gäller endast SPCR Den bakteriologiska provtagningen vid den fortlöpande kontrollen skall vid två tillfällen bestå av en provtagning där n=5 (enligt Jordbruksverket). De övriga två tillfällena kan n=1 och provresultatet skall då vara mindre än Totalt antal prov under ett år blir då 12 st. Analys Analyser och rapportering av data skall utföras enligt de metoder som anges i tabell 2 i bilaga 2 i certifieringsreglerna. Analyserna skall utföras av ett ackrediterat laboratorium. Andra metoder kan användas under förutsättning att de genom ringtester eller på annat sätt visats ge likvärdiga resultat med likvärdig eller bättre mätosäkerhet. Analysrapporterna och en årlig sammanställning av analysresultat granskas i samband med de återkommande besiktningarna. Dokumentation Upprätta en journal för redovisande dokument och för in analysresultaten i journalen. Journalför även de checklistor som används för provtagning liksom utgångna provtagningsplaner. B) Processbeskrivning En processbeskrivning i form av ett flödesschema med förklarande text ger en överskådlig bild av tillverkningen. Processbeskrivningen ska vara daterad. Ta fram en processbeskrivning som visar: De produktionsenheter som ingår Var de olika driftsparametrarna ska mätas eller kontrolleras i processen Var anläggningen finns geografiskt placerad (ort och kommun) C) Kvalitetsmanual I kvalitetsmanualen ska alla instruktioner finnas för hur egenkontrollen ska gå till. Upprätta en kvalitetsmanual som är specifik för just er anläggning. De delar som ska ingå i kvalitetsmanualen redovisas i appendix 2. Metodbeskrivning för hygienkontroll finns i appendix 3. Appendix 4 är till hjälp för konstruktion av bruksanvisning. Lämpliga råvaror, krav på process och produkt finns angivna i certifieringsreglerna och ska därför alltid finnas tillgängligt på anläggningen tillsammans med kvalitetsmanualen. D) Förslag till märkning Ta fram ett förslag till hur produkten ska förses med: Märkningssymbol Certifikatets nummer Certifikatets innehavare Produktnamn Tillverkningsnummer, datum eller dyl. 4

11 4. Inledande besiktning Efter att förbesiktning/informationssamtal har skett och att kompletterande handlingar har tagits fram av tillverkaren gör certifieringsorganet ännu ett besök, en s.k. inledande besiktning. Vid den inledande besiktningen kontrollerar certifieringsorganet att kraven för certifiering blivit uppfyllda. Resultatet från besiktningen redovisas i en besiktningsrapport. Vid den inledande besiktningen granskas speciellt följande områden: Ledningens genomgång (rutin för, om den ej har skett) Avvikelser och klagomål Kontroll av provhantering, lager, laboratorium, märkning av prover Lastbilar, vågar Märkning av utrymmen (hygienzon) Kalibreringar Redovisande dokument Journalföring Analysprotokoll Förslag till produktblad med certifieringsmärke 5. Hygieniseringsbesiktning (SPCR 120 Biogödsel) Hygieniseringskontroll är ett fristående besiktningsmoment som utförs av certifieringsorganet under kvalifikationsåret. Löpande kontroll av hygieniska aspekter förekommer under ordinarie besiktningar, dock inte i samma omfattning som vid hygieniseringskontroll. Under hygieniseringskontrollen sker en systemteknisk granskning av anläggningen. Besiktningsmannen granskar bland annat hur man hanterat uppdelningen i ren och oren zon, styr- och övervakningssystemets funktion, tvättrutiner och -system samt eventuella brister i den tekniska utformningen med betydelse för smittskyddssäkerheten och risken för återsmitta. I samband med hygieniseringskontrollen ska även besiktningsmannen få se hur anläggningen utför provtagning och provhantering inför bakteriologisk analys. Prover ska tas vid tre olika tillfällen under processens gång. 1. I substrat före hygiensiering 2. I substrat efter hygienisering 3. I den färdiga biogödseln Se bilaga 3 i certifieringsreglerna för biogödsel för mer detaljer. 6. Kompletteringar till utförda besiktningar Vid de besiktningar som utförts (inledande besiktning och hygieniseringsbesiktning) kan tillverkaren ha fått avvikelser, vilka ska åtgärdas före det att certifikat kan utfärdas. Tillverkaren arbetar utifrån avvikelser i besiktningsrapporten och sänder in kompletteringar till certifieringsorganet. 5

12 7. Granskning av kompletteringar samt utfärdande av certifikat Certifieringsorganet granskar och bedömer inkomna kompletteringar och vid godkännande av dessa, tidigast ett år efter att kvalifikationsåret har startats, utfärdas certifikat och avtal om fortlöpande kontroll och märkning tecknas mellan tillverkare och certifieringsorgan. Om tillverkarens insända kompletteringar inte godkännas utförs ytterligare en besiktning före det att certifikat kan utfärdas. Kostnad för certifiering och certifikatets giltighetstid Certifieringsorganet skickar en offert till den sökande vilken vill certifiera en produkt, biogödsel eller kompost. I offerten finns angivet kostnader för tre besiktningstillfällen vilka sker under kvalifikationsåret samt kostnader för utfärdande av certifikat. Efter att tillverkaren erhållit certifikat förbinder den sig via ett avtal med certifieringsorganet om fortlöpande kontroll, vilket innebär att en tredjepartsbesiktning kommer att ske minst en gång per år samt kostnader för upprätthållande av certifikat tas ut som en årlig kostnad. Certifikatet är giltigt under fem års tid och därefter ska tillverkaren ansöka om förlängning av certifikat om intresse för fortsatt certifiering finns. 6

13 VAD HÄNDER EFTER KVALIFIKATIONSÅRET? 1. Fortlöpande kontroll Införande av certifieringssystemet, punkt 1-7 ovan, genomförs under en tidsperiod på minst 12 månader, ett s.k. kvalifikationsår. Efter kvalifikationsåret (när certifikat har utfärdats) görs mellan ett och två anläggningsbesök per år. Vid ett av besöken kontrolleras tillverkarens egenkontroll och en övervakande provtagning genomförs, där ett prov tas ut för analys. Eventuellt görs ytterligare ett anläggningsbesök under året för provtagning, beroende på anläggningens kapacitet (se tabell 1). 2. Dokumentation De dokument som alltid ska finnas tillgängliga på anläggningen och kunna uppvisas vid den opartiska kontrollen kan indelas i styrande respektive redovisande dokument. De styrande dokumenten tas fram under kvalifikationsåret och samlas i en kvalitetsmanual (se under punkt C), medan de redovisande anger resultat vid regelbunden kontroll och analys. De redovisande dokumenten samlas lämpligen i journaler. 3. Styrande dokument i kvalitetsmanualen Kvalitetspolicy Beskrivning av organisationen kring egenkontrollen enligt punkt 1 i appendix 2 Rutiner för dokumentstyrning Distributionslista för dokument Rutiner för kontroll och provning enligt punkt 3 i appendix 2 Anvisningar för hur resultaten från kontroll och provning enligt punkt 3 i appendix 2 ska redovisas Anvisningar för råvaruleverantörer Anvisningar för transportörer Provtagningsplanen Anvisningar för hur märket ska användas Hanteringsföreskrifter för färdiga produkter enligt punkt 5 i appendix 2 Beskrivning av spårbarheten enligt punkt 6 i appendix 2 Rutiner för hantering av underkänd produkt Handlingsplan för förebyggande åtgärder Rutiner för korrigerande åtgärder Rutiner för hantering av klagomål Rutiner för journalföring Rutiner för årlig sammanställning av statistikuppgifter enligt punkt 10 i appendix 2 7

14 4. Redovisande dokument i journaler Sammanställning av företagsledningens årliga genomgång Redovisning av mottagen mängd råvara och dess ursprung Redovisning av avvikelser angående råvarans kvalitet från råvaruleverantör Redovisning av avvikelser angående råvarans kvalitet från transportör Redovisning av avvikelser angående råvarans kvalitet från mottagningskontrollen Redovisning av kontroll av löpande driftsparametrar och hygienisering i tillämpliga fall Redovisning av analysresultat från produktkontroll Redovisning av mängd certifierad produkt och användningsområde Redovisning av mängd underkänd produkt och användningsområde Konsekvensutredning vid underkänd produkt Kalibrering av kvalitetspåverkande utrustning, datum och åtgärd Redovisning av korrigerande åtgärder Sammanställning av planerade åtgärder Redovisning av eventuella klagomål Besiktningsprotokoll från tidigare besiktningar Årlig sammanställning av statistikuppgifter enligt punkt 10 i appendix 2 5. Informationsmaterial Certifieringsreglerna ska finnas tillgängliga tillsammans med de övriga dokumenten på anläggningen Innehållsdeklaration för certifierad produkt Bruksanvisning för certifierad produkt Tips kring bruksanvisning efter erfarenheter från besiktningar: Glöm inte tillverkarens namn och adress Fokusera på nyttan, inte på att minimera skadan det är därför metallerna inte behöver deklareras med en siffra! Lova inte för mycket Se upp för bilder bilder på grönska skall visa växter som produkten lämpar sig för (varning för kaktusar, rhododendron m fl. växter med udda krav) Kontrollera vilka parametrar som egentligen intresserar kunden! 8

15 APPENDIX 1 - METODBESKRIVNING FÖR PROVTAGNING 1. Kompost Provtagning skall utföras i försäljningsfärdig produkt före inblandning av andra tillsatser. Är den färdiga varan redan siktad anges siktstorleken. Är komposten ännu inte siktad, siktas slutprovet (maskvidd anges) efter den storlek som skall tillämpas vid kommande siktning. Vid provtagning av kompost kan en av två metoder väljas antingen provtagning av vilande material eller provtagning vid siktning. 1.1 Provtagning fallande ström Denna provtagning skall följa SS-EN Principen för provtagningen är att föra in en skyffel eller liknande i den fallande strömmen av material, så att hela tvärsnittet av den fallande strömmen tas med vid provtagningen. Skyffelns bredd skall vara minst 50 % bredare än den fallande strömmens bredd. Vid varje provtagningstillfälle skall ett antal delprov tas som blir ett samlingsprov. Tidpunkterna för provtagningen och hur denna skall gå till i detalj skall definieras i provtagningsplanen. Principen är att provtagningen skall utformas så att hela produktionen har samma chans att komma med i provtagningen. 1.2 Provtagning av vilande material: 1. Minst två profiler per 500 m3 kompost friläggs till halva bredden av sträng, bädd eller lager med hjälp av hjullastare (se figur 2). 2. Ta ett jämntjockt skikt från varje sida i profilen (de skuggade ytorna i figur 2) så att ett delprov på totalt 30 liter fås från varje profil. 3. Delproverna från de olika profilerna slås ihop och hälls ut på en presenning i omgångar om max 60 liter i varje. 4. Lyft presenningen växelvis i varje hörn så att komposten rullar till motsatt ände och blandas. Förfarandet upprepas till dess att ett homogent blandprov föreligger, dock minst två gånger. 5. Bred ut det blandade samlingsprovet i ett jämt skikt på presenningen. 6. Markera åtta sektorer genom att diagonaler dras. 7. Ta bort två motstående sektorer (ca 25 %). 8. Återstoden blandas på nytt och ytterligare 25 % kastas. Proceduren fortsätter och neddelade prover slås ihop med andra tills ett slutprov på ca 12 liter återstår. 9. Häll slutprovet i en märkt behållare som tillhandahålls av laboratoriet. Provet placeras i kylväska eller liknande. 10. Ett provtagningsprotokoll som tillhandahålls av laboratoriet skrivs, detta skall innehålla information om: Kompostens ålder Satsens identitet Uppdragsgivare Provtagare Provtagningsdatum Produktens kornstorlek Provtagningsplats Eventuella avvikelser från provtagningsanvisningarna Ange de analyser som skall utföras på provet 9

16 11. Provtagningsprotokollet undertecknas av provtagaren. 12. Skicka provet tillsammans med provtagningsprotokollet till laboratoriet direkt. Laboratoriet måste kunna ta emot provet dagen efter, provta därför ej på fredagar och lördagar, kontrollera gärna med laboratoriet vilken dag i veckan som de har tid att ta emot ert prov för analys. Figur 2. Friläggning av en profil till halva strängens bredd. 2. Biogödsel För våt rötning gäller att goda omblandningsförhållanden upprätthålls. Provtagning skall utföras i försäljningsfärdig produkt före inblandning av andra tillsatser. 1. Ta ut en lämplig provmängd varje vecka under noggrann omrörning. 2. Frys provet omgående till dess att analys ska utföras. 3. När det är tid för att skicka in prov till laboratoriet tinas veckoproven upp och blandas noggrant (antal analyser per år redovisas i tabell 1 i lathunden). 4. Ta ut ett slutprov på 2 liter ur det väl blandade samlingsprovet. 5. Häll slutprovet i en märkt behållare som tillhandahålls av laboratoriet. Provet placeras i kylväska eller liknande. 6. Ett provtagningsprotokoll som tillhandahålls av laboratoriet skrivs, detta skall innehålla information om: Satsens identitet Uppdragsgivare Provtagare Provtagningsdatum Silstorlek Produktionsplats Eventuella avvikelser från provtagningsanvisningarna Ange de analyser som ska utföras på provet. 7. Provtagningsprotokollet undertecknas av provtagaren. 8. Skicka provet tillsammans med provtagningsprotokollet till laboratoriet direkt. Laboratoriet måste kunna ta emot provet dagen efter, bered därför ej slutprov på fredagar eller lördagar, kontrollera gärna med laboratoriet vilken dag i veckan som de har tid att ta emot ert prov för analys. 10

17 Speciellt vid provtagning för mikrobiologisk analys Prov skall tas i anläggningens sista lager, d.v.s. på försäljningsfärdig produkt. Provtagningen omfattar tre provuttag. För att få jämförelsedata med hänsyn till reduktion skall prov tas vid tre olika punkter i processen. 1. På råmaterialblandning före hygienisering. 2. På substratet efter hygienisering. 3. I anläggningens sista lager, d.v.s. på försäljningsfärdig produkt. För att analysresultatet skall bli riktigt får inte provet förorenas med ovidkommande mikroorganismer. Används en skopa eller hink för att ta provmaterial från tank till provburk, måste denna vara väl rengjord och eventuella rengöringsmedel bortsköljda. Används tappslang skall denna ej stoppas ner i burken utan hållas ovanför. Om provet tappas ur ett rör skall en mängd motsvarande rörsträckans volym tappas ur innan provkärlet fylls. Prover från tank tas i direkt anslutning till att omrörning har skett. Provmängden bör vara ungefär 250 ml. Fyll i en remiss (följesedel). Varje prov märks, dels på burken, dels på remissen med provtagningsplats, provnummer, tidpunkt för provtagning samt provtagare. Fyll provtagningsburken ända upp så att den anaeroba (syrefria) miljön bibehålls. Sätt på locket ordentligt, rengör burken från eventuellt spill och klistra på en etikett som tål fukt. Lägg varje burk i en egen plastpåse och knyt ihop. Kyl proverna försiktigt genom att ställa dem i ca 15 C vatten under ca 20 minuter. Byt därefter kylvatten, skaka om provburkarna och låt stå på kylning ytterligare ca 20 minuter innan de placeras i en kyllåda tillsammans med genomfrysta kylklampar. Observera att proverna ej får frysa. Skickas proverna med post skall detta ske i kyllåda samma dag som proven tagits. Proverna måste anlända till laboratoriet senast dagen efter provtagningen. Om inte proverna anländer laboratoriet påföljande dag måste provtagningen göras om (vid för sen undersökning riskeras att bakterieräkningen blir felaktig). Laboratoriet skall skicka provsvaret till anläggningen. 11

18 APPENDIX 2 KVALITETSMANUALEN, EN BESKRIVNING AV EGENKONTROLLEN 1. Organisation 1.1 Kvalitetspolicy En kvalitetspolicy ska finnas som anger tillverkarens ambition avseende produktkvaliteten. Egenkontrollen och produkten skall stå i överensstämmelse med kvalitetspolicyn. Policyn ska vara förankrad i organisationen och fastställd av VD, teknisk nämnd eller styrelse. 1.2 Ansvar och befogenheter Här ska det bekräftas att namngivna personer har befogenheter att ingripa för att förhindra felaktig kvalitet. 1.3 Tillverkarens representant Här ska den person som representerar företaget gentemot certifierings- och besiktningsorganet anges med namn och kontaktuppgifter. Personen ska ha en position inom företaget som innebär erforderliga befogenheter. Om tillverkningen är lokaliserad till flera anläggningar kan det finnas en representant för varje anläggning. 1.4 Ledningens genomgång Här ska bekräftas att företagsledningen årligen har genomgångar av egenkontrollen. Genomgången ska minst omfatta avrapportering från ansvariga och dokumentation på åtgärder gällande: Resultat från interna och externa revisioner. Sammanställning av; provningsresultat, mängd behandlat substrat, producerad mängd certifierad produkt, producerad mängd ej godkänd produkt (se kap 4.14 i certifieringsreglerna). Handlingsplan. Avvikelserapporter. Klagomål. Korrigerande åtgärder. Glöm inte att dokumentera! 1.5 Utbildning av personal Här ska det beskrivas hur personalen får tillräckliga instruktioner och utbildning för sina arbetsuppgifter dvs. en utbildningsplan. Tillverkarens representant ska genomgå godkänd certifieringsutbildning. Glöm inte att spara intyg. Driftpersonal som utför provtagning ska ha genomgått provtagningskurs. 12

19 2. Dokumentstyrning Här ska företaget beskriva hur man garanterar att endast aktuella dokument för egenkontroll finns ute i företaget. En dokumentförteckning ska finnas på anläggningen (se under punkten Dokumentation i lathunden). Rutiner för framtagning av nya dokument Rutiner för ändring av dokument Rutiner för insamling av ogiltiga dokument Distributionslista (t.ex. till chaufförer) 3. Kontroll och provning 3.1 RÅVAROR Här beskrivs rutiner för hur styrning av råvaror, leverantörer och transporter sker. Samtliga råvaruleverantörer ska få fortlöpande information om vilka råvaror som är acceptabla. Råvaruleverantörer ska ge en översiktlig beskrivning varifrån råvarorna kommer, vad de innehåller samt hur de processas. Större råvaruleverantörer ska också ange risken för att råvaran innehåller oönskade ämnen och i så fall vilka. Större råvaruleverantörer ska ange vidtagna åtgärder för att undvika att råvaran innehåller oönskade ämnen. Större råvaruleverantörer ska utan dröjsmål anmäla oförutsedda händelser som kan ge råvaran en sämre kvalitet till tillverkaren. För mindre leverantörer såsom hushåll, butiker, restauranger och storkök krävs ingen beskrivning av produktionen ej heller någon anmälan rörande råvarans kvalitet, vidtagna åtgärder eller oförutsedda händelser. I dessa fall åligger det transportören att kontrollera att råvaran uppfyller kraven. Transportör av råvara ska dokumentera hämtställe för transporterna så att leveranserna kan spåras till respektive råvaruleverantör om så behövs. Transportör av råvara ska ange vidtagna åtgärder, t.ex. omklassning av källsorterat hushållsavfall, för att undvika att råvaran innehåller oönskade ämnen eller återinfektion. Transportör av råvara ska vid leverans anmäla oförutsedda händelser som kan ge råvaran en sämre kvalitet, till tillverkaren. 3.2 Mottagningskontroll Mottagningskontroll ska göras enligt följande: Rutiner ska finnas för dokumentation av mottagen (lossad) mängd råvara och råvarutyp. Rutiner för kvalitetskontroll av råvara och avlägsnande av skadliga och främmande ämnen ska finnas Rutiner för beräkning av mottagen mängd, även för råvaror som tas emot i slutna system Rutiner ska finnas för hantering av underkänd råvara. Rutiner för utökad provtagning/avskiljning vid föroreningsrisk Kontroll att råvaror överensstämmer med kravspecifikationer i den omfattning som anses nödvändig. Detta kan ske genom oregelbundet återkommande stickprovskontroller vid lossning, plockanalyser, uppföljning av dokumenterade leveranser mot kravspecifikation etc. Det ska finnas ett avtal mellan behandlingsanläggning och transportör av råvara som reglerar vilka kvalitetskrav som gäller för råvaran. 13

20 3.3 Kontroll under tillverkning Kontroll under tillverkningen ska göras regelbundet. Driftsrutiner ska finnas; vad som kontrolleras (se certifieringsreglerna avsnitt 3.5), hur det kontrolleras och hur ofta bör anges i rutinen Dokumentation av aktuella driftsparametrar enligt certifieringsreglerna avsnitt 3.5 För hygieniseringskontroll se metodbeskrivning i lathundens appendix Kontroll av färdig produkt Beskrivning av provtagningsplanen enligt lathundens appendix 1, ska ingå i kvalitetsmanualen Anvisningar för dokumentation av producerad, levererad, certifierad och underkänd mängd ska finnas Innehållsdeklaration enligt minimikrav ska finnas för samtliga produkter (se avsnitt 3.7 i certifieringsreglerna) Bruksanvisning för samtliga produkter ska finnas med undantag för kompost i de fall då produkten används som ingrediens i egen eller kunds jordblandning (kraven finns angivna i certifieringsreglerna avsnitt 3.8) Rutiner för hantering av underkänd produkt. Här beskrivs hur företaget praktiskt avskiljer produkter som inte uppfyller kraven. (De krav som ställs på slutprodukten både vid egenkontroll och opartisk kontroll finns angivna i certifieringsreglerna) Rutiner för avlägsnande av certifikatmärke vid underkänd slutprodukt Anvisningar för kundinformation och konsekvensutredning vid levererad underkänd slutprodukt 3.5 Kontroll av utrustning och metoder Rutiner för kalibrering, kontroll, justering och underhåll av nyttjad utrustning ska finnas. Följande kan vara bra att beakta: Identifiera utrustning som används för att kontrollera kvaliteten Ange noggrannhet och kalibreringskrav för utrustningen Skapa rutiner, instruktioner och intervall för provning och kalibrering av respektive utrustning Spara kalibreringsprotokoll! 4. Produktidentifikation - Märkning Beskrivning av hur och när märkning med certifikatsmärkning sker. Anvisningar ska finnas för när och var certifikatsmärket ska användas. Anvisningar hur märkningen får se ut ska finnas enligt punkten d) Förslag till märkning i lathunden 5. Hantering av färdiga produkter Sättet att hantera de färdiga produkterna är viktig och kan beskrivas i kvalitetsmanualens text eller genom hänvisning till särskilda instruktioner som personalen har tillgång till. Beskrivning av hur skador och försämringar förhindras vid förvaring, packning och leverans Tänk på att förhindra separation, föroreningar m.m. och att använda ren hanteringsutrustning 14

21 6. Spårbarhet Produkten ska kunna spåras till mellanlager, tillverkningsperiod, el. dyl. Den ska därför förses med tillverkningsnummer, tillverkningsdatum eller liknande. a) Gör en beskrivning av hur spårning kan ske 7. Handlingsplan för förebyggande åtgärder Här beskrivs de fortlöpande åtgärder som genomförs för att kontinuerligt förbättra kvaliteten på slutprodukten. Lämplig är att separera interna och externa aktiviteter. Förebyggande åtgärder för att undvika kvalitetsbrister Förebyggande åtgärder för att undvika återinfektion av smittämnen Förebyggande åtgärder för att undvika tillförsel av oönskade ämnen i inkommande material 8. Korrigerande åtgärder Här ska beskrivas vilka åtgärder som vidtas när avvikelser, som kan orsaka en felaktig produkt, upptäcks. Avvikelserna och åtgärderna ska dokumenteras. Avhjälpande åtgärd Utredning av orsakerna till uppkomna brister Fastställande av nödvändiga åtgärder för att minimera risken för återupprepning Dokumentera! 9. Klagomål Klagomål ska dokumenteras och åtgärder vidtas Vidtagna åtgärder vid klagomål ska dokumenteras Korrigera åtgärder enligt punkt 8 ovan. 10. Kvalitetsdokument - Journalföring Företaget ska genom att bevara dokument kunna styrka att produkterna uppfyller kraven. Journaler och protokoll ska arkiveras och vara spårbara i minst 5 år. Rutiner för journalföring ska finnas. Journalerna ska innehålla redovisande dokument som finns beskrivet i lathunden. Journalerna ska innehålla kommentarer när avvikande resultat erhålls och beskrivning av åtgärder som vidtagits. Rutiner ska finnas för årlig sammanställning av uppgifter såsom mottagna mängder, råvaror, producerade mängder kompost/biogödsel, analysresultat, levererade mängder och eventuell mängd underkänd produkt och dess hantering. 15

22 APPENDIX 3 - METODBESKRIVNING FÖR HYGIENISERINGSKONTROLL Hygieniseringen kontrolleras indirekt genom automatisk eller manuell temperaturmätning i materialet. Temperaturen mäts dagligen och dokumenteras. Om temperaturen i materialet ligger minst 5 C över temperaturkraven och inget inträffar som påverkar processen, kan mätintervallet utökas till var tredje dag. Dock måste minst 5 mätvärden ligga till grund för hygieniseringskontrollen. 1. Mätutrustning Termometer: mätnoggrannhet minst 1 C och mätprecision ± 1 C. Mätsond: Alternativ 1) Mätsond med en längd av minst 1 m (mätsonden ska räcka in till strängens mitt). Alternativ 2) Mätsonder vilka kopplas till en loggenhet som redovisar mätresultat i en dator. Termometern ska kalibreras regelbundet (alternativt kontrolleras mot kalibrerad termometer) så att korrekt temperaturmätning kan garanteras. Vid användning av alternativ 2 ska hela systemet kalibreras (mätsond, kablar, logger) samt redovisat mätresultat i dator ska jämföras mot kalibrerad temperaturmätare. 2. Utförande kompostering Mätsond alternativ 1: Mätsonden förs försiktigt in i materialet. Man bör undvika att böja sonden, eftersom innandömet kan ta skada med felaktiga mätvärden som resultat. Invänta stabilt mätvärde. Mätsonden ska ha samma temperatur som omgivande material vilket kan ta en stund. Läs av mätvärdet. Mätsond alternativ 2: Mätsonder placeras i komposten då den byggs upp för start. Hantera sonderna varsamt då de är ömtåliga och innandömet kan ta skada med felaktiga mätvärden som resultat. Koppla sonderna till loggenhet för avläsning i dator. När komposten kommit upp i temperatur loggas värdena och mätvärden avläses i dator. Beroende på komposteringsmetod skiljer sig hygienkraven åt. Skillnaderna redovisas i tabell 1. 16

23 Tabell 1. Hygieniseringsmetoder i samband med kompostering enligt Naturvårdsverkets regelverk 2003:4. Tider och temperaturer är angivna som minimivärden. Behandlingsmetod Parametrar som skall uppfyllas Förutsättningar Våtkompostering Temperatur: minst 55 C, exponeringstid : minst 6 timmar (kan utföras som hygienisering före våtkompostering). Allt material skall uppnå angiven temperatur. Medeluppehållstid 2 vid efterföljande kompostering: minst 7 dygn vid 55 C. Sluten kompostering Se tabell 2 nedan. Allt material skall uppnå angiven temperatur. Vattenhalten bör uppgå till 35-60%. Öppen kompostering Se tabell 2 nedan. Eftermognad i minst 6 månader efter huvudprocessen och före användning. 1 Med exponeringstid menas den tid då inget avfall tas ut eller tillförs reaktorn. 2 Medeluppehållstiden beräknas så att den minst gäller för 95 % av materialet. Angivna parametrar skall uppfyllas i tre omgångar med vändning av materialet mellan varje omgång. Vattenhalten bör uppgå till 35-60%. Tabell 2. Förteckning över kombinationer av tid och temperatur som måste uppnås vid kompostering enligt Tabell 1. Temperatur ( C), minimum Tid (dygn), minimum Öppen kompostering Temperaturen i en öppen kompost varierar i olika delar av materialet. Det är därför viktigt att veta både temperaturen i materialet och hur stor andel av materialet som inte uppnår den temperatur som krävs. Mätningen enligt ovan utförs i 3 olika zoner i kompostmaterialet (se figur 1 i appendix 3): Mitt i strängen Ytterkanten Bottenskiktet Mätningen ska också genomföras i representativa zoner i strängens längdriktning. Genom att mäta i ytterkanten (på olika djup från ytan) och i bottenskiktet (på olika höjd från marken), kan tjockleken på kant- respektive bottenskikt bestämmas. Kant- och bottenskikt är de delar av materialet som vanligen ej når upp till den temperatur som krävs för hygienisering. Vändning av komposten ska göras på ett systematiskt sätt på så vis att kantzonerna flyttas in i kompostens mitt för att ytterligare säkerställa att allt material blir hygieniserat. Ett temperatur / tid - protokoll upprättas och förvaras i journalen. 17

24 2.2 Sluten kompostering Temperaturen varierar inte på samma sätt i kompostmaterialet vid sluten kompostering som vid öppen kompostering. Utför mätning enligt ovan i olika representativa zoner i materialet. Med representativa zoner menas områden där temperaturen av olika anledningar kan skiljas sig åt t.ex. bottenskikt, mitten och toppskikt. Ett temperatur-/tidprotokoll upprättas och förvaras i journalen. Vid kompostering med tvångsluftning mäts temperaturen vanligtvis kontinuerligt. Dessa temperaturmätningar ska regelbundet skrivas ut och förvaras i journalen, för att visa att hygieniseringskraven uppfylls. Det är viktigt att mätutrustningen är kalibrerad. Figur 1. Mätpunkter i tvärsnitt av kompoststräng eller kompostbädd. OBS! Vid torr kompostering i kategori B och C finns rekommendationer kring materialets fukthalt. Det är viktigt att hygieniserad kompost inte vattnas med lakvatten från icke hygieniserat material då risk för återinfektion föreligger. 3. Utförande våtrötning och våtkompostering En totalomblandad process förutsätts vid våtrötning och våtkompostering och här är det tillräckligt med 1-2 mätpunkter. 3.1 Våtrötning Temperaturen i hygieniseringstanken eller rötkammaren mäts kontinuerligt för att värmetillförseln ska kunna styras. Dessa temperaturmätningar ska regelbundet skrivas ut och förvaras i journalen, för att visa att hygieniseringskraven uppfylls. Det är viktigt att mätutrustningen är kalibrerad. 3.2 Våtkompostering Vid våtkompostering mäts temperaturen kontinuerligt. Dessa temperaturmätningar ska regelbundet skrivas ut och förvaras i journalen, för att visa att hygieniseringskraven uppfylls. Det är viktigt att mätutrustningen är kalibrerad. 18

25 APPENDIX 4 EXEMPEL PÅ UTFORMNING AV RÅD OCH ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV BIOGÖDSEL OCH KOMPOST Nedan följer exempel på hur certifierade anläggningar har utformat Råd och Anvisningar och Innehållsdeklaration för biogödsel och kompost. För anläggningar som sprider biogödsel hos lantbrukare som är anknutna till Svenskt Sigill krävs att en kadmiumbalansberäkning upprättas. På Avfall Sveriges hemsida kan ett hjälpverktyg för dessa beräkningar laddas ner. 4.1 Exempel 1 för biogödsel Råd och anvisningar för biogödsel 2010 Mängd växtnäring vid olika spridningsmängder, (analysmedeltal för jan-aug 2010) Ton biogödsel/ha Ammonium-kväve kg/ha Fosfor kg/ha Kalium kg/ha Dessutom innehåller X Biogödsel näringsämnena kalcium, magnesium, svavel, natrium och koppar samt att gödseln tillför humus och mikroorganismer. Analys medelvärde för jan-aug 2010 ger följande riktmängder Maximal tillförsel av biogödsel Ton/ha Begränsande ämne Vid spridning Årligen vid fosforklass I-V 40 Fosfor Lantbrukaren ska göra en beräkning av kvävebehovet för den förväntade skörden av respektive gröda. Inför höstsådd får tillföras högst 60 kg lättillgängligt kväve för den höstsådda grödans behov. 19

26 Sammanfattning av spridningsregler för stallflytgödsel (Biogödsel) Tidpunkt på året Regler 1 mars-31 juli Spridning tillåten i växande gröda med speciell teknik vid spridning. På obevuxen mark måste gödseln myllas inom 4 timmar. 1 augusti-31 oktober I växande gröda eller före sådd av oljeväxter. På lerjordar (mer än 15 procent lerhalt) får även gödsel spridas inför sådd av höstsäd. Spridning av fånggrödor är inte tillåten. Myllning ska ske inom fyra timmar. 1 november-28 februari Spridningsförbud Tillåtna spridningsmängder enligt SNFS 1994:2 gällande växtnäring och metaller. (skall tillämpas enligt certifieringsregler SPCR 120) Fosfortillförsel regleras enligt SJVFS 2004:62. Tabell 1. Tillförsel av växtnäring vid användning i jordbruket. För fosfor gäller medeltal under 5 år och för ammoniumkväve gäller årlig tillförsel. Jordens fosforklass Totalfosfor (kg/ha) Ammoniumkväve (kg/ha) I-V Tabell 2. Riktvärde för metalltillförsel till åkermark (medeltal under 7 år). Metall Årlig maximal mängd (g/ha) Bly 25 Kadmium 0,75 Koppar 300 Krom 40 Kvicksilver 1,5 Nickel 25 Zink 600 OBS! Enligt förordning EG nr 1774/2002 får inte biogödsel användas på betesmark. 20

27 4.2 Exempel 2 för biogödsel 21

28 4.3 Exempel 3 för biogödsel 22

29 4.4 Exempel 1 för kompost 23

30 4.5 Exempel 2 för kompost 24

31 25

32 26

33 27

34

35

36 Vi är Sveriges största miljörörelse. Det är Avfall Sveriges medlemmar som ser till att svensk avfallshantering fungerar - allt från renhållning till återvinning. Vi gör det på samhällets uppdrag: miljösäkert, hållbart och långsiktigt. Vi är personer som arbetar tillsammmans med Sveriges hushåll och företag. Avfall Sverige Utveckling 2011 ISSN Avfall Sverige AB Adress Telefon Fax E-post Hemsida Prostgatan 2, Malmö info@avfallsverige.se