FÖRSKOLAN & SEXUALITET
|
|
- Birgitta Larsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Enkäten är genomförd av Anna Kosztovics och Linda Leveau på uppdrag av RFSU FÖRSKOLAN & SEXUALITET en enkätstudie om hur barns sexualitet bemöts i förskolan Enkäten är genomförd av Anna Kosztovics och Linda Leveau på uppdrag av RFSU 1
2 FÖRSKOLAN & SEXUALITET - en enkätstudie om hur barns sexualitet bemöts i förskolan Att skapa förutsättningar för att förändra och förbättra människors liv har varit RFSU:s målsättning ända sedan starten RFSU är en politiskt och religiöst obunden ideell organisation med syfte att sprida en kunskapsbaserad och öppen syn på samlevnads-och sexualfrågor. Genom sexualupplysning, utbildning och opinionsbildning vill RFSU slå hål på fördomar, bota kunskapsbrist och öka den sexuella hälsan, i Sverige såväl som internationellt. RFSU har ett frihetsperspektiv och rättighetsperspektiv på sexualiteten om utgår från allas frihet att vara, frihet att välja och frihet att njuta. När du köper en produkt, är medlem, samarbetar eller stödjer RFSU:s arbete bidrar du till fortsatt för-ändring av människors liv. 2
3 Enkäten är genomförd av Anna Kosztovics och Linda Leveau på uppdrag av RFSU Inledning Hösten 2009 skickade RFSU ut en enkät till 644 personer verksamma inom förskolan där vi ställde frågor om hur barns sexualitet bemöts i förskolan. Syftet med enkäten har varit att ta reda på om personalen upplever sig ha ett behov av utökad kunskap kring hur man kan möta barns uttryck och frågor om sexualitet. Vår ambition är att bidra till en klarare uppfattning om hur personal på förskolor runt om i landet förhåller sig till barns sexualitet och barns sexuella uttryck. Vi vill uppmärksamma barns rättigheter till sin lust, till svar på sina frågor och till sitt sexuella utrymme. De är viktigt att pedagogerna i förskolan har verktyg för att bemöta barns frågor med respekt och uppmuntran istället för med fördömande och osäkerhet. En bra sexuell självkänsla stärker identiteten och kroppskännedomen och ger bättre förutsättningar för en hälsosam och positiv sexualitet som vuxen. Även barn har rätt att få upptäcka och glädjas åt sin kropp och sina sexuella känslor men också att lära känna sin egna kroppsliga integritet. Ett barn som är säker på vad som känns bra och vad som inte känns bra är väl rustad för en tonårstid med allt vad det innebär med flirt, pubertet och sexdebut. Likaledes är det viktigt för de barn som är utsatta för någon form av sexuella övergrepp att ha en omgivning som är öppen för samtal kring det. Vår avsikt med undersökningen är inte att vetenskapligt belägga slutsatser. Istället vill vi lyfta fram olika värderingar kring barns sexualitet och belysa några av de bilder av barns sexualitet som finns i förskolan och eventuella fortbildningsbehov hos förskolepersonalen. 3
4 FÖRSKOLAN & SEXUALITET - en enkätstudie om hur barns sexualitet bemöts i förskolan Innehållsförteckning Inledning 3 Sammanfattning 5 Metod, urval och bortfall 7 Resultat 7 Slutdiskussion 13 4
5 Enkäten är genomförd av Anna Kosztovics och Linda Leveau på uppdrag av RFSU Sammanfattning Merparten av förskolepersonalen vet att barn har en sexualitet, 80 procent har angett att de tycker att barn har en sexualitet. Nästan hälften av alla som svarat på enkäten instämmer helt i att barn har en sexualitet. Det är vanligt att barn ger uttryck för sin sexualitet på sin förskola. Nästan alla som svarat på enkäten anger att de har någon erfarenhet av att bemöta barns uttryck för sin sexualitet. De allra flesta har egen erfarenhet av att bemöta barns sexuella uttryck. Trots det svarar knappt en tredjedel att de med säkerhet tycker att deras eget sätt att förhålla sig till barns sexualitet är bra. Mindre än hälften tycker att det är positivt att barn uttrycker sin sexualitet i lekar eller i onani. Många är säkra på att barn har en sexualitet men en stor del ställer sig tveksamma till om det är odelat positivt. 75 procent som svarat har erfarenhet av barn som leker sexuella lekar med någon av samma kön. En tredjedel är tveksamma eller negativa till om man ska prata med förskolebarn om homo-, hetero- och bisexualitet. En lika stor grupp instämmer helt i att man ska prata med barnen om homo-, hetero- och bisexualitet. Kärlek är ett vanligt samtalsämne på förskolor. Samtal om sexualitet är mer ovanligt. Två tredjedelar svarar att de bara till en liten del eller inte alls synliggör ett spektra av uttryckssätt för kärlek och sexualitet. De flesta har svarat att de har ett ord för både flickors och pojkars kön. Snippa och snopp är de vanligaste orden. 5
6 FÖRSKOLAN & SEXUALITET - en enkätstudie om hur barns sexualitet bemöts i förskolan Nästan en tredjedel av personalen svarar att de i olika stor utsträckning har mött barn som hävdar en annan könstillhörighet än den som kroppen visar. Förskolepersonalen är positivt inställda till fortbildning i ämnet barns sexualitet. En mycket liten del anger att barns sexualitet ingått i deras utbildning till förskolelärare/ barnskötare. En klar majoritet svarar att de behöver mer kunskap för att kunna förhålla sig till barns sexualitet och till föräldrar. 6
7 Enkäten är genomförd av Anna Kosztovics och Linda Leveau på uppdrag av RFSU Metod, urval och bortfall Resultaten bygger inte på ett statistiskt representativt urval av förskolor. Istället har vi gjort ett urval utifrån parametrarna stad/landsbygd respektive privata/kooperativa/ kommunala förskolor. Vi plockade ut 71 förskolor och alla dessa ringdes upp för att höra om de var intresserade av att svara på den enkät som skulle skickas ut till personalen på förskolan. Sammanlagt 644 enkäter skickades ut tillsammans med frankerade svarskuvert till var och en av de som arbetade på förskolan, 215 besvarade enkäter inkom från 51 av förskolorna. Med tanke på att bortfallet var stort vill vi än en gång betona att resultaten inte är generaliserbara utan ska istället ses som en möjlighet att få en bild av hur ett hundratal pedagoger på förskolorna i Sverige ser på, och bemöter, barns frågor och uttryck kring sexualitet. Resultat Förskolan och barns sexualitet Hur ser personal på förskolor på barns sexualitet? Hur tas barnens sexuella uttryck emot? Vilka sexualiteter synliggörs? Hur stor betydelse tror personalen själv att de har i barns sexuella utveckling? Detta är några av de frågor vi hoppades få svar på i den enkät som vi skickade ut. Den absoluta merparten av personalen vet att barn har en sexualitet. Endast ett litet fåtal har svarat att det inte alls stämmer att barn har en sexualitet. Ungefär hälften har svarat instämmer helt i att barn har en sexualitet. Onani och sexuella lekar Mindre än hälften av de som svarat på enkäten ser det som positivt att barn utforskar sig själva genom onani och att de har lekar med ett sexuellt innehåll. Det är fler som instämmer helt i frågan om onani är något positivt än i frågan om barns sexuella lekar är något positivt. En förklaring till denna skillnad kan vara att i sexuella lekar ingår ett samspel mellan barn och i samspel mellan människor finns det alltid en risk att något kan gå fel. Betydligt färre svarar stämmer helt på frågan om man är positiv till barns sexuella lekar och onani än på frågan om man tycker att barn har en sexualitet. Det 7
8 FÖRSKOLAN & SEXUALITET - en enkätstudie om hur barns sexualitet bemöts i förskolan visar att många är säkra på att barn har en sexualitet men en stor del ställer sig tveksamma till om det är odelat positivt med sexuella uttryck. Det är nästan en femtedel som svarar att de inte tycker att det är något positivt med onani och sexuella lekar. En tredjedel instämmer helt i att man ska prata om homo-, hetero- och bisexualitet med barnen. En lika stor grupp ställer sig tveksamma eller negativa till det. Fler än hälften av de svarande är helt säkra på att vuxnas bemötande har betydelse för barns sexuella utveckling. Ytterligare en fjärdedel instämmer delvis i påståendet. Det är väldigt få som inte tror att det har någon betydelse alls. Barns sexuella uttryck på förskolan Hur vanligt är det att barnen uttrycker sin sexualitet på förskolan? Vilka uttryck förekommer? Hur hanterar personalen barnens uttryck? Hur inkluderas flera sexualiteter i bemötandet i verksamheten? När talar personalen om dessa frågor med varandra? Hur upplever pedagogerna barns sexuella uttryck i praktiken? Det är vanligt att barn ger uttryck för sin sexualitet på sin förskola. Nästan alla (91 procent) har svarat att de i olika stor utsträckning har erfarenhet av att bemöta barns uttryck för sin sexualitet. Av dessa har mer än hälften svarat stämmer helt eller stämmer delvis. Det finns ett starkt problemorienterat fokus hos förskolepersonal gällande barns sexualitet. Det är 72 procent som instämmer helt eller delvis i att man pratar om barns sexualitet kopplat till problem. Detta bör jämföras med personalens övertygelse om att vuxnas bemötande av barns sexualitet har betydelse för barnens sexuella utveckling. Vi ser en risk med att om personalen endast för yrkesmässiga diskussioner om barns sexualitet när det uppstår problem kan budskapet till barnen bli att deras lustuttryck är förknippade med just problem. För pedagogerna är tillfällen när barn onanerar öppet en situation där 44 procent av de som svarade anger att de känner sig osäkra. I relation till frågan om hur vanligt det är att barn uttrycker sin sexualitet på sin förskola är det anmärkningsvärt att så många av pedagogerna svarar att de inte känner sig trygga i sitt förhållningssätt. 8
9 Enkäten är genomförd av Anna Kosztovics och Linda Leveau på uppdrag av RFSU Det är 75 procent som har någon form av erfarenhet av att möta barn som leker sexuella lekar med ett barn av samma kön. På frågan om man ska prata med barn om olika sexualiteter svarar 32 procent att de tycker att man ska prata om homo-, hetero- och bisexualitet. En fjärdedel av de svarande har ingen erfarenhet alls av att möta barn som leker sexuella lekar med ett barn av samma kön. Det finns naturligtvis flera möjliga förklaringar till det. Kanske förekommer inte sexuella lekar mellan barn av samma kön i så stor utsträckning eller så kan det bero på att lekarna inte anses vara sexuella på grund av den heteronormativitet som råder. Det kan också vara så att personalen inte ser sexuella lekar alls, vare sig mellan barn av motsatta kön eller mellan barn av samma kön. Om vi jämför svaren på frågan om erfarenheter av barns sexuella lekar mellan barn av samma kön med svaren på frågan om personalen förhåller sig på samma vis, oavsett mellan vilka kön, finns det en skillnad. Svaren antyder att en sexuell lek mellan exempelvis två killar bemöts på ett annat sätt än en sexuell lek mellan en flicka och en pojke. Heteronormativa strukturer verkar återspeglas i bemötandet av barnen. Men när vi gör en jämförelse med frågan om barns sexuella lekar är något positivt kommer det fram att 51 procent är tveksamma till att sexuella lekar överhuvudtaget är positiva. Den tveksamma gruppen kan vara en grupp som stoppar sexuella lekar oavsett om de sker mellan pojkar-pojkar, flickor-flickor eller flickor och pojkar utifrån just sin tveksamhet till om det är bra eller inte. Nästan en tredjedel har angett att de har någon form av erfarenhet av att möta barn som upplever att de har en annan könstillhörighet än den som kroppen visar. Dessa 29 procent motsvarar 61 personer som arbetar på 34 olika förskolor. På en klar majoritet av de 51 förskolor som respresenteras har alltså personalen någon erfarenhet av barn ur denna grupp. 9
10 FÖRSKOLAN & SEXUALITET - en enkätstudie om hur barns sexualitet bemöts i förskolan Förskolans förhållningssätt till barns sexualitet Vad är innehållet i upplevelsen av att förskolepersonal förhåller sig på ett bra sätt till barns sexualitet? Vilket sorts bemötande är det som pedagogerna tänker är bra för barns utveckling? Vilket synsätt är det som de svarande har när de tänker att de agerar på ett professionellt sätt? Många svarar att de skulle vilja ha fler diskussioner om barns sexualitet med sina arbetskamrater. En del av förskolepersonalen upplever osäkerhet inför kollegorna när förskolebarnen gör något sexuellt. I personalgruppen är det också väldigt få som pratat sig samman om hur föräldrar ska bemötas och det råder osäkerhet kring hur man ska förhålla sig till dem. De flesta svarar att de delvis, eller till liten del, utgår ifrån vad de tror eller vet att föräldrarna vill att de ska ha för förhållningssätt till barnens sexualitet. Mindre än hälften svarar att de har ett tillåtande förhållningssätt till barns onani. Endast 6 procent uppger att det stämmer helt att förskolan har ett tillåtande förhållningssätt till barns sexuella lekar. Enligt enkätsvaren verkar det vara lite enklare att vara positivt inställd och ha ett tillåtande förhållningssätt till barns onani än till deras sexuella lekar. Detta kan bero på att onani inte kan skada något annat barn. En klar majoritet tycker att de helt eller delvis förhåller sig på ett bra sätt till barns sexualitet. Nästan ingen tycker att de har ett dåligt förhållningssätt. De allra flesta har egen erfarenhet av att bemöta barns sexuella uttryck men knappt en tredjedel kan med säkerhet svara att de tycker att deras eget sätt att förhålla sig till barns sexualitet är bra. I sammanhanget är det viktigt att poängtera att majoriteten tror att deras bemötande påverkar barnens sexuella utveckling. I syfte att närma oss vad de svarande menar med ett bra förhållningssätt har vi granskat den grupp som angett att de helt eller delvis anser att de har ett bra förhållningssätt till barns sexualitet. Gruppen består av 164 personer. Hos denna grupp har vi letat efter svar på hur de förhåller sig till, och vilken inställning de har, till barns sexuella uttryck (fråga 2, 3, 4,9 och 12). Det visar sig att det är ungefär lika många som är positivt inställda som är mer tveksamma eller negativt inställda, till att barn uttrycker sig sexuellt (onani och sexuella 10
11 Enkäten är genomförd av Anna Kosztovics och Linda Leveau på uppdrag av RFSU lekar) på förskolan. Den gruppen som svarat stämmer lite eller stämmer inte alls är tveksamma till eller negativa till att barn leker med sig själva eller med andra på ett sexuellt sätt. En majoritet i den här gruppen tycker att det är viktigt att synliggöra olika sexuella identiteter och behandla samkönade lekar på samma sätt som lekar mellan pojkar och flickor. Känslan av trygghet i relation till hur man förhåller sig till barns onani är varierande, men det är få som anger att de känner sig otrygga. Att ha ett bra förhållningssätt till barns sexualitet kan alltså innebära en negativ inställning till barns sexuella uttryck. Barns sexualitet i förskoleverksamheten Vad pratar pedagogerna med barnen om? Hur tar de upp frågor om sexualitet? Vilka ord används och vems sexualitet blir synliggjord? Kärlek är ett självklart samtalsämne med barnen för de allra flesta som jobbar inom förskolan medan samtal om sexualitet är betydligt mer ovanligt. Det är en mycket större andel som svarar att de inte alls pratar om sexualitet med barnen (34%) i jämförelse med att inte alls prata om kärlek (1%). Självklart går det att prata om kärlek utan att prata om sexualitet, och om sexualitet utan att prata om kärlek. Det som är anmärkningsvärt med svaren är att det är så tydligt att kärlek är ett accepterat och allmänt vedertaget tema att ta upp med barnen men att frågor om sexualitet inte är det. Dessutom svarar många att de har erfarenhet av att barn agerar sexuellt på förskolan men av svaren att döma verkar det inte vara något som pedagogerna i någon större utsträckning väljer att tala med barnen om. Det är 65 procent som svarar att de bara till en liten del eller inte alls synliggör ett spektra av uttryckssätt för kärlek och sexualitet. En tydlig skillnad mellan vad personalen önskar och gör är att en majoritet svarat att de tycker att det är viktigt att prata med barnen om olika sexualiteter medan knappt en tredjedel anger att de i själva verket gör det. Snippa & snopp De flesta har svarat att de har ett ord för pojkars kön och det vanligaste ordet är snopp (181 personer). För pojkars kön nämndes 13 synonymer där penis var den vanligaste. 11
12 FÖRSKOLAN & SEXUALITET - en enkätstudie om hur barns sexualitet bemöts i förskolan De flesta har också svarat att de har ett ord för flickors kön. Av de 126 personer som kryssat i svarsalternativ stämmer helt har 96 personer angett snippa som det ord de använder. Sammanlagt har 138 personer svarat snippa. För flickors kön nämndes 29 synonymer där snippa är den vanligaste men även ord som vulva, mutta och kissen, med flera förekommer. Att det är mer än dubbelt så många synonymer för flickors än pojkars kön tror vi i det här sammanhanget handlar om den genans och de gamla tabun som lever kvar i samband med att benämna flickors och kvinnors kön. Bakom den höga svarsfrekvensen under rubriken har inte svarat döljer sig ett missförstånd. 32 personer har istället för att kryssa i rutorna skrivit vilket ord de använder för pojkars och flickors kön. Det är 6 personer (pojkars kön) respektive 10 personer (flickors kön) som inte besvarat frågan om de har ord för pojkars och flickors kön. I en jämförelse mellan ord för flickors respektive pojkars kön är det är fler (10%) som använt svarsalternativet stämmer helt på ord för pojkars kön. Personalen är alltså något säkrare på vad de ska kalla pojkars kön än vad de ska kalla flickors kön. Många använder ord för flickors och pojkars kön i det vardagliga arbetet. Ord för pojkars kön används mer frekvent än för flickors. Det är viktigt att påpeka att det inte bara handlar om att det finns ett ord för flickors respektive pojkars kön utan också att orden används i vardagen tillsammans med barnen. Yrkeskompetensen Hur ser förskolepersonal på sina egna kunskaper om barns sexualitet? Har de ett gemensamt förhållningssätt i personalgrupperna? Vet de vem de kan vända sig till med frågor? Känner de sig trygga i hur de bemöter föräldrar i frågan? Ett av syftena med denna enkät var att få en fingervisning om det finns ett utbildningsbehov hos förskolepersonalen. Resultatet visar att det verkar finnas ett stort fortbildningsbehov på detta område. En mycket liten andel anger att kunskap om barns sexualitet ingått i deras utbildning. Dessa siffror står inte i paritet till hur vanligt förekommande barns uttryck för sexualitet är i förskolan. 12
13 Enkäten är genomförd av Anna Kosztovics och Linda Leveau på uppdrag av RFSU Förskolepersonalen är positivt inställda till fortbildning i barns sexualitet. Utbildningsbehovet omfattar både hur personalen ska förhålla sig till barnen men också till föräldrarna. Fler har svarat stämmer helt på frågan om de behöver mer kunskap för att förhålla sig till föräldrarna än att förhålla sig till barns sexualitet. Det innebär att personalen känner sig mer osäkra på föräldrareaktioner än på hur de förhåller sig till barnen. Nästan en tredjedel av personalen svarar att de i olika stor utsträckning har mött barn som hävdar en annan könstillhörighet än den som kroppen visar. Svaren visar också att kunskapen är för låg för att personalen ska kunna hantera detta En majoritet av personalen på förskolorna har inte arbetat fram ett gemensamt förhållningssätt till barns sexualitet. Nästan alla svarar att de i olika stor utsträckning har erfarenhet av att bemöta barns uttryck för sin sexualitet men på de flesta förskolor saknas ett gemensamt förhållningssätt. Detta kan i praktiken innebära att personalen på samma arbetsplats har helt olika sätt att bemöta barnen när de exempelvis onanerar under vilan, leker doktor eller undersöker sina kön. Mer än hälften av de som svarat är osäkra på vart, eller till vem, de kan vända sig med frågor om barns sexualitet. Slutdiskussion Vi har önskat få en klarare bild av hur förskolepersonal förhåller sig till barns sexualitet och till barns sexuella uttryck. Ur vår synvinkel är det glädjande att utifrån resultatet kunna konstatera att de flesta ser att barn har en sexualitet och att många ser barnens sexuella uttryck. Det är positivt att begreppet snippa fått stor genomslagskraft. Det verkar sätta punkt för den långa tid av tveksamhet inför vilket ord man ska använda för flickors kön. Resultatet visar också att det är vanligt att barn uttrycker sin sexualitet när de går på förskolan. Men resultaten visar även på en del svårigheter som vi valt att lyfta fram här i slutdiskussionen. När vi närmare granskade svaren hos de som angett att de har ett bra förhållningssätt upptäckte vi att det finns de som tycker att det är bra att inte vara positiv till barns onani, sexuella lekar eller att tala om olika sexualiteter. Vi ser flera risker med den definitionen av ett bra förhållningssätt. Om barn stoppas från att utforska 13
14 FÖRSKOLAN & SEXUALITET - en enkätstudie om hur barns sexualitet bemöts i förskolan sig själva talar man indirekt om för barnet att det som det gör är fel. Om en lek med ett sexuellt innehåll avbryts finns det en risk att skambelägga något som ur barnens synvinkel inte är märkligare än att leka familj eller någon annan rollek. Det är också viktigt att synliggöra det spektra av sexualiteter och olika familjebilder som finns, annars osynliggörs en existerande mångfald som barnen skulle kunna ta in utan fördomar. Ett vanligt hinder för att låta barnen utveckla sin kroppskännedom och sitt samspel med andra barn när det tangerar sexualitet är att personalen lägger ett vuxenperspektiv på barnens sexualitet. För barn handlar sexualitet främst om att komma på att något känns skönt. Att ha ett bra förhållningssätt till barns sexualitet är enligt vår mening att kunna sätta sig in barnens syn på sin egen onani och sina egna sexuella lekar! Enkätsvaren visar också att det är viktigt för personalen att få möjlighet att reflektera över sitt förhållningssätt till barns sexualitet ur flera perspektiv. Ett perspektiv är genus. Personalen kan till exempel behöva fundera över om de bemöter pojkar och flickor på samma sätt när de pillar på sin snopp/snippa och vem man vill skydda om en lek med ett sexuellt innehåll avbryts. Personalen kan även stötta barn och kollegor som inte passar in i snäva könsroller eller i en heteronorm genom att tala med ett inkluderande språk och bredda begreppen flicka/pojke. I enkäten frågar vi efter hur vanligt det är att personalen talar om kärlek och sexualitet. Svaren visar att kärlek är ett väldigt vanligt samtalsämne medan sexualitet är ett ovanligt. Vanliga barnfrågor kan vara hur barn kommer in i magen, vad det är för knopp som finns i snippan, om det är en extra snopp under förhuden eller hur man egentligen gör när man knullas? När personalen svarar på barns frågor om sexualitet förmedlar de att det är okej att fråga om allt och att de frågorna behandlas på samma vis som exempelvis frågor om var maten tar vägen i magen eller var vattnet i tårarna kommer ifrån. När personalen tar upp ämnen om sexualitet ur barns perspektiv signalerar de till barnen att detta är ett område som barnen gärna får fråga mer om. Det är lätt att tala med små barn om sexualitet. De är varken fördomsfulla eller generade. Grundläggs en öppenhet när barnen är små behöver det inte bli tabubelagt när de blir stora. Istället förebygger öppenheten skamkänslor och främjar en positiv sexuell utveckling. Samtidigt kan det ge barn som utsätts för sexuella övergrepp mod och tillfälle att få berätta om det. 14
15 Enkäten är genomförd av Anna Kosztovics och Linda Leveau på uppdrag av RFSU Utbildning och handledda diskussioner om barns sexualitet och vuxnas förhållningssätt är ett viktigt steg för att personalen ska kunna känna sig mer trygg i sitt förhållningssätt till barns sexualitet på förskolan. I enkätsvaren går att utläsa att en del av personalen upplever en otrygghet vad gäller hur de ska bemöta barnen, sina kollegor och barnens föräldrar. I en rapport som gjordes på uppdrag av RFSU-Malmö Rapport om barns sexualitet på 53 förskolor (RFSU, Kosztovics, 2003) gjordes en uppföljande enkät efter att personalen fått utbildning och möjlighet att under handledda diskussioner komma fram till ett gemensamt förhållningssätt till barns sexualitet. I den enkätens resultat var det fler personalgrupper som upplevde att de hade ett öppnare klimat gentemot barnen och en något säkrare hållning till föräldrarna. Vår enkät visar att förskolepersonal vill ha vidareutbildning och möjlighet till fler diskussioner om barns sexualitet i sina personalgrupper. Utbildningen bör bygga på föreläsningar och handledda samtal i syfte att jämna ut de skillnader i bemötande, förhållningssätt, upplevelse av trygghet och kompetens kring barns sexualitet som verkar finnas. Innehållet i utbildningarna ska även ta upp frågor om transsexualitet eftersom enkätsvaren visar att personalen möter barn som menar att de tillhör ett annat kön än det som kroppen visar. Det är viktigt att bekräfta de barn som har en distinkt känsla av att tillhöra det andra könet. Ett citat från enkätsvaren får avsluta: Så bra att ni ställer de här frågorna, jag har inte tänkt så mycket på det förut men nu ser jag att jag nog måste ta och göra det 15
16 FÖRSKOLAN & SEXUALITET - en enkätstudie om hur barns sexualitet bemöts i förskolan RFSU är en medlemsorganisation. Vill du bli medlem? Mejla medlem@rfsu.se. Du kan läsa mer om RFSU:s verksamhet på 16 RFSU, Box 4331, Stockholm, info@rfsu.se
VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA
- OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,
Läs merMaterialets syfte 00 INTRODUKTION
Okej? Lärarmaterial Materialets syfte Det här materialet är till för dig som är lärare och vill använda Okej?-filmerna i din undervisning. Det är också till för dig som på något sätt är ledare och vill
Läs merText: Anna Kosztovics Illustrationer: Vera Hagen
Text: Anna Kosztovics Illustrationer: Vera Hagen Att skapa förutsättningar för att förändra och förbättra människors liv har varit RFSU:s målsättning ända sedan starten 1933. Genom sexualupplysning, utbildning
Läs merBARNS SEXUALITET EN VÄGLEDNING KRING BARNS BETEENDEN BARNS SEXUALITET EN VÄGLEDNING KRING BARNS BETEENDEN
BARNS SEXUALITET EN VÄGLEDNING KRING BARNS BETEENDEN 1 2 BARNS SEXUALITET EN VÄGLEDNING KRING BARNS BETEENDEN Få ämnen är så laddade och tabubelagda som de som rör barns sexualitet. Det kan leda till en
Läs merRFSU Guide: Polyrelationer POLY SÅ FUNKAR DET
POLY SÅ FUNKAR DET 1 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan att känna romantisk kärlek till mer än en person åt gången. För att vara polyamorös krävs alltså inte en praktik,
Läs merSOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling
SOLHEMS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING BAKGRUND DEFINITION VISION MÅL FÖREBYGGANDE ARBETE ÅTGÄRDER UTVÄRDERING INLEDNING Likabehandlingsarbete
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN
LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar ska känna tillit och förtroende när
Läs merBARNS SEXUALITET en vägledning BARNS SEXUALITET. en vägledning
BARNS SEXUALITET en vägledning BARNS SEXUALITET en vägledning Världshälsoorganisationen, WHO, har genom åren definierat och beskrivit vad sexualitet är på olika sätt. Så här lyder en av de mest använda
Läs merPris 10:RFSU Box STOCKHOLM Slidkransen. Frågor, svar och myter kring mödom och oskuld
Pris 10:RFSU Box 4331 102 67 STOCKHOLM info@rfsu.se www.rfsu.se Slidkransen Frågor, svar och myter kring mödom och oskuld Text RFSU Faktagranskad av Lena Marions och Åsa Enervik Layout och illustrationer
Läs merFörskolans arbete med jämställdhet
Förskolans arbete med jämställdhet Övergripande syfte och avsikt Syftet är att belysa om barnen erbjuds en förskoleverksamhet där flickor och pojkar får möjligheter att pröva och utveckla förmågor och
Läs merLikabehandlingsplan & Värdegrund
Solgläntans & Solbackens Likabehandlingsplan & Värdegrund 1 Datum: 20091201 *Reviderad 20110830, 20120508,201305,20140605,20150512, 20160503, 170524,20170821 Denna skrift är ett resultat utifrån våra tankar
Läs merFörskolan TRYGGHETSPLAN YDRE KOMMUNS FÖRSKOLOR
TRYGGHETSPLAN YDRE KOMMUNS FÖRSKOLOR 2019 Innehåll Till dig som barn -------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 3 Till dig som vårdnadshavare
Läs merArbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan NORRGÅRDENS FÖRSKOLA Skriv om upprättad/reviderad 130218 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika
Läs merBrännans förskoleområde
Del 1 Brännans förskoleområde Orkesterns förskola avd Näktergalen Förskolans namn Läsåret 2015-2016 2015-08-10 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor,
Läs merFörhållningssätt till barns sexualitet
Förhållningssätt till barns sexualitet En intervjustudie bland förskolepersonal i Malmö stad Sociala resursförvaltningen Anna Kosztovics, socialpedagog På uppdrag av Sexuell hälsa Malmö stad 1 Tack Inledningsvis
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Brunnsnäs förskola Upprättad januari 2014 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och
Läs merLikabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011
Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter
Läs merSAMTALSUNDERLAG TILL RFSU INFORMERAR OM SLIDKRANSEN
SAMTALSUNDERLAG TILL RFSU INFORMERAR OM SLIDKRANSEN 1. Berätta att ni nu ska prata om slidkransen och att ni ska börja med att titta på en film med information om det. Berätta att det förekommer teckningar
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation
Läs merGUIDE TILL INKLUDERANDE SEXUALUNDERVISNING
GUIDE TILL INKLUDERANDE SEXUALUNDERVISNING Att få kunskap om kropp, sexualitet och relationer är en rättighet. Sexualitet är dessutom ett ämne som berör oss alla oavsett om vi har haft sex eller inte.
Läs merPris 10 :RFSU Box STOCKHOLM Slidkransen. Frågor, svar och myter kring mödom och oskuld
Pris 10 :RFSU Box 4331 102 67 STOCKHOLM info@rfsu.se www.rfsu.se Slidkransen Frågor, svar och myter kring mödom och oskuld Text Anna Knöfel Magnusson RFSU Faktagranskad av Lena Marions Illustrationer sid
Läs merLÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET
LÄGGA GRUNDEN Det är viktigt att avsätta tid för den startsträcka som ofta behövs för att sätta sexualundervisningen i ett sammanhang och skapa förtroende. I detta kapitel finns tips och metoder för att
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Örnens förskola www.katrineholm.se Förskolan Örnens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merTrygghet. Likabehandlingsplan för Förskolan Äventyret. Våra övergripande mål
Hälsa Lärande Trygghet Likabehandlingsplan för Förskolan Äventyret Våra övergripande mål På Förskolan Äventyret arbetar vi aktivt för att alla barn ska känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt.
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM
LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll
Läs merLokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010
Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Solvägens förskola består av 2 avdelningar Junibacken 1år-2,5år 15 barn Saltkråkan 2,5år-5år 22 barn På Junibacken arbetar: Maria 100%, barnskötare Kicki 100
Läs merUddens förskola Porsön. En av Luleås kommunala förskolor
Uddens förskola Porsön En av Luleås kommunala förskolor Från genusfokus till HBTQ-certifiering Mål: Att synliggöra och granska samhällsnormer och deras konsekvenser för att skapa en miljö där alla kan
Läs merSpångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Ansvarig för planen Carina Hägglund, Nina Edgren och Rasha Karim Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 Förskolan vilar på demokratins
Läs merHedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Läs merNormkritik utifrån toalettskyltar
Normkritik utifrån toalettskyltar Sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet - Allmän utveckling, Äldre Syfte Varför? På vår förskola
Läs merFörskolan Akvarellen
Likabehandlingsplan och handlingsplan mot kränkande behandling Förskolan Akvarellen Upprättad november 2013 Innehållsförteckning Vision sid. 3 Syfte sid. 4 Vad står de olika begreppen för sid. 5 Förklaring
Läs merGE DITT BARN 100 MÖJLIGHETER ISTÄLLET FÖR 2
GE DITT BARN 100 MÖJLIGHETER ISTÄLLET FÖR 2 - en bok av Kristina Henkel och Marie Tomicic om genusfällor och genuskrux i vardagen - Olika förlag 2009 LEKFULL JÄMSTÄLLDHET Det är i samspelet mellan dem
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan NORRGÅRDENS FÖRSKOLA upprättad Januari 2015 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter
Läs merBrisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande
Brisens likabehandlingsplan 2013-2014 mot mobbning och kränkande behandling. Bakgrund Den 1 april 2006 kom Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67).
Läs merFrämjande arbete 4 Mål: Att ha en verksamhet som är fri från diskriminering. 4 Mål: Ha en god stämning på förskolan 5
Plan för likabehandling och mot kränkande behandling vid Barnens Hus 2016/2017 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Vision och syfte... 3 Definitioner... 3 Utvärdering... 3 Utvärdering
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Påfågelns förskola www.katrineholm.se Förskolan Påfågelns plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet
Läs merLikabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola
Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och
Läs merLikabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Förskolan Slottet
Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Förskolan Slottet Reviderad 30 november 2017 Innehållsförteckning Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling,
Läs merÖvergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.
2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4
Läs merUKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12
Sektor utbildning, kultur och fritid UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12 Verksamhetens vision Alla barn är välkomna till vår förskola.
Läs merLika behandlingsplan. Hanna Förskola
Lika behandlingsplan Hanna Förskola 2015-2016 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 3 Hanna förskolas likabehandlingsplan 4 Definitioner 4 Mål 5 Åtgärder 6-7 Till dig som förälder!
Läs merFörskolan Laxens systematiska arbete mot kränkande behandling. Senast reviderad
Förskolan Laxens systematiska arbete mot kränkande behandling Senast reviderad 190213 Innehållsförteckning Inledning s.3 Förskolan Laxens vision s.3 Definitioner s.4 Diskrimineringsgrunder enligt diskrimineringslagen
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och
Läs merFörskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra
Förskoleenheten Marieberg 1 Likabehandlingsplan Denna plan är upprättad för att förbättra arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda i de fall diskriminering och kränkningar uppkommer eller fortsätter.
Läs merPlan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling
Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Förskolans namn Planen gäller Hagens förskola, Solrosen Från 201708 till 201807. Ansvariga för planen Berith Jacobsson, Katarina Pettersson,
Läs merATT LÄGGA UPP UNDERVISNINGEN
ATT LÄGGA UPP UNDERVISNINGEN I detta kapitel hittar du konkreta råd för hur du kan planera och genomföra undervisningen. Här finns förslag på innehåll och upplägg, men även generella tips om metoder, åldersanpassning,
Läs merFörskolan Holmsund-Obbolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Holmsund-Obbolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år a för planen Mari Larsson, Förskolechef Carin
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna
Läs merLikabehandlingsplan - för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling.
Likabehandlingsplan - för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan Lunnen 2014-2015 Förskolan Lunnens vision På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat
Läs merLikabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran
Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar
Läs merPlan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015
Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet
Läs merRödluvans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Rödluvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016-2017 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merFörskole-/familjedaghemsenkät 2015
Förskole-/familjedaghemsenkät 205 Resultatet från undersökningen kommer att användas för att förbättra kvaliteten på förskolor och familjedaghem i Göteborg. Besvara frågorna utifrån dina upplevelser som
Läs merTrygghetsplan för Solhagas förskola
2015-04-27 Trygghetsplan för Solhagas förskola Trygghetsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solhagas förskola 2015-2016 Förskolan vilar på demokratins grund. Människolivets okränkbarhet,
Läs merFörskolan Tränsets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Tränsets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2018/2019 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merLikabehandlingsplan Ålands förskola
Likabehandlingsplan Ålands förskola Likabehandlingsplan reviderad 201010-25 1 Policy och vision... 2 2 Definitioner och lagens omfattning... 2 3 Förebygga... 3 3.1 Upptäcka... 3 3.2 Utreda och åtgärda...
Läs merFörskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Stömne förskola Upprättad 20160101 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING
100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.
Läs merSläbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling.
2014-11-27 Släbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. för planen: Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2015-01-01 Planen gäller till: 2015-10-30 Vision: På vår förskola
Läs merRiktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM
Läs merÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merLÄSGUIDE till Boken Liten
LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga
Läs merLikabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran
Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan
LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan Hösten 2016 och våren 2017 2(8) INLEDNING Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling
Läs merJämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet
Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merArbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun
FAMILJEDAGHEM/ FAMILJEFRITIDSHEM Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. och riktlinjer... 4 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Utveckling och lärande... 5 2.3 Barns inflytande...
Läs merLekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merRyrsjöns. Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling
Ryrsjöns Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Läsåret 2018-2019 Innehåll 1.Inledning... 1 2. Vad styr vårt likabehandlingsarbete... 1 3. Våra mål... 1 4. Utvärdering... 1 5. Främja... 2-3 6.
Läs merMålgruppsutvärdering Colour of love
Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp
Läs merGlemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling
Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2016 1/8 Grunduppgifter
Läs merVåga prata om sexuella övergrepp
Våga prata om sexuella övergrepp - skolan kan göra skillnad Presentation av en ny handledning Bengt Söderström, leg psykolog Stiftelsen Allmänna Barnhuset Våga prata om sexuella övergrepp 1. Varför prata
Läs merFrilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15
Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merMusik Förskolan Fridhemsgatan 11. Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Musik Förskolan Fridhemsgatan 11 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Vår vision: Vår målsättning är att med barnen i fokus erbjuda en trygg, lustfylld och lärorik verksamhet. För
Läs merJämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av
Läs merFörskolan Laxens Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Förskolan Laxens Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Innehållsförteckning Inledning s.3 Förskolan Laxens vision s.3 Definitioner s.4 Diskrimineringsgrunder enligt diskrimineringslagen
Läs merFrågor och svar En utmaning för heteronormen
Huvudbudskap Frågor och svar En utmaning för heteronormen Undersökningen En utmaning för heteronormen visar att lärare i mycket liten utsträckning får utbildning eller kompetensutveckling kring frågor
Läs merBLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN
BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag
Läs merÅrlig plan mot diskriminering och kränkande behandling för på förskolan Tjädern
Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling för 2010-2011 på förskolan Tjädern Barn och alla som verkar inom förskolan har rätt att känna trygghet på sin arbetsplats. I lagstiftningen av 1 januari
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING
LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Förskolan Skattkammaren 2018 Förskolan Skattkammaren Villa Göta Stadsparken 544 33 Hjo Telefon: 0503 35090 E-post: skattkammaren@hjomail.se 1.
Läs merHaga Utbildnings plan mot diskriminering och kränkande behandling
Haga Utbildnings plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2017/2018 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merHANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING SKOGSKOJANS FÖRSKOLA
Jan.2018 HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING SKOGSKOJANS FÖRSKOLA En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar! barn - personal föräldrar 1. Inledning I skollagen (2010:800)
Läs merStjärnan förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Stjärnan förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009
Utdrag ur FN:s barnkonvention: LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009 Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Meijerska gårdens förskola 2009-12-15 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:
Läs merVallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Vallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2017/2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merÅrlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola
Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga
Läs merFörskolan Tuvans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år.
Förskolan Tuvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: 17/18 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merTrevlig läsning! Anna Kosztovics Ordförande i RFSU Malmö
Barns sexualitet är ett viktigt område på många sätt. Inom förskolan känner man väl till att barnen leker lekar med sexuellt innehåll, att de onanerar och gärna springer nakna. Inställningen till det varierar
Läs merStrandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling.
2014-12-12 Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. för planen: Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2015-01-01 Planen gäller till: 2015-12-31 Vision: På vår förskola
Läs merGlemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling
Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2015 1/8 Grunduppgifter
Läs merAsige förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Asige förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merLOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10)
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10) Katarina Janwald Therese Jansson Karin Göthberg-Gellerstig Inger Isaksson Cecilia Johansson Förskolan Tittut, Sernanders väg 14, 752 62 Uppsala, tfn 018-46
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. För att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling För att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling Ankarets förskola Ht 2017 Innehållsförteckning 1. Varför en plan
Läs merLikabehandlingsplan Plan för kränkande behandling
Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling Föräldrakooperativet Olympia ekonomisk förening 2014/2015 BAKGRUND Från den 1 april 2006 gäller en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande
Läs merLikabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015
Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med
Läs mer