SEPTEMBER 2018 CERTIFIERAD ÅTERVINNING AV BIOGÖDSEL. Vägledning SPCR 120

Transkript

1 SEPTEMBER 2018 CERTIFIERAD ÅTERVINNING AV BIOGÖDSEL Vägledning SPCR 120

2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Märkning Vad står märkningen för? Ansöknings- och kvalifikationsförfarandet Ansökan Första kontroll/informationssamtal Kvalifikationsåret Kompletterande handlingar tas fram av tillverkaren Provningsrapporter Processbeskrivning Kvalitetsmanual Förslag till märkning Kontroll Hygieniseringskontroll Kompletteringar till utförda kontroller Granskning av kompletteringar samt utfärdande av certifikat Kostnad för certifiering och certifikatets giltighetstid Vad händer efter kvalifikationsåret? Fortlöpande kontroll Dokumentation Styrande dokument i kvalitetsmanualen: Redovisande dokument i journaler: Informationsmaterial Fortlöpande provtagning efter kvalifikationsåret Fortlöpande bedömning av substrat GMO Metodbeskrivning för provtagning Allmänt om provtagning Allmän provtagning för biogödsel, ej mikrobiologiska analyser Speciellt vid provtagning för mikrobiologisk analys Speciellt vid provtagning av synliga föroreningar...19

4 7. Kvalitetsmanualen, en beskrivning av anläggningens egenkontroll Organisation Kvalitetspolicy Ansvar och befogenheter Tillverkarens representant Ledningens genomgång Internkontroll Utbildning av personal Styrning av dokument Provning och kontroll Substrat, leverantörer, insamling och transport Mottagningskontroll Kontroll av behandlingsprocess Kontroll av slutprodukt Kontroll av utrustning och metoder Produktidentifikation - Märkning Hantering av färdiga produkter samt distribution Spårbarhet Handlingsplan för förebyggande åtgärder Korrigerande åtgärder Klagomål Kvalitetsdokument - journalföring Metodbeskrivning för hygieniseringskontroll Mätutrustning Utförande Kvalitetssäkring av matavfall Allmänt om kvalitetssäkring Förebyggande kvalitetsarbete Kontinuerlig kvalitetskontroll Planerad kvalitetskontroll Plockanalyser Uppföljning och återkoppling Bilaga 1. Exempel på utformning av Råd och anvisningar för användning av biogödsel Bilaga 2. Kriterier för att biogödsel ska få användas i KRAV- respektive Svenskt Sigill-odling...32 KRAV...32 Svenskt Sigill...32 Bilaga 3. Exempel på utformning av rutin...33 Bilaga 4. Vägledning för leverantörsbedömning Bilaga 5. Checklista för bedömning av nya substrat... 39

5 1. Inledning Detta dokument, Vägledning för certifierad återvinning av biogödsel SPCR 120, avser att utgöra ett praktiskt stöd till anläggningar för hur man ska tolka och genomföra de krav som ställs i SPCR 120. Vägledningens syfte är även att möjliggöra att anläggningar gör på likartat sätt samt ska underlätta för revisorer vid kontroll. Vägledningen baseras på certifieringsreglerna enligt SPCR 120 för år Eftersom certifieringsreglerna uppdateras årligen behöver anläggningar som är eller vill bli certifierade vara uppmärksamma på regelförändringar. Biogödsel SPCR 120 5

6 2. Märkning Varje godkänd produkt har rätt att bära certifieringssystemets märkningssymbol. Lite tips kring märket och märkning: Ska finnas på framträdande plats på t ex följesedel, innehållsdeklaration eller råd och anvisningar för biogödsel Får endast markera godkänd produkt, dvs. får inte finnas på transportfordon för ocertifierad produkt. Därför måste t.ex. dubbla följesedlar, med och utan märke, finnas eller enkelt kunna skapas i datorn Får inte skrivas in som en del i ett större märke utan ska användas i oförändrad form Ska kompletteras med certifikatsinnehavarens namn, certifikatsnummer, produktnamn och tillverkningsnummer/datum eller motsvarande Förslag till märkning ska skickas till certifieringsorganet för godkännande innan certifikat kan ställas ut Märket får inte användas förrän tillverkaren har fullbordat sitt kvalifikationsår och certifikat är utdelat till tillverkaren. 2.1 Vad står märkningen för? Varumärket Certifierad återvinning ägs av Avfall Sverige och är branschens frivilliga produktcertifiering av biogödsel för användning som jordförbättringsmedel och/eller växtnäringskälla. Detta innebär att: Produkten är producerad på ett fackmannamässigt sätt och med funktionell teknik Produkten är framtagen genom återvinning av livsmedelsbaserade avfall och är baserad på rena källsorterade 1 substrat Produkten uppfyller specifika krav på t.ex. organisk substans, smittskydd, föroreningar, metaller och ogräsfrön Till varje godkänd produkt finns alltid en varudeklaration (innehåll av näringsämnen) och råd och anvisningar att tillgå Produkt och produktion kontrolleras regelbundet av ett oberoende kontrollorgan. Observera att det endast är den färdiga biogödseln som är möjlig att certifiera. En bearbetad biogödsel som innehåller certifierad produkt får dock bära certifieringssystemets märke. Förutsättningarna är att det tydligt framgår att endast biogödseln är certifierad, samt att andelen certifierad biogödsel i blandningen finns angiven. Det är således godkänt att till exempel blanda in mineralgödsel i biogödsel om det finns ett behov av detta. 1 Med rena källsorterade substrat avses substrat som har sorterats ut vid källan, dvs vid den plats där avfallet uppkommit, enligt rådande sorteringsanvisningar i den aktuella kommunen/verksamheten/anläggningen. 6 Biogödsel SPCR 120

7 3. Ansöknings- och kvalifikationsförfarandet 1 Ansökan Anläggningen skickar in en ansökan om certifiering till certifieringsorganet. 2 Första kontroll och informationssamtal En första kontroll genomförs på anläggningen samt ett första informationssamtal hålls. Vid kontrollen granskas anläggningen samt vilka dokument och provtagningar som finns och utförs och vad som behöver kompletteras. Avvikelser och noteringar sammanställs i en kontrollrapport. Kvalifikationsåret inleds. 3 Kompletterande handlingar tas fram A - Provningsrapporter B - Processbeskrivning C - Beskrivning av tillverkarens egenkontroll D - Förslag på märkning 4 Kontroll med hygieniseringskontroll En ny kontroll utförs på anläggningen och de kompletterande handlingarna gås igenom. Avvikelser och noteringar sammanställs i en kontrollrapport. Vid kontrollen läggs det fokus på frågeställningar avseende smittskydd och hygienisering. 5 Eventuella kompletteringar Anläggningen redovisar eventuella kompletteringar som behövs till certifieringsorganet. 6 Certifikat utfärdas När alla kompletteringar är godkända erhåller anläggningen sitt certifikat, dock tidigast ett år efter första kontrollen, dvs då kvalifikationsåret är fullbordat. Anläggningen får marknadsföra sin produkt som Certifierad åtvinning enligt SPCR 120 för biogödsel. Figur 1. Flödesschema över certifieringsprocessen. Biogödsel SPCR 120 7

8 3.1 Ansökan Tillverkaren av biogödsel skickar in en ansökan om certifiering till certifieringsorganet, för närvarande RISE. Ansökan ska vara skriftlig och innehålla produktionsplats, namn på produkten och användningsområde samt en översiktlig principiell beskrivning av anläggningens process, organisation och ledningssystem. Ansökningsblankett finns att ladda ner på RISE:s hemsida under rubriken produkter övriga 2. Så snart RISE Certifiering har fått ansökningsblanketten kontaktas den sökande av certifieringsorganet. RISE skickar en offert för certifieringsarbetet och kontaktar den sökande och bestämmer tid för en första kontroll/informationssamtal. 3.2 Första kontroll/informationssamtal Certifieringsorganet gör en första kontroll av anläggningen och har vid samma tillfälle ett informationssamtal med tillverkaren. Det innebär att certifieringsorganet granskar dokument, gör besök på anläggningen och informerar personalen om certifieringsprocessen. Certifieringsorganet kommer att vägleda och kontrollera att tillverkaren har kontroll på sin process och produkt för att ett godkännande enligt certifieringssystemet ska kunna ske. Vid den första kontrollen startar det så kallade kvalifikationsåret. Anläggningen kan anlita certifieringsorganet för att genomföra en första kontroll/informationssamtal vid två tillfällen. Att genomföra en första kontroll mer än en gång kan bli aktuellt då anläggningen har svårigheter att komma igång med sitt certifieringsarbete t.ex. vid personalbyten. Medverkande från anläggningens sida vid kontroll/informationssamtal bör minst vara den/de som ansvarar för produktion och distribution av biogödsel, samt ansvarig/-a för anläggningens egenkontrollprogram Kvalifikationsåret Under kvalifikationsåret ska anläggningen visa att de har kontroll på sin process. Ett kvalifikationsår är minst ett år och kommer att fortgå fram till dess att anläggningen visar att de har full kontroll på sin process och slutprodukt. Anläggningen ska under kvalifikationsåret visa att hygieniseringen fungerar (gäller för biogasanläggningar klassificerade som A- eller B-anläggning enligt Bilaga 3 i certifieringsreglerna), att de har en godkänd slutprodukt samt att personalen har ett egenkontrollsystem som de arbetar utifrån. Normalt utför certifieringsorganet tre kontroller under kvalifikationsåret, men fler kontroller kan krävas om kvalifikationsåret förlängs. Provtagning som sker under kvalifikationsåret ska vara jämnt utspridd över året. I vissa fall (om anläggningen är ny) finns det kanske inte någon biogödsel att provtaga och då ska all provtagning ske jämnt utspridd under kvalifikationsårets sex sista månader. Om anläggningen inte hinner färdigt med provtagning och framtagande av nödvändig dokumentation tills kvalifikationsåret är slut, flyttas tidpunkten för att få certifikat framåt i tiden. Det viktiga är att anläggningen kan uppvisa sex månader i rad med godkända prov. Först därefter kan certifikat utfärdas. Certifieringsmärket får inte användas förrän kvalifikationsåret är fullbordat och certifikatet är utdelat till tillverkaren. Efter kvalifikationsåret (när certifikat har utfärdats) görs ett eller två besök på anläggningen då tillverkarens egenkontroll kontrolleras. Vid behov kan flera besök göras, t ex om stora avvikelser uppkommer Biogödsel SPCR 120

9 3.3 Kompletterande handlingar tas fram av tillverkaren Efter första kontrollen ska ansökan kompletteras med följande handlingar: Provningsrapporter Utförlig processbeskrivning Kvalitetsmanual (d.v.s. beskrivning av anläggningens egenkontroll) Förslag till märkning. Certifieringsorganet går sedan igenom handlingarna tillsammans med tillverkaren vid nästkommande kontroll. Nedan finns utförlig information om vad som krävs för att uppfylla kraven inom varje område Provningsrapporter Provtagningsplan Innan prov tas ut måste en provtagningsplan utformas, vilken beskriver hur provtagningen ska gå till. Provtagningsplanen ska omfatta beskrivning av: Provtagningsförfarande (se metodbeskrivning i Kapitel 6 i Vägledningen) Provtagningsfrekvens Analysmetoder Provtagning Ta ut prover enligt provtagningsplanen under kvalifikationsåret. Provtagningsfrekvensen efter kvalifikationsåret beror på anläggningens storlek. Lägsta provtagningsfrekvens framgår av Bilaga 2, Tabell 1, i certifieringsreglerna Analys Analyser ska utföras enligt de metoder som anges i Bilaga 2, Tabell 2, i certifieringsreglerna. Analyserna ska utföras av ett ackrediterat laboratorium. Andra metoder kan användas under förutsättning att de genom ringtester eller på annat sätt visats ge likvärdiga resultat med likvärdig eller bättre mätosäkerhet. (Certifieringsregler SPCR120, Bilaga 2). Alla analyssvar ska sammanställas årligen. Analysrapporterna och den årliga sammanställningen av analysresultat granskas av certifieringsorganet i samband med de återkommande kontrollerna Åtgärder vid icke godkänt provresultat Om provresultatet inte är godkänt enligt certifieringsreglerna ska det finnas styrande rutiner för vilka åtgärder som ska vidtas, beroende på om det är metall- eller bakterienivåer som överskridits. Det kan t.ex. handla om att göra omprov på ett arkivprov, kontakta laboratoriet, avskilja underkänd produkt, ta bort märkning, informera mottagare av produkt som redan skickats ut Dokumentation Upprätta en journal och för in analysresultaten i journalen. Det är lämpligt att i journalen även dokumentera gränsvärden enligt certifieringsreglerna så att nyinförda analysresultat enkelt kan jämföras mot aktuella gränsvärden. Det är viktigt att analysresultat granskas så fort som möjligt efter erhållet svar från analyserande laboratorium för att så snabbt som möjligt kunna genomföra åtgärder i fall av avvikande Biogödsel SPCR 120 9

10 eller underkända värden. Dokumentation om vidtagna åtgärder i händelse av underkänt resultat ska journalföras, vilket t.ex. kan ske i anläggningens avvikelsehanteringssystem. Journalför även eventuella checklistor som används för provtagning. Utgångna provtagningsplaner ska arkiveras Processbeskrivning En processbeskrivning av anläggningen i form av ett flödesschema med förklarande text ger en överskådlig bild av tillverkningen. Processbeskrivningen ska vara daterad. Ta fram en processbeskrivning som visar: De produktionsenheter som ingår Var de olika driftsparametrarna ska mätas eller kontrolleras i processen Var anläggningen finns geografiskt placerad (ort och kommun) Tillsatsmedel och processhjälpmedel Samtliga tillsats- och processhjälpmedel som anläggningen använder måste vara godkända enligt SPCR 120. I Bilaga 1b till certifieringsreglerna är godkända tillsats- och processhjälpmedel listade. Om anläggningen avser att använda, eller redan använder, ett tillsats- eller processhjälpmedel som inte finns med i bilagan ska en ansökan omgående skickas in till styrgruppen för bedömning. Ansökningsformulär med instruktioner beställs från Sekretariatet för Certifierad Återvinning. Mer information om ansökningsförfarandet och kontaktuppgifter till Sekretariatet finns på Avfall Sveriges certifieringshemsida Kvalitetsmanual I kvalitetsmanualen ska alla rutiner och instruktioner finnas som beskriver hur anläggningens egenkontroll går till. Kvalitetsmanualen är specifik för varje anläggning och beskriver det praktiska arbetet för att uppfylla kraven i egenkontrollen. De delar som ska ingå i kvalitetsmanualen redovisas i Kapitel 7 i Vägledningen. Kapitel 9 beskriver de moment som bör ingå vid kvalitetskontroll av källsorterat matavfall. Bilaga 1 i Vägledningen är till hjälp för konstruktion av råd och anvisningar vid användning av biogödsel. Lämpliga substrat samt krav på process och produkt finns angivna i certifieringsreglerna med bilagor för SPCR 120 och ska därför alltid finnas tillgängliga på anläggningen tillsammans med kvalitetsmanualen. Observera att certifieringsreglerna revideras en gång om året och träder i kraft med ny version den 1 januari varje år. Positivlistan över SPCR 120 godkända substrat och tillsats- och processhjälpmedel uppdateras kontinuerligt och återfinns i Bilaga 1a och 1b till certifieringsreglerna. Senaste versionen av såväl certifieringsreglerna som Bilaga 1a-Substrat och Bilaga 1b-Tillsatsmedel och processhjälpmedel finns alltid att tillgå på Avfall Sveriges hemsida Förslag till märkning Tag fram ett förslag till hur produkten ska förses med: Märkningssymbol Certifikatets nummer Certifikatets innehavare Produktnamn Tillverkningsnummer, datum eller dylikt Biogödsel SPCR 120

11 4. Kontroll Efter att den första kontrollen/informationssamtalet har skett och kompletterande handlingar har tagits fram av tillverkaren gör certifieringsorganet ännu ett besök på anläggningen. Vid denna kontroll, kontrollerar certifieringsorganet hur långt anläggningen kommit på sin väg mot certifiering. Datum för kontrollen bestäms i samråd med anläggningen, men brukar vara ungefär sex månader efter det första besöket. Resultatet från kontrollen redovisas i en kontrollrapport. Vid kontrollen granskas speciellt följande områden: Ledningens genomgång (rutin, samt ev. protokoll) Avvikelser och klagomål Kontroll av provhantering, lager, laboratorium, märkning av prover Lastbilar, vågar Åtgärder för att undvika korskontaminering Kalibreringar Redovisande dokument Journalföring Analysprotokoll Förslag till produktblad med certifieringsmärke. 4.1 Hygieniseringskontroll Hygieniseringskontroll är ett moment som utförs av certifieringsorganet under kvalifikationsåret. Hygieniseringskontrollen utförs i samband med vanlig kontroll då även annat granskas på anläggningen. Löpande kontroll av hygieniska aspekter förekommer också under ordinarie kontroller efter att certifikat erhållits. Under hygieniseringskontrollen sker en systemteknisk granskning av anläggningen. Revisorn granskar bland annat styr- och övervakningssystemets funktion, tvättrutiner och -system samt eventuella brister i den tekniska utformningen med betydelse för smittskyddssäkerheten. Revisorn granskar också att rutiner finns som säkerställer att återsmitta, så kallad korskontaminering, undviks. I samband med hygieniseringskontrollen kan revisorn även granska hur anläggningen utför provtagning och provhantering inför bakteriologisk analys. (Certifieringsregler SPCR120, Bilaga 3) Vid följande tre punkter ska bakteriologiska prover tas vid två olika tillfällen under kvalifikationsåret för att påvisa hygieniseringsfunktionen i anläggningen: 1. I substrat före hygienisering 2. I substrat efter hygienisering 3. I den färdiga biogödseln. Se Bilaga 3 i certifieringsreglerna SPCR 120 för biogödsel för mer detaljerad information. Biogödsel SPCR

12 4.2 Kompletteringar till utförda kontroller Vid de kontroller som utförts under kvalifikationsåret kan tillverkaren ha fått avvikelser, vilka ska åtgärdas före det att certifikat kan utfärdas. Tillverkaren arbetar utifrån avvikelser i kontrollrapporten och sänder in kompletteringar till certifieringsorganet. 4.3 Granskning av kompletteringar samt utfärdande av certifikat Vanligtvis sker en kontroll då kvalifikationsåret är fullbordat. Om inte alla avvikelser är klara då, kan certifieringsorganet granska och bedöma inkomna kompletteringar efter denna kontroll, tills allt är korrigerat. Därefter utfärdas certifikat och avtal om fortlöpande kontroll tecknas mellan tillverkare och certifieringsorgan Kostnad för certifiering och certifikatets giltighetstid Certifieringsorganet skickar en offert till den som ansökt om att få certifiera en produkt, biogödsel eller kompost. I offerten finns angivet kostnader för tre kontrolltillfällen vilka sker under kvalifikationsåret samt kostnader för utfärdande av certifikat. Certifierade anläggningar ska dessutom erlägga avgift till Avfall Sverige för medverkan i Certifierad återvinning, se certifieringsreglerna SPCR 120 kapitel Efter att tillverkaren erhållit certifikat förbinder tillverkaren sig via ett avtal med certifieringsorganet om fortlöpande kontroll, vilket innebär att en tredjepartsbesiktning kommer att ske minst en gång per år samt att betala kostnader för upprätthållande av certifikat, som tas ut som en årlig kostnad. Certifikatet är giltigt under fem års tid och därefter ska tillverkaren ansöka om förlängning av certifikat om intresse för fortsatt certifiering finns. 12 Biogödsel SPCR 120

13 5 Vad händer efter kvalifikationsåret? 5.1 Fortlöpande kontroll Införande av certifieringssystemet på en anläggning, enligt Kapitel 3 och 4, genomförs under en tidsperiod på minst ett år, ett så kallat kvalifikationsår. Efter kvalifikationsåret (när certifikat har utfärdats) genomför certifieringsorganet mellan ett och två anläggningsbesök per år, då tillverkarens egenkontroll kontrolleras. Kontrolltillfällenas funktion är att kontrollera att biogödseln uppfyller certifieringskraven, samt i stort bedöma egenkontrollens funktion för att säkerställa att biogödsel av god kvalitet levereras. 5.2 Dokumentation De dokument som alltid ska finnas tillgängliga på anläggningen och kunna uppvisas vid den opartiska kontrollen kan indelas i styrande respektive redovisande dokument. De styrande dokumenten tas fram under kvalifikationsåret och samlas i en kvalitetsmanual (se Kapitel i Vägledningen), medan de redovisande dokumenten anger resultat vid regelbunden kontroll och analys. De redovisande dokumenten samlas lämpligen i journaler, på papper eller i datafiler Styrande dokument i kvalitetsmanualen: Kvalitetspolicy Beskrivning av organisationen kring egenkontrollen (se kapitel 7.1 i Vägledningen) Rutiner för dokumentstyrning Distributionslista för dokument Rutiner för kontroll och provning (se kapitel 7.3 i Vägledningen) Anvisningar för hur resultaten från kontroll och provning ska redovisas (se kapitel 7.3 i Vägledningen) Anvisningar för substratleverantörer Anvisningar för transportörer Provtagningsplan Rutiner för åtgärder vid icke godkänt provresultat Anvisningar för hur märket ska användas Hanteringsföreskrifter för färdiga produkter (se kapitel 7.5 i Vägledningen) Beskrivning av spårbarheten (se kapitel 7.6 i Vägledningen) Rutiner för hantering av underkänd produkt Handlingsplan för förebyggande åtgärder Rutiner för korrigerande åtgärder Rutiner för hantering av klagomål Rutiner för journalföring Rutiner för årlig sammanställning av statistikuppgifter (se kapitel 7.10 i Vägledningen). Biogödsel SPCR

14 5.2.2 Redovisande dokument i journaler: Protokoll från ledningens genomgång Protokoll från interna och externa revisioner på anläggningen Protokoll från leverantörsbedömningar Underlag för bedömning av nya substrat Redovisning av mottagen mängd substrat och dess ursprung Redovisning av avvikelser angående substratets kvalitet från substratleverantör Redovisning av avvikelser angående substratets kvalitet från transportör Redovisning av avvikelser angående substratets kvalitet från mottagningskontrollen Redovisning av kontroll av löpande driftsparametrar och hygienisering Redovisning av analysresultat Redovisning av mängd certifierad produkt och användningsområde Redovisning av mängd underkänd produkt och användningsområde Konsekvensutredning vid underkänd produkt Kalibrering av kvalitetspåverkande utrustning, datum och åtgärd Redovisning av korrigerande åtgärder Sammanställning av planerade åtgärder Redovisning av eventuella klagomål Kontrollprotokoll från tidigare kontroller Årlig sammanställning av statistikuppgifter (se kapitel 7.10 i Vägledningen). 5.3 Informationsmaterial Certifieringsreglerna ska finnas tillgängliga tillsammans med övrigt informationsmaterial på anläggningen, vilket är: Innehållsdeklaration för certifierad produkt Råd och anvisningar för certifierad produkt. Några tips kring råd och anvisningar efter erfarenheter från kontroller: Glöm inte tillverkarens namn och adress Fokusera på nyttan, inte på att minimera skadan det är därför metallerna inte behöver deklareras med en siffra Lova inte för mycket Se upp för bilder bilder på grönska ska visa växter som biogödseln lämpar sig för (varning för kaktusar, rhododendron m.fl. växter med udda krav) 5.4 Fortlöpande provtagning efter kvalifikationsåret När anläggningsägaren har fått sitt certifikat ska provtagning av färdig produkt ske kontinuerligt enligt den fastställda provtagningsplanen. Detta för att kontrollera kvaliteten avseende bl.a. innehåll av näringsämnen, tungmetaller, synliga föroreningar samt att hygieniseringen upprätthålls. I certifieringsreglerna SPCR120 Bilaga 2 samt i kapitel 6 i Vägledningen beskrivs hur provtagningen ska genomföras enligt SPCR Biogödsel SPCR 120

15 5.5 Fortlöpande bedömning av substrat Ingående substrat är avgörande för den kvalitet som biogödseln kommer att få. Om anlägg ningen ska ta emot och behandla ett för dem nytt substrat ska innehållet kontrolleras och en bedömning om substratet är lämpligt att ta emot ska göras. All dokumentation i samband med denna bedömning ska sparas och kunna visas upp för certifieringsorganet. I Bilaga 5 till Vägledningen finns ett exempel på en check-lista som kan användas när man bedömer ett för anläggningen nytt substrat. Leverantörer av substrat ska även granskas genom leverantörsbedömningar, med syfte att säkerställa kvaliteten på substrat. Årligen ska en riskanalys genomföras och med den som underlag väljs vilka leverantörer som ska granskas ut. En beskrivning av hur riskanalys och leverantörsbedömningar kan gå till finns i Bilaga 4 till Vägledningen. I certifieringsreglerna kap. 3.2 beskrivs de krav som finns angående leverantörsbedömning GMO Alla GMO-produkter som är godkända enligt EU:s regelsystem accepteras som substrat till en biogasanläggning. Det ska framgå av innehållsdeklarationen som medföljer biogödseln att GMO-produkter använts som substrat. Biogödsel som framställts med GMO-produkter som substrat får inte användas i ekologisk eller KRAVcertifierad produktion. (Certifieringsregler SPCR120, kap.3.1.2). Biogödsel SPCR

16 6. Metodbeskrivning för provtagning 6.1 Allmänt om provtagning Här diskuteras principer för provtagning och några exempel på provtagning redovisas. Texten och bilderna i detta avsnitt är hämtade ur rapporten Metoder för bestämning av synliga föroreningar i biogödsel och förbehandlat matavfall, Slutrapport, av Carl-Magnus Pettersson. Ett prov som tas ut från en vätskeström i en ledning eller från innehållet i en behållare ska idealt representera hela volymen som passerar ledningen vid provtagningsögonblicket eller innehållet i behållaren. Det betyder att provtagningen ska ske på ett sådant sätt att systematiska fel undviks som till exempel att vissa partiklar eller föremål i vätskan är under- eller överrepresenterade. Biogödsel är normalt en homogen vätska medan slurry från förbehandling är mer inhomogen och ställer därför större krav på provtagningen. Diskussionerna i detta avsnitt görs med utgångspunkten från provtagning för bestämning av mängden synliga föroreningar, men är även allmängiltigt för uttag av prov för andra analyser. Provtagning på materialet i en behållare eller i en ledning är förknippad med felkällor som gör att analysresultatet kan bli missvisande om inte representativa prov tas ut. Exempel på felkällor är att innehållet i behållaren som provet tas från inte är uppblandat eller att ventilen vid provtagningspunkten är för liten eller endast öppnas delvis så att större föremål inte kan passera ventilen utan silas bort. En annan tänkbar felkälla är att innehållet i vätskeströmmen i långa horisontella ledningar skiktas så att tunga partiklar förekommer i större utsträckning i den undre delen av ledningen än i den övre. Denna felkälla bedöms dock som liten för biogödsel eftersom sedimentationshastigheten för partiklarna i allmänhet är långsam i förhållande till uppehållstiden i ledningen. Det är inte heller sannolikt att plastfolier skiktas då de i stort sett har samma densitet som vätskan. Även om risken är liten för skiktning i ledningar bör uttag placeras i början av ledningen. I tankar med gasutveckling är det däremot en risk att plastfolier kan skiktas genom att gasen lyfter folier till ytan. Den ideala situationen är att hela vätskeströmmen i en ledning kan avledas till ett provtagningskärl som visas i Bild 1. Avledningen kan också ske med hjälp av en trevägsventil. I normalfallet är detta dock inte möjligt på grund av höga tryck eller stora vätskeflöden i ledningen. Därför arrangeras provtagningspunkter med ett anslutande rör vinkelrätt mot ledningen och en avstängningsventil som öppnas när provet ska tas ut. Principen är att ett delflöde, som är representativt för hela volymströmmen, avleds till provtagningskärlet. Detta fungerar bra när trycket i ledningen är så lågt att ventilen kan öppnas helt. I allmänhet är trycket i ledningen så högt att ventilen endast kan öppnas delvis vilket skapar en risk att föremål kan fastna i ventilen. Hur stor risken är beror naturligtvis på ventilens storlek, hur mycket ventilen öppnas och på hur stora föremålen är. I Bild 2 tas prover på slurry från förbehandling av matavfall. Eftersom slurryn är trögflytande och trycket i ledningen är lågt kan ventilen öppnas helt vid provtagningen vilket säkerställer att ett representativt delflöde avleds till provtagningskärlet. Röranslutningen för provtagningen är också stor vilket minskar risken att föremål ska fastna i ledning och ventil. Ett exempel på provtagningsutrustning som lämpar sig för provtagning i ledningar med högt tryck visas i Bild 3. Utrustningen gör att provtagningen kan ske med helt öppen ventil. Rör och behållare är anslutna till vattenledningen så att de kan renspolas före och efter provtagningen. 16 Biogödsel SPCR 120

17 Tips vid provtagning: Arrangera provtagning med rör och ventiler med så stor diameter som möjligt, minimum 25 för biogödsel. För slurry från förbehandling av matavfall bör ventil och rör ha större dimension. Placera uttaget där vätskeströmmen är omblandad. Anslutningen av provtagningsledning ska utföras så att föremål inte kan fastna i röranslutningen. Flödet i ledningen ska vara representativt för normal drift vid provtagningen. Spola genom rör och eventuella slangar innan provtagning. Låt åtminstone en volym motsvarande två gånger volymen hos provtagningsledningen passera innan provtagning. Öppna ventilen vid provtagningen helt. Om trycket är så stort i ledningen att ventilen endast kan öppnas delvis bör risken för bortsortering av partiklar särskilt beaktas. Efter provtagning skölj ledningar och slangar med vatten. Vid omräkning från volym till vikt kan densiteten 1,0 användas för flytande biogödsel. Bild 1 (t.v.). Provtagning där hela flödet avleds till provtagningskärlet. Bild 2 (t.h.). Provtagning på slurry från förbehandling av matavfall. Ventilen kan öppnas helt då trycket i ledningen är lågt. Biogödsel SPCR

18 Bild 3. Exempel på utrustning för provtagning när trycket i ledningen är högt. Utrustningen är installerad i Sävsjö biogasanläggning. Före provtagning renspolas utrustningen med vatten, dels uppströms (röd och blå ventil öppnas samtidigt), dels nedströms (gul och blå ventil öppnas samtidigt). Vid provtagning stängs gul ventil och röd ventil öppnas helt. När behållaren ovanför den gula ventilen är fylld stängs röd ventil och gul öppnas och provet släpps ut. Grön ventil är en avluftningsventil som öppnas så att provet lättare rinner ut. Detta upprepas tre gånger innan skarpt prov tas ut. Efter provtagningen sköljs utrustningen med vatten inklusive den gröna ventilen så att inget material finns kvar i utrustningen. 6.2 Allmän provtagning för biogödsel, ej mikrobiologiska analyser 1. Ta ut en lämplig och fastställd provmängd varje vecka under noggrann omrörning. 2. Frys provet omgående till dess att analys ska utföras. 3. När det är tid för att skicka in prov till laboratoriet tinas veckoproven upp och blandas noggrant (antal analyser per år redovisas i Bilaga 2, tabell 1, i certifieringsreglerna). 4. Ta ut ett slutprov på 2 liter ur det väl blandade samlingsprovet. 5. Häll slutprovet i en märkt behållare som tillhandahålls av laboratoriet. Provet placeras i kylväska eller liknande. 6. Ett provtagningsprotokoll som tillhandahålls av laboratoriet skrivs, detta ska innehålla information om: Typ av prov (biogödsel) Uppdragsgivare Provtagare Provtagningsdatum Produktionsplats Silstorlek Eventuella avvikelser från provtagningsanvisningarna De analyser som ska utföras på provet. 7. Provtagningsprotokollet undertecknas av provtagaren. 8. Skicka provet tillsammans med provtagningsprotokollet till laboratoriet direkt. Laboratoriet måste kunna ta emot provet dagen efter, bered därför ej slutprov på fredagar eller lördagar, kontrollera gärna med laboratoriet vilken dag i veckan som de har tid att ta emot ert prov för analys. Se även Bilaga 2 i certifieringsreglerna under rubriken Allmän provtagningsmetod vid våt rötning. 18 Biogödsel SPCR 120

19 6.3 Speciellt vid provtagning för mikrobiologisk analys Detaljerad metodbeskrivning för provtagning för mikrobiologisk analys finns i Bilaga 2 i certifieringsreglerna under rubriken Provtagningsmetod för bakteriologisk provtagning vid biogasanläggningar. 6.4 Speciellt vid provtagning av synliga föroreningar För analys av synliga föroreningar gäller speciellt, förutom det som beskrivs i kapitel 6.1 ovan, att; För varje ordinarie prov (primärt prov) som skickas in för analys, skall ett jämförbart referensprov sparas och förvaras fryst. Vid provuttag skall så mycket prov tas ut, så att det räcker till primärprov samt till referensprovet. Primärprovet skickas för analys medan referensprovet läggs i frysen. Provets storlek ska vara minimum 1 liter och högst 2 liter. Efter 1-12 timmar tas ett nytt prov (sekundärt prov). Det är viktigt att biogödseln hinner omsättas i ledningen innan ny provtagning sker. Det sekundära provet läggs direkt i frysen. Referensprovet och det sekundära provet sparas minst tills analysresultatet erhållits. (Certifieringsregler SPCR120, Bilaga 2) Övriga regler som gäller för synliga föroreningar, såsom högsta tillåtna halter och beräkningsmetoder för detta, beskrivs i kap i certifieringsreglerna. Ett tips för att minska risken för att få större partier biogödsel underkänd pga. för höga halter synliga föroreningar, speciellt om man vet med sig att man kan ligga nära SPCR 120:s gränsvärde/glidande medelvärde, är att ta ut prov på synliga föroreningar oftare än vad certifieringsreglerna kräver. Dessa extra prover behöver då inte skickas på analys, utan förvaras i frysen tills dess att man vet att man klarar kraven för synliga föroreningar för den aktuella tidsperioden. Om det visar sig att man hamnar över kravet för det glidande medelvärdet enligt regelverket har man då möjlighet att minska mängden biogödsel som blir underkänd, om man genom att skicka fler prover på analys kan visa att tidsperioden som man låg för högt avseende synliga föroreningar var kortare än den mellan ordinarie analyser. På så sätt kan man minska partiet biogödsel som underkänns. Enligt certifieringsreglerna definieras ett parti enligt följande; Avser en avgränsad mängd med homogen sammansättning som har verifierats och som producerats under en definierad tid. I normalfallet är ett parti den mängd biogödsel som producerats under den tid som en samlingsanalys representerar. (Certifieringsregler SPCR 120, kap. 1.3). Biogödsel SPCR

20 7. Kvalitetsmanualen, en beskrivning av anläggningens egenkontroll En kvalitetsmanual består av en samling dokument och journaler som tillsammans beskriver hur anläggningens arbete med egenkontrollen är utformat och efterföljs. För att kvalitetsmanualen ska vara lätt att hitta i under det dagliga arbetet delas den lämpligen in i olika kapitel/avsnitt. Ett exempel på en rutin som skulle kunna sortera under kapitlet organisation i en anläggnings kvalitetsmanual finns i Bilaga 3 till Vägledningen. 7.1 Organisation Kvalitetspolicy En kvalitetspolicy ska finnas som anger tillverkarens ambition avseende produktkvaliteten. Det ska finnas någon form av uttalande i policyn som innebär att man strävar mot ständig förbättring av produkten och verksamheten. Egenkontrollen och produkten ska stå i överensstämmelse med kvalitetspolicyn. Policyn ska vara förankrad i organisationen och fastställd av VD, teknisk nämnd eller styrelse. (Certifieringsregler SPCR120, kap.4.2.1) Ansvar och befogenheter Här ska det bekräftas att namngivna personer har befogenheter att ingripa för att förhindra felaktig kvalitet Tillverkarens representant Den person som representerar företaget gentemot certifieringsorganet anges här med namn och kontaktuppgifter. Personen ska ha en position inom företaget som innebär erforderliga befogenheter. Om tillverkningen är lokaliserad till flera anläggningar kan det finnas en representant för varje anläggning Ledningens genomgång Här ska bekräftas att företagsledningen årligen har genomgångar av egenkontrollen. Genomgången ska minst omfatta avrapportering från ansvariga och dokumentation på åtgärder gällande: Resultat från interna och externa kontroller Sammanställning av provningsresultat, mängd behandlat substrat, producerad mängd certifierad produkt, producerad mängd ej godkänd produkt (se kap.4.14 i certifieringsreglerna) Handlingsplan Avvikelserapporter Klagomål Korrigerande åtgärder. Glöm inte att dokumentera. Ledningens genomgång ska dokumenteras i form av ett protokoll som ska kunna uppvisas för certifieringsorganet. 20 Biogödsel SPCR 120

21 7.1.5 Internkontroll Minst en gång per år ska internkontroll utföras. Det ska finnas en rutin för detta som bland annat ska ange hur internkontroll planeras. Planeringen ska innehålla information om hur man säkerställer att hela egenkontrollen kommer att omfattas av kontroll. Detta kan tillexempel göras genom att ange vilka delar av certifieringsregelverket som kommer gås igenom vid varje internkontrolltillfälle, exempelvis att hela egenkontrollen har gåtts igenom över en tidsperiod om 3 år. För övriga detaljer se kap i certifieringsreglerna Utbildning av personal En utbildningsplan ska finnas som anger hur personalen får tillräckliga instruktioner och utbildning för sina arbetsuppgifter. Åtminstone tillverkarens representant (gärna fler) ska genomgå godkänd certifieringsutbildning som anordnas av Avfall Sverige. Glöm inte att spara intyg. Driftpersonal som utför provtagning ska ha genomgått provtagningskurs. Internkontrollanter ska vara utbildade inom internkontroll. Kurser i internkontroll ges av flera aktörer. Mer information om aktuella kurser inom certifieringssystemen kan erhållas på Avfall Sveriges hemsida ( eller genom att kontakta handläggaren för biologisk återvinning på Avfall Sveriges kansli. 7.2 Styrning av dokument Här ska företaget beskriva hur man garanterar att endast aktuella dokument för egenkontroll finns tillgängliga ute i företaget. Följande ska finnas: En dokumentförteckning (se kapitel 5.2 i Vägledningen) Rutiner för framtagning av nya dokument Rutiner för ändring av dokument Rutiner för insamling av ogiltiga dokument Distributionslista (t.ex. till chaufförer) Om det både finns lagrade dokument på en dator och utskrifter i pärmar ska företaget ange vilket av de båda dokumentsystemen som innehåller originalen. 7.3 Provning och kontroll Substrat, leverantörer, insamling och transport Samtliga substrat som anläggningen tar emot och behandlar måste vara godkända enligt SPCR 120. I Bilaga 1a i certifieringsreglerna finns en lista på godkända substratkategorier. Om anläggningen avser att behandla ett substrat som inte finns med på listan ska en ansökan till styrgruppen för Certifierad återvinning omgående skickas in. Ansökningsformulär med instruktioner beställs från Sekretariatet för Certifierad Återvinning 5. Vilka substrat som man tar in på anläggningen är avgörande för den producerade biogödselns kvalitet. 5 Biogödsel SPCR

22 Här beskrivs rutiner för hur styrning av substrat och leverantörer sker. Substratleverantörer ska ge en beskrivning varifrån substraten kommer, vad de innehåller samt hur de processas. Substratleverantörer ska ange risken för att substraten innehåller oönskade ämnen och i så fall vilka. Substratleverantörer ska ange vidtagna åtgärder för att undvika att substraten innehåller oönskade ämnen. Substratleverantörer ska utan dröjsmål anmäla oförutsedda händelser som kan ge substratet en sämre kvalitet till tillverkaren. Det ska finnas ett avtal mellan substratleverantör och anläggning där minsta krav på renhet på substratet omnämns. Kravet ska vara kvantitativt (t.ex. högst fem synliga plastpåsar i översta lagret i containern). Med fördel kan en diskussion om sorteringsanvisningar mellan anläggning och substratleverantör ske. Många sorteringsanvisningar hänvisar till källsortering då kompostering var huvudalternativet för behandling. I dagsläget är det inte önskvärt med blomjord, träavfall etc. i matavfallet, vilket bör framgå av den aktuella substratleverantörens sorteringsanvisningar. Se gärna Bilaga 1a i certifieringsreglerna. Anläggningen ska upprätta rutiner för hur man bedömer nya substrat. Anläggningen ska ta fram rutiner för leverantörsbedömning med minst innehåll enligt certifieringsreglerna kap.3.2. För en beskrivning av riskanalys och genomförande av leverantörsbedömning se Bilaga 4 i denna vägledning. Här beskrivs rutiner för hur insamling och transport sker. Transportör av substrat ska dokumentera hämtställe för transporterna så att leveranserna kan spåras till respektive substratleverantör om så behövs. Handelsdokument/följesedel ska medfölja varje transport. Anläggningen ska upprätta rutiner för hantering av handelsdokument/följesedel. Anläggningen ska upprätta rutiner för hur hygienkrav i enlighet med ABP-lagstiftningen följs. Se Bilaga 3 i certifieringsreglerna under rubriken Hygienkrav vid insamling av substrat och transport av biogödsel samt åtgärder för att förhindra återinfektion. På Avfall Sveriges hemsida under rubriken Animaliska biprodukter- Insamling och transport 6 finns ytterligare information avseende ABP-lagstiftningens och Jordbruksverkets krav. Transportör av substrat ska ange vidtagna åtgärder, t.ex. omklassning av källsorterat hushållsavfall, för att undvika att substratet innehåller oönskade ämnen. Transportör av substrat ska vid leverans anmäla oförutsedda händelser som kan ge substratet en sämre kvalitet till tillverkaren. I Kapitel 9 i Vägledningen beskrivs hur kvalitetssäkring vid insamling av källsorterat matavfall kan genomföras. Anläggningen ska i leverantörsbedömningen kontrollera att de kommuner/verksamheter/ entreprenörer som levererar substrat har sådana rutiner framtagna och att dessa efterföljs. Insamlingspersonal och annan berörd personal som hanterar substrat in till förbehandlingsanläggningen ska översiktligt känna till SPCR 120 samt vara väl förtrogna med kvalitetsrutiner för insamlingsarbetet Biogödsel SPCR 120

23 7.3.2 Mottagningskontroll Mottagningskontroll ska göras enligt följande: Rutiner ska finnas för dokumentation av mottagen (lossad) mängd substrat och substrattyp Rutiner för kvalitetskontroll av substrat och avlägsnande av skadliga och främmande ämnen ska finnas Rutiner för beräkning av mottagen mängd, även för substrat som tas emot i slutna system Rutiner ska finnas för hantering av underkänt substrat Rutiner för utökad provtagning/avskiljning vid föroreningsrisk Kontroll att substrat överensstämmer med kravspecifikationer i den omfattning som anses nödvändig. Detta kan t.ex. ske genom oregelbundet återkommande stickprovskontroller vid lossning, plockanalyser, uppföljning av dokumenterade leveranser mot kravspecifikation Det ska finnas ett avtal mellan behandlingsanläggning och transportör av substrat som reglerar vilka kvalitetskrav som gäller för substratet Glöm inte att dokumentera det arbete som görs, exempelvis ska visuell kontroll av inkommande substrat dokumenteras så att kontrollerna kan visas upp för certifieringsorganet Kontroll av behandlingsprocess Kontroll under tillverkningen ska göras regelbundet. Driftsrutiner ska finnas; vad som kontrolleras (se certifieringsreglerna kap.3.5), hur det kontrolleras och hur ofta bör anges i rutinen. Dokumentation av aktuella driftsparametrar enligt certifieringsreglerna kap.3.5 För hygieniseringskontroll se Bilaga 3 i certifieringsreglerna samt Kapitel 8 i Vägledningen Kontroll av slutprodukt Följande ska finnas: Provtagningsplan (enligt Bilaga 2 i certifieringsreglerna) Rutiner för åtgärder vid icke godkänt provresultat. Anvisningar för dokumentation av producerad, levererad, certifierad och underkänd mängd biogödsel. Innehållsdeklaration enligt minimikrav (se kap.3.8 i certifieringsreglerna) Råd och anvisningar för användning av biogödsel (se kap.3.9 i certifieringsreglerna och Bilaga 1 i Vägledningen) Rutiner för hantering av underkänd produkt. Här beskrivs hur företaget praktiskt avskiljer produkter som inte uppfyller kraven. (De krav som ställs på slutprodukten både vid egenkontroll och opartisk kontroll finns angivna i kap. 3.7 i certifieringsreglerna) Rutiner för avlägsnande av certifikatmärke vid underkänd slutprodukt. Anvisningar för kundinformation och konsekvensutredning vid levererad underkänd slutprodukt Instruktioner för hur provtagningen går till. Biogödsel SPCR

24 7.3.5 Kontroll av utrustning och metoder Rutiner för kalibrering, kontroll, justering och underhåll av utrustning ska finnas. Exempelvis ska temperaturgivarna i hygieniseringstankar regelbundet kontrolleras/kalibreras. Följande kan vara bra att beakta: Identifiera utrustning som används för att kontrollera kvaliteten Ange noggrannhet och kalibreringskrav för utrustningen Skapa rutiner, instruktioner och intervall för provning och kalibrering av respektive utrustning. Spara kalibreringsprotokoll. 7.4 Produktidentifikation - Märkning Anvisningar ska finnas för hur och när certifikatsmärket används. Innan märket får användas ska utformningen godkännas av certifieringsorganet. Se även kap.2 samt kap i denna vägledning för information om vad som ska ingå vid ansökan. 7.5 Hantering av färdiga produkter samt distribution Sättet att hantera de färdiga produkterna är viktigt och ska beskrivas i kvalitetsmanualens text eller genom hänvisning till särskilda instruktioner som personalen har tillgång till. Beskriv t ex hur skador och försämringar förhindras vid hantering, lagring och leverans. Tänk på att förhindra separation (att biogödseln skiktar sig), föroreningar med mera och att använda ren hanteringsutrustning. Distributören får med sin hantering ej försämra biogödselns kvalitet genom att skadliga eller främmande ämnen tillförs. Åtgärder vidtas för att undvika återinfektion av smittämnen vid transport. En egenkontroll ska upprättas så att dessa krav tillgodoses. Att rengöring, tvätt och desinfektion av fordon före hämtning av biogödsel har skett ska kunna redovisas av distributören/transportören genom att exempelvis redovisande dokument med datum och signatur för rengöring kan uppvisas. Detta kan kontrolleras exempelvis genom årliga stickprovskontroller. För mer information angående hygienkrav vid transport av biogödsel samt åtgärder för att förhindra återinfektion se Bilaga 3 under rubriken Hygienkrav vid insamling av substrat och transport av biogödsel samt åtgärder för att förhindra återinfektion i certifieringsreglerna. Handelsdokument ska medfölja varje transport i enlighet med ABP-lagstiftningen. Anläggningen ska ta fram rutiner för leverantörsbedömningar hos distributörer som anger när dessa ska ske, vad som ska kontrolleras och hur resultaten från leverantörsbedömningen hanteras. Rätten att genomföra andrapartskontroller ska dokumenteras, förslagsvis i de avtal som biogasanläggningen har med distributören av biogödsel. Dessa leverantörsbedömningar behöver dock bara utföras vid behov. 24 Biogödsel SPCR 120

25 7.6 Spårbarhet Biogödseln ska kunna spåras till mellanlager, tillverkningsperiod, eller dylikt. Den ska därför förses med tillverkningsnummer, tillverkningsdatum eller liknande. Biogödsel behöver spåras om det visar sig att den inte uppfyller kvalitetskraven enligt certifieringsreglerna. Beroende på var den finns kan man då stoppa leveransen av biogödsel ut från anläggningen eller informera den lantbrukare som har tagit emot biogödseln i sin lagringsbassäng alternativt redan spridit den på sin åker. Gör en rutin för hur spårning ska ske. 7.7 Handlingsplan för förebyggande åtgärder Här beskrivs de fortlöpande åtgärder som genomförs för att kontinuerligt förbättra kvaliteten på biogödseln: Förebyggande åtgärder för att undvika kvalitetsbrister Förebyggande åtgärder för att undvika återinfektion av smittämnen Förebyggande åtgärder för att undvika tillförsel av oönskade ämnen i inkommande material. Lämpligt är att separera interna och externa aktiviteter. 7.8 Korrigerande åtgärder Det ska finnas rutiner som beskriver vilka åtgärder som vidtas om avvikelser, som kan orsaka en felaktig produkt, upptäcks. Avvikelserna och åtgärderna ska dokumenteras: Avhjälpande åtgärder Utredning av orsakerna till uppkomna brister Fastställande av nödvändiga åtgärder för att minimera risken för återupprepning. Exempel på åtgärder bör beskrivas vid minst följande två avvikelser: Någon av gränserna för metaller överskrids Biogödseln är smittad med salmonella. Om det uppstår en avvikelse ska den dokumenteras, tillsammans med tillhörande utredning och vidtagna åtgärder, enligt företagets avvikelsehanteringssystem. 7.9 Klagomål Följande gäller för klagomål som inkommer från t.ex. kunder avseende certifierad biogödsel, märkning, marknadsföring: Klagomål ska dokumenteras och beslut om åtgärder tas Vidtagna åtgärder vid klagomål ska dokumenteras Kvalitetsdokument - journalföring Företaget ska genom att bevara dokument kunna styrka att biogödseln uppfyller certifieringskraven. Journaler och protokoll ska arkiveras och vara spårbara i minst fem år: Rutiner för journalföring ska finnas Journalerna ska innehålla redovisande dokument som finns beskrivet i kap i Vägledningen Journalerna ska innehålla kommentarer när avvikande resultat erhålls och beskrivning av åtgärder som vidtagits Rutiner ska finnas för årlig sammanställning av uppgifter såsom mottagna mängder, substrat, producerade mängder biogödsel, analysresultat, levererade mängder biogödsel och eventuell mängd underkänd produkt och dess hantering (se kap i certifieringsreglerna). Biogödsel SPCR